Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2023-2024

I budgetförslaget föreslås anslagen för verksamhet och överföringar uppgå till totalt 415,3 miljoner euro och inkomsterna till 408,4 miljoner euro, vilket innebär att budgetperiodens beräknade resultat uppgår till -6,9 miljoner euro före planerade reserveringar, vilket kan jämföras med -3,2 i budgeten för 2023 inkluderande tilläggsbudgeterna 1-2.

Investeringarna budgeteras till 30 161 000 (23 781 000) euro i anslag.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 3 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med de avvikelser som framkommer i klämmen.

Budgetmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Den åländska ekonomin har återhämtat sig från covid-19-pandemin under år 2020. Arbetslösheten är tillbaka på låga nivåer och näringslivets resultatnivå visar på goda nivåer under bokslutsåret 2022.

De senaste åren har dock nya orosmoln dykt upp på himlen som försämrat konsumenternas förtroende. Rysslands invasion av Ukraina fick en stor effekt på energipriserna i Europa. Den förde med sig en extraordinär inflation. Hushållen och näringslivet har dessutom hanterat en historisk kraftig räntestegring. Sammantaget har detta haft stor effekt på samhället och man ser att aktiviteten har avtagit i många branscher.

Det finns dock ljus i den mörka bilden. Den höga inflationen har vikt nedåt vilket betyder att räntehöjningarna har effekt. ÅSUB räknar med ca 3 % inflation under 2024, jämfört med ca 8% innevarande år. Tolvmånaders euriborräntan har sjunkit senaste veckorna och prognoserna talar om att vi kan se lägre räntenivåer under 2024. Det vore positivt för Åland, där hushållens lånebörda i förhållande till den disponibla inkomsten är bland de högsta i landet. Energipriserna är fortsatt volatila och utgör ett orosmoment.

Den relativa arbetslösheten var 4,0 % i november, vilket motsvarar nivån före pandemin. Antalet långtidsarbetslösa är just under 2 % och sjunker i gruppen över 55 år medan den stiger i gruppen under 25 år. Nivån har höjts med en halv procentenhet efter pandemin.

I likhet med många andra länder inom EU är den demografiska utvecklingen ett bekymmer. Arbetskraftsförsörjningen har klarats tack vare en ganska omfattande inflyttning från omvärlden.

Under 2023 bedöms befolkningsökningen vara betydligt högre än under 2022, som sticker ut rent statistiskt med endast 15 personers ökning.

Landskapsekonomin

Landskapets finansiering

Under budgetåren 2021 och 2022 samverkade det tidigare finansiella gottgörelsesystemet med det nya systemet som togs i bruk år 2021, något som gav upphov till en intäktspuckel för år 2021 och delvis för år 2022. I 2023-års budgetförslag finns ingen intäktspuckel kvar.

År	Överföringar totalt	Procentuell förändring
2018	274 589 000	3,1
2019	264 026 000	-3,8
2020	241 791 000	-8,4
2021*	295 683 000	22,3
2022*	294 786 000	- 0,3
2023*	311 287 000	5,6
2024*	315 176 000	1,2

*Uppgifterna baseras på förskottsbelopp fastställda av Ålandsdelegationen.

I det budgeterade beloppet av intäkter av skattenatur ingår även den åländska medieavgiften om 2,7 miljoner euro och apoteksavgifterna om 0,9 miljoner euro, vilket gör att slutsumman under moment 89000 Skatter och inkomster av skattenatur uppgår till 318 746 000 euro.

Lotteriskatten ingick tidigare inte i självstyrelselagens avräkningssystem, men återbördades som en separat post till landskapet. Från och med 2021 ingår lotteriskatten som en del av skatteavräkningen.

Innan det nya avräkningssystemets utfall kan beräknas ordentligt bör en längre tidsperiod åtgå. I tabellen ovan framgår de olika årens sammanlagda överföringar. Siffrorna kommer från budgeten 2024 (sid 161) och består av en blandning av slutliga siffror och förskott. Till exempel 2021-års slutavräkningar för avräkning och skatteavräkning återfinns under år 2023, liksom en ändring av förskottet för 2022. Det krävs således en grundligare analys än vad denna översikt kan åstadkomma.

