Remissdebatt

Ärendet bordlades 15.4.2009.

Talmanskonferensen har föreslagit att meddelandet remitteras till kulturutskottet. Beslut om eventuell remiss fattas dock efter avslutad diskussion.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ett litet samhälle utan olja eller andra naturrikedomar av stort pekuniärt värde har som viktigaste resurs sitt humankapital. Detta kapital kan förkovras genom utbildning och goda levnadsvillkor. Stor trygghet och jämlika villkor till utbildning och utveckling är de bästa förutsättningarna för ett litet samhälle som önskar skapa sig en demokratisk och välmående framtid.

Den nordiska socialdemokratin har varit väldigt framgångsrik, särskilt med sin utbildningspolitik. En av de viktigaste hörnstenarna i den så kallade nordiska modellen är rätten till utbildning för alla. När arbetarrörelsen kom till makten för så där 100 år sedan var utbildning förbehållen endast en liten del av samhället. De lägre klasserna levde i armod inte bara i materiellt utan också i andligt hänseende.

När vi för några år sedan uppmärksammade att hundra år gått sedan allmän och lika rösträtt infördes stötte jag i historiska källor på åländska folkskollärarinnor som med brinnande iver talade för ett utbildningssystem som skulle omfatta alla. Utbildning och upplysning skulle förädla de lägre samhällsklasserna och genom utbildning och upplysning skulle hela samhället nå nya och högre mål.

Motståndet mot allmän utbildning har alltid kommit från dem som ansett sig stå på en högre bildningsnivå och därför sett det som ett hot om bredare lager skulle beredas tillträde till högre utbildning. Idag tar vi grundskolan som given och ytterst få, för att inte säga knappast någon, ifrågasätter alla barns rätt till grundläggande utbildning. En av nycklarna till den finländska och åländska grundskolans framgångar sägs vara att den är öppen för alla. Skolan motsvarar samhället i övrigt och utbildningen sköts av lärare med god utbildning och hög status i samhället. Grundskolan är inkluderande och förmår beakta individuella behov samtidigt som den fostrar till samarbete och respekt för andra. Knappast någon drömmer om att få tillbaka den fyraåriga folkskolan.  De flesta tycks vara nöjda med grundskolan, men så var det inte när den infördes på 1970-talet. Motståndet kom från dem som ville skilja åt barn på olika sätt. Undervisningen ansågs vara hotad och en del lärare ställde sig tvivlande. För att få igenom reformen skapades alla möjliga och omöjliga tillfälliga pedagogiska nödlösningar för att skilja åt barnen, lösningar som tack och lov försvunnit med tiden.

Diskussionen om en enhetsskola på gymnasienivå har många likheter med diskussionen vid införandet av grundskolan. De som slår vakt om det klassiska gymnasiet har sett sig hotade av en gemensam gymnasieskola. En del av lärarkåren arbetade aktivt emot den s.k. Struktur 07-reformen och drog sig inte för att kraftigt påverka elevkåren. Det man upplevde som ett hot var att undervisningen vid Ålands lyceum skulle bli lidande på något sätt om man organisatoriskt fördes samman med de skolor som erbjuder yrkesundervisning. Många skolor inom yrkesutbildningen såg från sin sida stora fördelar med att gå samman i en enda skola. Möjligheterna till utveckling och samordning av de gemensamma resurserna framstod som uppenbara och viljan att samarbeta med Ålands lyceum var stor. Men detta hade mindre betydelse i sammanhanget. Hotet mot Ålands lyceum är en myt. Skolans pedagogiska uppdrag har aldrig varit hotat. Tvärtom skulle lycéet med sin kompetenta lärarkår och stolta traditioner kunna spela en viktig roll för att utveckla gymnasieutbildningen i sin helhet.

För oss lagtingsledamöter som bär det yttersta ansvaret för utbildningen är det viktigt att inse att för att gymnasieutbildningen på Åland skall kvalitativt utvecklas och vara konkurrenskraftig med omkringliggande regioner så behövs en organisation som i sig bryter ner skrankorna mellan skolorna och för samman alla de resurser som finns inom det nuvarande skolsystemet. Det åländska elevunderlaget är trots allt så litet och för att uppnå större produktivitet måste man eftersträva en organisation som omfattar alla utbildningar.

Den organisation landskapsregeringen presenterar i sitt meddelande bygger tydligen på en idé om att vara alla till lags istället för att försöka nå bästa tänkbara resultat. Regeringen vill ha alla sju skolor och alla sju rektorer kvar. På denna otymplighet placerar man en resursförvaltning och en chef till som ska ta hand om en rad praktiska ting och administration för alla sju skolor. Men inte nog med det. Regeringen vill att de sju gymnasieskolorna och resursförvaltningen kopplas till regeringens utbildningsavdelning med en tjänsteman som chef för hela baletten. Herr talman, man blir andfådd bara vid blotta tanken på alla möten som ska hållas, men det värsta är att det inte är nog med detta. Ett utbildningsråd bestående av ansvariga ministern samt några andra politiker och sakkunniga skall ha det övergripande ansvaret över utbildningen.

Herr talman, jag måste säga att jag har svårt att ta detta på allvar. Tror regeringen att detta förslag kommer att fungera i praktiken? Jag får en stark känsla av att regeringen lever i en värld som mera påminner om Snövit och de sju dvärgarna än Åland 2009.

Gymnasiereformen har diskuterats i säkert 15 år. Tid, pengar och stora ansträngningar har gjorts för att fatta de nödvändiga beslut som behövs för att få till stånd nödvändiga förändringar. Jag hoppas att kulturutskottet kan lösa denna gordiska knut. Socialdemokraterna tycker givetvis att det förslag som den förra regeringen lade fram är det bästa. Centern stödde förslaget men ville lägga det i malpåse. Liberalerna var kritiska och föreslog en tredelad reform av yrkesutbildningen, gymnasiet och vuxenutbildningen.

Herr talman, det skulle hedra lagtinget om vi lyckades åstadkomma resultat i denna fråga. Om vi alla släpper prestigen och ser till elevernas bästa så kan det kanske gå. Varför inte backa och så genomför vi en gymnasiereform som sker i etapper. Först sammanslås yrkesutbildningarna och i ett senare skede tar man ett beslut om Ålands gymnasium.

