Meddelande 3/2021-2022

		MEDDELANDE nr 3/2021-2022
		Datum
		2022-03-10
	Till Ålands lagting

Den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

I förslaget till Ålands budget 2022 aviserades att landskapsregeringen skulle återkomma till lagtinget med ett särskilt meddelande om landskapet Ålands digitaliseringsarbete.

     Landskapsregeringen tillsatte i februari 2021 en tjänstemannaarbetsgrupp med uppgift att utreda behovet av lagstiftning för den offentliga sektorn rörande informationshantering. Arbetsgruppen har nu överlämnat sitt betänkande om lagstiftningsbehovet för förvaltningens fortsatta digitalisering. Betänkandet, som utgör grunden för det här meddelandet, lämnas för kännedom till lagtinget i bilaga 1.

     Landskapsregeringen tillsatte även i januari 2021 en tjänstemannaarbetsgrupp för beredande av underlag för en lag om elektronisk behandling av klient- och patientuppgifter inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen har nu överlämnat sitt underlag som lämnas för kännedom till lagtinget som bilaga 2 till det här meddelandet.

     I mars 2021 antog EU-kommissionen en digital kompass för 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet. Detta meddelande och dess bilagor utgör grunden för den åländska förvaltningens fortsatta väg in i det digitala decenniet.

 

Mariehamn den 10 mars 2022
Lantråd	Veronica Thörnroos
Minister	Fredrik Karlström

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

1 Inledning. 3

2 Utvecklingsbehov. 4

3 Digitaliseringsarbetet inom EU och Norden. 4

4 Landskapsregeringens fokusområden. 6

4.1 Allmän inledning. 6

4.2 Digitalt ledarskap. 6

4.3 Informations- och cybersäkerhet 7

4.4 Utvecklad e-förvaltning. 7

5 Fortsatt färdplan. 9

 

 

1 Inledning

 

Digitaliseringen innebär en strukturell förändring som påverkar alla områden i samhället. Enligt regeringen Thörnroos regeringsprogram Tillsammans för Åland[1] behöver den offentliga sektorn därför ta steget fullt ut till digital förvaltning och öka takten med att arbeta fram e-tjänster som ger service till medborgarna och effektiviserar förvaltningens dagliga arbete. Vidare behöver de grundläggande frågorna gällande informationssäkerhet och e-arkiv lösas för hela det offentliga Åland. Avslutningsvis avser landskapsregeringen axla ett digitalt ledarskap för att säkerställa att ålänningarna har rätt till minst jämförbar digital utveckling och tillgänglighet som medborgarna i våra grannländer.

     Finans- och näringsutskottet har i sitt betänkande nr 3/2020-2021 över Ålands budget för år 2021 konstaterat att digitaliseringen av landskapsförvaltningen är eftersatt och behöver prioriteras. Självstyrelsepolitiska nämnden har i sitt betänkande nr 3/2020-2021 framfört att nämnden delar utskottets bedömning. Självstyrelsepolitiska nämnden ansåg vidare att angreppssättet som landskapet väljer för att ta sig an den digitala transformeringen är en fråga av sådan dignitet att landskapsregeringen innan man skrider till verket behöver återkomma till lagtinget med ett meddelande där man på basen av grundad sakkunskap redogör för behov, alternativ och strategi.

     I förslaget till Ålands budget för 2022 aviserade landskapsregeringen att man avser återkomma till lagtinget med ett särskilt meddelande om landskapet Ålands digitaliseringsarbete. Samtidigt aviserades att en parlamentarisk kommitté skulle tillsättas för att tillsammans med förvaltningen och utomstående experter säkerställa att färdriktningen rörande Ålands digitalisering fortskrider även under en längre period än endast en mandatperiod.

