Budgetförslag 4/2023-2024
Dokumentnamn
BUDGETFÖRSLAG nr 4/2023-2024
Datum
7.5.2024
Till Ålands lagting
Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens förslag till vårbudget med budgetpolitiska mål.
Landskapsregeringen föreslår ett överskottsmål så att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030.
Med beaktande av beräknade inkomster för planåren 2025 – 2027 föreslår landskapsregeringen resultatförbättrande åtgärder och nivåer för vad nettokostnaderna, kostnadstaken, högst kan uppgå till under åren 2025 – 2027.
Innehållsförteckning
1. Riktlinjer för den ekonomiska politiken
2.2 Ändringar från godkänd budget 2024
3 Den makroekonomiska utvecklingen
3.1 Utsikterna i omvärlden 2024 och 2025
3.2 Utsikterna på Åland 2024 och 2025
3.3 Utvecklingen 2026 och 2027
4.2.1 Förslag till nivå på kostnadstaket 2025
4.2.2 Förslag till nivå på kostnadstaket 2026
4.2.3 Förslag till nivå på kostnadstaket 2027
5.4 Intäkter från utsläppsrättshandel
5.5 Avkastning från landskapets fastighetsverk
5.6 Avkastning från Ålands penningautomatförening
5.7 Intäkter från havsbaserad vindkraft
6.1 Preliminära kostnadsramar 2025–2027
6.2 Politikområde 1 – Lagtinget och landskapsrevisionen
6.4 Politikområde 3 - Finansavdelningens förvaltningsområde
6.5 Politikområde 4 - Social- och miljöavdelningen samt ÅMHM
6.7 Politikområde 6 – Näringsavdelningen och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
6.8 Politikområde 7 - Infrastrukturavdelningen, Energimyndigheten och Fordonsmyndigheten
6.9 Politikområde 8 – Ålands hälso- och sjukvård
8 Landskapets likvida ställning
1. Riktlinjer för den ekonomiska politiken
1.1 Politiska utgångspunkter
En stabil ekonomi är en del i hållbarhetsarbetet. Genom att optimera resursanvändningen och förbättra produktiviteten säkerställs att de offentliga finanserna står starka över tid. Detta är inte bara bra för den ekonomiska tillväxten, utan det bidrar också till att trygga välfärden idag och i morgon.
Hållbara finanser innebär ett system där inkomster och utgifter balanseras så att dagens behov möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. Det leder till en mer robust ekonomi. Digitalisering och innovationsprojekt är centralt för en modern och effektiv förvaltning men även nödvändigt för att möta behovet av arbetskraft som kommer att bli en bristvara.
Denna vårbudget lämnas i ett osäkert läge med fortsatt krig i vårt närområde, en instabil situation på energimarknaderna i Europa och en tämligen hög om än avtagande inflation med ett högt ränteläge. Hög inflation leder till att reallönerna sjunker och värdet på sparande minskar. Hög skuldsättning gör dessutom åländska hushåll och företag känsliga för de stigande räntorna som följt av inflationen. Återkommande underskott i landskapets finanser har begränsat möjligheterna att göra nödvändiga investeringar, främst inom infrastrukturen.
Det finns dock ljus i tillvaron. Inflationen har sjunkit tillbaka jämfört med toppnoteringarna 2023 och räntorna förväntas följa efter. Arbetslösheten har återgått till mer normala nivåer efter att pandemin klingat av och restriktionerna slopats. Bokslutet för 2023 uppvisade ett betydligt lägre underskott än befarat.
Då regeringsprogrammet skrevs inför bildandet av regeringen Sjögren II bedömdes resultatförbättringsbehovet vara 25 miljoner euro eller 4 miljoner euro per år i 6 års tid för att nå ett nollresultat i budget till år 2030 vilket också i detta förslag sätts som landskapets överskottsmål. Trycket på kostnadsökningar, bland annat via avtal, inflation och avskrivningar, i förhållande till intäktsprognoserna gör att landskapsregeringen i nuläget bedömer att det krävs ytterligare resultatförbättringar för att nå överskottsmålet. Landskapsregeringen föreslår därför, förutom kravet på en resultatförbättring om 4 miljoner euro per år ytterligare åtgärder som framgår under respektive politikområde.
Åtstramningen av ekonomin är nödvändig för att undvika snabbt ökande underskott och för att minska risken för skuldsättning till följd av driftskostnader. Det finns inget som tyder på underskotten i ekonomin kommer att lösa sig utan åtgärder. En ansvarsfull ekonomisk politik på utgiftssidan och en tillväxt- och attraktionskraftspolitik som ger ökande intäkter är sammantaget det som stabiliserar landskapet Ålands ekonomi.
Trots behovet av resultatförbättringar och den medföljande åtstramningen så förverkligar landskapsregeringen sitt regeringsprogram och andra behövliga och viktiga reformer. En åtstramning av ekonomin och en allmän effektivisering av landskapets verksamheter skapar samtidigt positiva effekter som möjliggör utveckling.
Denna vårbudget är inte en vanlig årsbudget som beskriver alla landskapets verksamheter. Landskapsregeringen vill ändå i korthet beskriva en del av det pågående arbetet som har sin grund i regeringsprogrammet och annat som i dagsläget bedöms viktigt och nödvändigt.
· Den havsbaserade vindkraften kan innebära många positiva saker för landskapet Åland. Utredningar ska klarlägga vilka inkomster som kan förväntas i form av skatter och arrenden. Landskapsregeringen arbetar för att auktioneringen av havsområden norr om Åland kan ske under år 2025.
· Prioritering av processkartläggning och strukturering av data vilket möjliggör digitalisering, implementering av AI och medborgartjänster.
· Det generella beredskapsarbetet förstärks kontinuerligt.
· Landskapsregeringen prioriterar arbetet med skattegränsen genom en blandad referensgrupp bestående av parlamentariker, tjänstemän och näringslivsrepresentanter
· Arbetet med att stärka stödinsatser till elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande fortsätter inom projektet barn och ungas hälsa och välmående
· Kvalitativ tillsynsverksamhet inom barnomsorg, grundskola och gymnasieutbildningen
· Arbetet att förverkliga den nya kulturpolitiska strategin
· Satsningar och marknadsföring av Åland som besöksdestination för kultur, idrott och friluftsliv
· Effektivitetsrevision av Ålands gymnasium
· Fastställande av en övergripande barn- och ungdomsstrategi för Åland
· Arbetet med en vårdstrategi för Åland har inletts vilken kommer att utgöra färdplanen för den vård Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ska tillhandahålla.
· Inom sjötrafiken planeras en fristående enhet för skärgårdstrafiken i form av ett affärsverk eller bolag.
· Landskapsregeringen avser att söka extra anslag i enlighet med självstyrelselagen för finansieringen av nytt tonnage till skärgårdstrafiken.
· Landskapsregeringen kommer att avge ett lagförslag om upphandling under EU:s tröskelvärden. Förslaget ska innehålla möjligheten till att utmana landskapet (så kallade utmanarrätter) om att utföra vissa funktioner om detta kan göras på ett kostnadseffektivare sätt än i landskapets regi.
· Regelverket för hur avkastningen från Ålands penningautomatförening (Paf) ska användas revideras, dock så att den ursprungliga avsikten med stödjandet av den tredje sektorn kvarstår. Landskapsregeringen utreder samtidigt förutsättningarna att ombilda Paf till ett aktiebolag.
2.2 Ändringar från godkänd budget 2024
I vårbudgeten beskriver regeringen politikens inriktning på medellång och lång sikt. Om det under ett budgetår sker förändringar som inte var möjliga att förutse i samband med höstbudgeten kan regeringen lämna förslag till ändringar i Ålands budget för det löpande budgetåret. Det ska som huvudregel ske i form av ändringsbudgetar under våren och hösten. För 2024 har landskapsregeringen lämnat ett förslag till ändringsbudget gällande ÅHS anskaffning av ett nytt vårdinformationssystem.
