Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! I förslaget föreslås en ny landskapslag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning i syfte att genomföra ändringar direktiv 2014/52/EU vilket är ett ändringsdirektiv i det s.k. MKB-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Ändringarna har gjorts för att effektivisera och höja kvaliteten på MKB-förfarandet, vilket landskapsregeringen välkomnar.

Ändringsdirektivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaternas lagstiftning senast den 16 maj 2017. I torsdags beslöt kommissionen om ett motiverat yttrande för att landskapsregeringen inte har genomfört direktivet. Det skulle därför vara tacknämligt ifall lagtinget kunde behandla lagförslaget så snabbt som det är möjligt.

Upphovet till detta lagförslag är krav från EU. Lagförslaget är ett gott exempel på hur krav från EU ibland kan föra goda saker med sig.

Den gällande MKB-lagen genomför i sig två direktiv, dels MKB-direktivet och dels direktivet om miljöbedömningar av planer och program, dvs. strategiska miljöbedömningar vilka brukar förkortas SNB-direktivet.

I gällande lag behandlas både miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar parallellt i samma paragrafer och bägge benämns som MKB såsom lagen är gällande idag. Ur tydlighetssynpunkt är detta inte ändamålsenligt eftersom det är frågan om två olika sorters bedömningar, dessutom med ursprung i två separata EU-direktiv. Om man till detta lägger att lagen har ändrats flera gånger och därigenom har blivit svåröverskådlig är det lätt att se behovet av att revidera denna lagstiftning.

Landskapsregeringen har därför valt att föreslå en helt omarbetad lag om bedömning av betydande miljökonsekvenser. Den nya lagen har en struktur med två skilda kapitel för de två olika typerna av bedömning och vissa nya begrepp; såsom miljökonsekvensbeskrivning och miljörapport, i syfte att tydliggöra bedömningsprocesserna. 

Kapitlet om miljökonsekvensbedömning av projekt innehåller en tydligare bedömningsprocess och tydligare begrepp.

I gällande lag avser begreppet MKB dvs. miljökonsekvensbedömning också både dokumentet som beskriver miljökonsekvenserna och själva bedömningsprocessen.

I lagförslaget har detta delats upp i begreppet miljökonsekvensbeskrivning för dokumentet med beskrivningen av miljökonsekvenserna, medan å andra sidan begreppet miljökonsekvensbedömning fortsatt avser hela bedömningsprocessen.

Alla hänger med?

En annan ändring är att ÅMHM får ett tydligare ansvar för att i osäkra fall bedöma huruvida det krävs en MKB och även för godkännandet av miljökonsekvensbeskrivningen.

När det gäller miljöbedömning av planer och program som beslutas av myndigheter och kommuner så innehåller lagen också till denna del förtydliganden och förenklingar. Begreppet för dokumentet som ska beskriva miljökonsekvenserna ändras från MKB till miljörapport. Processen för att ta fram miljörapporten förenklas så att endast berörda myndigheter deltar i bedömningen av omfattningen av miljörapporten, men även allmänheten ges möjlighet att ha synpunkter på miljörapporten. Tack för ordet.

Ltl Tage Silander, replik

Talman! Först vill jag tacka, för en gångs skull, ministern för en mycket bra genomförd presentation av lagförslaget. Jag omfattar lagförslaget.

Jag har två frågor av teknisk natur eller kanske av processuell natur. Den första är att man noterar att man är lite sent ute, men man anför inga motiv för det. Är det resursbrist, har man bara prioriterat ner det här ärendet eller har man aldrig fått det i postlådan så att man har kunnat ta itu med det? Vad är orsaken? Det kunde vara intressant att få veta.

Den andra saken är att man i vanlig ordning - vi kanske har bestämt det här i lagtinget bevars - konstaterar att förslaget har ingen känd verkar när det gäller jämställdhet. Det är bra, det är viktigt. Men det finns också andra frågor, t.ex. konsekvenser för näringslivet, barnperspektivet (…taltiden slut).