     Landskapsregeringen tillsatte i februari 2021 en tjänstemannaarbetsgrupp med uppgift att utreda behov av lagstiftning för den offentliga sektorn rörande informationshantering (ÅLR 2021/963). Av utredningen skulle åtminstone följande framgå: behov av lagstiftning, hur informationshanteringen kan ordnas, hur frågor rörande informationssäkerhet kan lösas, hur man kan uppnå en enhetlig och säker behandling av myndigheternas handlingar så att allmänhetens tillgång till handlingarna säkerställs samt hur man kan förbättra myndigheternas möjligheter att tillhandahålla och sköta uppgifter på ett säkert och effektivt sätt. Arbetsgruppen skulle lämna sitt betänkande senast i februari 2022. Arbetsgruppens betänkande om lagstiftningsbehovet för förvaltningens fortsatta digitalisering har nu överlämnats till landskapsregeringen. Betänkandet, som utgör grunden för det här meddelandet, överlämnas till lagtinget i bilaga 1 till meddelandet.  

     Redan innan arbetsgruppen om informationshantering tillsattes hade landskapsregeringen i januari 2021 tillsatt en arbetsgrupp för beredande av underlag för en lag om elektronisk behandling av klient- och patientuppgifter inom social- och hälsovården (ÅLR 2021/194). Arbetsgruppen fick även ett särskilt uppdrag att utreda en anslutning till Kanta-tjänsterna (ett elektroniskt informationshanteringssystem inom hälso- och sjukvården i Finland). På Åland blev avsaknaden av Kanta-tjänsterna påtaglig under våren 2021 när EU beredde en förordning om ett gemensamt digitalt covidintyg. I Finland togs beslut om att EU:s digitala covidintyg skulle tillhandahållas i Kanta-tjänsterna. Arbetsgruppen har nu överlämnat sitt underlag för en lag om elektronisk behandling av klient- och patientuppgifter inom social- och hälsovården. Underlaget överlämnas till lagtinget som bilaga 2 till detta meddelande.

     Det här meddelandet och dess bilagor utgör grunden för förvaltningens fortsatta digitaliseringsarbete samt den föreslagna parlamentariska kommitténs arbete.

 

2 Utvecklingsbehov

 

Enligt Sveriges Digitaliseringsråd innebär digitalisering att kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och saker blir självklara. En allt större del av tillvaron är digitaliserad samtidigt som det i allt lägre grad är möjligt att skilja ut det digitala från det icke-digitala. Enligt Åsubs tillväxtstudie 2019 är digitaliseringen den starkaste globala megatrenden.[2] För att en tillväxttrend ska anses vara en megatrend ska den påverka en stor del av samhället, påverkan ska vara kraftig och effekterna ska inte vara övergående.

     I den svenska utredningen Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering[3] berördes frågan om det finns ett nollalternativ? Kan den offentliga förvaltningen välja att inte digitaliseras? I utredningen ansågs det grundläggande att förvaltningen ska följa teknik- och samhällsutvecklingen för att kunna dra nytta av nya innovationer. Enligt utredningen kan det leda till ett bristande förtroende för myndigheterna bland allmänheten om det övriga samhället är tekniskt avancerat men inte myndigheterna. Rörande lagstiftningen beskrevs huvudsakligen två utmaningar. Den ena är att lagstiftningen hämmar den tekniska utvecklingen genom att inte möjliggöra nya innovationer och den andra är att den tekniska utvecklingen går snabbare framåt än lagstiftningen, vilket kan leda till att grundläggande rättsliga principer åsidosätts.

     Landskapsregeringen har huvudsakligen identifierat sex områden rörande digitaliseringen av den åländska förvaltningen som är i behov av utveckling:   

 

1.     Den offentliga förvaltningens tjänster och arbetsprocesser har inte digitaliserats i en tillräckligt snabb takt jämfört med närregionen.

2.     Uppkopplingen till rikets system innebär både en möjlighet och en utmaning.

3.     Det saknas grundläggande allmän lagstiftning i landskapet om informationshantering och informationssäkerhet.

4.     Det finns ett behov av tydligare styrning, samordning och standardisering.

5.     Anpassningen till EU:s reglering inom området medför både möjligheter och utmaningar. Det här arbetet måste prioriteras.