I nära anslutning till denna vårbudget lämnar regeringen en ändringsbudget för 2024 till lagtinget. I den presenteras åtgärder inom bland annat följande områden:
- Havsbaserad vindkraft (projekt Sunnanvind)
- Förlikning gällande elhybriden
- Minskning av beloppet för skatteavräkning 2022
- Investeringar i skärgårdstrafiken
- Löneharmoniseringspotter
- Underbefälsutbildning för polismyndigheten
2.3 Landskapets finanser
Det budgeterade underskottet för år 2023 uppgick inklusive två tilläggsbudgeter och en ändringsbudget till 29,5 miljoner euro.
Landskapet Ålands bokslut för 2023 uppvisade ett underskott på nästan fyra miljoner euro. Resultatet har påverkats av den höga inflationen som i genomsnitt uppgick till 7,9 procent under året samt av de allmänna lönejusteringarna på 2,15 procent från 1 juni 2023. Nettokostnaden per ålänning ökade med 5,2 procent och självfinansieringsgraden sjönk med 0,7 procentenheter.
Det budgeterade underskottet för år 2024 uppgår inklusive årets första ändringsbudget till 16 miljoner euro.
Det kan noteras att det finns en återkommande differens mellan de budgeterade och förverkligade resultaten som är förhållandevis stor. Det här förklaras huvudsakligen av att förverkligandegraden för inkomst- och kapitalöverföringarna är relativt låg (74,1% för 2023). Detta beror i sin tur på användningen av fleråriga så kallade reservationsanslag som budgeterats tidigare år. För att öka jämförbarheten mellan budget och bokslut avser landskapsregeringen därför att begränsa användningen av fleråriga överföringsanslag.
Den beräknade utvecklingen av skattefinansieringen visar på en relativt blygsam ökning under de kommande åren (se kapitel 6.1). Undantaget utgörs av en förväntad tillfällig kraftig höjning av avräkningen för år 2023 med ca 47 miljoner euro till följd av en stor extraordinär post i statsbokslutet för 2023. Det är av yttersta vikt för möjligheten att långsiktigt balansera landskapets ekonomiska situation att denna engångsinkomst avsätts för kommande framtida behov. Därmed kommer inte denna tillfälliga höjning av avräkningen enligt detta förslag att användas för att finansiera nya kostnadsdrivande reformer under perioden 2025-2027.
Nivån på skattefinansieringen är en viktig indikator på tillståndet i landskapets ekonomi. Över tid bör skattefinansieringen täcka verksamhetsbidraget. Detta är något som inte skett sedan 2017. En annan indikator är att årsbidraget bör täcka avskrivningarna. Detta uppfylls visserligen gott och väl i landskapets bokslut, men beror framförallt på en alldeles för låg investeringsnivå, vilket resulterat i en stor investeringsskuld.
Samtidigt som den långsiktiga utvecklingen av skattefinansieringen enbart är svagt stigande så ser landskapsregeringen en snabbare utveckling av kostnadsnivån, dels till följd av de nödvändiga satsningar som behöver göras, dels till följd av att den allmänna kostnadsutvecklingen stiger snabbare än skattefinansieringen. Därmed bedömer landskapsregeringen att det krävs resultatförbättrande åtgärder utöver det i regeringsprogrammet nämnda beloppet om 25 miljoner euro för att balansera landskapets finanser. Det är också utgångspunkten i det förslag till överskottsmål och kostnadstak som landskapsregeringen nu föreslår.
3 Den makroekonomiska utvecklingen
I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen på Åland och i övriga världen 2024–2027. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2024 och 2025.
3.1 Utsikterna i omvärlden 2024 och 2025
BNP-tillväxt
Den globala BNP-tillväxten slutade 2023 på 3,1 procent enligt OECD. Hög inflation, snabbt stigande räntor och lågt förtroende bland hushåll och företag har hållit tillbaka tillväxten i omvärlden 2023. Utvecklingen skiljde sig dock åt mellan länder och regioner. Tillväxten var exempelvis betydligt starkare i USA än i euroområdet 2023 och indikatorer tyder på att den utvecklingen fortsätter 2024. Globalt väntas tillväxten sjunka till 2,9 procent innevarande år (2024) och stanna på 3,0 nästa år.
I euroområdet ökade BNP år 2023 med blygsamma 0,5 procent. För innevarande år räknar Europeiska centralbanken med en tillväxt på 0,6 procent, följt av 1,5 procent år 2025.
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur, BNP sjönk med 0,2 procent 2023. Enligt finansdepartementets prognos förväntas det vända uppåt med en BNP-tillväxt om 0,7 procent 2024 och 2,5 procent 2025.
Även i Finland råder lågkonjunktur med negativ tillväxt i ekonomin. Under 2023 minskade landets BNP med 1,0 procent. Finansministeriet prognosticerar en nolltillväxt i år men bedömer att landets ekonomi vänder uppåt och växer med 1,6 procent 2025.
Inflation
Inflationen globalt avtog märkbart under 2023 och väntas fortsätta avta under innevarande och nästa år. Centralbankernas restriktiva penningpolitik med räntehöjningar har fått genomslag och dämpat den globala efterfrågan. Råvaru- och energipriserna som varit en starkt bidragande faktor till de snabbt accelererande priserna under de senaste åren, har också sjunkit från extremnivåerna och därmed bidragit till lägre inflation.
Den europeiska centralbanken prognosticerar att den s.k. HIKP-inflationen (dvs. exkl. räntor på bostadslån) för euroländerna hamnar på 2,6 för att sedan sjunka ytterligare till 2,1 procent 2025.
I Sverige har inflationen varit något högre än genomsnittet för euroområdet, vilket förklaras av att varupriserna ökat snabbare som en följd av att kronan har försvagats.
I Finland uppgick KPI-inflationen, som till skillnad från HIKP inkluderar räntor på bostadslån, år 2023 till 6,2 procent. I år (2024) bedömer finansministeriet att den faller till 1,9 procent för att 2025 sjunka ytterligare till 1,3 procent.
Arbetslöshet
Arbetslösheten i euroområdet uppgick i genomsnitt 6,5 procent under 2023. Under innevarande år väntas arbetslösheten stiga till 6,7 procent som en reaktion på den svaga ekonomiska tillväxten. Arbetslösheten väntas sedan minska något och motsvara 6,6 procent 2025.
I Sverige uppgick arbetslösheten till 7,7 procent 2023 och förväntas av finansdepartementet öka till 8,3 procent 2024 och 8,4 procent 2025.
Finansministeriet beräknar att arbetslösheten i Finland som 2023 uppgick till 7,2 procent, ökar till 7,4 procent 2024 för att sedan sjunka tillbaka till 7,2 procent 2025.
3.2 Utsikterna på Åland 2024 och 2025
ÅSUB:s lägesbedömning präglas fortsättningsvis av de återverkningar som det geopolitiska läget ger på ekonomin på Åland, i Norden och globalt. Den relativt höga inflationen och högre räntor präglar mer eller mindre alla sektorer i samhället, hushållen, företagen och den offentliga sektorn.
BNP-tillväxt
Enligt preliminära beräkningar från ÅSUB uppgick volymtillväxten i BNP till 3 procent 2023. I år räknar man med att BNP sjunker med 1 procent och för 2025 förväntas en BNP-tillväxt på strax under 2 procent. Den åländska BNP-tillväxten varierar mer från år till år än för större ekonomier såsom Sverige och Finland. Enskilda branschers och företags utveckling får lättare genomslag i den begränsade åländska ekonomin än i större och mer diversifierade ekonomier.
Inflation
Ålands KPI-inflation som inkluderar räntekostnader för bostadslån uppgick ifjol (2023) till rekordhöga 7,9 procent. Den åländska inflationen som vanligtvis följer den finska som helhet har i likhet med omvärldens sjunkit markant under det senaste året. En fortsatt minskad inflation är att förvänta enligt ÅSUB som räknar med en KPI-inflation på 1,9 procent 2024, följt av 0,8 procent 2025 och 1,4 procent 2026. Detta till följd av att en betydande del av inflationen förklaras av effekter av höjda räntor som väntas vara övergående.