Viktigast just nu är att yrkesutbildningen inte hamnar på efterkälken. De ungdomar som väljer att utbilda sig inom yrkesutbildningen är av största vikt för vårt humankapital. Dessa ungdomar är vår största resurs på arbetsmarknaden. De stannar i hög grad, för att inte säga så gott som alla kvar på Åland, och de kan bidra genast efter avslutad skolgång till det åländska näringslivets utveckling. Dessa ungdomar ska också ha rätt till fördjupad utbildning inom så många ämnen som möjligt och de ska kunna ta gymnasie- eller studentexamen eller på annat sätt kvalificera sig för fortsatt utbildning om de så önskar. Om det inte är möjligt eller finns politiskt intresse att erbjuda eleverna vid Ålands lyceum samma möjligheter inom yrkesutbildningen så ser vi trots allt att nu måste yrkesutbildningen prioriteras. Det är hög tid att ägna den delen av gymnasialutbildningen mera intresse annars riskerar vi att stora värden och resurser går förlorade.

Herr talman! Socialdemokraterna är villiga till kompromisser och samförståndslösningar. Det är hög tid för lagtinget att fatta beslut i den här frågan, tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller med mycket av det som ledamot Sundback sade, framför allt att man bör bryta ner skrankorna mellan de olika skolorna, som hon uttryckte det. Förslaget är väl lite så att man retirerar, man har inte lyckats med det. Det jag vill fråga upp om är integreringen av Ålands lyceum, det var mycket det som Struktur 07 stupade på, åtminstone om jag uttalar mig för mig själv. Det var svårt att se att en integration av Ålands lyceum i den här gemensamma gymnasialskolan skulle lyckas. De dubierna har jag fortfarande kvar. Det är så pass olika utbildningsprogram, så pass olika inriktningar så jag tror att det är svårt.  Om man jämför Struktur 07 med det förslag som har lagts nu hade det kanske varit bättre om man tagit Struktur 07, om man ska vara vis i efterskott. Kulturutskottet har en riktig bit att ta i, men framför allt mina dubier beträffande Ålands lyceum kvarstår fortsättningsvis.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, jag tror inte att jag är kapabel att ta bort någons dubier mera i den här frågan. Min personliga uppfattning är att utbildningen aldrig var hotad. Där finns en jättestor pedagogisk resurs som väl kunde ha utnyttjats för hela stadiet, men det är uppenbart att åtminstone delar av kollegiet inte vill. Om det nu ska vara på det sättet får vi acceptera det faktum om lagtingets majoritet underordnar sig den synen. För att komma någon vart är vi villiga att kompromissa på något sätt så att man sätter fokus på yrkesutbildningen. Det har man inte diskuterat, det har bara rört lyceifrågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag kan i och för sig bara uttala mig för mig själv, men för mig handlar det inte om att jag inte vill, att jag skulle lägga prestige eller något sådant som framkom i anförandet utan det är det att jag inte kan se nyttan klart och tydligt att man skulle integrera Ålands lyceum i det här. Samtidigt har vi haft många sammanslagningar, inom vårdsektorn, inom andra områden där det inte har blivit så alldeles lyckat alla gånger. En sak stöder jag i varje fall och det är vikten av att man får en yrkesutbildning på den absolut högsta nivån. Det viktiga är att man får någonting att hända än att man försöker få med Ålands lyceum. Det var den tuvan, som jag ser det åtminstone, som stjälpte Struktur 07. Jag hoppas att kulturutskottet kan titta på det. Jag vill också säga att vi från vår sida gärna kompromissar för att få till stånd en lösning så att det händer någonting. Nu har bara tid och pengar gått utan att vi har kommit någon vart.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Om det bara hänger på Ålands framtid och socialdemokraterna så kan vi säkert komma överens. Nyttan och det betydelsefulla med en enda skola är ur elevernas synvinkel. Eleverna hade valt utbildningsprogram oberoende av själva skolorna. De flesta tänker i skolhus fortfarande, men det programmet utgick för olika utbildningsprofiler och eleverna skulle ha haft ett mycket, mycket större utbud att välja mellan. Dessutom hade de elever som läser på yrkesutbildning kunnat få gymnasiekompetens och de elever som går den klassiska utbildningen hade också kunnat ta en yrkesexamen plus att alla resurser hade stått till samma organisations förfogande.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag har gjort många reflektioner efter den tidigare debatten som vi hade för ett par tre veckor sedan. I det anförande som föregick mitt lyftes det upp att Struktur 07 skulle ha kunnat bryta ner skranken mellan skolorna. Vi talar precis samma språk. Det är en myt att det skulle finnas eller förbli starka skrank mellan skolorna. Det finns mycket mindre av dem idag och målsättningen är att dessa skrankor i den mån de finns ska brytas ner.

Ltl Sundback säger också att man ska kunna söka sin utbildning i framtiden utgående från utbildningsprofiler. Det är exakt det som vi skriver i vårt betänkande. Det är det som är målet. Man ska inte längre söka till en skola utan man söker till en utbildningsprofil eller om man hellre vill kalla det utbildningsprogram så är det ingen större konflikt i det.

Det sätt som vi föreslår att arbeta i det här meddelandet är ett sätt att snabbt komma till en effektivering, en inbesparing och också en kompetenshöjning och en kvalitetsutveckling inom gymnasialstadiet. Man kan ta tillvara de bästa resurserna över alla skolgränser, man kan ta tillvara utrymmena maximalt och elevunderlaget så att man skapar ändamålsenliga grupper. Det här sättet arbetar man redan efter. Jag träffar rektorerna nu regelbundet med tanke på att vi jobbar med tuffa ramar inför budgeten 2010 och det är precis utgående från den här modellen som de redan har börjat jobba.

Det känns både lite orättvist och emellanåt respektlöst när man utgår ifrån att det ska bli en stor huggsexa mellan rektorerna och att det inte ska fungera. Den bilden stämmer inte alls överens med den bild jag har av skolornas rektorers sätt att arbeta, utan tvärtom, får man en tydlig ledning finns det en vilja att hitta en väg ut, att finna de bästa lösningarna för våra studeranden. Periodiseringen som rektorerna också villigt har åtagit sig att själva genomföra till 2010 kommer att ge stora möjligheter att över gränserna erbjuda effektiva och goda utbildningsplatser.