För de kommande fyra åren 2024-2027 kalkylerar finansministeriet med en i stort sett oförändrad utveckling av det totala överföringsbeloppet. Enligt finansministeriets kalkyler kommer avräkningen att minska något medan skatteavräkningen ökar i motsvarande mån.

Landskapets likviditet

Landskapsregeringen har i ett separat avsnitt redogjort för den prognosticerade utvecklingen av likviditeten under 2024.

Vid tidpunkten då budgeten fastställdes i oktober fanns det totalt 91 miljoner euro tillgängliga, av dessa 23 miljoner euro i Fastighetsverket och 20 miljoner euro som en avsättning av PAF-medel för framtida medel för den tredje sektorn.

Vid ingången på 2024 beräknar man att likviditeten är 88 miljoner euro och vid slutet av året 83 miljoner euro, varav 30 miljoner euro hos Fastighetsverket och 30 miljoner euro som PAF-avsättning. Det kan vara skäl att påpeka att såväl Fastighetsverkets likviditet som PAF-medelavsättningen är medel som visserligen landskapsregeringen har full dispositionsrätt till, men de är i grunden reserverade för specifika ändamål. Man kan således inte använda dem för förvaltningens driftskostnader utan att det får effekter på tredje sektorn eller framtida investeringar i fastighetsbolaget.

Slutligen har landskapsregeringen ett pågående rättsfall i hovrätten, där dom förväntas komma inom kort. Blir det ett skadestånd, kommer landskapets likviditet att försämras.

Utveckling av landskapsekonomin

I augusti 2022 presenterade landskapsregeringen en rapport från en parlamentarisk kommitté över hur finanspolitiken och budgeteringen för landskapet ska utvecklas. I rapporten föreslås att treåriga kostnadstak införs, överskottsmål fastställs och tilläggsbudgetar upphör att användas och ersätts av ändringsbudgetar. Skillnaden mellan en tilläggs- och en ändringsbudget ligger närmast i att en ändringsbudget ska hålla sig inom den fastställda budgetramen.

De föreslagna förändringarna kräver utökade resurser vid finansavdelningen och även vissa justeringar av lagstiftningen, något som har genomförts under 2023.

Ökad vikt kommer att läggas vid snabbare budgetuppföljning och prognosverksamhet. Utskottet understryker att det nya systemet fortsättningsvis kräver politiska prioriteringar i likhet med dagens system.

Åland bör ha en balanserad ekonomi för att hantera oförutsedda händelser i samhället och säkerställa att självstyrelsen utvecklas in i framtiden. Underskott och svag likviditet riskerar självstyrelsens oberoende. Utskottet vill därför understryka vikten av att landskapsregeringen balanserar budgeten fram till 2030, något som också ses som möjligt att genomföra enligt finansavdelningen.

200 Landskapsregeringen och regeringskansliet

Den digitala transformationen

Utskottet konstaterar att det pågår eller kommer att inledas ett flertal större projekt gällande de olika förvaltningarnas digitala system, som exempel kan nämnas lagtingets plenumsystem, alarmcentralens, fordonsmyndighetens och Ålandstrafikens verksamhetssystem. Vidare tillkommer ÅHS journalsystem och skolornas infogande av elev- och betygsdata i de nationella systemen.

Utskottet konstaterar att det delvis är fråga om tillbakahållna investeringsbehov som nu på ett tvingande sätt manifesterar sig, men också en kommande vardag. Det gäller därför att leta upp de förmånligaste vägarna att gå med tanke på framtida uppdateringar.

Utskottet konstaterar att samhällets digitalisering har visat sig vara en verklig utmaning för självstyrelsen, eftersom det i fall efter fall kommer fram att de avvikelser jämfört med de nationella systemen som självstyrelselagstiftningen innehåller ofta innebär att de åländska myndigheterna inte kan använda sig av färdigt utvecklade system och att vi därför måste utveckla systemen själva.

Utskottet konstaterar att vissa av de föreslagna ombyggnaderna och upphandlingarna av nya it-system är sådana som utskottet i viss mån ställer sig tveksamt till. Utskottet föreslår därför att landskapsregeringen i skyndsam takt bildar ett ministerutskott vars uppgift är att politiskt förbereda vilken inriktning utvecklingen av de olika myndigheternas it-system ska ta. Här kan också ställningstaganden om förslag till ändring av den egna lagstiftningen tas upp för diskussion i syfte att möjliggöra integration med nationella it-system.