Det bör noteras att ÅSUB:s konjunkturbedömning genomfördes innan den finska regeringens förslag i vårens rambudget, med bland annat höjd allmän momssats, justerade inkomstskatter och avdrag var känd. Dessa föreslagna förändringar har därmed inte beaktats i prognoserna. Den nu aviserade momshöjningen i Finland kommer sannolikt att leda till en temporärt något högre inflation än vad som antagits ovan. En momshöjning leder normalt endast till en engångshöjning av prisnivån som i sig inte påverkar inflationstakten, mätt i årstakt, mer än ett år framåt i tiden.
Arbetslöshet
Arbetslösheten föll snabbt tillbaka efter pandemin och 2023 låg arbetslösheten i genomsnitt på 4,2 procent. ÅSUB förväntar sig att läget på arbetsmarknaden förblir relativt stabilt, med en genomsnittlig arbetslöshet på 4,3 procent 2024 och 4,2 procent 2025.
3.3 Utvecklingen 2026 och 2027
Konjunkturläget i vår omvärld och på Åland väntas förbättras 2026 och 2027. Ökad tillväxt och minskad inflation stärker hushållens köpkraft. Förbättrad köpkraft i kombination med lägre räntor främjar en starkare tillväxt i hushållens konsumtion. Även företagens investeringar gynnas av lägre räntor, inte minst bostadsinvesteringar. Utvecklingen ger anledning att andas en viss optimism inför de kommande åren. Det bör dock framhållas att prognoser som sträcker sig längre fram i tiden är av naturliga skäl är osäkra.
| Nyckeltal makroekonomiska variabler | |||||
| Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2023, prognos 2024-2027 | |||||
|
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
| BNP, euroområdet1 | 0,5 | 0,6 | 1,4 | 1,5 | 1,4 |
| BNP, USA1 | 2,5 | 2,4 | 1,6 | 1,9 | 2 |
| BNP, Sverige1 | -0,2 | 0,7 | 2,5 | 3,2 | 2,4 |
| BNP Finland1 | -1,0 | 0 | 1,6 | 1,5 | 1,3 |
| BNP, Åland1 | 3,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | i.u |
| Inflation, euroområdet2 | 5,4 | 2,6 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Inflation, USA3 | 4,1 | 2,6 | 2,3 | 2,3 | 2,3 |
| Inflation, Sverige3 | 8,5 | 3,1 | 0,8 | 1,6 | 2,1 |
| Inflation, Finland3 | 6,2 | 1,9 | 1,3 | 1,4 | 1,8 |
| Inflation, Åland3 | 7,9 | 1,9 | 0,8 | 1,4 | i.u |
| Arbetslöshet, Sverige | 7,7 | 8,3 | 8,4 | 7,8 | 7,8 |
| Arbetslöshet, Finland | 7,2 | 7,4 | 7,2 | 6,7 | 6,3 |
| Arbetslöshet, Åland | 4,2 | 4,3 | 4,2 | 4,1 | i.u. |
| 1 Fasta priser | |||||
| 2 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) | |||||
| 3 Konsumentprisindex (KPI). Observera att statens planerade höjning av mervärdesskatten inte är beaktad i prognosen | |||||
| Källor: Macrobond, Finansdepartementet, Finansministeriet och ÅSUB | |||||
3.4 Osäkerhet i prognosen
Inflationen på Åland liksom inom EU och USA har sjunkit tydligt från höga nivåer och väntas under 2024 fortsätta ner mot inflationsmålen. Denna utveckling är dock omgärdad av betydande osäkerhet. Det är möjligt att inflationen inte minskar lika snabbt som väntat. Även om den senaste utvecklingen signalerar en viss optimism kantas den av ett alltmer oroligt geopolitiskt läge. Eskaleringar i kriget mellan Ryssland och Ukraina, konflikterna i Mellanöstern och attackerna i Röda Havet är alla riskfaktorer som snabbt kan komma att leda till exempel högre energipriser och störningar i globala värdekedjor, vilket i sin tur kan ge upphov till kostnadsökningar för företag och större prisökningar för konsumenter.
4 Budgetpolitiska mål
4.1 Överskottsmål
Det finanspolitiska ramverket som nu införs är ett viktigt verktyg för att bidra till långsiktigt hållbara finanser. De budgetpolitiska målen i ramverket består av ett överskottsmål och ett kostnadstak för landskapet.
Enligt 4 § landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning (2023:136) ska landskapsregeringen lämna förslag till mål för landskapets finansiella sparande till lagtinget. De huvudsakliga motiven bakom överskottsmålet är att det ska bidra till långsiktigt hållbara landskapsfinanser, tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en politik som aktivt motverkar lågkonjunkturer, en jämn fördelning av resurser mellan generationerna och ekonomisk effektivitet. Överskottsmålet ska gälla tills vidare och ses över vart sjätte finansår. Uppföljningen av överskottsmålet görs mot nedersta raden i resultaträkningen, dvs. räkenskapsperiodens under- eller överskott.
Landskapsregeringens förslag:
Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030.
Skälen för landskapsregeringens förslag: Det finns goda skäl för att tillse att överskottsmålet bidrar till att på sikt skapa en buffert för att kunna möta kraftiga nedgångar i konjunkturen utan att landskapet tvingas skuldsätta sig. Prognoserna för de kommande åren tyder på växande underskott i Ålands budget, om inte resultatförbättrande åtgärder i form av besparingar och intäktsökningar vidtas.
För år 2024 budgeteras ett underskott i landskapets finanser om drygt 16 miljoner euro. Ett överskottsmål om att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat år 2030 lägger grunden för långsiktigt hållbara finanser. Att eliminera underskottet i finanserna till 2030 bedöms rimligt, att nå balans i budgeten tidigare än så bedöms medföra alltför stora negativa konsekvenser.
Utgående från Statskontorets förslag till statsbokslut för 2023 och preliminära befolkningsuppgifter uppgår beloppet för avräkningen till preliminärt drygt 247,1 miljoner euro jämfört med förskottet om drygt 201,6 miljoner euro. Det skulle då betyda en slutavräkning på närmare 45,5 miljoner euro. Om denna tillfälliga förstärkning av Ålands budget faktiskt infaller ges en unik möjlighet att skapa den behövliga bufferten för sämre tider. Regeringen föreslår därför att dessa eventuellt tillkommande medel reserveras för att möta sådana framtida behov. Med beaktande av att Ålandsdelegationen ännu inte fattat något beslut om dessa tillkommande medel har landskapsregeringen inte tagit upp beloppet vid uppgörandet av denna vårbudget.
Landskapsregeringens förslag till överskottsmål tar sikte mot år 2030 och den planerade resultatutvecklingen framgår av tabellen nedan (miljoner euro).
4.2 Kostnadstaket
Enligt 4a § landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning (2023:136) ska landskapsregeringen lämna förslag till tak för landskapets kostnader som ska användas i beredningen av Ålands budget och i genomförandet av den budgeterade verksamheten. Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar samtliga kostnader utom de finansiella. De takbegränsade kostnaderna utgörs av summan av budgetens politikområden 1–8. Kostnadstaket för landskapsbudgeten är ett centralt finanspolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplin.
Ett viktigt syfte med kostnadstaket är att det ska ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar finanspolitik.
En del av kostnadstaket ska reserveras för oförutsedda kostnader (budgeteringsmarginal).
Kostnadstaket för de olika åren är i löpande priser genom att intäkts- och kostnadsposter har indexjusterats. Indexjusteringen görs i syfte att hantera inflationsrelaterad prisökning så att planerad verksamhet kan upprätthållas.
4.2.1 Förslag till nivå på kostnadstaket 2025
Landskapsregeringens förslag:
Kostnadstaket för Ålands budget fastställs för 2025 till 382,2 miljoner euro.
De takbegränsade kostnaderna beräknas uppgå till 374,7 miljoner euro 2025 (se tabell nedan). Samtidigt föreslås 7,5 miljoner euro lämnas obudgeterade under kostnadstaket för 2025 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret (budgeteringsmarginal).
4.2.2 Förslag till nivå på kostnadstaket 2026
Landskapsregeringens förslag:
Kostnadstaket för Ålands budget fastställs för 2026 till 381,0 miljoner euro.
De takbegränsade kostnaderna beräknas uppgå till 373,5 miljoner euro 2026 (se tabell nedan). Samtidigt föreslås 7,5 miljoner euro lämnas obudgeterade under kostnadstaket för 2026 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret (budgeteringsmarginal).