Jag känner inte heller igen Ålands lyceums motsträviga inställning. Vi har haft Ålands lyceum med, precis som alla andra skolor, i seminarierna som vi har jobbat utgående ifrån. Det har varit väldigt hälsosamt för det har visat sig att när alla skolor kommer tillsammans ökar också respekten för varandras arbete och man ser också många olika sätt som man kan jobba tillsammans på över gränserna, både när det gäller kärnämnen, men också yrkesämnen. Att Ålands lyceum på något särskilt sätt skulle vara mer motsträvig än någon annan vill jag inte alls skriva under. Däremot har man kanske under Struktur 07-delen varit aktiv och framfört åsikter, men det betyder inte för den sakens skull att man ska lägga en filt över Ålands lyceum och kalla dem för motsträviga. Det är mycket orättvist. Ålands lyceum är med i det här arbetet precis på samma sätt som alla andra skolor och har varit aktiv i det arbetet.

Om det ska vara en skola eller sju skolor tog jag upp också i mitt tidigare anförande. Man behöver titta noggrant på, om man i kulturutskottet är attraherad av tanken att skapa två skolor av gymnasialstadiet, de ekonomiska bieffekterna av en sammanslagning. Vi diskuterade förra gången bl a Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet. Där hade vi tre laboratorier som blev ett, men i budgeten blev det inte billigare. Man behöver titta noga på om storskaliga lösningar leder till extra nivåer, som bidrar till extra kostnader.

Många signaler kommer från rikssidan och också från studerande, som funderar på att studera på rikssidan, om att man tycker att utbildningarna börjar bli slätstrukna. Det är viktigt att titta på profilerna. Det är oerhört intressant att följa hur det går i FM-tävlingarna i yrkesskicklighet. Vilka skolor är det som klarar sig bäst? Analysera det så får vi någonting att fundera på. Det handlar också om hur skicklig man är på att marknadsföra, men om man själv inte heller har möjlighet att profilera sig i marknadsföringen bleknar det också. Försvinner yrkesstoltheten inom yrkesutbildningen så tappar vi mycket av kunskapen, kompetensen och viljan att jobba framåt.

Det talas också om att yrkesutbildningen inte får bli på efterkälken och att den nu ska börja prioriteras. Jag blir lite skrämd om det är så att yrkesutbildningen hitintills inte har varit prioriterad. Vi jobbar ständigt mellan landskapsregeringen 0ch skolorna på hur man kan utveckla utbildningen på gymnasialstadiet. Allt hänger inte ihop med lagstiftning utan mycket handlar om arbete i små och stora beslut på vägen mot utveckling. Jag vet inte heller vilka mätningar man använder sig av när man befarar att vår yrkesutbildning skulle vara på efterkälken på något sätt. Vilka mått mäter man då utgående från? Det finns inte en exakt likadan organisation som har en kommunal grund på fastlandssidan, men om man menar med det att yrkesutbildningen ligger på efterkälken så tycker jag att man ska säga det i så fall.

Förslaget till två skolor diskuteras förstås vidare i kulturutskottet, men till den här debatten utlovades att man skulle fundera på och komma med tankar om studerandes lika behandling, hur man skulle hantera det. Kommer studerande från Ålands lyceum i så fall att få möjlighet att plocka kurser från yrkesutbildningen eller hur har man tänkt. Har man tänkt ha gemensamma resurser mellan de här båda eller ska det vara två organisationer som ska sköta de här båda skolorna. Om ni inte har funderat på det tills idag, ni som har föreslagit det, så behöver ni i alla fall redogöra för det i utskottet.

