Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Christian Wikström. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare och minister Wikström. Verksamhetsförutsättningarna för våra passagerarrederier.

Långnäs Hamn Ab:s ledning och personal levererar såväl vinster som utveckling av verksamheten till ägaren landskapsregeringen. Våra åländska passagerarrederier befinner sig på en hårt konkurrensutsatt marknad, där deras existens bidrar till en stor del av den åländska välfärdskakan. Långnäs Hamn Ab avser nu bygga en transithall i syfte att tillgodose den nya mängd resenärer som kommer byta färja i Långnäs då konceptet Picknick-kryss introduceras på rutten Nådendal-Långnäs-Kapellskär.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Anser landskapsregeringen att Långnäs Hamn Ab:s transithall kommer stärka våra åländska rederiers närvaro på passagerarmarknaden och gynna deras verksamhetsförutsättningar?

Tack, herr talman! Tack för frågan. Ledamoten ställde en fråga om sjöfartens verksamhetsförutsättningar och också den åländska sjöfartens verksamhetsförutsättningar och hur terminalbygget i Långnäs påverkar dessa. Den ska givetvis besvaras
Men för att kunna besvara den frågan så måste man också resonera lite om utsläppsrätterna som kommer att träda i kraft från 2024 och hur de påverkar hela sjöfartens verksamhetsförutsättningar, inklusive de åländska. Jag upplever att det här handlar just om en sådan fråga, om sjöfartens verksamhetsförutsättningar i huvudsak. Men det har även direkt att göra med Långnäs hamn som vi ska beröra.

Men utsläppsrätterna som träder i kraft för handelssjöfarten delvis från nästa år och till fullo från 2025 kan ses som en skatt på all handelssjöfart som bedrivs inom EU och på all handelssjöfart som drivs till och från EU. Det innebär i förlängningen att det är en skatt på alla varor som transporteras på sjön inom EU och mellan EU och omvärlden. I praktiken så är de här utsläppsrätterna det största handelshindret som jag känner till i modern tid som en sammanslutning länder har satt på sig själva. Det är ett extremt protektionistiskt sätt att förhålla sig till den globala handeln. 90 % av internationell handel går på köl, vilket i förlängningen innebär att 90 % av internationell handel mellan EU och omvärlden kommer att beskattas hårt.

Det är mycket oroande då vårt moderna välstånd bygger på internationell handel och komparativa fördelar. Det vill säga att länder specialiserar sig på en viss industri och sedan handlar med varandra. Jag kommer till Långnäs hamn, det hänger ihop. De här utsläppsrätterna är egentligen en skatt på koldioxidutsläpp. Men eftersom det i närtid inte finns någon tillgänglig teknik som går att införskaffa för att ersätta dagens teknik när det gäller handelssjöfarten så är det att betrakta som en skatt som inte går att undvika. Eller en tull för den delen.

För alla företag och även för sjöfarten så handlar hela verksamheten om att maximera vinsten på olika sätt och vis. Det är deras syfte. Genom att företagarna hela tiden strävar efter högre vinster leder det också till teknikutveckling, en högre service för medborgarna och ett högre välstånd i samhället som helhet.

Det innebär dock även att om politiken inför nya skatter på en viss produkt så är det samma sak som att politiken säger; det här ska ni sluta med, det här ska ni inte hålla på med! I just det här fallet så har skatter införts på transporter, vilket Åland är fullständigt beroende av. Vi kommer med andra ord, med anledning av det här, att se en kombination av färre transporter till ett högre pris som en konsekvens av agerandet i Bryssel.

Det är viktigt att ha med sig den här inramningen när man betraktar Långnäs hamn och de verksamhetsförutsättningar som Långnäs hamn erbjuder till handelssjöfarten som går via Åland och erbjuder möjligheter för Åland att importera och exportera varor och tjänster.

Nu har jag flera gånger fått liknande frågeställningar. Varför har vi egentligen Långnäs hamn? Vore det inte bättre om vi bara hade en hamn och att den här hamnen skulle vara i Mariehamn? Då skulle alla tvingas att åka till Mariehamn. Men då ska vi komma ihåg, och som svar på den här frågan också, att resvägen mellan Finland och Sverige via Åland är betydligt kortare via Långnäs än att åka via Mariehamn. Om resvägen blir längre så ökar bunkerförbrukningen, vilket leder till högre kostnader för transporten.