6.     Det finns ett allmänt behov av att prioritera säkerhetsfrågor högre.

 

Områdena utvecklas närmare i bilaga 1.

 

3 Digitaliseringsarbetet inom EU och Norden

 

Den 9 mars 2021 antog EU-kommissionen meddelandet Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet.[4] I meddelandet lade EU-kommissionen fram en vision och mål samt vägar för en framgångsrik digital omställning av Europa till senast 2030. Meddelandet utgjorde ett svar på Europeiska rådets uppmaning att ta fram en ”digital kompass” och byggde vidare på kommissionens digitala strategi från februari 2020.[5] Den digitala kompassen kretsar kring fyra delområden: kompentens, säker och hållbar digital infrastruktur, digital omställning av näringslivet samt digitalisering av offentlig service. När det specifikt gäller digitaliseringen av den offentliga servicen är EU:s mål att senast 2030 ska 100 % av den viktiga offentliga servicen finnas på nätet, 100 % av medborgarna i EU ska ha tillgång till digitala patientjournaler och 80 % av medborgarna ska använda ett digitalt-id. Utöver detta lade kommissionen i januari 2022 fram ett förslag om förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet. Följande rättigheter och principer föreslås: 1) sätt människorna och deras rättigheter i centrum för den digitala omställningen, 2) bidra till solidaritet och inkludering, 3) säkerställ valfrihet på nätet, 4) främja delaktighet i det digitala rummet, 5) öka människors trygghet, säkerhet och egenmakt samt 6) främja en hållbar digital framtid.

         Inom Nordiska ministerrådet tillsattes år 2017 ett ministerråd för digitalisering (MR-Digital). I ministerrådet deltar förutom de nordiska länderna och självstyrande områdena även de baltiska länderna. I oktober 2020 antog ministerrådet för digitalisering deklarationen Digital North 2.0 som fastställer prioriteringar för samarbetet under de kommande åren. De huvudsakliga målen i deklarationen är att förbättra rörligheten och integrationen mellan de nordiska och baltiska länderna med hjälp av gemensamma gränsöverskridande digitala tjänster, främja grön ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i Norden och Baltikum genom datadriven innovation och en rättvis dataekonomi för effektiv delning och återanvändning av data samt främja nordiskt-baltiskt ledarskap inom EU/EES och globalt genom en hållbar och inkluderande digital omställning av våra samhällen.

     När det gäller digitalisering av de offentliga tjänsterna finns det i Ålands direkta närområde mycket högpresterande länder. I Europeiska kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) ligger Estland (1), Danmark (2) Finland (3) och Sverige (5) i topp när det gäller offentliga digitala tjänster. Det här skapar utmärkta möjligheter för Åland att följa i spåren av den främsta digitala utvecklingen gällande myndighetstjänster i hela Europa. Gemensamt för de tre främsta länderna i undersökningen är att de har satsat på centraliserad styrning och lagring av data som sedan kan användas inom hela myndighetssystemet genom god interoperabilitet.[6]

     Ett intressant exempel i sammanhanget är Färöarna. På Färöarna konstaterade man i inledningen av 2010-talet att den digitala infrastrukturen höll toppklass medan den allmänna digitaliseringen av den offentliga sektorn inte hade utvecklats i samma takt. Vidare ansåg man sig vara alltför beroende av Danmarks digitala lösningar, det ansågs nödvändigt ur självstyrelsesynpunkt att delvis utveckla egna digitala lösningar.[7] Projektet ”Talgidu Føroyar” (svenska: Digitala Färöarna) lanserades 2015 och gavs en budget på 150 miljoner danska kronor (ca. 21 miljoner euro) för en tidsperiod fram till 2020. Ungefär 60 % av finansieringen kom från parlamentet, 17 % från kommunerna och resterande 23 % från den privata sektorn. Projektet leddes från regeringens sida men även kommuner och de privata näringslivet (t.ex. banker, IT-/och teleföretag) deltog i hög utsträckning. Den breda samlingen syftade till att både visa samt säkerställa att hela samhället skulle dra nytta av digitaliseringen. Genom lagstiftning har det gjorts bindande för myndigheterna på Färöarna att ansluta sig till de gemensamma system som projektet har resulterat i.[8] De löpande kostnaderna för projektet uppgår till ca. 3 miljoner euro årligen.