När det gäller autonomin i de här skolorna behöver man tänka på det också. Hur ska man ha det, är det en som fortfarande ska vara kvar enligt samma modell eller ska det utvecklas en autonomi för de här båda? Det är också väldigt intressant. Var ska de vara placerade i vår organisation? Som sagt, det finns ingen som helst prestige från landskapsregeringens sida i den här frågan, men däremot har vi hittat en modell som vi tror att både är ekonomisk, effektiv och som egentligen redan håller på att genomföras. Det tror jag är en väldigt stor vinst, istället för att vi pratar och pratar år efter år och sedan kanske efter en lång tid framöver kommer till någonting.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det här är en remissdebatt. Det som sägs här är lagtingets vägkost till utskottet. Jag är lite förvånad över ministerns tonläge och uppfordrande kommentarer till inlägg här i debatten. Det kanske inte är ministerns ansvar i remissdebatten utan det är väl närmast att försvara sitt eget förslag. Min uppfattning om förslaget är att rektorerna nollas ut ur systemet helt och hållet. Det är utbildningsavdelningens tjänsteman som ska samordna utbildningen och skolutvecklingen på gymnasienivå. Det är ny enhetschef som ska sköta administration och en hel del av fastighetsskötseln. Det övergripande ansvaret för utbildningen ska sedan skötas av ett utbildningsråd. Rektorernas roll blir mera symboliskt i det här systemet.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Om man har läst rapporten ordentligt och jämfört med hur systemet fungerar idag, så kommer rektorerna att ha en större makt än vad man har idag. Ledningsgruppen får en stor del av beslutanderätten som direktionerna har idag. Ledningsgruppen stärks i förhållandet. I övrigt arbetar man på samma sätt som vi arbetar idag mellan skolorna och landskapsregeringen. Det finns ingen förändring i det arbetssättet. Idag sker arbetet isolerat på skolan gentemot den här tjänstemannen. Nu är förslaget istället att man ska göra det tillsammans i förhållande till den här tjänstemannen för att få bättre och samordnade förslag. Det är lätt att missförstå. På samma sätt uppfattar jag att ledamot Sundback missförstår när hon säger att utbildningsrådet ska ha det övergripande ansvaret över gymnasialstadieutbildningen. Det står det ingenstans i meddelandet. Utbildningsrådet ska vara det som kommer med input till strategiska utvecklingsmöjligheter för morgondagens gymnasieskola.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är möjligt att jag har missuppfattat, men det kanske är för att det är en så diffus organisation. Ansvaret och beslutsmakten är inte särskilt klar och tydlig och jag vill hålla fast vid att rektorernas och skolornas autonoma roll suddas ut på ett sätt som är väldigt otydligt för den framtida organisationen. Tjänstemannen på utbildningsavdelningen har jag frågat tidigare om, ska samma person också utföra tillsynsuppdrag över de enskilda skolorna eller är det en annan tjänsteman på samma avdelning som ska göra det?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Den här modellen som föreslås är en modell för utveckling. Ltl Sundback sade redan tidigare att det skulle vara bra om vi skulle kunna finna en modell som skulle kunna leda till utveckling stegvis. Det är precis exakt det som den här modellen föreslår. När det gäller tillsynen föreslår vi en särskild tillsynsmyndighet, som ska ha hand om tillsynen från årskull noll till högskolan. Det försiggås också en parallell diskussion just nu om vi ska ha en tillsynsmyndighet som också ska ha tillsynen över flera avdelningar när det gäller både det sociala och andra områden. Där kan vi organisera om hela verksamheten.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Under det förra arbetet, Struktur 07, hade Ålands lyceum många åsikter. Man hade inte bara åsikter om helheten utan man hade också en åsikt om att man gärna skulle stå utanför den föreslagna strukturförändringen som då var tänkt. Man har också varit med i det här arbetet, precis som tidigare, men vicelantrådet säger att man har en annan åsikt idag. Är det så att Ålands lyceums representanter har ändrat åsikter, eller att man har ändrat sig såtillvida att man kan tänka sig att vara med i den här helheten idag?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi har inte varit ute och haft någon påskrift från olika skolors representanter om de stöder förslaget eller inte. Det här förslaget är framtaget på seminarier tillsammans med representanter, proportionerligt efter skolornas storlek, under tre tillfällen där man har fått föra fram idéer och modeller. Den här modellen har tagits fram i grupper där Ålands lyceum också har varit representerad. Det finns säkert enskilda åsikter och också tankar kring detaljer som jag inte kan redogöra för och säga att det här är just Ålands lyceums synpunkt. Det är viktigt att också tänka på det nya ansökningssystemet mot Sverige, vilket vi också haft i åtanke, där man kan få extra poäng när man har läst sådana ämnen, som är av extra värde för den utbildning man ska ta. Här är det viktigt att man inte ställer Ålands lyceum utanför dessa möjligheter, om det finns kurser inom t ex Ålands handelsläroverk, som man skulle kunna ha glädje av om man går i Ålands lyceum.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Man kan lätt få det för sig att Ålands lyceum inte har haft en synpunkt att man skulle stå utanför när man hör vicelantrådets anförande och därför vill jag ha ett förtydligande där. Det har gett vid handen att man har varit representerad, men inte egentligen vad man i sak har haft för åsikt i frågan. Jag tycker att resonemanget som jag och många fler med mig har haft att man kunde ha två parallella spår vad beträffar strukturförändringen är en bra poäng med profileringen för utbildningen för att sedan komma in på följande steg när man söker till högskola och universitet, särskilt i Sverige där en förändring kommer att ske i antagandet. Det kan man säkert göra också för Ålands lyceums del när det gäller profileringen och det tredje årets möjlighet att sätta in andra kurser och läsa det på andra skolor.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Jag kan bara upprepa mitt svar, vi har jobbat alla skolor tillsammans under de här seminarierna, men förstås är det ingen som har tagit ställning till att det ska finnas två olika skolor. Det har inte ens lyfts fram så man får väl göra en förankring av det i ett senare skede. Den modell vi jobbar efter nu är det som har arbetats fram tillsammans med samtliga skolor vid de här seminarierna som vi har hållit.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Vid sidan av det här arbetet jobbar lagtinget nu också med tilläggsbudgeten för 2009 och förstås med sikte på kommande år. På vilket sätt är det här förslaget ett sparförslag? Här finns inte heller några ekonomiska kalkyler. Det är en stor bit som är helt outrett. Det förvånar mig mycket att utbildningsministern säger att det är först nu man kommer på att yrkesutbildningen är lite efter i utvecklingen. Man har ju konstaterat det sedan många år tillbaka och därför nu kraftfullt under de tidigare åren infört yrkesprov, vilket vi inte har haft på Åland, vi har infört kombinationsstudier, det har vi inte haft på Åland. Det har jobbats med läroplansgrunder och läroplaner, det har införts pedagogisk utbildning för yrkeslärare därför att Åland har varit efter i relation till andra regioner.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det jag sade var att jag upplever att man nu först skulle börja arbeta med det. Jag upplever att vi har arbetat länge med och framför allt detta år har vi gjort massor för att utveckla yrkesutbildningen på Åland och vi kommer att fortsätta göra det. Varken yrkesprov eller kombinationsstudier och liknande har direkt ett krav i att det måste finnas en ny lagstiftning. Det går att genomföra såsom vi har det idag. Därför jobbar vi parallellt med många spår, men ser till att det är i riktning mot den utveckling som vi föreslår i meddelandet. Gemensam IT, gemensamma schemaläggningssystem, massor har vi tagit fram bara för att uppnå kvalitetshöjning, för att ta tillvara de bästa resurserna vi har, för att få kompetenta lärare till skolorna, för att ta tillvara dem över hela gymnasialstadiet och också för att kunna göra det på ett så effektivt och sparsamt sätt som möjligt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ja det var precis det jag sade att man redan i flera år har konstaterat att det krävs flera åtgärder och de har successivt införts. Många av dem startades redan under Struktur 07-arbetet. Det är viktigt att de tas vidare och implementeras till 100 procent. I övrigt vad gäller den här modellens ekonomiska vinster, här är sju nya tjänster, hur förklarar man det här? Hur går det ihop med det ekonomiska läget som råder i landskapet?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag har utan resultat sökt ekonomiska kalkyler från det lagförslag som fanns för den tidigare gymnasiereformen. I stora utskottet togs det fram en kalkyl där man nämnde att man kunde spara en miljon om man får det maximalt genomfört. Den här modellen räknar med att spara mer eftersom vi inte har dyra tjänster ovanför. Vi har mera överlappningar till de frågor som man tidigare har sagt att styrelsen sedan får ta ställning till, det tar vi ställning till redan här hur det ska bli i framtiden och i budgetförslag, för budgetförslag sammanför och optimerar. Vill man bolla med siffran en miljon kan man göra det, det är fullkomligt genomförbart med den besparingen. Men man ser först konkret exakt när schemat är lagt. En del av det kommer vi tydligt att se inför skolåret 2010.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Jag var inte med i processen av Struktur 07, jag spelade på en annan plan då, men kunde ändå följa den på avstånd. Det var en ambitiös och väl genomarbetad struktur, som man försökte bygga ut för gymnasialstadieutbildningen i landskapet. Den föll särskilt på lycéets motstånd och ett otillräckligt politiskt underlag även inom dåvarande landskapsregering, som arbetade fram förslaget. Det synes idag politiskt omöjligt att återgå till de tankegångar som fanns där utan det är något annat som måste komma ut av det här. Jag hörde till dem som hade väldigt höga förväntningar på den här nya utredningen, att den skulle ge ett ännu bättre resultat än Struktur 07.