Det som händer nu är att en hög skatt i form av utsläppsrätter ytterligare läggs på bunkerkostnaden vilket innebär att kostnaden för ett rederi att åka via Mariehamn ökar ytterligare. Ökade kostnader för rederierna innebär ökade priser för transport av gods och personer vilket i sig är negativt för det åländska samhället.

När det specifikt gäller terminalbygget så innebär det varken till eller från om de nybyggda fartyg som kommer att börja trafikera till hösten faktiskt kommer att börja trafikera. Det är klart. De trafikerar oavsett om en terminal byggs eller inte då Långnäs redan idag har en befintlig terminal som kan användas för att kryssa till och från.

Dessutom så ska man nämna att det här är ett beslut som Långnäs hamn har fattat som bolag och inte ett beslut som landskapsregeringen har fattat.

Men hur som helst så är det ingenting obekant för Åland att ge möjligheter till rederier att på det här viset använda sig av skatteundantaget för att garantera en god trafik till och från Åland, det har vi gjort tidigare i Mariehamn.

Terminalbygget är inte exklusivt för något företag, utan vilket rederi som helst kan använda sig av den här byggnaden. Den specifika byggnaden av terminalen är en god affär för Långnäs hamn och ett nybygge i en tid där de åländska byggföretagen flaggar för att arbetsingången sinar.

Avslutningsvis ska sägas att politiken kan och ska skapa förutsättningar för näringslivet. Det bör politiken göra genom att erbjuda infrastruktur som alla företag kan använda sig av på samma villkor utan att ge särskilda fördelar till vissa utvalda företag. Att erbjuda lika konkurrensvillkor till alla företag är centralt då det innebär att samhället står för ett sunt företagsklimat som ökar viljan hos nya företag att etablera sig i samhället i fråga. Tack!

Tack, talman! Vi har en situation där landskapet är ägare av en hamn och det finns en stor hamn i Mariehamn som är kommunalt ägd av Mariehamns stad. Det kan ju finnas förespråkare som tycker att det är bra att det inte är monopol och det kan finnas förespråkare som tycker att det skulle vara bra om det skulle vara ett mera monopolliknande ägande, en ägare av bägge dessa hamnar. Oberoende, landskapet som äger Långnäs hamn har möjligheter, via sin ägarstyrning till Långnäs hamn, att påverka hur investeringar etc. sköts av hamnbolaget. Hamnbolaget sköts ju mycket, mycket väl, det är inte fråga om det. Men det gäller ju också att landskapsregeringen ser på helheten.

Det som är bra specifikt för Långnäs hamn och kanske en randkommun behöver ju inte specifikt vara bra för helheten, till exempel för besöksnäringen på Åland.

Jag uppfattade nu ministerns svar som att det blir en ännu hårdare konkurrens gentemot Mariehamns hamn. Man vill bygga upp ett koncept med en transithall som förhoppningsvis också ska locka ännu fler rederier att nyttja den hamnen i stället för Mariehamns hamn. Det är ju i så fall en olycklig situation. Det som landskapsregeringen gör via en transithall, det är ju helt klart en åtgärd som rubbar marknadsbalansen och som helt klart kommer att påverka verksamhetsförutsättningar.

Jag har full förståelse för miljöaspekten. Jag har full förståelse för Långnäs hamn intill en farled. Det finns många goda ting som argumenterar för att Långnäs hamn ska nyttjas på det sätt som man vill nyttja den. Men det skulle vara bra, innan man tar det här steget, att man också får ett helhetsgrepp.

Vi ska minnas att Långnäs hamn har sina begränsningar när det gäller att kunna hantera antal fartyg parallellt. Det är ett fartyg per gång som kan komma in i Långnäs hamn. Vill man nu kanske bli den hamn som är huvudhamn på Åland så bygger det också på att transithallen måste vara avsevärt större än vad landskapsregeringen och Långnäs hamn avser att bygga nu.

Sen kan man ju tycka att det är väldigt lite vi som politiker på Åland kan göra för verksamhetsförutsättningar gällande sjöfarten och passagerarsjöfarten. Frågan är, är det ibland bättre att inte göra någonting alls?