 

4 Landskapsregeringens fokusområden

 

4.1 Allmän inledning

 

Samhällets och förvaltningens digitalisering innebär en mycket omfattande förändring och process. Det är inte möjligt att lösa utmaningarna som hör ihop med digitaliseringen inom ramen för ett enda projekt utan arbetet behöver fortgå kontinuerligt på alla nivåer. Den digitala utvecklingen förverkligas både i det dagliga arbetet och genom större utvecklingsprojekt. För att koordinera utvecklingsprojekten och samla den spetskompetens som krävs är det nödvändigt att landskapsregeringen axlar ett digitalt ledarskap för hela Åland. I det här arbetet ges landskapsregeringens digitaliseringsenhet en central roll.

     I regeringsprogrammet beskrivs tre huvudsakliga fokusområden för förvaltningens fortsatta digitalisering: 1) digitalt ledarskap, 2) informationssäkerhet och 3) utvecklad e-förvaltning. Nedan beskrivs pågående och föreslagna utvecklingsprojekt inom respektive område.

 

4.2 Digitalt ledarskap

 

I syfte att säkerställa en jämlik digital utveckling inom hela den åländska förvaltningen samt uppnå storskalfördelar där det är möjligt avser landskapsregeringen tillsätta en arbetsgrupp som ska få i uppdrag att föreslå hur förvaltningen på ett bättre sätt än i dagsläget ska kunna samordna de digitala stödtjänsterna praktiskt och juridiskt. I t.ex. Finland och på Färöarna har det genom lagstiftning införts krav om att myndigheter ska använda de gemensamma stödtjänster som tillhandahålls. Ett första steg skulle vara att koordinera de digitala stödtjänster som används inom landskapsförvaltningen. Den slutliga visionen föreslås vara att basuppgifter lagras på ett ställe men används av olika myndigheter för olika ändamål. Ytterligare kunde den åländska förvaltningen sträva efter att förverkliga visionen om ”en dörr in” vilket skulle innebära att medborgarna kan hantera alla sina myndighetsärenden (oberoende av myndighet) digitalt i en och samma portal.

     Internt inom landskapsregeringens allmänna förvaltning behövs också en utökad koordinering av framförallt lagstiftningsarbetet som anknyter till digitaliseringsfrågor. Sålunda kommer en permanent arbetsgrupp inrättas som arbetar med lagstiftningsfrågor rörande digitalisering. Landskapsregeringen avser även införa digitala konsekvensbedömningar av lagförslag.

     Vidare avser landskapsregeringen se över Åda Ab:s uppdrag och hur detta uppdrag är juridiskt förankrat. Det finns inte i dagsläget någon lagstiftning om Ådas uppdrag vilket bland annat har kritiserats av riksdagens justitieombudsman.[9] Ådas ägare tillsatte 2020 en arbetsgrupp som skulle se över bolagets uppdrag. Enligt arbetsgruppens slutrapport[10] har en stor del av de mindre kommunerna och kommunalförbunden inte visat intresse för att utnyttja Ådas tjänster i någon högre utsträckning såvida inte landskapsregeringen säkerställer finansieringen. Även delar av landskapsförvaltningen har valt att stå utanför eller endast delvis ingått i samarbetet. Enligt arbetsgruppen krävs det att landskapsregeringen, i syfte att förverkliga en utökad digitalisering, tar ledaransvaret för finansieringen och sätter den långsiktiga agendan för den digitala utvecklingen inom hela den offentliga sektorn. Landskapsregeringen har en beredskap att ta över ägandet i Åda Ab till 100 % samt medverka till att den digitala utvecklingen som behöver göras inom hela den offentliga sektorn, över hela Åland, inte avstannar utan intensifieras.