Ålands representation i Helsingfors

Utskottet anser att frågan om representationens kontor i Helsingfors bör utredas ytterligare och föreslår att inget anslag beviljas i detta skede. Vidare anser utskottet att bostadssituationen för Ålands representant i Helsingfors bör vara frikopplad från frågan om representationens placering, även om utskottet inte utesluter att landskapsregeringen även står som huvudman för bostäder för landskapets tjänstemän som delvis är stationerade i Helsingfors men har sin fasta bostad på Åland.

Utskottet konstaterar att möjligheten att utnämna politiska tjänstemän till stöd för den politiska landskapsregeringens arbete har aktualiserats av erfarenheterna från den temporära representantens verksamhet i Helsingfors. Reglerna för dessa tjänstemän borde därför formaliseras för att undvika osäkerhet i framtiden.

Polismyndigheten

Utvecklingen av alarmsystemet hör till de större utmaningarna under de närmaste åren. Utskottet förordar en lösning som håller drift- och underhållskostnaderna på en rimlig nivå i framtiden.

Utskottet har erfarit att en stor del av det arbete som polismyndigheten utför är baserat på riksbehörighet. Förändringar i rikslagstiftning kan innebära utökade eller nya arbetsuppgifter för polisen. Utskottet föreslår att det görs en utredning av hur förändringarna skett genom åren för att ge ett underlag för en möjlig översyn av finansieringen.

Beträffande polisstyrelsen har utskottet erfarit att arbetet inte fungerar helt tillfredsställande i sin nuvarande form och mandat. Utskottet lyfte frågan även i 2023-års betänkande. Lagstiftningen gällande polisstyrelsen bör ses över.

300 Finansavdelningen

Överföringar till kommunerna

Efter att budgeten lämnats har de slutliga siffrorna för skattekompletteringen inkommit. Beloppet som avsatts höjs från 16,20 miljoner euro till 16,93 miljoner euro. Skattekompletteringen utgör därmed ca 41 procent av landskapsandelssystemets totalvolym. Skattekompletteringen är baserad på slutliga uppgifter om beskattningen för år 2022 samt kommunalskattesatserna för år 2024.

Försäljningsfullmakt för aktier

Under moment 934000 Övriga finansinvesteringar finns ett anslag om 1 000 000 euro upptaget för att öka aktiekapitalet i Kraftnät Åland Ab. Som motivering anges att Kraftnät Åland Ab genom kapitalinjektionen kan dämpa höjningen av elnätstarifferna.

Utskottet konstaterar att landskapet i egenskap av ägare har stärkt bolagets kapital med 5,0 miljoner euro under perioden 2017-2023 och nu föreslås ytterligare 1,0 miljoner euro.

Utskottet anser att anslaget kan kvarbli, men innan kapitaltillskottet ges bör det utredas i vilken utsträckning kapitalhöjningen påverkar stamnätsbolagets tariffer och framför allt huruvida stamnätstarifferna påverkar distributionsbolagens tariffer och följaktligen konsumenternas kostnader. Utskottet har för avsikt att följa upp frågan.

400 Social- och miljöavdelningen

Naturskyddsområden

Utskottet ser positivt på EU-direktivet om biologisk mångfald och menar att landskapsregeringen bör ta ett samlat grepp om frågan. Möjligheterna till att privata mark- och vattenägare upplåter områden för naturskydd bör främjas.

I linje med det ser utskottet positivt på den lagstiftning som är under arbete där naturskyddade områden undantas fastighetsskatt, samt programmet om frivilligt skydd.

Kostrådgivare

Gällande det tvååriga projektet ”kostrådgivare” önskar utskottet betona vikten av att om möjligt nyttja befintliga resurser hos externa aktörer.

500 Utbildnings- och kulturavdelningen

Fritidssedlar

Utskottet välkomnar satsningen på fritidssedlar men har erfarit att det fortfarande finns frågetecken huruvida det går att tillämpa användningen av sedlar på ett individuellt plan. Utskottet vill framhålla vikten av att erbjuda ett brett utbud av fritidsaktiveter för att kunna engagera så många ungdomar som möjligt, som annars riskerar att bli inaktiva.