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Silander. Man kan säga att det är en prioriteringsfråga varför det har blivit så att ändringsdirektivet skulle ha varit genomfört senast den 16 maj 2017. Det har hittills inte bedömts vara av den digniteten att det skulle förutsätta åtgärder, men nu är det väldigt tydligt att det behöver göras. Det är väl det korta svaret på den frågan.

Vad innebär detta för näringslivet, vad innebär det för barn? Kortfattat kan man beskriva det; serviceprincipen, den som flyter ut ur grundlagen, förpliktigar myndigheterna att alltid betjäna och ge råd till klienten, människan och medborgaren. Den är så tydligt inskriven i detaljmotiveringarna till denna lag. Det tror vi att är bra för näringslivet och företagarna, aktörerna.

Ur ett barnperspektiv (…taltiden slut).

Ltl Tage Silander, replik

Tack, talman! Jag tror det hade blivit en fullödig förklaring om tiden hade funnits.

Min fråga gäller egentligen rent principiellt för all lagstiftning. Vore det inte bra om man också lägger in konsekvenser för näringslivet där man helt kort kan se vad detta kommer att innebära?

Minister Wille Valve, replik

Jag tycker att ltl Silander framför ett intressant förslag. För mig personligen är det alltid avgörande att näringslivsperspektivet på ett eller annat sätt kommer med. Ett sådant sätt kunde just vara den typ av bedömning som ltl Silander föreslår. I min värld så bör det ingå, särskilt när vi lägger lagförslag som uttryckligen berör företagare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Till det sista så delar jag ltl Silanders åsikt. Jag tänkte beröra samma sak, men jag behöver inte det nu för jag fick delvis svar.

Hållbarhetsmålen som vi hade en gång så efter finansutskottet behandling så införde vi en femte hållbarhetsmål och det var de ekonomiska effekterna av beslut som man skulle ta ställning till.

Vad gäller ÅMHM makt och att avgöra när man ska göra en konsekvensbedömning eller inte; har ÅMHM resurser att följa upp det här så att man inte ska behöva vänta i evigheter om man vill ha en konsekvensbedömning i framtiden?

Minister Wille Valve, replik

Ltl Eklund, svaret på den frågan är ja. I ljuset av ett historiskt perspektiv så handlar det här om noll till fem ärenden per år, förvisso ibland komplicerade sådana. Landskapsregeringens bedömning är att det inte i en sådan utsträckning förändrar ÅMHMs ansvar så att den frågan skulle uppkomma som ltl Eklund lyfte. Vi utgår ifrån att det här är hanterbart. Det är ytterst frågan om förtydliganden för hur den ansvariga myndigheten, i det här fallet ÅMHM, ska agera.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Detta har vi trott hela tiden när jag påfört ÅMHM mera uppgifter. Under årens gång har det visat sig att när det är känsliga ärenden som ÅMHM ska ta ställning till så vill man skjuta på besluten. Det kan uppkomma just i miljökonsekvensbedömningar när det gäller vattenmiljöer och andra miljöer där man ska bygga eller etablera sig.

Har ÅMHM resurser nu och kommer de att behandla sådana här ansökningar i tid? Så att det inte igen blir tidningsrubriker om att ärenden inte bli skötta.

Minister Wille Valve, replik

Som sagt, landskapsregeringen utgår dels ifrån att det är ett så litet antal ärenden som det handlar om. Rutiner finns på plats redan idag för hur man hanterar dessa ärenden.

Det är sant som ltl Eklund inledningsvis nämnde, i och med att myndigheten i oklara fall har befogenhet att avgöra så kan man se det som en utökning av uppdraget, men det är sist och slutligen noll till fem ärenden per år som det handlar om.

Avslutningsvis, viktigast av allt är att i all myndighetsutövning bör våra myndigheter utgå ifrån att människan, medborgare vill göra rätt och också ges möjligheter och redskapen för att göra rätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Talman! En viktig sak som verkar uppnås med det här förslaget är att vi får lite klarare och mer entydiga spelregler för de företagare som behöver göra en MKB, så även om det inte är många företagare som berörs så är just detta bra.