Efter att ha analyserat resultatet har mina förväntningar långt kommit på skam. Det finns en del värdefullt i det här också, men det finns också flera betydande brister. Måhända är orsaken till en sådan brist sammansättningen av den kommitté som redogörs för i utredningen på sidan sju där det saknas yrkesutbildningssakkunskap helt och hållet vad jag kan se. Det är fyra lagtingsledamöter med viss yrkesutbildning visserligen, men för övrigt med högskoleerfarenhet, en representant för landskapsregeringen med grundskolespecialitet och en sekreterare och koordinator med grundskolespecialitet. Det är möjligt att det här är en av orsakerna till att det har blivit som det har blivit. Det är större kritik mot detta nu än mot Struktur 07. Jag har förstått att utbildningsavdelningen är måttligt imponerad, jag har förstått att skolorna till stor del är emot, och den här gången i pluralis. Det är olyckligt med den information som jag har fått att man inte får debattera förslaget från skolornas sida. Jag vill inte kalla det som man normalt brukar kalla det, men det är allvarligt.

Utbildningsministern säger att det är väl förankrat i skolorna tack vare tre seminarier. Min information från den här förankringen är att det har varit tre förvirrande, inte förvirrade, utan förvirrande, seminarier där man har fått information i huvudsak. Det har alltså varit seminarier upp emot 80 åhörare. Det här ger ett gott sken av demokrati, signalerna må vara fel som har kommit till mig, men de är i alla fall klara på att det är någon form av skendemokrati. Hårda ord, men så här är informationen.

Det finns också ett skilt rektorsförslag som skiljer sig väldigt mycket från det förslag som landskapsregeringen nu presenterar här i lagtinget. Om det har vi ingenting hört, ingen information från utbildningsministern om att det föreligger sådana åsiktsskillnader mellan skolornas ledningar och landskapsregeringens ansvariga minister. Det kanske allvarligaste felet i det här förslaget är att man ger landskapsregeringen och dess utbildningsavdelning en funktion både som tillsynsmyndighet, övervakare av verksamheten och administratör. Ett av grundfelen i en organisationsmodell av vilket slag om helst. Man måste alltså renodla rollerna mellan beställare, kontrollant kontra utförare om man ska få det här att fungera. Det är den mest oacceptabla bristen och modellen synes närmast teoretiskt framtagen, en skrivbordsprodukt.

Hur har man då klarat de övergripande målen? På sidan ett i meddelandet redogör landskapsregeringen längst ner på sidan för tio övergripande mål:

1. Jämlika möjligheter för eleverna

2. Ett varierat utbildningsutbud

3. En hög kvalitet

4. Samverkan mellan lärare och studerande

5. En kostnadseffektiv organisation

6. Organisationen ska svara mot de särskilda förutsättningar som präglar det åländska samhället

7. Utbildningen ska ge en god grund för yrkesutövande

8. För vidare studier

9. Uppmuntra till livslångt lärande

10. Miljön ska vara trygg och stimulerande

Det är landskapsregeringens egna mål. Särskilt oklara tycker jag att leveransen är beträffande det andra målet, ett varierat utbildningsutbud, alltså tillgängligheten för eleverna till ett varierat utbildningsutbud. Samverkan mellan lärare och elever i den här organisationsmodellen känns väldigt oklar och en kostnadseffektiv utbildningsorganisation förefaller det inte att vara med den information jag har kunnat läsa ur de handlingar lagtinget har fått, snarast finns det tecken som tyder på motsatsen. Nu har här i presentationen angivits att det kanske inte är som det står, utan man har tänkt annorlunda. Frågan om det livslånga lärandet är inte särskilt väl utrett och föreslaget i det här meddelandet.

Fru talman! Summa summarum, förslaget går till kulturutskottet för behandling. Jag tycker att det är viktigt att kulturutskottet ordentligt tar del av den rikssvenska gymnasialstadiereformen. Den innehåller många goda tankar som är nyttiga för Åland. Det förslag som har skisserats om att man kunde börja med de yrkesutbildande skolorna inkluderande vuxenutbildningen å ena sidan och sedan den som man i Sverige numera kallar den och som vi också borde kalla den, den högskoleberedande gymnasialstadieutbildningen på den andra sidan. Sedan finns det alla möjligheter att samordna verksamheterna i de här två blocken så att man kan dra ut både ekonomisk och pedagogisk nytta av det. Jag önskar kulturutskottet god lycka i det här arbetet.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är svårt att bedöma vad man ska ta till sig av vad ltl Jansson har förstått och uppfattat. Någon person har varit i kontakt med honom och sagt någonting och så vidare. Jag vill i varje fall protestera mot att jag skulle ha sagt att det här förslaget är väl förankrat. Det är förankrat på det sätt som vi har kommit överens om med skolan att vi skulle förankra det. Man har själv valt att vi ska jobba upp det här genom tre seminarier. Det är en modell som vi har tagit fram tillsammans.

När det gäller rollerna med beställare och utförare, är det så med vårt system idag, hur vi har avtalsfrågor, ekonomiska frågor och så vidare uppbyggda inom landskapsregeringen. Det blir lätt den här modellen. Därför har vi, för att snabbt få genom det här, för att snabbt få till en utveckling, valt att följa den modell vi har idag, men särskilja tillsynen.

När det gäller vuxenutbildningen hoppas jag att vi inte ska särskilja vuxenutbildningen vid Ålands lyceum som kommer att växa mycket.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Så bråttom kan man inte ha att man föreslår en helt oacceptabel princip. Att blanda ihop tillsynen och övervakningen av verksamheten, beställarfunktionen med administratörens funktion är så olyckligt och så oacceptabelt i alla sammanhang i dagens värld. Skilt var det förr, kan man säga, då var det rätt vanligt att man hade den här typen av sammanblandningar, men vi har lärt oss att det inte ska vara så. Så bråttom kan man inte ha att man föreslår det.