Tack, herr talman! Tack för det flytande resonemanget, det var intressant att höra på. Det här är ju förstås frågor som man måste diskutera och den här frågan är inte helt lätt.

Man pratar om att rubba balansen och vad orsaken egentligen är. Mitt resonemang går ut på att bunkerkostnaderna ökar och det är inte vi här i landskapet som har bestämt det. Det huvudsakliga ansvaret för landskapet är att se till att vi har goda transporter till och från Åland oavsett vem som sköter dem. Det tror jag att man kan vara överens om.
Förstås är ju det absolut bästa om det är ett åländskt rederi som sköter de här transporterna. Det kan vi också vara överens om.

När det gäller frågan om Mariehamns hamn kontra Långnäs hamn så vet jag att den frågan tittar man på från Mariehamns sida. Hur skulle det i så fall se ut? Men konkurrens är nog bra på alla marknader egentligen. Det tvingar de företag som är verksamma där att konkurrera med varandra och effektivisera sin verksamhet. Vem vet, skulle Långnäs hamn ha varit så effektiv som den är idag om inte Mariehamns hamn hade existerat? Det kan vi inte få svar på, men man kan ju fundera på den i alla fall.

Jag tror att det var den frågan som ledamoten ställde här.

Tack, talman! Ministern sade att det planerade picknickkryss konceptet kommer att bli av oberoende en transithall eller inte. Det tror ju inte jag. Trafiken kommer att gå via Långnäs och Åland, oberoende en transithall eller inte. Men terminalen i sig är väl ett argument för att göra det bekvämare och mera säljande för ett sådant koncept. Det är ett koncept som egentligen direkt konkurrerar med våra två stora passagerarrederier på Åland. Så i den sakfrågan kan man ju fundera på om det är ett koncept som gynnar våra passagerarrederier, åtminstone på kort sikt.

Sedan när det gäller konkurrenssituationen överlag så vill jag återgå till den här helhetsfrågan. Jag tror att det är viktigt att landskapet som ägare tar ett helhetsgrepp, inte bara fokuserar på vad som är bra för Långnäs hamn just nu. Jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt att man har ett helhetsgrepp.

Vår besöksnäring har haft många år som har varit tuffa. De har haft en pandemi som har varit över djävulsk och de börjar sakta men säkert på något sätt hitta en ljusning.

I takt med att vi ska förnya en turiststrategi så nog är den här biten en väldigt viktig komponent i det. Hur vill vi att våra passagerare ska komma till Åland? Jag tror att det behöver tas med och beaktas när man tar ett beslut som Långnäs hamn och landskapsregeringen är i beråd att göra.

Avslutningsvis. Jag uppfattar det som att landskapsregeringen nog går in och vill se en ännu kraftigare konkurrens med Mariehamns hamn än vad som kanske varit fallet tidigare och vad som har varit uttalat. Det är en direkt konkurrens för att helt enkelt ta marknadsandelar på dagens marknad.

Tack, herr talman! Ja, situationen med Mariehamns hamn och som jag var inne på i mitt inledningssvar så det enda sättet att tvinga fartygen till Mariehamn är ju att stänga ner Långnäs hamn. Jag vet inte om det är detta som ledamoten förespråkade här, det låter nästan lite så. Dessa fartyg var beställda innan långt innan terminalbygget. Det är inte ett argument. De skulle fortfarande gå där. Visst blir det ju bekvämare för de besökare som åker på den här typen av kryssningar om det finns en terminal, men den typen av besökare är ju inte heller den typen av besökare som spenderar alltför mycket pengar på Åland. Det vet vi också om.

Jag tror att man behöver försöka se den här saken som att Åland behöver garantera transporter till och från Åland. Ur det perspektivet så är det viktigt att Långnäs hamn existerar och sköts bra så att vi får så billiga och så många transporter som möjligt till och från Åland. Det är det absolut viktigaste, det är helt avgörande för vår ekonomi.

Avslutningsvis. Det är intressant att höra ledamoten prata om just konkurrensförutsättningar för sjöfarten, när han själv har varit en aktiv förespråkare för att landskapet ska konkurrera med de privata rederierna som finns just i Långnäs hamn. Han pratade om konkurrensförutsättningar och kastar lite sten i glashus här. Det kan vara viktigt att nämna det. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.