Utskottet har erfarit att det kan vara svårt för aktörer som inte redan är etablerade inom någon större organisation att erbjuda ett eget aktivitetsutbud eftersom det är svårt att förutsäga efterfrågan.

Utskottet vill därför framhålla vikten av lågtröskelaktiviteter som till exempel hålls i direkt anslutning till skoldagen. Rekryteringen till aktiviteterna underlättas i betydande grad då den sker i samband med skoldagen. I budgeten 2022 introducerades medel för kommunerna att arrangera dylika aktiviteter inom ramen för temana ”skola i rörelse” och ”kultur i skolan”. Det kan finnas skäl att ta tillvara dessa erfarenheter vid utnyttjandet av fritidssedeln.

I utskottets höranden har framkommit att de utmanande ekonomiska tiderna kan drabba barnfamiljer hårt och framhåller att barnkonventionen och andra styrdokument innebär ett åtagande för barns och ungdomars rättigheter som bör vara vägledande i kommande beslut.

600 Näringsavdelningen

Turismens främjande

Visit Åland r.f. erhåller 200 000 euro mindre i marknadsföringsstöd än vad man hade förväntat sig. Detta innebär en mindre budget för marknadsföringen mot Sverige, minskat deltagande i projekt och minskad övrig marknadsföring (t.ex. Tall Ships Race 2024). De verkställighetsåtgärder som nämns i budgeten kommer troligen inte att förverkligas i sin helhet.

Vattenförsörjningen

Utskottet lyfte redan i sitt betänkande över grundbudgeten för 2023 frågan om den framtida vattenförsörjningen.

Utskottet konstaterade då att den framtida vattenförsörjningen måste bli ett prioriterat område. Vattenuttaget i Ålands Vatten Ab:s nuvarande vattentäkter börjar närma sig miljötillståndets uttagstak. Sommaren 2018, med en lång period utan regn, gav tydliga varningssignaler om att landskapets vattenförsörjning kan vara i farozonen om liknande extremsituationer uppstår. På grund av klimatförändringarna lever vi i en tid med ganska tvära kast i vädret, varför man inte bör utesluta att ännu extremare situationer kan uppstå.

Att komplettera med nya vattentäkter låter sig inte göras eftersom de inventeringar som har utförts visar att ingen åländsk insjö för tillfället fyller de krav som ställs på en vattentäkt.

För att möta behovet av ökade vattenvolymer har Ålands Vatten Ab inlett en studie som syftar till att använda havsvatten som källa för en del av vattenförsörjningen. Avsaltningstekniken kräver en hel del investeringar och kostnaden för vårt dricksvatten kommer att stiga i framtiden.

Fram till dess att det går att säkerställa vattenförsörjningen från andra än de nuvarande vattentäkterna går det att genomföra åtgärder som inte kräver omfattande förberedelser, en sådan kunde vara att lagstiftningen borde möjliggöra utfärdande av bevattningsförbud. Vidare borde arbetet med att skapa effektiva skyddszoner runt vattentäkterna och deras tillrinningsområden intensifieras.

Utskottet noterar också att Ålands Vatten Ab står för 75 procent av den åländska befolkningens vattenförsörjning och att vattenkvaliteten för de återstående 25 procenten inte bör glömmas bort. En rimlig utveckling på det området är att de mindre vattenbolagen upprättar en dialog med Ålands Vatten ab.

Skattegränsen

Skattegränsen har vid ett flertal tillfällen varit föremål för utskottets behandling.

Under året har ett skattegränskontor inrättats i Ålands näringslivs regi med finansiering från landskapsregeringen och näringslivet. Kontoret erbjuder hjälp med skattegränsförfarandena. Från årsskiftet inrättas kontoret officiellt och en skattegränssakkunnig inleder sin verksamhet för att arbeta med intressebevakning.

Utskottet konstaterar dock att skattegränskontoret inte bidrar till lösningen av problematiken med skattegränsförfarandet utan endast bidrar till att utöka kunskapen kring förfarandet.