Ministern sade att någon person har sagt det till mig, det är det inte. Det är en pluralform som gäller också där. Seminarierna kan drivas och hållas på olika sätt och det är sättet som avgör om det är på ett demokratiskt sätt genomfört, där alla har möjlighet att arbeta konstruktivt.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! I seminarierna har samtliga 70-80 deltagarna varit indelade i tio grupper. Där har man haft frågor som man skulle ta ställning till och som man också presenterade i slutet av seminariet. Sedan har vi dragit slutsatser var majoriteten har funnits och diskuterat hur det ser ut. Alla har haft möjlighet, vi har valt att jobba i små grupper bara för att alla ska vara med. Tjänstemän från utbildningsavdelningen har funnits med i alla grupperna för att sedan kunna föra detaljer ur diskussionerna vidare till oss alla. De har också delgivit oss material från datorer på stickor så att vi har kunnat sammanställa all information som har kommit därifrån. Vi har verkligen tagit till oss den information som har kommit fram. Sedan kan man säkert tänka sig att man hade kunnat ha flera seminarier, men där diskuterade vi utgående från hur mycket man vill ha och vi tyckte att det skulle vara lämpligt att ha det i den här formen. I nästa steg, när lagstiftningen kommer, ska det på nytt vara ett arbete kring skolorna och också remissförfarande och det har vi också diskuterat på förhand med skolorna.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har inte varit med på seminarierna så jag kan bara lyssna på vad vicelantrådet säger och jag kan lyssna på vad mina sagespersoner har sagt. Man har satts i en hopplös situation på dessa seminarier. Man har inte haft en klar bild av vad som är målet med det arbetsgruppsarbete man har tillsatts att göra annat än den beställning som har kommit ovanifrån, från seminarieledningen. Det har gjort att konstruktiviteten och möjligheten att arbeta någorlunda självständigt i de här grupperna har varit dåligt. Men det är möjligt att det är felaktig information, det kan ha varit jättemycket bättre än vad personerna har upplevt. Jag är dock inte säker på det.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Olof Erland

Fru talman! Lagtingsledamot Roger Jansson sade att han hade gjort en analys av det förslag som en arbetsgrupp hade tagit fram till gymnasiereform. Den analysen höll sig på två nivåer, den ena var uppsnappade rykten om odemokratiskt förfaringssätt, om arbetsgruppens brist på yrkesutbildning, vilket är en ren felaktighet. Det var också spridda röster eller många röster från olika seminarier. Det man kan säga till är att arbetet har vuxit fram i dialog med många olika människor på många olika plan. Kommittén behöver knappast göra anspråk på hur hög kompetens eller hur lång erfarenhet personerna har utan där finns helt enkelt representativa personer från två partier som nu leder landskapsregeringen med förankring i lagtinget. Sedan har det varit många sakkunniga som har sett på detta.

Det intressanta är att ledamot Jansson nämnde den svenska utredningen. Den ligger i tiden den också, d.v.s. man konstaterar i grunden att utbildningar är väldigt olika, när det gäller yrke, studieförberedande, eller högskoleförberedande. Jag tycker inte att man ska använda högskoleförberedande som begrepp för också yrkesutbildningen ska förbereda för yrkeshögskola. Studieförberedande är mera inriktat på universitet och högre studier. När det gäller ryktesspridningen får vi leva med det. Det är mycket surdeg kvar sedan Struktur 07-processen och den tar väldigt mycket energi från den konstruktiva debatt som borde finnas om utbildningens framtid.

När det gäller själva innehållet vill jag direkt säga att ledamot Roger Jansson för fram en felaktighet när han säger att, om jag minns rätt, tillsynen, administrationen och övervakningen blir i samma. Det är inte så, det står mycket klart att tillsynen ska vara skild från utbildningsavdelningen.  Utbildningsavdelningen och utbildningsrådet, en delegation som finns, ska ha beställarfunktionen. Den beställarfunktionen riktas till skolorna som ska utföra jobbet.

Det är inte alls så att rektorerna ska nollas, som någon sade. Rektorerna får en stark roll, de blir pedagogiska generaler, eller överstar, som verkligen ska stå för utbildningens innehåll och kunskapsinhämtande. Det är en väsentlig del av förslaget att beställarfunktionen ska gå via lagtinget, via landskapsregeringen och de utbildningsorganisationer som finns till skolorna, som har ett uppdrag.

Det som är viktigt att säga, eller försöka förtydliga, som komplement till kulturutskottets behandling, är att utgångspunkten för all utbildning på gymnasienivå är arbetsmarknaden och vidare högskolestudier. Det är alltså arbetsmarknaden som ska styra vilka studieprogram och profiler som finns. Därför är t ex sjöfarten framlyft som en första mera organiserad sektor, profil.

Det är för att stärka yrkesutbildningen som den här organisationen har vuxit fram. Yrkesutbildningen ska vara kopplad till arbetsmarknaden och den ska ge examen på samma nivå som t.ex. Ålands lyceum eller vad det kan bli i framtiden. Därav blir det en reform som har en annan utgångspunkt. Struktur 07 uppfattade jag som väldigt mycket som att man skulle göra utbildningarna likvärdiga genom att avgränsa Ålands lyceums studier. Det var min uppfattning. Förhoppningsvis hade jag fel, men så kunde man uppfatta det och så var också uppfattningen på fältet. När det gäller den här utbildningen ska man lyfta upp yrkesutbildningen för att göra den likvärdig med all annan utbildning. Det är en bärande tanke.

Om vi tar utgångspunkten i arbetsmarknaden betyder det att vi har yrkesutbildning, högskoleutbildning och vi har också möjligheter till aktiva val, precis som de lägger upp det i Sverige, att välja kombinationer. Där får man vara lite försiktig enligt min mening. Man ska inte öppna för alltför stor valfrihet utan man måste försöka koppla det till yrken och till arbetsmarknaden. Sedan finns det de som vill läsa ett fjärde år eller ser att de har valt fel och då ska man ha möjligheten att ändra sig. Ett övergripande mål kan man uttrycka som högre kvalitet, mera effektivitet och mera flexibilitet. På vilket sätt kan man garantera bättre kvalitet? Jo, man renodlar rektorernas pedagogiska roll, man gör systemet pedagogiskt differentierat, det finns olika kunskapsområden. Märk väl, det är mycket möjligt redan i dag med den lagstiftning vi har med gemensamma rektorer, om man vill rikta in yrkesutbildningen, om det finns ett sådant politiskt intresse till en samlad yrkesutbildning utöver sjöfartsutbildningen. Man har den möjligheten med det här systemet. Kvalitén är kopplingen till arbetsmarknaden och renodlingen av pedagogiken.