4.2.3 Förslag till nivå på kostnadstaket 2027
Landskapsregeringens förslag:
Kostnadstaket för Ålands budget fastställs för 2027 till 385,9 miljoner euro.
De takbegränsade kostnaderna beräknas uppgå till 374,7 miljoner euro 2027 (se tabell nedan). Samtidigt föreslås 11,2 miljoner euro lämnas obudgeterade under kostnadstaket för 2027 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret (budgeteringsmarginal).
Skälen för landskapsregeringens förslag: Förslagen till kostnadstak är dimensionerat med utgångspunkt i överskottsmålet. Landskapsregeringen bedömer nu, att resultatförbättringsbehovet under perioden 2025-2030 är mer än de i regeringsprogrammet angivna ca 25 miljoner euro, för att överskottsmålet ska kunna nås. Med beaktande av ovanstående är målsättningen att år 2030 ska intäkter och kostnader vara i balans som ett resultat av olika resultatförbättrande åtgärder. En ungefärlig nivå på resultatutvecklingen i miljoner euro kan sammanfattas enligt nedanstående tabell.
Resultatutvecklingen kan sammanfattas enligt nedanstående tabell:
Osäkerhetsfaktorer
Införandet av ett finanspolitiskt ramverk innebär också att det inledningsvis uppkommer ett antal frågeställningar kring hur det tidigare sättet att budgetera på ett smidigt och fungerande sätt ska anpassas till det nya sättet att budgetera i enlighet med ramverket. Införandet av ett kostnadstak innebär att samtliga kostnader som kan förutses ska rymmas under kostnadstaket.
En frågeställning som aktualiserats och behöver utredas vidare är hur reserverade penningautomatmedel ska hanteras inom ramverket. För närvarande bokförs budgeterade penningautomatmedel som inte förbrukats inom fyra år som en reservering i balansräkningen, för att i ett senare skede kunna återbudgeteras för projekt finansierade med penningautomatmedel. I samband med att medlen reserveras kostnadsförs de i resultaträkningen. Sådana kostnader, som ju inte kan betraktas som oförutsedda, bör i enlighet med ramverket ingå i de takbegränsade kostnader som ska rymmas inom kostnadstaket. Problemet är att det knappast i det skedet kommer att finnas utrymme under det fastställda kostnadstaket. Följaktligen uppstår då ett behov av att minska andra verksamhetskostnader i motsvarande mån, vilket knappast är en rimlig konsekvens.
Landskapsregeringen avser att återkomma med förslag till hur penningautomatmedel ska hanteras inom ramen för det finanspolitiska ramverket.
En annan osäkerhetsfaktor är hanteringen av investeringsprojekt som avslutas på grund av att de inte förverkligas. Under projekteringstiden har investeringsprojektet belastats med kostnader som skulle ha aktiverats i det fall att projektet skulle förverkligats. Om ett projekt inte förverkligas måste redan upparbetade kostnader kostnadsföras i resultaträkningen, vilket innebär en risk att kostnadstaket överskrids.
Under planperioden görs även en översyn av basbeloppen för landskapsandelarna.
Generellt kan man också konstatera att nivåerna på prisjusteringar och räntenivåer under planperioden är mycket svåra att förutse. De indexjusteringar som nu gjorts kan mycket väl visa sig vara för lågt beräknade. Detsamma gäller för nivåerna på avskrivningarna i och med att det inte i dagsläget är känt vad de slutliga avskrivningsnivåerna blir såväl för pågående som för planerade investeringar och när de tidsmässigt faller ut.
5 Nettointäkter
Tabell över centrala intäkts- och kostnadsposter som inte ingår i politikområden:
5.1 Skatteintäkter
Av nedanstående tabell framgår beloppen för av Ålandsdelegationen fastställt förskott för år 2024 respektive preliminära uppgifter för åren 2025 – 2027 i enlighet med underlag i statens plan för de offentliga finanserna för åren 2025 – 2028.[1]
I riket pågår ett lagstiftningsprojekt för att reformera penningspelssystemet. Där utreds bland annat införande av ett licenssystem för penningspel senast den 1 januari 2026. Även lotteribeskattningen och samfundsbeskattning i anslutning till spelverksamhet ses över. Arbetsgruppens målsättning är att ett lagförslag ska skickas på remiss i början av sommaren 2024. För närvarande finns en osäkerhet kring eventuella följder av rikets kommande ändringar på överföringarna enligt självstyrelselagen. Landskapsregeringen arbetar för att de förändringar som införs i riket ska vara neutrala i förhållande till överföringarna enligt självstyrelselagen.
Apoteksavgiften har höjts baserat på utfall sedan år 2020. Såväl budgeten för år 2023 som 2024 synes vara för lågt tilltagna. Belopp som beaktats i planen är enligt nedanstående tabell.
För medieavgiften har i det här skedet en justering motsvarande prognosticerad förändring i konsumentprisindex beaktats. Beloppet under moment 27000 för kostnader för upphovsrätter och överföring till radion är justerat på motsvarande sätt.
5.2 Finansiella nettointäkter
Likviditetsutvecklingen är beroende av många faktorer så som totala investeringsvolymen och eventuella extra anslag i enlighet med självstyrelselagen samt utvecklingen av räntenivåerna. I det här skedet har det antagits att ränteintäkterna kommer att sjunka i förhållande till nivåerna åren 2023-2024. Med beaktande av att det under planperioden torde uppstå behov av intern eller extern upplåning har kalkylerade belopp för räntekostnader för likviditetslån upptagits. Se även kapitel 8 nedan.
Ränteintäkter på utestående lån beräknas minska något under de kommande åren, huvudsakligen beroende på minskad lånestock till följd av amorteringar.
Dividendintäkterna beräknas öka under åren 2025-2027. Dividender av landskapets aktieinnehav kan förväntas från bland annat Försäkringsbolaget Alandia, Rederi Ab Eckerö, Långnäs Hamn Ab samt Åland Post Ab.
5.3 Trafikförseelseavgifter
Nya inkomster från 1.4.2024 är trafikförseelseavgifter och överlastavgifter. I planen har inkomsterna uppskattats till 50.000 euro per år 2025 – 2027.
5.4 Intäkter från utsläppsrättshandel
Intäkter från handel med utsläppsrätter har till och med budgeten för år 2024 intäktsförts på moment 82300 Ålands energimyndighet. I och med att även sjöfarten kommer att ingå flyttas intäkten centralt till nytt moment 89220 Intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Intäkterna har varierat mellan 162 tusen och 286 tusen under åren 2021-2024. I planen har 2 miljoner euro beaktats åren 2025 – 2027. Det belopp som beaktats baseras på samma andel som tidigare erhållits då industrin varit med i systemet (försiktighetsprincip). Denna andel bör dock vara avsevärt högre vad gäller sjöfarten. Förhandlingar med riket pågår kring hur stor andel som ska tillkomma Åland av intäkterna från sjöfartens handel med utsläppsrätter. Landskapsregeringen bedömer att Ålands andel ska ligga i storleksordningen 20 – 25 miljoner euro.
5.5 Avkastning från landskapets fastighetsverk
I planen har en avkastning om 5 miljoner euro per år beaktats 2025 – 2027.
5.6 Avkastning från Ålands penningautomatförening
Under åren 2025 – 2027 har ett årligt uttag om 20 miljoner euro beaktats. 15 miljoner euro till årlig fördelning samt 5 miljoner därutöver. Utbildningen inom informations- och kommunikationsteknik (”grit:lab”) har beaktats fortgå och inkomster om 0,4 miljoner euro (år 2025 och 2027) respektive 0,5 miljoner euro (år 2026) beaktats. För projektet med fritidsaktiviteter för barn och unga har ett extra uttag om 0,5 miljoner euro beaktats åren 2026 och 2027.
Det ovan nämnda planerade införandet av ett licenssystem för penningspel i riket kommer att inverka på Ålands penningautomatförenings framtida avkastning.