Ur ett ekonomiskt perspektiv sett till kortsiktig påverkan på landskapets finanser är det här inget bra förslag för precis som det står i lagförslaget så kommer det här att medföra ökade kostnader. Landskapsregeringen räknar med att arbetsbelastningen kommer att öka med i genomsnitt en månads arbete per år för en person. Om jag har förstått förslaget rätt så är vi tvungna att genomföra nästan alla dessa förändringar på grund av EU. Dessutom lägger vi oss inte på en mer avancerad nivå än varken Finland eller Sverige.

Jag har inget konkret förslag på någon förändring, men jag hoppas ändå att utskottet granskar och funderar på om vi verkligen måste göra allting eller om det finns en lägre nivå vi, i enlighet med direktivet, kan tillämpa för att hålla ner kostnaderna.

Till övriga delar handlar lagförslaget om ÅMHM:s roll på Åland. Till exempel syns det i detaljmotiveringarna till den tionde paragrafen som gäller ÅMHM:s granskning av miljökonsekvensbeskrivningen. Där beskrivs bland annat att MKB:n måste uppfylla lagkrav vilket bedöms av myndigheten. Det står även om att man vid underkännande måste komplettera tills den godkänns och om anlitande av utomstående experter med mera.

I detaljmotiveringarna till den sjunde paragrafen står det att ÅMHM på begäran ska ge råd och redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad, samt att ÅMHM ska ha en aktiv roll i syfte att få fram ett bra beslutsunderlag.

Här blir det synnerligen viktigt att ÅMHM:s agerande alltid styrs av serviceprincipen som faktiskt, i enlighet med grundlagen och förvaltningslagen, ligger till grund för myndighetens rådgivningsskyldighet.

Jag och vi Moderat Samling är övertygade om att människan i allmänhet vill försöka göra rätt och göra rätt för sig. Då är det viktigt att myndighetsutövandet också utgår ifrån det. Man bör vid behov ge råd åt verksamhetsutövaren för att avhjälpa brister i miljökonsekvensbedömningen. En myndighet borde inte vara fostrande i den mening att man bara berättar när man gör fel utan en myndighet bör bistå med råd och hjälp på ett positivt sätt så att man gör rätt. Gärna från början innan man gör fel. 

Det här är jätteviktigt och är egentligen en fråga för alla myndigheter och offentliga organisationer, men jag vill passa på att lyfta det nu när jag har chansen. Om vi får mer serviceinriktade myndigheter och offentliga organisationer så kommer vi garanterat att bli ett mer attraktivt och framgångsrikt samhälle på många sätt. Vi måste bli mer kundinriktade och kundvänliga med andra ord. Vi måste mer och mer börja fråga hur vi kan hjälpa till istället för att påpeka vad som görs fel.

Så min uppmaning till ÅMHM och alla andra myndigheter blir att den första frågan ni alla alltid ställer till någon som tar kontakt är: Hej och välkommen! Hur kan vi hjälpa just dig idag?

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Social- och miljöutskottet får en ny lag att sätta sig in i, jag är säker på att det kommer att bli intressant arbete.

Det är en lag med syfte att effektivisera och höja kvalitén på miljöbedömningar. Vidare ska lagen tydliggöra och förenkla, den ska alltså hjälpa oss på vår väg mot ett hållbart Åland. Liberalerna gillar sådant!

Något som är nytt och därför blir extra intressant, tycker jag, är att direktivet och lagen höjer kraven på miljöbedömningarnas innehåll och då även ta hänsyn till hälsoaspekter vid miljöbedömningar. För det är ju så att det som är bra för miljön - det är bra för hälsan. Att nu införa en hänsyn till hälsoaspekter eller hälsokonsekvenser är nog inte en dag för tidigt.  Även bl.a. risker för olyckor och katastrofer kommer att beröras, vilket låter förnuftigt.