För det andra, effektiviteten, ekonomin och resurserna. Det finns en beräkning på en miljon som skulle sparas in med Struktur 07, men det finns inget underlag för den beräkningen, det var en ren gissning. Den här reformen sparar mer och ger åtminstone mer möjligheter eftersom man samordnar resurserna och sparar in på personer, direkta lönekostnader. Dessutom gör den här modellen det möjligt att samordna resurserna mellan skolor och inom studieprogram, d.v.s. de lärare som finns, om man lyckas ordna kollektivavtalen, kommer att kunna utnyttjas på ett mera flexibelt och bättre sätt. Där har vi en effektivitetsvinst som är svår att exakt beräkna. Ska man ha kvar alla sju skolor, ska de samordnas, vilka studieprogram ska vi ha? Det kommer att avgöras av resursramarna, men besparingsmöjligheterna finns. Flexibiliteten i organisationen ligger delvis i elevernas valmöjligheter, men det ligger också i inriktningen på studieprogram som ska vara kopplade till arbetsmarknaden. Om man nu ser att vissa yrken riskerar att bli underbemannade kan man sätta upp studieprogram, man kan också inordna vuxenutbildningen i kurser och t o m kvällskurser så att man får en flexibilitet.

Dessvärre, fru talman, finns det en del missuppfattningar på grund av barlasten med Struktur 07. Jag skulle föreslå att kulturutskottet vid sitt första möte ställer sig upp och skakar av sig den här barlasten och tar sig an den här reformen och det här reformförslaget. Det är mycket möjligt, som både socialdemokraterna och Ålands framtid har sagt, att man kan kompromissa. Det finns saker och ting att diskutera, direktionernas roll, utbildningsrådets sammansättning, elevrepresentation, personalrepresentation osv, men grundstrukturen är den väg man borde gå för att få bättre kvalitet, ökad effektivitet och mera flexibilitet i gymnasieutbildningen. Vi ska också tänka på de 1 200 elever som går i gymnasiet, kommer man att kunna fortsätta hålla den volymen. Det är en avgörande framtidsfråga för det åländska samhället, näringslivet och kompetensförsörjningen. Det här är en viktig sak, slarva inte bort den med barlasten utan utnyttja möjligheterna att skapa någonting nytt. Ett underlag för det finns, anser jag.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är i den glädjande situationen, som så många inte är, att jag med öppet sinnelag kan titta på detta eftersom jag inte har någon barlast från Struktur 07. Ltl Erland har skaffat sig sin egen baby och det är bra om han är beredd att diskutera kompromisser. Det kanske inte har blivit så alldeles rätt. För det första har jag inte sagt att medlemmar i den här arbetsgruppen saknar utbildning utan jag sade att de inte besitter yrkesutbildningssakkunskap uttryckligen. Jag undrar om skolledningarna i de berörda skolorna är införstådda med era förslag. Den information som jag har fått är att de inte är det och då är det skäl att man redogör för det också ifall det är så, när vi har en diskussion i lagtinget om den här viktiga reformen.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Ja, jag förstår inte vad som menas med yrkesutbildningssakkunskap. Har man gått en yrkesutbildning har man väl sakkunskap. Ska man vara lärare så kanske alla inte har varit yrkesskollärare på en viss linje, men jag har inte några särskilda skäl att försvara reformen på annat sätt än att den uppfyller de kriterier som vi har sagt att borde finnas, bättre kvalitet, bättre effektivitet och mera flexibilitet. Vad jag vände mig emot när det gäller ltl Roger Jansson var att han gav en missvisande bild av tillsyns-, beställar- och övervakningsrollen. Det stämmer alltså inte alls med den modell som är representerad.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det var bra att kollegan Erland tog upp den frågan. På sidan fyra i utredningen skriver man att arbetsgruppen föreslår att landskapsregeringen stärker samordningen av utbildningen och skolutvecklingen genom att ledningsfunktionerna och utbildningsverksamheterna får en gemensam plattform i en utbildningsdelegation. Det här är alltså utförarrollen, alldeles uppenbart. Det här ska ledas av en ledande tjänsteman vid utbildnings- och kulturavdelningen, en direkt bindning till övervakande och tillsynsmyndigheten.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det här handlar om gymnasieutbildningen, inte ska utbildningsdelegationen utföra gymnasieutbildning utan det ska skolorna göra i studieprogrammen. Det är en finess att man nu samlar hela gymnasieskolans framtida utveckling på en plattform där man kan diskutera dimensioneringen, studieinriktningen och sådana saker. Det är skolorna som är utförarna inom ramen för studieprogram. Det är klart, om ordbehandlaren inte har förtydligat detta kan man beklaga, men det är inte så att utbildningsdelegationen eller utbildningsrådet ska utföra någon form av utbildning. De är helt enkelt fel.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att fokusera på vad målet är i den här frågan. Vi vet att vi alla har olika vägar att uppnå målet. Det som vi alla eftersträvar med verkligt goda ambitioner från alla håll är en effektiv organisation, som ger den allra bästa utbildning till de studerande på gymnasialstadiet. Så långt kan vi vara eniga, sedan blir frågan vilken modellen är för den organisationen. Om man tar Struktur 07, som utarbetades under två år, är det faktiskt en hel lagstiftning som också tar upp många fler vidare aspekter av hela utbildningen än bara organisationen. Det vore bra om man från regeringspartierna åtminstone kunde säga att det går att använda lagframställning 13/2006-2007 till alla de delar som inte handlar om själva organisationen. Då har man kommit väldigt långt på väg, om man tänker på att det är spartider, vi behöver kanske använda det arbete som lagberedningen till mångt och mycket lagt stor möda och kraft på under många års tid. Då har man kommit en bra bit på väg. Sedan blir frågan vilken modell är den bästa.