 

4.3 Informations- och cybersäkerhet

 

I dagsläget saknas grundläggande allmän lagstiftning om digital informationshantering och informationssäkerhet i landskapet. Informationssäkerhet som begrepp används ofta vid sidan av eller som komplement till begreppet cybersäkerhet. Begreppen överlappar delvis varandra, dock finns det vissa skiljelinjer när det gäller inriktningen för begreppens skyddsobjekt. Med informationssäkerhet riktas säkerhetsarbetet mot informationen i sig medan det för cybersäkerhet i större utsträckning är landet, staten, eller rättsordningen som är det skyddsvärda. Som underbegrepp till informationssäkerhet används också IT-säkerhet för att beskriva hot och skydd förenade med informationsteknik.[11] I rikslagstiftningen har informationssäkerhetsåtgärder definierats som åtgärder som säkerställer verksamhetens kommunikationssäkerhet, fysiska säkerhet, utrustnings- och programvarusäkerhet samt handlingarnas säkerhet.[12]

     I landskapslagstiftningen finns det i dagsläget vissa bestämmelser om informationssäkerhet. Exempelvis innehåller dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 samt landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen bestämmelser om informationssäkerhet rörande hantering av personuppgifter men det saknas grundläggande informationssäkerhetsbestämmelser för andra digitala myndighetshandlingar. Landskapsregeringen avser därför inleda beredningen av en allmän informationshanteringslag som föreslås komplettera offentlighetslagen (2021:79) för Åland. Syftet är att genom lagstiftning säkerställa gemensamma standarder rörande hantering av myndighetshandlingar, kommunikationssäkerhet och utrustnings- och programvarusäkerhet. Kort sammanfattat reglerar offentlighetslagen vad som är myndighetshandlingar medan informationshanteringslagen föreslås reglera hur dessa handlingar ska hanteras.

     Utöver detta behöver lagstiftningen rörande fysisk säkerhet ses över. Landskapet saknar i dagsläget bestämmelser om säkerhetsutredningar av personer och säkerhetsklassificering av handlingar. I riket finns bestämmelser som möjliggör att vissa tjänstemän inom kritiska sektorer kan säkerhetsutredas och att vissa handlingar kan säkerhetsklassificeras enligt en fyrgradig skala. Landskapsregeringen avser därför utreda om det finns ett behov av bestämmelser som möjliggör att tjänstemän som arbetar inom de områden som hör till landskapets behörighet också skulle kunna säkerhetsutredas samt om det finns ett behov av ett system för säkerhetsklassificering av handlingar.

 

4.4 Utvecklad e-förvaltning

 

Samtliga utvecklingsprojekt som har nämnts i föregående kapitel rör förvaltningens digitala utveckling. Till följande nämns dock några utvecklingsprojekt som specifikt rör e-förvaltning.

     Landskapsregeringen har antagit en landskapsförordning (2021:155) om arkivering av elektronisk information som ska förvaras mer än tio år och varaktigt. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2022. Enligt förordningen kan landskapsarkivet utfärda tillstånd för elektronisk förvaring vilket innebär att förvaringen av informationen sker tillfälligt i arkivbildarens data- eller ärendehanteringssystem eller i ett elektroniskt mellanarkiv innan informationen överförs till landskapsarkivet för varaktig förvaring. Landskapsregeringen planerar inom kort att tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta med förverkligandet av e-arkivet.

     Landskapsregeringen beslöt den 12 januari 2021 att tillsätta en arbetsgrupp för beredande av underlag för en lag om elektronisk behandling av klient- och patientuppgifter inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen fick även ett särskilt uppdrag att utreda en anslutning till Kanta-tjänsterna. Arbetsgruppen lämnade sitt slutbetänkande i inledningen av 2022 (bilaga 2). Arbetsgruppen föreslår att såväl hälso- och sjukvården som socialvården på Åland ska ansluta sig till Kanta-tjänsterna. Detta skulle innefatta förpliktelser för både offentliga och privata aktörer att ansluta sig till Kanta-tjänsterna. För att möjliggöra en anslutning föreslår arbetsgruppen att man antar lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (FFS 784/2021) som blankettlag. Arbetsgruppen har dock lämnat öppet om hela lagen borde antas som blankettlag eller endast vissa delar, detta bland annat för att invänta resultatet av arbetsgruppen om informationshantering (bilaga 1).

