Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2014-2015
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 1/2014-2015 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2014-12-09 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets betänkande
Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna
· Landskapsregeringens lagförslag nr 1/2014-2015
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att grundavdraget, pensionsinkomstavdraget och kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner ändras. Dessutom föreslår landskapsregeringen att kommunerna kompenseras för den sänkning av skatteinkomsterna som orsakas av de föreslagna ändringarna i beskattningen och av sjukdomskostnadsavdraget.
Maxbeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 40 euro, från 2 930 till 2 970 euro. Dessutom sänks procentsatsen för minskningen av avdraget på den del av förvärvsinkomsten som överstiger maxbeloppet från 19 % till 18 %. Pensionsinkomstavdraget höjs också.
Skattesatserna för samfund och samfällda förmåner ändras med hänvisning till att fördelningen av samfundsskatten mellan de olika skattetagarna ändras i riket. Enligt förslaget höjs dels de temporära skattesatserna för skatteåret 2015 och dels de permanenta skattesatserna som tillämpas från skatteåret 2016 och framåt. De totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir under perioden 20 respektive 28 %. Kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst anpassas till följd av att samfundsskattesatsen ändras.
Med hänvisning till att förändringarna i beskattningen medför sänkta skatteinkomster för kommunerna föreslår landskapsregeringen att de kompenseras inom ramen för landskapsandelssystemet. Enligt förslaget sker kompensationen genom en sänkning av det belopp per invånare som utgör grund för beräkningen av justeringsbeloppet. Utöver denna kompensation föreslås även en särskild landskapslag som ger kommunerna rätt till kompensation för det inkomstbortfall som orsakas av sjukdomskostnadsavdraget för åren 2014 och 2015.
De föreslagna lagarna är till övervägande del avsedda att tillämpas från och med 2015, de permanenta skattesatserna för samfund och samfällda förmåner dock från och med 2016. Det är emellertid inte nödvändigt att lagarna träder i kraft vid årsskiftet. Den föreslagna ändringen av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna däremot sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2015 på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att det andra lagförslaget förkastas samt att det tredje och fjärde antas oförändrade. Utskottet föreslår vidare att det första lagförslaget antas i den lydelse som föreslås i betänkandet.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att lagförslagen, vilka har sitt ursprung i förändringar i statsbeskattningen, är positiva för låginkomsttagare och pensionsinkomsttagare med låg pension. Utskottet stöder förslaget eftersom det gynnar konsumtionen och därmed hela det åländska näringslivet. Däremot är det negativt för de med studie- respektive bostadslån.
I landskapsregeringens lagförslag 1/2014–2015 om ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna ingår bland annat förslag till ändring av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner. Avsikten med procentsatserna i förslaget är att de totala skattesatserna fortsättningsvis ska vara 20 % för samfund och 28 % för samfällda förmåner.
Landskapsregeringens förslag formulerades utgående från den fördelning av samfundsskatten som föreslås i regeringens proposition 180/2014, som sammanhänger med förslaget till statsbudget för 2015 och som för närvarande behandlas i riksdagen i riket. Efter att landskapsregeringen lämnade sitt lagförslag till lagtinget har regeringen i riket emellertid lämnat ett kompletterande budgetförslag till riksdagen (rp 247/2014, den 20.11). Av förslaget framgår att vissa ändringar kommer att göras i företagsbeskattningen, vilket i sin tur kommer att föranleda ändring av fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna. Enligt uppgifter som landskapsregeringen fått från finansministeriet kommer den kommunala andelen av samfundsskatten att höjas. Om så sker, och lagtinget fattar beslut om de skattesatser som ingår i landskapsregeringens lagförslag, kommer de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner i landskapet att avvika från de nuvarande skattesatserna, som avsikten har varit att behålla.
För att bibehålla de totala skattesatserna på 20 respektive 28 % bör kommunalskattesatserna i landskapsregeringens lagförslag justeras. Innan riksdagen fattat sitt beslut kan det inte anses vara helt klart vilken fördelning av samfundsskatten som kommer att gälla.
Utskottet har valt att föreslå att de delar av lagförslaget som rör samfundsbeskattningen ska förkastas. Detta gäller de föreslagna ändringarna av 29 och 29c §§ i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland samt hela förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Efter att det har blivit klart hur samfundsskatten fördelas mellan staten och kommunerna avser landskapsregeringen lämna ett nytt lagförslag om kommunalskattesatser för samfund och samfällda förmåner samt procentsatser för kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 19 november 2014 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.
Utskottsbetänkandet har tillkommit efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg och ledamoten Karl-Johan Fogelström.
Ledamoten Mats Perämaa har fogat en reservation till betänkandet.
Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, avdelningsjuristen Ida Hellgren och lagberedaren Diana Lönngren.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget förkastar det andra lagförslaget,
att lagtinget antar de tredje och fjärde lagförslagen oförändrade samt
att lagtinget antar det första lagförslaget i följande lydelse:
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring (uteslutning) av kommunalskattelagen
för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 10 § 1 mom., 19 § 2 mom. och 23 (uteslutning) § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa lagrum 10 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2012/86 och 23 (uteslutning) § sådan den lyder i landskapslagen 2014/21 samt
fogas till lagens 10 § ett nytt 4 mom. som följer:
10, 19 och 23 §§
(Lika som i lagförslaget).
29 och 29c §§
(Uteslutning).
__________________
(Ikrafträdelsebestämmelsens 1 mom. lika som i lagförslaget)
(2 mom. uteslutning).
| Mariehamn den 9 december 2014 | |
|
Ordförande |
Jörgen Pettersson |
|
Sekreterare |
Niclas Slotte |
|
|
| ||
| Ålands lagting | RESERVATION | ||
| Lagtingsledamot | Datum |
| |
| Mats Perämaa | 2014-12-11 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 1/2014-2015 gällande ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna
Avdrag för studielån i kommunalbeskattningen
Landskapsregeringen har under mandatperioden försämrat för studeranden genom att slopa indexjustering av studiestöd. Nu försämras situationen ytterligare genom att landskapsregeringen föreslår att avdragsrätten för studielån ska slopas.
Sammantaget har landskapsregeringen därmed försämrat den ekonomiska situationen för studeranden både under själva studietiden likväl som under tiden efter studierna då studietiden övergår i förvärvsarbete och bildande av familj m.m.
Åland är också beroende av tillväxt för att klara av framtida utmaningar med en växande försörjningskvot för den arbetsföra befolkningen. En viktig ingrediens i åländsk tillväxt är att bibehålla och framför allt skapa ett större inflyttningsnetto till Åland. Både det privata näringslivet och den offentliga serviceproduktionen kräver tillgång på kompetent arbetskraft för att kunna utvecklas i positiv riktning. En målgrupp för inflyttning bör självklart vara de åländska ungdomar som valt att studera utanför Åland och som genom sitt släktskap och genom sin uppväxt redan har starka band till Åland.
Avdragsmöjligheten av studielån i kommunalbeskattningen skulle uppstå då förvärvsinkomster genereras i en åländsk kommun.
Det beredningsuppdrag som föreslås får visa omfattningen av hur stor avdragsmöjligheten ska fastställas till.
Med anledning av det ovanstående föreslår jag
att till betänkandet fogas en åtgärdsuppmaning med följande lydelse: ”Landskapsregeringen bereder under år 2015 en skatteåtgärd som efter avslutade studier vilka lett till examen, möjliggör ett avdrag av kapitaldelen i ett studielån då förmånstagaren genom arbete förvärvar skattepliktiga inkomster i en åländsk kommun.”
| Mariehamn den 11 december 2014 | |
|
Mats Perämaa |
|