5.7 Intäkter från havsbaserad vindkraft
Avsikten är att områden kommer att bjudas ut genom ett auktionsförfarande under år 2025. Framtida arrendeintäkter kan därmed uppstå tidigast från år 2026. Det är i detta skede mycket svårt att bedöma storleksordningen på de framtida intäkterna. I planen har uppskattade inkomster om 1 miljon euro beaktats 2026 och 2 miljoner euro 2027. Inkomsterna har beaktats under politikområde 7 infrastrukturavdelningen där kostnaderna för den havsbaserade vindkraften är budgeterade och är dimensionerade för att till viss del täcka kostnaderna.
6 Kostnader
Ålands budget delas in i åtta politikområden. Kostnadsramarna för politikområdena utgörs av summan av de medel som anslås på de moment som ingår i respektive politikområde. Landskapsregeringens beslut om preliminära ramar baseras på beräkningar av volymutvecklingen i överföringssystemen och pris- och löneomräkningen av främst verksamhetsanslagen. Vidare har samtliga politikområden krav på resultatförbättringar i form av besparingar och/eller intäktsökningar för att överskottsmålet ska vara möjligt att nå.
6.1 Preliminära kostnadsramar 2025–2027
Regeringen har beslutat att följande ramar ska gälla för politikområdena i den fortsatta budgetberedningen:
De i tabellen angivna beloppen är preliminära och kan komma att justeras i den fortsatta budgetberedningen. Nedan beskrivs de åtta politikområden översiktligt. Det framgår till vad medlen används, en indikativ beräkning av anslagsbelopp per moment samt vilka förutsättningar och resultatförbättringar beräkningen av ramen för respektive politikområde grundas på.
6.2 Politikområde 1 – Lagtinget och landskapsrevisionen
Lagtinget utövar lagstiftnings-, budget- och kontrollmakt i enlighet med självstyrelselagen samt lagtings- och arbetsordningen. Det egentliga lagtingsarbetets omfattning beror på det antal ärenden som landskapsregeringen och republikens president överlämnar till lagtinget samt på i vilken utsträckning ledamöterna själva utövar sin initiativrätt. Ledamotskapet i lagtinget kräver även insatser från ledamöterna i form av grupparbete, nordiska och övriga internationella kontakter, kunskaps- och informationsinhämtning samt utbildning på olika områden.
Landskapsrevisionens granskning sker i form av årlig revision och effektivitetsrevision. Landskapsrevisionen ansvarar även för granskningen av EU-stöd, vilka beviljas inom ramen för EU:s strukturfondsprogram, i enlighet med de krav som EU-kommissionen ställt.
Kostnadsutveckling för politikområde 1
Inga större förändringar av verksamheten planeras förutom att lagtingets webbplats ska uppdateras.
På grund av personalförändringar vid Landskapsrevisionen är det svårt att uppskatta kommande års anslagsbehov. Beloppen i tabellen ovan baseras på samma antal personal samt inköp av revisionstjänster på samma nivå som tidigare år.
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår därmed till 5,0 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 5,0 miljoner euro och för 2027 till 5,1 miljoner euro.
6.3 Politikområde 2 - Regeringskansliet, Datainspektionen, Polismyndigheten, Ombudsmannamyndigheten, ÅSUB och Lagberedningen
Inom politikområde 2 finns Landskapsregeringen, Regeringskansliet, Datainspektionen, Ålands polismyndighet, Ålands ombudsmannamyndighet, ÅSUB och Lagberedningen. De verksamhetsområden som omfattas är författningsenliga frågor, offentlig förvaltning, externa relationer, allmän ordning och säkerhet, polisväsendet, allmänna val, kommunalförvaltning, kommunikation, digitalisering och informationsteknologi inom förvaltningen, tillståndsfrågor så som spel, lotterier och penninginsamlingar, jämställdhet, integration, radio- och television, postväsendet, personalpolitik och personaladministrativt arbete samt interna servicefrågor. Det övergripande ansvaret för allmänna förvaltningens kompetensutveckling och arbetet med att skapa tydliga och enhetliga riktlinjer för centrala frågor i förvaltningen omfattas också av verksamhetsområdet. Lagberedningen utgår en separat del inom politikområde 2.
Kostnadsutveckling för politikområde 2
Resultatförbättringar inom politikområdet som innebär minskad budgetbelastning om motsvarande 1,1 % årligen har beaktats. De åtgärder och inbesparingar som ramen fortsätter är en väsentlig minskning inom samtliga verksamheter vad gäller främst konsulttjänster, inventarier och material om totalt cirka 1 miljon euro under perioden 2025-2027. En prioritering krävs även vad gäller eventuella projekt inte minst inom digitalisering och informationsteknologi, en tydlig styrning av dessa projekt är också en politisk målsättning. Väsentliga kostnader av engångskaraktär under perioden 2025-2027 är valkostnader om 200.000 euro och 300.000 euro vad gäller kostnader kopplade till underbefälsutbildning inom Ålands polismyndighet.
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 27,7 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 28,0 miljoner euro och för 2027 till 28,8 miljoner euro.
6.4 Politikområde 3 - Finansavdelningens förvaltningsområde
Politikområde 3 Finansavdelningens förvaltningsområde omfattar
· Finansavdelningens verksamhet – Anslaget används till personalkostnader, tryckning av budgetförslag och årsredovisning, ersättning till Skatteförvaltningen, juridiska tjänster och experttjänster, beställningar av utredningar från ÅSUB, m.m.
· Landskapsandelar och stöd till kommunerna - Anslaget används till skattekomplettering enligt kap. 6 i LL (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna (dock omfattas inte landskapsandelar till bildningssektorn och sociala sektorn), kompensation för bortfall av kommunalskatt till följd av grundavdraget och resekostnadsavdraget samt kompensation för minskad samfundsskatt. Vidare har samarbetsstöd och stöd till kommuner med särskilt ansträngd ekonomi (likviditetsstöd) finansierats från anslaget).
· Penningautomatmedel - Anslaget används till verksamhetsstöd inom finansavdelningens ansvarområde till ideella föreningar och organisationer, investeringsstöd, evenemangsstöd och särskilda projekt för integration. Stöden finansieras fullt ut av penningautomatmedel.
· Pensioner och pensionsrelaterade utgifter - Anslaget används till lagbundna pensionsutgifter samt köp av pensionsservicetjänster. Från pensionsfonden kan till budgeten överföras ett belopp som får uppgå till högst tre fjärdedelar av landskapets årliga pensionsutgifter.
· Räntestöd och landskapsborgen för privatbostäder – Anslaget som i ändringsbudget föreslås överföras till politikområde 3 från politikområde 7 används för privatpersoners förvärv av första bostaden med stöd av LL (1994:41) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad (nytt moment 36000).
· Bokföringsmässiga korrigeringar och ofördelade poster - Anslaget används 2024 för avtalade lönejusteringspotter som ska fördelas till resp. moment där berörda personalkostnader bokförs. Tidigare år har förändringar i semesterlöneskuld bokförts mot detta moment. Anslaget kan också påföras kostnader för regleringar och korrigeringar.
· Internhyra - Anslaget används för internhyra för Alandica, Bergsskyddet, Eckeröhallen, Ribacka konferens, hangaren på flygfältet, Jan Karlsgårdens värdshus, Ålands sjöfartsmuseum, gamla internatet vid Folkhögskolan samt Enskärs sjöbevakningsstation.
Kostnadsutveckling för politikområde 3
Beräkningen av ramen, som kan komma att justeras under den fortsatta budgetberedningen, grundar sig bland annat på
• Resultatförbättringar inom politikområdet som innebär minskad budgetbelastning om motsvarande 1,1 % årligen
• Ett avskaffande av sjukdomskostnadsavdraget 2025
• En minskad kompensationsgrad till kommuner för grund- och resekostnadsavdrag, motsvarande de ökade skatteintäkter kommunerna erhåller till följd av avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget
• Förväntat ökade kompensationskostnader för kommunernas minskade samfundsskatt 2025
• Ett uttag från pensionsfonden som begränsar den årliga budgetbelastningen till ca 20 miljoner euro
• Ingen indexuppräkning av internhyror 2025.