Utskottet har erfarit att det avtal som funnits mellan tullverken i Finland och Sverige om ett förenklat förtullningsförfarande vid gränsen mellan Åland och Sverige har sagts upp på grund av att Sverige inför ett nytt tekniskt förtullningssystem. Ändringen, som träder i kraft 1.1.2024, kommer att innebära ytterligare merarbete för aktörerna i varuhandeln över skattegränsen, särskilt med beaktande av att det inte finns färdiga system för hanteringen innan tidigast hösten 2024.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att intensifiera arbetet med att hitta lösningar samt uppmanar landskapsregeringen att löpande informera utskottet om arbetet i frågan.

Ålands fiskevårdscentrum, Guttorp

Utskottet föreslår att landskapsregeringen utreder användningen av fiskodlingsanstalten för att kunna göra ett inriktningsbeslut om Ålands fiskevårdscentrums fortsatta verksamhet.

700 Infrastrukturavdelningen

Bostäder och byggande

Utskottet föreslår att det avsatta anslaget om 150 000 euro för förbättring av energiprestanda i byggnader sänks till 50 000 euro. Det pågående inkomstprövade stödet för byte av oljepannor avslutas. Utskottet konstaterar att det är möjligt att göra avdrag för byte av oljepanna via hushållsavdraget. Som hushållsavdrag kan 60 % av arbetskostnaderna dras av i beskattningen.

Vindkraft

Utskottet konstaterar att den pågående planeringen av etablering av vindkraft på havsområdena norr om Åland (projekt Sunnanvind) är för Åland som samhälle ett större projekt än endast en eventuell utbyggnad av vindkraftparker.

Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringens arbete med havsbaserad vindkraft på Åland sker med tydliga prioriteringar. Enligt utskottets bedömning bör frågan om hur konkurrensutsättningen av havsområden ska utformas vara högt prioriterad.

Under planeringsskedet ställs det krav på ett gott samarbete mellan främst kommunerna och landskapsregeringen när det gäller planering och även den framtida fördelningen av intäkter mellan kommunsektorn och landskapet.

En eventuell utbyggnad av en storskalig vindkraft medför även att det kan uppstå helt nya industri- och tjänstebranscher med starka kopplingar till vindkraften.

Utskottet konstaterar att projekt Sunnanvind kommer att vara ett (för åländska förhållanden) omfattande projekt. Hittills har projektet huvudsakligen finansierats av EU:s fond för återhämtning och resiliens och man har under hösten 2023 anhållit om fortsatt finansieringsstöd från REPowerEU:s RRF-instrument. Utskottet framhåller att det är av största vikt att finansieringen till detta projekt inte upphör i något skede, snarare att finansieringen motsvarar den omfattning den havsbaserade vindkraften kan få, så att det offentligas ansvar kan skötas på ett trovärdigt och professionellt sätt.

Utskottet genomförde redan under förra mandatperioden ett antal åtgärder för att höja utskottets kunskapsnivå gällande vindkraftsmarknaden, bl.a. genomfördes ett studiebesök till en havsvindpark, anordnades ett seminarium och under våren deltog utskottet i en högnivåkonferens i Berlin. Utskottet avser under kommande mandatperiod fortsätta med liknande aktiviteter för att hålla kunskapsnivån på en tillräckligt hög nivå för det beslutsfattande som krävs.

Landskapsregeringens arbete med att skapa förutsättningar för havsbaserad vindkraft fortsätter. Utskottet gör bedömningen att lagtinget fortgående bör hållas välinformerat om processens gång och att viktiga överväganden har en bred politisk förankring. Utskottet kommer därför återkommande kalla ansvariga representanter för landskapsregeringen till utskottet för information och överläggningar.

Ltl Andreas Kanborg har lämnat in en reservation.

Vägtrafik

Utskottet föreslår att anslaget som avsatts för en förnyad förstudie av bygget av en bro över Prästösund minskas med hälften. Utskottet har erfarit att anslaget främst är tänkt att användas för en uppdatering av de utredningar som tidigare gjorts för att kunna jämföra med kostnaderna för en elektrifiering av linfärjetrafiken inför kommande beslut och att anslaget inte används till fullo.

Sjötrafik

Utskottet föreslår att den begärda fullmakten för upphandling av en totalentreprenad på Norra linjen (Hummelvik-Torsholma) inte beviljas med hänvisning till att den föreslagna tiden om 15 år skulle binda upp trafikplaneringen för en allt för lång tid framåt. Vidare skulle en upphandling av den typ som angetts sannolikt inte bidra till en övergång till en fossilbränslefri skärgårdstrafik.