Jag tror helt enkelt att man i dagsläget varken ska fastna vid Struktur 07 och inte heller vid den modell som nu föreslås utan snarare försöka hitta någon gyllene medelväg. Då skulle mitt förslag vara att man går in för en tudelad organisation med yrkesskolorna under ett paraply och sedan Ålands lyceum under ett annat. Sedan låter man det vara så åtminstone under en tid för att se hur det hela utvecklas. Då skulle man redan i det här skedet komma ett stort kliv framåt.

Vi vet att samarbete mellan skolorna har efterlysts och det har arbetats via samarbetsmodellen ända sedan 90-talet. Frågan är om samarbetsmodellen har givit ekonomiska inbesparingar. På den frågan tror jag att man tyvärr hittills måste svara nej, kanske man nu i nya diskussioner kan hitta den vägen. Jag tror att Struktur 07- och Reform 08-processen innebar att man fick till stånd en väldigt viktig diskussion om hur man ska samverka i framtiden och hur man kan börja titta på områden som verkligen också skulle ge en ekonomisk fördel plus förstås det allra viktigaste, en pedagogisk fördel för de studerande där målet är större valfrihet. Där kan vi konstatera att vi på Åland inte har kunnat erbjuda den valfriheten.

Modellen som nu föreslås har tyvärr många stora brister. Framför allt måste vi tänka på rektorerna. Så länge vi har sju skolor så är rektorerna ansvariga för sina skolor och deras utveckling och därför blir det besvärligt om en rektor skall tvingas argumentera inför sina kollegor, andra rektorer på de andra skolorna, om vad den rektorn behöver för resurser för att utveckla sin skola och sina pedagogiska metoder. Begreppet huggsexa, som användes, kommer åtminstone från en rektor som jag har talat med. Det är någonting som man befarar att kommer att bli i denna utbildningsdelegation.

Processen som man har jobbat med, seminarierna, det är klart att man kan säga att det har varit tillsammans med skolorna, i dialog med andra, det låter jättefint, men jag är beredd att hålla med ltl Roger Jansson när han säger att dessa seminarier har upplevts mycket förvirrande. Man har kommit till ett möte där informationen har getts på plats, sedan har man förväntats att ge synpunkter på det efter bara några timmar i diskussioner i arbetsgrupper, som har bestått av personer från sju olika skolor och alla olika yrkeskategorier, allt ifrån städ och vaktmästeri, lärare, elever, rektorer, alla kategorier. Det förstår man själv att det inte är något enkelt att hitta en dialog som faktiskt leder framåt och där man har förståelse för varandra. Det har säkert ett stort värde i det att man har låtit människor träffas. Det är viktigt, men däremot har det inte varit diskussioner som har lett fram till särskilt konkreta och bra förslag. Jag tror också att man undrar lite över hur materialet har tagits till vara för den fortsatta processen.

Det man kan konstatera är att något offentligt remissförfarande, vad gäller det här förslaget som vi diskuterar idag, inte har förekommit. Jag tror att man väntar på att få säga sin åsikt om det när det kommer en förfrågan om remiss. Till dess har man hållit an lite grann. Det är viktigt att skolorna nu inte upplever att de måste vara lojala med förslaget, för de har ju fått vara med och säga sitt på alla dessa seminarier. Det är viktigt att vi säger: Säg er egentliga åsikt! Det är otroligt viktigt att vi får höra det om vi ska kunna jobba vidare med det här. Nu blir det kulturutskottet som får göra det jobbet.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! I det lagförslag som landskapsregeringen tog tillbaka förra mandatperioden står det ingenting om hur man ska samarbeta i den nya gymnasieskolan i praktiken. Däremot ur rapporten som föregick lagförslaget kan man hitta någon form av modell, men där frågorna ofta skulle lösas av den kommande styrelsen. Därför var det oerhört svårt att se konsekvenserna av det. En utbildningslagstiftning innehåller utbildningsspråk, tystnadsplikt, bedömning, gymnasieexamen, betyg, det kommer vi att utveckla vidare, besvärsmöjligheter och så vidare. Det är självklart att vi kommer att använda det på nytt, men vi kommer också att ta med sådant som missades och glömdes bort. På det sättet är det bra att den får en genomgång på nytt. När det gäller kritiken mot rektorernas nuvarande roll är det så att rektorerna fanns kvar i förslaget från Struktur 07 och möjligen också före lagstiftningen, men däremot var det andra som helt och hållet skulle sköta bestämmandet om det. När det gäller seminarier var det den modellen man ville ha. Sedan blir det som sagt remiss på nytt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ja, det var väldigt synd att vicelantrådet, dåvarande kansliministern, i den regeringen inte framförde sina synpunkter på det lagförslag som vi tillsammans tog fram under 2005 och 2006 vid upprepade, upprepade överläggningar och diskussioner. Det är så märkligt att det först nu kommer fram.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag har stött Struktur 07, jag har stött gymnasielagen. Det var inte tillräckligt förankrat, landskapsregeringen var tvungen att ta den tillbaka. Man kan inte stånga huvudet i väggen och komma tillbaka med ett likadant förslag på nytt. Det vore knappast ändamålsenligt. Man måste istället fundera på vad det var som inte gick att genomföra, vad var hindren? Tillsammans med den arbetsgrupp jag har haft, har vi hittat en modell och också kommit med ett meddelande, först till den diskussion som lagtinget har efterlyst, sedan kommer vi med lagstiftningsarbete. Så det här är en bredare förankring där skolorna förstås, på behörigt sätt när lagstiftningen är klar, både ska vara med i seminarier, eftersom man vill fortsätta med seminarieformen, men också på regelrätt sätt komma med remissutlåtande när lagstiftningen tas fram. Det arbetet har vi framför oss.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ja, jag önskar lycka till med förankringsarbetet. Hittills har det inte lyckats särskilt väl utan man måste fortsätta jobba med det. Nästa steg är det kommande lagförslaget, man kanske inte ska ta det så långt innan skolorna blir hörda i offentlig mening. Vi ska komma ihåg att det inte bara var kritiken från skolorna som gjorde att Struktur 07 drogs tillbaka. Det var också vicelantrådet Britt Lundbergs eget parti som inte kunde hitta enighet just då. Det lades egentligen på centerns eget önskemål i s.k. malpåse, vi kallade det på skoj för "valpåse" eftersom valet stod inför dörren. Det här förslaget som nu ligger tycker jag att man snarare ska sätta i soppåse.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt. Ärendet remitteras till kulturutskottet.