     För tillfället pågår också en beredning av ett lagförslag om anslutning till rikets informationsresurs Koski (ÅLR 2019/8549). På Åland är det inte i dagsläget möjligt att få uppgifter om studierätt, närvaro eller studie- och examensprestationer inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen på gymnasialstadiet elektroniskt i samlad och enhetlig form på ett ställe. Uppgifterna om studie- och examensprestationer och andra uppgifter om studier bevaras och administreras i dagsläget i utbildningsanordnarnas lokala studieadministrativa system. I riket finns den riksomfattande informationsresursen Koski som innehåller studieprestation- och examensuppgifter om den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. I samband med Koski finns en tjänst för överlämning av uppgifter genom vilken man kan sammanföra och överlämna uppgifter om studentexamen, högskoleexamina samt uppgifter om ansökan till och urval av studerande till yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högskoleutbildning. Bestämmelser om användningen av Koski finns i lagen om nationella studie- och examensregister (FFS 884/2017). De skolor och skolformer på Åland som skulle vara i behov av anslutning till Koski är de åländska grundskolorna, Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands Folkhögskola och Ålands Musikinstitut.   

     Den viktigaste frågan vad gäller om Åland ska ta fram egna elektroniska system men speciellt då en anslutning till system i riket övervägs är att trygga att systemen i sig inte begränsar möjligheten eller styr områden som faller under lagtingets lagstiftningsbehörighet samt att både de som arbetar med systemen och befolkningen fullt ut ska kunna utnyttja och eventuellt administrera systemen på svenska.

     Ytterligare kan nämnas att landskapsregeringen föreslår en utökad reglering rörande myndigheternas elektroniska kommunikation i syfte att förtydliga regelverket och minska förvaltningens miljöpåverkan. Det föreslås att det i förvaltningslagen ska tas in bestämmelser om att när en enskild inleder ett ärende hos en myndighet elektroniskt ska myndigheten förmedla alla handlingar i ärendet elektroniskt till den enskilde om det inte är olämpligt av säkerhets-, sekretess- eller något annat skäl. En enskild ska även ha möjlighet att meddela att den inte önskar ta emot handlingarna elektroniskt. Utöver detta föreslås en ny huvudregel om att myndigheter ska förmedla handlingar till andra myndigheter elektroniskt om det inte är olämpligt av säkerhets-, sekretess- eller något annat skäl.

 

5 Fortsatt färdplan

 

Landskapsregeringen anser att det är essentiellt att vidta omfattande åtgärder för att stärka det offentliga Ålands digitala kompetens. Om Åland inte satsar på att utveckla den digitala kompetensen kan det innebära att det på längre sikt inte finns några möjligheter att avvika från rikets digitala lösningar inom områden där det anses mer ändamålsenligt med åländska speciallösningar. De globala megatrenderna indikerar att samhället i hög utsträckning är digitaliserat i framtiden. Om det offentliga Åland inte lägger grunden för en sådan utveckling eller inte bygger upp den kompetens som behövs innebär det i förlängningen en begränsning av den åländska självstyrelsen och eventuellt möjligheterna att bo och verka på svenska i det åländska samhället.

     Landskapsregeringen anser därför att det offentliga Åland under långt tid framöver behöver bygga upp den digitala kompetens som krävs för att Åland även i framtiden, inom olika områden, ska ha möjlighet att välja om det är mest ändamålsenligt att satsa på egna digitala lösningar eller ansluta sig till rikets digitala lösningar. I många fall har det hittills visat sig mest ändamålsenligt att ansluta till rikets digitala system och troligtvis ser utvecklingen liknande ut inom en överskådlig framtid. Trots detta behöver Åland ha möjlighet samt kunskap att avvika och ställa krav på befintliga lösningar i syfte att säkerställa exempelvis självstyrelsens grundläggande värden om det svenska språket.  