Annat som införs är samordning och samråd. En exploatör ska alltså ta hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljöpåverkan, vilket låter klokt, och det här ska göras i samråd med t.ex. kommunen och andra berörda myndigheter. Det låter bra, men vi vet ju att samarbete ibland kan vara svårt. Det blir något som utskottet får fördjupa sig lite extra i.

Likaså bestämmelserna runt samrådskretsen är till för att samrådsparterna tidigt ska få möjlighet att delta i processen. Det låter som ett intressant förfarande vid miljöbedömningar som också implementeras här hos oss.

Till sist, vi kan läsa i framställningen att lagförslaget har inga konsekvenser för jämställdheten. Och visst är det ju så, lagen gäller lika för alla. Men jag kan ändå tycka att det är att göra det lätt för sig. Miljön och olika exponeringar, som ju påverkar vår hälsa, inverkar olika på kvinnor och män, men nu kanske jag kommer lite utanför ämnet, så jag lämnar detta här. Tack, talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ledamoten berörde samrådsförfarande och tyckte att det var ett bra förfarande att man kommer in tidigt när man ska göra MKB.

Om man återkopplar detta till byggnadslagen när man övergick från besvärsrätt till ett samrådsförfarande - man skulle då vidtala grannarna, ha ett samråd och ett protokoll i samband med byggnadslovet – och det ökade egentligen bekymren igen för företag och enskilda personer. Det väcks ännu flera möjligheter att klaga på grannen via ett samrådsförfarande. Jag är ingen vän av samrådsförfarande på det viset och det har visat sig i byggnadslagen också.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Utskottet får titta närmare på det. Om det är någon person eller myndighet som ni gärna vill att vi hör om just det här så låt oss få veta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Jag kan hålla med om allt vad ltl Petri Carlssons sade. Det skulle vara välkommet att myndigheterna skulle behandla alla enskilda som ltl Petri Carlssons önskemål. Det var en stark signal till hans regering att förverkliga detta.

Jag tittade på 6 §, beslut om projektet och om de kräver miljökonsekvensbedömning. Jag tycker det är bra att landskapet anser att beslut, om det behövs eller inte, ska fattas inom 90 dagar. Det är bra, det ställer krav på myndigheterna.

Däremot hoppas jag att utskottet inte ger möjligheter till några undantag. Om man går in för det så bör det i så fall också vara en tidsfrist, så att inte ÅMHM kan förlänga ett år, ett år och ett år och verksamhetsutövaren får aldrig något svar, vilket gör att projektet aldrig förverkligas.

All verksamhet som utövas påverkar miljön på ett eller annat sätt, och man bör se när det ska krävas en miljökonsekvensbedömning.

Vi har många småföretagare. Tyvärr håller vi på att gör ett regelverk så att vi tar livet av småföretagare helt enkelt. Många vågar inte börja.

Utskottet bör titta på att vi inte har en sådan lagstiftning som förhindrar att nya företag att börjar med verksamhet. Det är för dyrt för dem, de har inget kapital när de börjar och att börja med miljökonsekvensbedömningar och annat är omöjligt helt enkelt. Precis som ltl Petri Carlsson sade så bör man vara hjälpsam och se till vad som behövs och inte behövs. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Jag ska inte förlänga debatten, talman, mera än behövligt.

Jag vill ändå ge en liten eloge till ltl Häggblom. Det är bra att ledamoten lyfte detta. Undantag per definition är sådana att de ska tolkas strikt och de ska motiveras. Det finns en viss bevisbörda när det kommer till undantag. Med det är bra om utskottet titta närmare på det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det visar sig när man ger myndigheter möjlighet att göra undantag så utnyttjar de maximalt. De har ingen besvärsrätt, det finns aldrig möjligheter för enskilda att få rätt till den delen. Därför är strikta tidsramar okej.

Det är precis samma sak som i Norge, får man inte byggnadslov inom en viss tid så blir det beviljat om myndigheten inte har fattat beslut. Det är detta som man måste ställa krav på. Vi ställer krav på alla invånare, men vi måste också ställa krav på våra myndigheter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till  social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.