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare åtgärder för politikområdet. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· Servicecenter för ekonomi och upphandling
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 0,1 miljoner euro fördelat enligt följande:
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 56,6 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 56,0 miljoner euro och för 2027 till 56,0 miljoner euro.
6.5 Politikområde 4 - Social- och miljöavdelningen samt ÅMHM
Politikområde 4 omfattar
- Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet - I anslaget ingår utgifter för personal, inköp av tjänster, kompetensutveckling för avdelningens personal, tjänsteresor och handledning samt för litteratur, information, utbildning, utredningar, material, förnödenheter, teletjänster, annonsering och representation. Anslaget möjliggör bl.a. deltagande i det Nordiska samarbetet i Nordiska ministerrådets regi samt belastas av kostnaderna för förvaltningen av och utbetalningar för Nordiska ministerrådets hav- och kustarbetsgrupp samt havsförvaltning- och klimat.
- Övriga sociala uppgifter - Anslaget omfattar utredningar och forsknings- och utvecklingsverksamhet för framtagande av beslutsunderlag och bedömningar i samband med ny lagstiftning och större projekt, tillsatta och nya arbetsgrupper och kommittéer samt utbildningar.
- Övriga sociala uppgifter, överföring - Finansiering av socialtrygghetsförmåner, för att i enlighet med gällande lagstiftning utges:
- bostadsbidrag, moderskapsunderstöd, barnbidrag, underhållsstöd, stöd för tolkningstjänst för personer med funktionsnedsättning, skyddshemstjänster, social trygghet, utkomstskydd för personer med diagnosen fibromyalgi samt ett utvecklingsanslag för att omorganiseringen av socialvården och den förnyade lagstiftningen ska få avsedd effekt (år två av fem för 2024).
- Kostnadsbaserade landskapsandelar och stöd inom socialvårdsområdet - landskapsandelar för äldreomsorgen och den samordnade socialtjänsten med hänvisning till landskapslag (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna.
- Penningautomatmedel för social verksamhet - Inom ramen för anslaget beviljas medel till ca femtio föreningar inom det sociala området. Därtill beviljas medel till pågående projekt (Barns och ungdomars psykiska hälsa och välmående, ANDTS-funktionen) samt med beaktande av fokusering på äldres sociala delaktighet.
- Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter - ingår utredningar och framtagande av beslutsunderlag, bedömningar, kostnader för arbetsgrupper, seminarier samt utbildningar i samband med ny lagstiftning. Även anslag för fortsatt implementering, uppföljning av Folkhälsostrategin samt det 3 ½ åriga utvecklingsprojektet ”Barn och ungas hälsa och välmående”. Därtill ett riktat ekonomiskt stöd till Kumlinge apotek.
- Allmän miljövård – Kostnader för miljöaspekter som inte ryms in under något av miljöbyråns övriga moment. T.ex. om kemikaliefrågor, marknadskontroll, miljöskadefond, bränslekontroller och luftkvalitet.
- Naturvård – Kostnader för skydd, inventering och restaurering av natur samt återinförande av hotade eller försvunna arter, bekämpning av invasiva arter. Även skötselåtgärder inom naturreservat.
- Penningautomatmedel för miljöverksamhet - Verksamhetsstöd för miljöverksamhet och arbete för hållbar utveckling till ideella organisationer eller andra som uppfyller principerna för verksamhetsstöd.
- Vattenförsörjning och vattenvård - Vattenövervakning, dricksvatten och avlopp samt vattenförvaltning.
- Cirkulär ekonomi - Avfallsstatistik, informationskampanjer och för medlemskap i branschorganisationer. Understöd för insamling av skrotfordon.
- Miljöhälsovård - Övervakning av fisksjukdomen Infektiös Hematopoietisk Nekros (IHN), bikvalstersjukdomen Varroa, övervakning av potentiella utbrott av sjukdomar som ska bekämpas, övervakning av djurs identitet, registrering och djurförflyttningar, övervakning vid importer och transporter av djur från andra EU-länder till Åland och kontroll av främmande ämnen i livsmedel. Upprätthållande av beredskapslager.
- ÅMHM, verksamhet - Kostnader för myndighetens verksamhet, lagstadgade uppgifter inom miljö och hälsoskydd inklusive tillsyn, klagomålsbaserad tillsyn.
- ÅMHM laboratoriet - laboratorieverksamhet inom miljö, livsmedel och djursjukdomar.
Kostnadsutveckling för politikområde 4
Väsentliga åtgärder som ramen förutsätter.
- Anpassning till minskad kostnadsnivå motsvarande 1,1 % per år har gjorts förutom gällande landskapsandelarna till kommunerna och KST. Kostnadsökningarna med oförändrad lagstiftning överstiger 1 miljon euro.
- Generellt arbete med att minska överföringarna
- Färre köpta utredningar
- Översyn av lagtiftningen som styr verksamheten vid ÅMHM
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare åtgärder för politikområdet. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· Justering av sociala stöd och hemvårdsstödet
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 1,2 miljoner euro fördelat enligt följande:
Landskapsregeringen följer effekterna av riksregeringens och de egna föreslagna inbesparingsåtgärderna och har beredskap att vidta åtgärder för de ekonomiskt mest utsatta grupperna inom kostnadstaket.
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 36,0 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 35,4 miljoner euro och för 2027 till 35,5 miljoner euro.
6.6 Politikområde 5 - Utbildnings- och kulturavdelningen, Högskolan, Folkhögskolan, Musikinstitutet, Gymnasiet och Sjösäkerhetscentrum
Politikområde 5 omfattar
· Utbildnings- och kulturavdelningens verksamhet – Anslaget används till personalkostnader, tjänsteresor, internutbildning m m samt Ålands landskapsarkiv verksamhet
· Studiestöd – I studiestödet ingår studiepenning, vuxenstudiepenning, försörjartillägg och bostadstillägg
· Landskapsandelar och stöd till för utbildningsverksamhet – Andelarna betalas ut till kommunerna för kostnader för barnomsorgen, grundskolan och grundskoleundervisningen för vuxna
· Vuxenutbildning – Anslaget avser sysselfrämjandefrämjande utbildning och svenska för inflyttade
· Utvecklingsarbete inom utbildning – Anslaget anser ingår utgifter för personalkostnader och inköp av experttjänster i anslutning till olika utvecklingsprojekt, fortbildningsinsatser, utvärderingar, utredningar och omvärldsbevakning
· Biblioteksverksamhet – Anslaget innehåller kostnader att upprätthålla ett gemensamt centralbibliotek för Åland tillsammans med Mariehamns stad
· Landskapsandelar och stöd för medborgarinstitut och kulturverksamhet – kostnader för ungdoms- idrotts- och kulturverksamhet samt verksamhetsstöd för Medborgarinstitutet
· Ålands kulturdelegation – Anslaget avser verksamhetskostnader, arvoden, residensverksamhet m m
· Kultur- och kulturmiljöförvaltning – Kostnader för utrednings- och undersökningsverksamhet gällande landskapets byggnadsarv, fornminnen, värdefulla kulturmiljöer samt skötselanslag m m
· Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott, kulturell verksamhet samt fritidssedel för barn och unga – Anslagen går till föreningar och andra organisationer som bedriver ungdoms-, idrott- och kulturell verksamhet
· Ålands museum – Anslaget innehåller verksamhetskostnader för den museala verksamheten vid Ålands museum med dess bemannade sevärdheter
· Högskolan på Åland – Utbildar för arbetslivet på högskolenivå, arbetar med FUI, samverkar med andra högskolor och samhället i övrigt
· Ålands folkhögskola – Erbjuder enligt folkbildningstraditionen allmänbildande och annan utbildning till ungdomar och vuxna
· Ålands musikinstitut – Anslaget innehåller kostnader för verksamhet och utbildning för barn och ungdomar i musik och dans
· Ålands gymnasium – Erbjuder allmänbildande gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning på gymnasienivå samt annan utbildning på gymnasienivå
· Vuxenutbildning inom informations- och kommunikationsteknik – Kostnader för utbildningen Grit:lab
· Ålands sjösäkerhetscentrum – Bedriver kursverksamhet som sjöfartsnäringen, sjöskolorna och andra aktörer inom räddning och säkerhet behöver.