Därtill noterar utskottet att den begärda fullmakten om 40 miljoner euro var alltför låg, vilket sedermera under utskottets behandling korrigerats till 57 miljoner euro.

Utskottet har också erfarit att det råder brist på tonnage av den typ som krävs för linjen och att de upphandlingskrav som anges gör profilbilden för tonnaget ännu smalare.

Fullmakten för upphandling av Jurmolinjen berörs inte av utskottets förslag.

Linfärjetrafik

Utskottet vill framhålla behovet av elektrifiering av linfärjorna som en såväl kostnads- som miljömässig åtgärd av största vikt.

Övrig trafik

Enligt uppgifter utskottet erhållit kommer Försörjningsberedskapscentralen (FBC) att finansiera trafiken mellan Långnäs och Nådendal under de närmaste åren. Utskottet föreslår dock att det avsatta beloppet om 300 000 euro under moment 74700 kvarstår i budgeten under 2024 som garant för att trafiken verkligen kan upprätthållas ifall det uppstår fördröjning med det formella beslutet i FBC.

Ålandstrafiken

Utskottet vill understryka vikten av att Ålandstrafikens kontor verkligen utgör ett servicenav för trafiksystemen såväl fysiskt som digitalt.

Samtycke till mark- och vattenöverlåtelser

Landskapets allmänna vatten

Landskapsregeringen begär under moment 45000 Vattenförsörjning och vattenvård, verksamhet om lagtingets samtycke vad gäller nyttjanderätten till landskapets allmänna vatten. I detta fall gäller det utläggning av optisk fiberkabel över havsbotten som en del av ett kabelsystem mellan Finland och Sverige.

Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt samtycke till att landskapsregeringen kan arrendera ut eller på annat sätt ge rådighet till utläggning av fiberkabel på landskapets allmänna vatten.

Med tanke på att kabelutläggning har en speciell karaktär när det gäller utnyttjande av vattenområde anser utskottet att landskapsregeringen kunde överväga att inkomma med ett förslag till principer över hur rådigheten över vattenområdet skulle kunna hanteras utan lagtingets medverkan i specifika ärenden.

Fullmakter

75010 Upphandling av sjötrafik

Landskapsregeringen begär en fullmakt för upphandling av en totalentreprenad för Norra linjen (Hummelvik-Torsholma) uppgående till 40 miljoner euro för 15 år. Utskottet har under behandlingen av budgetförslaget erhållit en korrigerad uppgift om kostnadsnivån från infrastrukturavdelningen. Den korrekta kostnadsnivå för vilken fullmakt begärs är 57 miljoner euro för 15 år.

Utskottet föreslår att fullmakten inte beviljas med hänvisning till att upphandlingen skulle binda upp trafikplaneringen under en lång period.

934000 Övriga finansinvesteringar(R)

Utskottet föreslår att fullmakten att sälja aktier begränsas till de aktier som i huvudsak utgör rent finansiella innehav. Enligt 25 § finansförvaltningslagen (2012:69) får aktier som anskaffats genom beslut i lagtinget säljas endast med lagtingets samtycke. Fullmakten begränsas således av 25 § i finansförvaltningslagen. För att skapa en större tydlighet föreslår utskottet att aktieinnehaven i bokslutets balansräkning grupperas i olika kategorier, till vilka det kan hänvisas om en dylik öppen försäljningsfullmakt ska tillämpas i fortsättningen.