     Landskapsregeringens vision för den digitala utvecklingen är att ålänningarna ska ha rätt till minst jämförbar digital utveckling som medborgarna i våra grannländer. Det är ett ambitiöst mål med beaktade av att grannländerna är ledande inom digital utvecklingen men samtidigt absolut nödvändigt för att Åland som samhälle ska bibehålla en hög attraktionskraft. Den digitala servicen bör vara i fokus för att uppnå visionen. Ålänningarna ska enkelt kunna hantera sina ärenden hos landskapets myndigheter, kommunerna och de privata företagen digitalt. För att detta ska lyckas behöver det finnas elektroniska system som kan användas av hela den offentliga sektorn men även av privata företag. I t.ex. Estland och på Färöarna finns redan plattformar som möjliggör detta.[13] Målsättningen är att Åland i framtiden har sin egen digitala plattform, som fungerar tillsammans med rikets suomi.fi, för interaktion mellan medborgare, myndigheter och företag.

     För att säkerställa en långsiktig digital satsning som sträcker sig över flera mandatperioder avser landskapsregeringen under 2022 tillsätta en parlamentarisk kommitté för Ålands fortsatta digitalisering. Kommittén ska arbeta för att främja en långsiktighet rörande Ålands digitaliseringsarbete. Kommittén ska ta ställning i de övergripande politiska frågorna gällande digitalisering, t.ex. rörande vilka konsekvenser en fortsatt uppkoppling till rikets digitala system kan ha för självstyrelsen och Ålands enspråkigt svenska status samt frågor rörande långsiktig finansiering gällande digital utveckling. Ytterligare kan kommittén fungera som en politisk referensgrupp till arbetsgrupperna som arbetar med olika utvecklingsprojekt rörande digitalisering.

              Under 2022 inleder landskapsregeringen även beredningen av den allmänna informationshanteringslagen, lagstiftningen rörande anslutningen till Kanta-tjänsterna och lagstiftningen rörande myndigheternas utökade elektroniska kommunikation. Under året tillsätter även landskapsregeringen arbetsgrupperna som föreslås utreda utökad samordning, lagstiftning rörande Åda Ab och behovet av säkerhetsutredningar samt säkerhetsklassificering.  

 

 

Fokusområden	Landskapsregeringens åtgärder
Digitalt ledarskap	·       En parlamentarisk kommitté tillsätts för att främja långsiktighet rörande Ålands digitaliseringsarbete. ·       En arbetsgrupp tillsätts som ska föreslå lagstiftning för en utökad digital samordning inom landskaps- och kommunalförvaltningen. ·       Åda Ab:s ägande, uppdrag och juridiska ställning ses fortsättningsvis över. ·       En permanent arbetsgrupp tillsätts inom landskapsregeringens allmänna förvaltning i syfte att koordinera lagstiftningsprojekt rörande digitalisering. ·       Digitala konsekvensbedömningar av lagförslag införs.
Informationssäkerhet	·       Inleder beredningen av en allmän lag innehållande grundläggande bestämmelser om informationshantering, informationssäkerhet och digital interoperabilitet. ·       En arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att utreda behovet av landskapslagstiftning rörande säkerhetsutredningar av personer och säkerhetsklassificering av information.
Utvecklad e-förvaltning	·       En arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att arbeta med förverkligandet av e-arkivet. ·       Inleder beredningen av blankettlagstiftning som möjliggör en anslutning till Kanta-tjänsterna.   ·       Färdigställer lagförslaget som möjliggör anslutning till informationsresursen Koski. ·       Inleder beredningen av lagstiftning som stärker myndigheternas möjligheter att kommunicera elektroniskt.