Kostnadsutveckling för politikområde 5
Väsentliga åtgärder som ramen förutsätter.
· Anpassning till minskad kostnadsnivå motsvarande 1,1 % per år har gjorts förutom gällande landskapsandelarna till kommunerna.
· Översyn över antal undervisningsgrupper inom SFI
· Avtalet med Mariehamns stad gällande skötsel och underhåll av Pommern ses över
· Projektet Fritidssedeln för barn och unga omarbetas tillsammans med Ålands idrott och kommunerna för bättre utnyttjande
· En samlad översyn över skolornas verksamheter och möjligheter till effektiviseringar och besparingar behöver göras.
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare åtgärder för politikområdet. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· Den subjektiva rätten till barnomsorg utvärderas
· Studiestöden justeras till förmån för en kostnadsfri skola och indexeras ej ytterligare under 2025 - 2027
· Kostnaderna per utbildningsplats på andra stadiet och vuxenutbildning ses över inklusive av program och utbildningar.
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 4,4 miljoner euro fördelat enligt följande:
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 72,1 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 72,4 miljoner euro och för 2027 till 72,7 miljoner euro.
6.7 Politikområde 6 – Näringsavdelningen och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
Politikområde 6 omfattar
- Verksamhet - I anslaget ingår utgifter för personal, inköp av tjänster, kompetensutveckling för personal, tjänsteresor och handledning samt för litteratur, informationsverksamhet, utredningar, forsknings- och utvecklingsarbete inom politikområdets olika ansvarsområden, utgifter för register och system, hyror, material, förnödenheter, teletjänster, arrangemang av möten och konferenser samt representation. Anslaget möjliggör bl.a. deltagande i det Nordiska samarbetet i Nordiska ministerrådets regi. Vid Ams ingår verksamheten Åland Living och arbetspsykologuppgifter.
- Ungefär 15 procent av politikområdets utgifter utgörs av personalkostnader med beaktande av att Ams även handlägger studiestöd som budgeteras inom utbildnings- och kulturavdelningens politikområde. Under åren 2025 - 2027 uppnår många personer inom politikområdet pensionsålder och i slutet av perioden ska nya fleråriga EU-delfinansierade program utarbetas som ska gälla från år 2028. För att trygga verksamheten under omsättningen på personal och utökade arbetsuppgifter föreslås ingen ändring av verksamhetsutgifterna.
- Överföringsutgifter - Merparten av politikområdets budget är överföringsutgifter, dvs offentliga transfereringar till näringsliv, föreningar, myndigheter och enskilda med syftet att främja näringslivet, sysselsättningen och en regional balans. Till detta hör även att Ams ansvarar för studiestöd för att främja kunskapsutveckling. Finansiering till näringslivet tillgodoses även genom samarbetsavtal om låne- och garantiinstrument för att dela på riskerna. Till politikområdet här även fiske-, skogs- och viltvård samt landsbygds- och skärgårdsutveckling vilka stöder verksamhetsområdet. Inom politikområdet ingår även inspektionsverksamhet, övervaknings och uppföljningsuppgifter.
Kostnadsutveckling för politikområde 6
Väsentliga åtgärder som ramen förutsätter.
- Resultatförbättringar inom politikområdet som innebär minskad budgetbelastning om motsvarande 1,1 % årligen
- Rambudgeten 2025 - 2027 har utarbetats med beaktande av att tillhandahålla långsiktigt förutsägbara förutsättningar för aktörer inom den åländska ekonomin och investeringar för incitament till ökad sysselsättning och tillväxt. En stor del av transfereringarna är bundna i fleråriga näringspolitiska program fram till och med år 2027.
- Budgetramen är förhållandevis stabil under perioden 2025 - 2027. I praktiken förverkligas inte hela den årliga budgeten under aktuellt år eftersom en så stor del utgörs av överföringsutgifter med fleråriga anslag.
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare åtgärder för politikområdet. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· justering av arbetsmarknadsstöd
· ett nytt stödhanteringssystem utarbetas
· en översyn av de olika stödmodellerna och stödnivåerna vid näringsavdelningen
· finansieringen av fiskevården
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 1,3 miljoner euro fördelat enligt följande:
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 22,1 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 21,8 miljoner euro och för 2027 till 21,8 miljoner euro.
6.8 Politikområde 7 - Infrastrukturavdelningen, Energimyndigheten och Fordonsmyndigheten
Politikområde 7 omfattar
· Infrastrukturavdelningens verksamhet – Anslaget används till personalkostnader, rekrytering, resor och utbildning, juridiska tjänster och experttjänster. Anslaget är stabilt utan större förändringar.
· Planläggning och byggnad – Anslaget används till utveckling av plan-och byggnadslagstiftningen, energi och klimatdeklarationer. Kriterierna för dessa aktiviteter är lagstadgade.
· Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder - Anslaget är fokuserat på energieffektivisering av olika typer. Kriterierna för anslaget utgår från regelverk på flera olika nivåer.
· Räntestöd och landskapsborgen för bostadslån - Anslaget finns på infrastrukturavdelningen men hanteras från 01.04.2024 på finansavdelningen.
· Elsäkerhet och energi – Anslaget innehåller kommande utrednings och utvecklingsprojekt inom både gas- och elnätsutveckling. Detta är utöver den huvudsakliga aktiviteten som består av utbildning, information, examensprov och registerhållning samt kontroll av el material.
· Främjande av hållbar energiomställning - Anslaget ska användas till grön och hållbar omställning. Kriterierna för stöd är omfattande och EU-finansierat till stora delar.
· Havsbaserad vindkraft – Anslaget ska täcka ett prioriterat område för utveckling av angivna områden så att de kan auktioneras ut till projektutvecklare i branschen. EU-medel utgör en stor del av finansieringen även här. Kriterierna baserar sig på regeringsprogrammets mål att starta ut auktioneringen under 2025.
· Ålandstrafiken - Anslaget ska täcka driften av Ålandstrafiken. Digitaliseringen av bokningssystem samt utbildning av personal är kostnadsdrivande. Effektivisering av hela bokningssystemet så att allt blir bokat och betalt i förväg är ett av kriterierna som ska uppfyllas. Vi räknar med att intäkterna ska öka och på så sätt jämna ut de ökade kostnaderna för utveckling.
· Oljeskyddet – Anslaget gäller för områden inomskärs. Kriterierna är således ändrade. För havsområden har Gränsbevakningen tagit över ansvaret. Vi anser att oljeskyddet bör prioriteras då fartyg som transporterar råolja med ryska intressen utgör en stor risk i våra närområden.
· Upphandling av sjötrafik - Anslaget täcker driftprivatiseringen av skärgårdstrafiken. Trafiken finansieras till huvuddel med anslaget. Biljettintäkter utgör ca 6 % av kostnaderna.
· Upphandling av linfärjetrafik - Anslaget täcker driften av linfärjor.
· Verkstad och lager – Utför reparation och underhåll på landskapets färjor, linfärjor, fordon maskiner och hamnanläggningar. Generellt beräknas verkstad och lager täcka sina egna kostnader med intäkter från tjänster och material som säljs.
· Drift och underhåll av vägar - Anslaget täcker de åländska landsvägarnas underhåll.
· Drift och underhåll av färjfästen - Anslaget omfattar internhyror till Fastighetsverket. Avgifter för färjfästena i Galtby och Osnäs. Hyra till Verkstads och lagerenheten för ett lagerområde på Möckelö. Drift- och underhållskostnader för broar, bryggor och färjfästen.
· Ålands Energimyndighet – Myndigheten ansvarar för systemet för handel med utsläppsrätter.
· Fordonsmyndigheten – Har myndighetsansvar för besiktning och registrering av fordon samt förarprövning.
Kostnadsutveckling för politikområde 7
Väsentliga åtgärder som ramen förutsätter.
· Resultatförbättringar inom politikområdet som innebär minskad budgetbelastning om motsvarande 1,1 % årligen
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare åtgärder för politikområdet. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· Ecodriving
· Turlistor
· Finansieringen och eventuellt införande av utmanarrätt för Fordonsmyndigheten och Ålandstrafiken
· Inkomster för arrenden för allmänna vatten har beaktats för åren 2026 och 2027.