Detaljmotivering

VERKSAMHET
200	LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET
200	LANTRÅDET OCH MINISTRARNA
20010	Landskapsregeringen, verksamhet
	Utskottet föreslår att anslaget utökas med 131 000 euro till 953 000 euro. Detta som en följd av arvodeskommissionens beslut från den 29 november 2023. Ltl Andreas Kanborg reserverade sig mot beslutet.
300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
330	LANDSKAPSANDELAR OCH STÖD TILL KOMMUNERNA
33000	Landskapsandelar och stöd till kommunerna (RF)
	Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att anslaget höjs med 730 000 euro till 25 830 000 euro.
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
715	BOSTÄDER OCH BYGGANDE
71500	Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder (R)
	Utskottet föreslår att stödet för utfasning av oljepannor upphör och att anslaget för stöd till förbättrad energiprestanda i byggnader minskas med 100 000 euro till 50 000 euro. Anslaget totalt minskas till 310 000 euro.
750-751	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK
75010	Upphandling av sjötrafik
	Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslår utskottet att fullmakten för upphandling av en totalentreprenad för Norra linjen stryks. I ltl Alfons Röbloms budgetmotion nr 1/2023-2024 föreslås att motiveringen ändras enligt följande: Rubriken ”Fullmakt” och dess text stryks. Utskottet föreslår att motionen förkastas. I ltl Tom Forsboms m.fl. budgetmotion nr 3/2023-2024 föreslås att motiveringen ändras enligt följande: Rubriken ”Fullmakt” och dess text stryks. Utskottet föreslår att motionen förkastas.
9	INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR
9215	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET
921510	Ålands representation i Helsingfors, investeringar (R)
	Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att anslaget om 1 200 000 euro utgår.
9760	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
976000	Infrastrukturinvesteringar (R)
	Utskottet föreslår att anslaget sänks med 100 000 euro till 18 200 000 euro. I ltl Tom Forsboms m.fl. budgetmotion nr 2/2023-2024 föreslås att: - anslaget sänks med 200 000 euro till 18 100 000 euro. - texten ”Föreslås att 200.000 euro avsätts för inledande förstudie gällande bro över Prästösund” i motiveringen stryks. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Ltl Mika Nordberg lämnar in en reservation.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 14 november 2023 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2024.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Ingen fullmakt för 15-årig totalentreprenad

Ltl Alfons Röbloms budgetmotion BM 1/2023-2024

Inget anslag för inledande förstudie gällande bro över Prästösund

Ltl Tom Forsboms m.fl. budgetmotion BM 2/2023-2024

Ingen fullmakt för upphandling av totalentreprenad för Norra linjen och Jurmolinjen

LL Tom Forsboms m.fl. budgetmotion BM 3/2023-2024

Höranden

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, vicelantrådet Harry Jansson, ministrarna Roger Höglund, Annette Holmberg-Jansson, Annika Hambrudd, Fredrik Karlström och Christian Wikström, förvaltningschefen John Eriksson från regeringskansliet, avdelningschefen Björn Snis, byråchefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom, fondansvarige Johan Budd och byråchefen Runa Tufvesson från finansavdelningen, förvaltningschefen John Eriksson, sr rättssakkunnige Niclas Slotte, it-chefen Jani Sjölund, rättssakkunnige Rasmus Lindqvist, specialsakkunniga Kristin Mattsson och Dan Sundqvist, juristen Camilla Hägglund-Palmqvist, lagberedningschefen Hans Selander, avdelningschefen Linnéa Johansson, byråcheferna Susanne Strand, Sölve Högman, Mikael Sandvik, jaktförvaltaren Robin Juslin och fiskerikonsulenten Tom Karlsson från näringsavdelningen, avdelningschefen Bengt Michelsson, byråchefen Jacob Nordlund, byråcheferna Maj-Len Österlund och Ylva Lindström samt naturvårdsintendenten Maija Häggblom från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Niklas Stenbäck, byråcheferna Viveca Löndahl och Jonna Grunér från utbildnings- och kulturavdelningen, sr samhällsbyggnadsingenjören Yvonne Österlund, byråchefen Ida Mann, upphandlarna Anders Nilsson och Sten Schauman, byråchefen Elin Roselius, vägingenjören Åsa Mattsson, ledande vägmästaren Thomas Idman, verkstadschefen Peter Danielsson, bro- och hamningenjören Anders Sundblom, tekniske inspektören Joel Karlsson, enhetschefen Gilla Karlsson, tekniske samhällsstrategen Stefan Fransman och projektchefen Ralf Häggblom från infrastrukturavdelningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), direktören Katarina Fellman, utredarna Johan Flink och Robin Lähde från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), t.f. förvaltningschefen Ronny Holmström-Wall, rektorn Marcus Koskinen-Hagman, rektorn Gitte Holmström från Ålands Gymnasium, t.f. rektorn Bertil Andersson från Ålands musikinstitut, rektorn Maria Säll-Öfverström från Ålands folkhögskola, museichef Annika Dahlblom från Ålands museum, verksamhetsledaren Kristoffer Joelsson från Ålands sjösäkerhetscentrum, verkställande direktören Susanne Olofsson och skattegränsrådgivaren Regina Lindström från Ålands näringsliv r.f., förbundsdirektören Minna Hellström från Ålands kommunförbund k.f., kommundirektörerna Ewa Danielsson från Saltviks kommun, Christian Dreyer från Jomala kommun och Erik Brunström-Granesäter från Vårdö kommun, stadsdirektören Arne Selander från Mariehamns stad, styrelseordföranden Runar Karlsson och förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f. (KST), rektorn Johanna Mattila från Högskolan på Åland, specialsakkunniga Atro Andersson och Johanna von Knorring-Rosenlew från Finansministeriet, verkställande direktören Christian Nordas från Ålands Vatten Ab, t.f. myndighetschefen Helena Boman och laboratoriechefen Bitte Bamberg från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM), myndighetschefen Per Eriksson från Fordonsmyndigheten, den åländske representanten i Helsingfors Johan Ehn, landshövdingen Marine Holm-Johansson, polismästaren Johan Pawli, sportchefen Jenna Gestranius från Ålands Idrott r.f., Jan-Ole Lönnblad, Marcus Boman och Cecilia Wickström från Kulturgruppen PROPS, huvudsekreteraren Mikael Larsson från Bärkraft, myndighetschefen Tomas Lundberg och enhetschefen Marika Sundqvist-Karlsson från Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS), verkställande direktören Lotta Berner-Sjölund från Visit Åland r.f. samt vik. verksamhetsledare Lotta Angergård från Rädda barnen r.f.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman, ledamöterna Matilda Björklund, Anders Ekström, Tom Forsbom (delvis), Andreas Kanborg samt ersättarna Sandra Listherby och Mika Nordberg.