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 4,6 miljoner euro fördelat enligt följande:
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 48,5 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 45,5 miljoner euro och för 2027 till 45,0 miljoner euro.
6.9 Politikområde 8 – Ålands hälso- och sjukvård
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har som uppgift att i enlighet med LL (2011:114) om hälso- och sjukvård handha den offentliga hälso- och sjukvården på Åland. ÅHS kan sköta sina uppgifter genom att producera vårdtjänster eller genom att köpa tjänster av andra producenter. ÅHS kan även sälja vårdtjänster så länge som myndighetens förutsättningar att fullfölja sina uppgifter tryggas.
Kostnadsutveckling för politikområde 8
Resultatförbättringarna beräknas utgöras av följande områden:
Intäkter - En beräknad ökning av intäkterna består till största delen av ökade ersättningar. Under perioden indexeras patientavgifter och högkostnadsskydden ses över med beaktande av effekterna för de grupper man i regeringsprogrammet sagt att ska skyddas.
Personalkostnader - Personalkostnaderna är den största kostnadsposten för ÅHS och står för 57 % av driftskostnaderna. Arbetet med en översyn av såväl linje- som stabsfunktioner har redan startat under 2024. Arbetet med effektiveringarna framskrider i projektform där ledningsgruppsmedlemmar fungerar som projektägare. Projekten och utredningarna som förväntas leda till effektivering finns inom digitalisering, dimensionering av verksamheter, omorganisering i syfte att minska antalet förmän och genom det frigöra resurser för patientarbete, fastställande av platsantal och grundbemanning. Det pågår ett omfattande arbete kring utvärdering av den verksamhet som ÅHS bedriver idag i syfte att arbeta fram alternativa arbetssätt som både på lång och kort sikt kan ge kostnadseffektivitet utan att försämra vårdens kvalitet.
Köpta tjänster - Under senare år har satsningar gjorts med tanke på en tryggad kompetensförsörjning. Effekter ses inom de närmaste åren inom köpta tjänster. Övervägningar behöver göras både medicinskt och politiskt kring vilken vård som i framtiden ska bedrivas på Åland.
Material - Materialkostnaderna beräknas minskas med en ökad upphandling och förbättrade rutiner för inköp. En mer effektiverad lagerhållning med hjälp av nya lagerprogram av t.ex. vårdmaterial beräknas medföra att ett minskat antal vårdmaterial kasseras och därmed avskrivs.
ÅHS implementerar vårdinformationssystemet VIS under planperioden och med det följer ett årligt effektiviseringskrav om ytterligare 0,7 miljoner euro per år under åren 2026 – 2029.
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare åtgärder för politikområdet. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· Servicecenter för ekonomi och upphandling
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 0,1 miljoner euro fördelat enligt följande:
Landskapsregeringens förslag till ramen 2025 för området uppgår till 102,2 miljoner euro. För 2026 beräknas den till 106,6 miljoner euro och för 2027 till 107,2 miljoner euro.
6.10 Ofördelade kostnader
Tjänstekollektivavtalet
Avtalsparterna har i tjänstekollektivavtalet från den 11.01.2023 kommit överens om att harmonisera landskapets olika avlöningssystem fr.o.m. 1.6.2024. Harmonisering innebär att grundlöner, minimigrundlöner och årsbaserade tillägg (erfarenhetstillägg och ålderstillägg) mellan systemen förenhetligas. Det blir grundlön/uppgiftsrelaterad lön med möjlighet till tre erfarenhetstillägg inom de olika avlöningssystemen.
I systemet med sex ålderstillägg kommer en del av ålderstilläggen att bakas in i grundlönen. Allmänna lönetillägget inkluderas i grundlönen och minimigrundlönerna höjs och förenhetligas och blir lika inom landskapsförvaltningen. I tjänstekollektivavtal har tre stycken potter reserverats för detta. Potterna är från 1.1.2020, 1.5.2021 respektive 1.6.2024. Potterna ska betalas 1.6.2024.
JHL
En pott om 2,6 % av grundlönerna betalas fr.o.m. 1.6.2024 då landskapets olika lönesystem harmoniseras. I systemet med sex ålderstillägg kommer en del av ålderstilläggen att bakas in i grundlönen. Det blir grundlön med möjlighet till tre erfarenhetstillägg.
Potter sammanlagt
Eftersom det inte är klarlagt hur kostnaderna kommer att fördela sig per politikområde har ett i detta skede ett ofördelat anslag för de ovanstående potterna beaktats enligt nedanstående tabell.
Utöver detta har landskapsregeringen gått in för ytterligare sparåtgärder som i det här skedet inte går att fördela på politikområdena. Detta innebär att man avser att göra en översyn av verksamheterna, utreda effekterna av möjliga resultatförbättringar inom bland annat följande områden:
· AI
· digitalisering
· personalförsörjningsplan i syfte att stävja ökningen av årsverken
· extern finansiering
· höjd självfinansieringsgrad
· eventuellt införande av utmanarrätt avseende lokalvården exklusive självstyrelsegården, ÅHS och polisens utrymmen
Sammantaget ska åtgärderna inom dessa områden generera resultatförbättringar uppgående till 4,6 miljoner euro fördelat enligt följande:
7 Investeringar
Planerade investeringsvolymer framgår av tabellen nedan.
Utöver det som ingår i tabellen avser landskapsregeringen anhålla att lagtinget i enlighet med 50 § i självstyrelselagen lämnar en framställning om extra anslag till Ålandsdelegationen för att finansiera nyanskaffningarna av tonnage till skärgårdstrafiken. Den totala investeringsvolymen för nyanskaffningarna är i storleksordningen 110 miljoner euro.
Investeringarna innefattar tre färjor för frigående färjetrafik samt två linfärjor. Dessa investeringar utgör enligt landskapsregeringens bedömning såpass stora engångsutgifter att de inte rimligen kan finansieras med budgeten för landskapet Åland. I enlighet med detta och eftersom anhållan om extra anslag föreslås göras på hela investeringskostnaden har varken investeringskostnaderna eller avskrivningskostnaderna tagits med i rambudgeten för dessa investeringar. En omställning till klimatanpassad skärgårdstrafik kräver därutöver en anpassning av trafiksystem och tonnage.
8 Landskapets likvida ställning
Föreliggande budgetförslags inverkan på de likvida medlen framgår av nedanstående sammanställning. Om förslaget fullt ut skulle förverkligas under planåren medför det ett finansieringsbehov om närmare 90 miljoner euro, varav ca 70 miljoner euro hänför sig till investeringar och övriga balansposter.
Med beaktande av budgeten för år 2024 inklusive ändringsbudgeter och planen för åren 2025 - 2027 jämte tidigare budgeter och beslut kan landskapets likvida medel sammanfattas enligt nedanstående översiktstabell. Av tabellen framgår att det under år 2025 torde uppstå behov av intern eller extern upplåning. Eventuella fullmakter för upplåning tas upp i respektive årsbudget.
9 Förslag till lagtingsbeslut
Men hänvisning till ovanstående får landskapsregeringen vördsamt förslå att lagtinget antar följande förslag till budgetpolitiska mål för åren 2025 - 2027.
- ett överskottsmål som innebär att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat senast år 2030 (kapitel 4.1)
- fastställer kostnadstaket för Ålands budget till 382,2 miljoner euro för 2025 (kapitel 4.2.1)
- fastställer kostnadstaket för Ålands budget till 381,0 miljoner euro för 2026 (kapitel 4.2.2)
- fastställer kostnadstaket för Ålands budget till 385,9 miljoner euro för 2027 (kapitel 4.2.3).
Mariehamn den 7 maj 2024.
Lantråd Katrin Sjögren
Minister Mats Perämaa
[1] År 2024 är förskottsbelopp enligt ÅD beslut. Statsbudgeten inklusive tb 1 minskar avräkningen med 3.144.000 euro. Slutregleringar och tilläggsförskott som hör till tidigare år ingår inte i tabellen.
Åren 2025 - 2027 är enligt statens plan för de offentliga finanserna. Eventuella slutregleringar och tilläggsförskott som hör till tidigare år ingår inte i tabellen.