Reservationer

Ltl Andreas Kanborg har lämnat in två (2) reservationer och ltl Mika Nordberg en (1) reservation.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2024 med följande tillägg:

- att lagtinget ändrar anslagen under momenten 20010, 33000, 71500, 921510 och 976000 i enlighet med bilagd sifferstat jämte betänkandets detaljmotivering

- att lagtinget inte godkänner den del av den begärda fullmakten under moment 75010 som gäller Norra linjen (Hummelvik-Torsholma)

- att lagtinget ger sitt samtycke till den föreslagna nyttjanderätten av vattenområden för fiberoptisk kabel för en period om högst 40 år

- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-3

- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt

- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2024 ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Mariehamn den 10 december 2023

Ordförande John Holmberg

Sekreterare Sten Eriksson

BILAGA 1 till utskottets beslutsförslag i betänkandet över budgetförslaget för 2024 (FNU 1/2023-2024)

Sifferstat

		LR:s förslag	FNU:s förslag
	VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR


200	Landskapsregeringen och regeringskansliet	-16 104 830	-16 235 830

200	Lantrådet och ministrarna	-895 000	-1 026 000
20010	Landskapsregeringen, verksamhet	-822 000	-953 000


300	Finansavdelningens förvaltningsområde	-81 616 000	-82 346 000

330	Landskapsandelar och stöd till kommunerna	-25 100 000	-25 830 000
33000	Landskapsandelar och stöd till kommunerna (RF)	-25 100 000	-25 830 000

700	Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde	-48 837 000	-48 737 000

715	Bostäder och byggande	-910 000	-810 000
71500	Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder (R)	-410 000	-310 000

9	INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA
	FINANSINVESTERINGAR

200	Landskapsregeringen och regeringskansliet	-2 100 000	-900 000

9215	Kommunikationsverksamhet	-1 200 000	0
921510	Ålands representation i Helsingfors, investeringar (R)	-1 200 000	0


700	Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde	-18 580 000	-18 480 000

9760	Kostnader för väghållning	-18 300 000	-18 200 000
976000	Infrastrukturinvesteringar (R)	-18 300 000	-18 200 000

	Investeringar, lån och övriga finansinvesteringar sammanlagt	-30 161 000	-28 861 000

Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2023-2024

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter