Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2021-2022
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 1/2021-2022 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2021-12-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets betänkande
Ålands budget för år 2022
· Landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2021-2022
· Budgetmotionerna nr 1-32/2021-2022
INNEHÅLL
Ekonomisk politik och styrning
Utveckling- och attraktionskraft
Infrastruktur och transportpolitik
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till budget för år 2022.
I budgetförslaget föreslås anslag och inkomster fördelade enligt följande huvudposter:
| ANSLAG | 2021 tb3 | 2022 |
| Kostnader för verksamhet och överföringar | 374 512 000 | 382 426 000 |
| Finansiella poster och avskrivningar | 8 515 000 | 12 544 000 |
| Investeringar, lån och finansinvesteringar | 10 039 000 | 26 326 000 |
| Summa anslag | 393 066 000 | 421 296 000 |
| INKOMSTER | 2021 tb3 | 2022 |
| Inkomster för verksamhet och överföringar | 56 630 000 | 59 830 000 |
| Skattefinansiering och finansiella poster | 314 995 000 | 323 901 000 |
| Investeringar, lån och finansinvesteringar | 79 665 000 | 24 944 000 |
| Summa inkomster | 451 290 000 | 408 675 000 |
Räkenskapsperiodens beräknade resultat uppgår till -11 239 000 euro (jfr -11 402 000 euro för budgeten 2021 inkluderande tilläggsbudget 3).
Motionerna
I anslutning till budgetförslaget har 32 budgetmotioner inlämnats, varav fem motioner innehåller ett flertal klämmar.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns. Budgetmotionerna föreslås förkastade.
Utskottets synpunkter
Allmän motivering
Ekonomisk översikt
Den åländska ekonomin var starkt pressad av covid-19-pandemin under år 2020, men har återhämtat sig under 2021. Näringslivets inriktning och det insulära läget mellan två nationer gör att Ålands ekonomi har drabbats mycket hårdare än ekonomin i Finland och Sverige. Läget är fortsättningsvis svårbedömt, speciellt som om det verkar att pandemin blommar upp igen i närregionerna.
Ålands statistik- och utredningsbyrås (ÅSUB) sammanfattning av det ekonomiska läget för Åland är att prognosen är mer positiv än under våren 2021, men att konjunkturbilden är tudelad och en viss osäkerhet kvarstår. Många faktorer uppvisar positiva förtecken, arbetslösheten minskar, flyttningsnettot är positivt, de åländska hushållens förväntningar är positivare än under våren, omsättningen i stora delar av det åländska näringslivet ligger på normala nivåer, landturismen hade en positiv sommar även om helåret inte når upp till tidigare normalår, kommunsektorn som helhet har klarat sig relativt bra under pandemin och landskapets intäkter ökar. Den sämsta situationen finns inom passagerarsjöfarten som efter en ökning av passagerarsiffrorna under sommaren 2021 förväntas få genomlida en tung vinter 2021-2022, speciellt om pandemin vänder mot det sämre och nya reserestriktioner införs.
Landskapets finansiering
Under budgetåren 2021 och 2022 samverkar det tidigare finansiella gottgörelsesystemet med det nya systemet som togs i bruk år 2021, något som gav upphov till en intäktspuckel för år 2021 och delvis för år 2022. I praktiken verkar det som om de förhöjda intäkterna inte förblir en engångsföreteelse eftersom skatteintäkterna stiger trots pandemin.
| År | Överföringar totalt | Procentuell förändring |
| 2018 | 274 589 000 | 3,1 |
| 2019 | 264 026 000 | -3,8 |
| 2020 | 241 791 000 | -8,4 |
| 2021 | 290 177 000* | 20,0 |
| 2022 | 293 495 000* | 0,6 |
*Siffrorna baseras på förskottsbelopp
Beloppen för år 2021 är inte slutgiltiga, i dagsläget ligger slutsummorna drygt 4 miljoner euro högre än vad som anges i tabellen. Detaljerna kring beräkningen av överföringsbeloppen framgår i budgetförslaget på sidan 173.
Beträffande förslaget till budget för 2022 är det fråga om förskottsbelopp fastställda av Ålandsdelegationen. I beloppet om 293,5 miljoner euro ingår endast 6,5 miljoner euro som ska hänföras till det gamla finansieringssystemet. Det preliminärt budgeterade belopp som genereras från det nya systemet uppgår således till 287 miljoner euro, vilket är 10 procent mer än medeltalet för åren 2018-2020.
Det nya finansieringssystemets utfall
Det är för tidigt att utvärdera det nya ekonomiska gottgörelsesystemet i förhållande till det tidigare systemet eftersom det fortfarande är fråga om förskottssummor för flera av de ingående delsummorna. I tabellen nedan framgår de siffror som är tillgängliga för tillfället.
|
| År 2021 | År 2022 |
| Gamla systemet |
|
|
| Avräkning 0,45 % | 250 411 500 | 260 402 369 |
| Skattegottgörelse | 13 602 918 | 6 500 000 |
| Lotteriskatt | 10 207 241 | 4 900 000 |
| Slutavräkning föregående år | 843 832 |
|
| Sammanlagt kalkyl | 275 065 491 | 271 802 369 |
|
|
|
|
| Nya systemet |
|
|
| Avräkning förskott | 194 073 000 | 202 195 000 |
| Skatteavräkning förskott | 79 600 000 | 84 800 000 |
| Skattegottgörelse | 13 602 918 | 6 500 000 |
| Lotteriskatt | 10 207 241 |
|
| Slutavräkning föregående år | 843 832 |
|
| Sammanlagt | 298 326 991 | 293 495 000 |
| Skillnad | 23 261 500 | 21 692 632 |
Lånefullmakten
Ålandsdelegationen har efter att budgeten antagits av landskapsregeringen aviserat högre intäkter för landskapet Åland. Utskottet anser därför det som osannolikt att ett lån behöver lyftas, men beaktande den stora osäkerhet som pandemin medfört är lånefullmakten berättigad och kan beviljas.
Den offentliga ekonomin på Åland
Under perioden 2000-2020 har Ålands befolkning ökat med 4 353 personer eller 16,9 %. Samtidigt har den så kallade försörjningskvoten stigit från 68 till 81, vilket innebär att det går 81 personer i åldersgrupperna 0-19 och 65+ på 100 personer i åldersgruppen 20-64 år. Därmed uppstår ett demografiskt problem då allt färre ska skapa välfärden för de åldersgrupper som befinner sig utanför arbetskraften. Kombinationen av demografisk utveckling och ekonomisk tillväxt blir avgörande för hur de offentliga finanserna ska balanseras i framtiden.
För att undvika nedskärningar i välfärden är det viktig att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Det ekonomiska läge som landskapet befinner sig i gör det brådskande att gå vidare med nödvändiga reformer som bland annat måste hantera utmaningarna inom sjukvården och äldreomsorgen.
Landskapsregeringen konstaterar i budgeten att förutsättningen för en långsiktigt stabil offentlig ekonomi är att det görs förändringar inom den offentliga förvaltningen. Utskottet ser därför mycket positivt på landskapsregeringens avsikt att tillsätta en parlamentarisk grupp i syfte att hitta överenskommelser och samsyn gällande reformer av den offentliga ekonomin som sträcker sig över flera mandatperioder. Utskottet betonar vikten av att arbetsgruppen tillsätts i skyndsam ordning med ett mandat som sträcker sig fram till sommaren 2022 med fokus på konkreta åtgärdsförslag beträffande kostnadstak och ett överskottsmål i den offentliga ekonomin som inkluderar både landskapet och kommunerna.
Gruppen bör också se över och föreslå vilka verksamheter som kan omstruktureras från offentlig till privat sektor. Ytterligare måste tydliga prioriteringar göras vilka verksamheter som utgör grundkärnan i vårt välfärdssamhälle samt vilka som kan prioriteras ner eller fasas ut.
Förutom de rent ekonomiska utmaningarna kommer det sannolikt att uppstå brist på personal inom vård och omsorg. Detta är ett faktum redan idag i de omgivande storstadsregionerna. För att minska utmaningarna inom detta område måste de åländska institutionerna fungera inom en samordnad struktur för att undvika dubblerade funktioner och för att utnyttja gjorda investeringar optimalt.
I takt med att strukturerna reformeras måste också innehållet förändras. Landskapsregeringen avser modernisera förvaltningens ledarskap, medarbetarskap och digitalisering, något som utskottet noterar som ytterst viktigt för att en effektivisering av förvaltningen ska kunna ske. Det är önskvärt att nå samsyn kring strategiska utvecklingsmål för att vi ska kunna upprätthålla och stärka den åländska konkurrenskraften.
Kommunerna och landskapsandelarna
Landskapsandelarna är landskapsregeringens instrument att driva utjämningspolitik mellan kommunerna för att utjämna olikheter som uppstått på grund av geografiskt läge och bristande ekonomisk bärkraft att producera i lag fastställd välfärdsservice. Under senare år har betydande förändringar skett i systemen, dels har tilldelningen av budgetmedel till systemet minskat med flera miljoner, dels har systemen ändrats så att en allt större andel av utjämningspolitiken sker genom omfördelning av resurser från tillväxtkommunerna till övriga kommuner. Konsekvensen av dessa två förändringar är att resurser saknas såväl i de små kommunerna som i de centralåländska tillväxtkommunerna för drift av lagstadgade verksamheter och för att genomföra nödvändiga investeringar i daghem, skolor, äldreomsorg, avlopp och annan infrastruktur. Investeringar som är absolut nödvändiga för hela Ålands ekonomiska utveckling. Landskapsregeringen aviserar i budgetförslaget en översyn av landskapsandelarna vilket utskottet anser är nödvändigt och brådskande.
I det fall landskapsregeringen inte presenterat ett nytt system utifrån vad som framförs här anser utskottet att landskapsregeringen i tilläggsbudget i skyndsam ordning eller senast under 2022 skjuter till anslag så att landskapsandelarnas volym återgår till den nivå där de befann sig innan den föregående regeringen sänkte anslagsnivån. Utskottet förutsätter att översynen av landskapsandelssystemet medför ett system där man återgår till en regionalpolitik som finansieras av landskapsandelarna och inte genom omfördelningar.
Effektivisering av kommunernas inre organisation
Antalet invånare i landskapet växer och för dessa krävs service och välfärdstjänster av olika slag. Tillväxten har under många år varit konstant, dock så att tillväxten till största delen skett i kommunerna Jomala, Lemland, Finström, Hammarland och Mariehamn. Traditionellt sett har Mariehamn organiserat sin verksamhet själv medan övriga kommuner har organiserat sig i kommunalförbund. Idag är kommunerna och särskilt tillväxtkommunerna fastlåsta i denna organisationsform genom lagstiftning trots att möjligheter finns att organisera sig på ett effektivare sätt.
För att ge mer frihet och i större utsträckning beakta kommunernas självstyrelse bör det ske ändringar i lagstiftningen gällande kommunalförbunden och speciellt reglerna gällande grundavtalen måste ändras.
Utskottet föreslår att den lagstiftning som tvingar kommunerna att vara med i ett särskilt kommunförbund ska ändras så att kommunerna kan organisera sig fritt och flexibelt, till exempel genom värdkommunsmodellen.
Vidare föreslår utskottet att paragraf 85 i kommunallagen justeras så att en ändring av grundavtal kan göras av de kommuner som innehar en majoritet av ägandet i kommunalförbundet istället för gällande regel om att det är en majoritet av antalet kommuner som kan ändra ett grundavtal. Dessa lagändringar skall levereras till lagtinget senast under vårsessionen 2022.
Hållbar utveckling och den gröna given
EU har satt upp ett bindande mål att vara klimatneutralt år 2050, allmänt kallad ”Den gröna given”. För att nå detta mål har man stiftat en Europeisk klimatlag (förordning (EU) 2021/1119). Som ett delmål avser man reducera 55 % av koldioxidutsläppen till 2030 (med 1990 som jämförelseår). Dessa åtgärder, som benämns ”Fit for 55” kommer att omfatta ett stort antal områden inom förnyelsebar energi, energieffektivitet, energibeskattning, alternativa bränslen, kolsänkor, koldioxidskatter för importerade varor samt en rättvis övergång till en koldioxidneutral tillvaro.
Utskottet noterar att landskapsregeringen har beredskap att ta sig an denna utmaning som innebär omfattande anpassningar av den åländska lagstiftningen.
Utskottet har konstaterat att landskapsregeringen som bäst arbetar med en åländsk klimatlag som sätter ramarna för det åländska klimatarbetet och även klarlägger vissa rättsområden med delad lagstiftningsbehörighet.
Som en del i klimatarbetet är det viktigt att känna till var man står när det gäller utsläppen, ”att mäta är att veta”. Arbetet med att kartlägga landskapets utsläpp pågår på flera områden, bland annat via den energiportal som utarbetats i samarbete med Smart Energy Åland. Utskottet ser positivt på att landskapsregeringen inom ramen för arbetet med klimatlagen ska inventera hela landskapets utsläpp. Inventeringen ger en grund för kommande insatser som styrs av EU:s förnyade krav inom Fit for 55.
Sjöfarten är en stor användare av fossila bränslen, landskapsregeringen bör därför låta utreda förutsättningarna för installation av landström i de mest frekventerade hamnarna.
Specifikt noterar utskottet vindkraften som redan har en stor betydelse för Åland och som kan skapa en åländsk energiproduktion med export av grön el och därtill ge betydande kringeffekter inom arbetsmarknad och näringsliv. Utskottet behandlar ett meddelande från landskapsregeringen om storskalig havsbaserad vindkraft och ordnar i januari ett öppet hörande om förutsättningarna för havsbaserad vindkraft runt Åland.
Barn, ungdomar och skola
Frågan om en avgiftsfri gymnasieutbildning har behandlats av utskottet tidigare (FNU 13/2020-2021) i samband med TB 2/2021. Utskottet konstaterade då att finländska studeranden i gymnasieskolan inte kan räkna med samma förmåner som de skulle erhålla i en finländsk skola, däremot kan åländska studerande få del av dessa förmåner i finländska skolor. Utskottet erfar att gymnasieskolan i praktiken klarar av att förse eleverna med kostnadsfria studiemedel trots att det inte är en skyldighet.
Ett problem är ungdomar som inte får/söker studieplats efter grundskolan och som lätt tappar styrningen i tillvaron. För dessa finns ungdomshuset Boost som härbärgerar flera olika ungdomsprojekt, Katapult (ca 20 deltagare), lågtröskelverksamheten Starten (30 st) och ungdomslotsarna (ca 100 st per år).
Enligt budgeten kommer landskapsregeringen fortsättningsvis att bära kostnaderna för skyddshemmet Tallbackens verksamhet under 2022. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen har överfört det operativa ansvaret till Kommunernas socialtjänst k.f. medan landskapet ska finansiera verksamheten. Innan det kan förverkligas måste landskapslagen (2015:117) om skyddshem ändras, ett arbete som redan påbörjats.
Utskottet konstaterar att det ibruktagna så kallade Ålandsprovet, som krävs för daghemsföreståndare, skolföreståndare och rektorer kan te sig oändamålsenligt och ojämlikt med tanke på att motsvarande prov inte krävs av andra yrkesgrupper i motsvarande position. Barnomsorgs- och grundskolelagen är ny varför det kan finnas skäl att göra en utvärdering av effekterna av kravet på ett Ålandsprov.
Högskolan på Åland
År 2020 bildades en resultatenhet av Högskolan på Åland och från och med år 2021 budgeteras verksamheten enligt en nettofinansieringsmodell. Denna utveckling ingår som ett led i den planerade bolagiseringen av högskolan. Utskottet har erfarit att man på högskolan befarar att denna finansieringsmodell inte kommer att fungera på kort sikt, bland annat har pandemin gjort att antalet studerande minskat på vissa linjer, något som undergräver intäkterna.
Utskottet har erfarit att de nuvarande kollektivavtalen utgör ett hinder för högskolans utveckling, till exempel gällande projekt med omvärlden, utveckling av nytt kursutbud, internationellt samarbete, egen forskning m.m. Utskottet har erfarit att ett nytt kollektivavtal är på gång, men att det tillsvidare saknar finansiering.
Högskolan har preliminärt beviljats 2,7 miljoner euro från EU:s fond för återhämtning och resiliens. Avsikten är att för dessa medel skapa en ny studieinriktning i automation och förnybar energi samt att stärka högskolans digitala läroplattformar.
För att högskolan ska kunna vara attraktiv måste undervisning också kunna ges på engelska vilket idag inte är möjligt utan en lagändring.
Socialvård
I utskottets betänkande över budgetförslaget 2021 lyfte utskottet frågan om demensvården på Åland och skrev följande: ”Utskottet har erfarit att det finns en bred samstämmighet om att det behövs ett gemensamt kompetens- och resurscenter för demensvården på Åland. Utskottet anser att det inte räcker att landskapsregeringen så som framgår av budgetförslaget ställer sig positiv till arbetet med att skapa ett sådant centrum. När landskapet ålägger kommunerna ett ansvar som de egentligen är för små för behöver landskapet ta ett aktivt ansvar för att hitta lösningar på den problematik som uppstår”. I budgeten aviserar landskapsregeringen uppgörandet av ett sektorövergripande äldrepolitiskt program. Även här föreslås en parlamentariskt tillsatt referensgrupp.
Utskottet erfar att en seniormottagning inom ÅHS öppnas under 2022.
Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser inleda en lågtröskelmottagning inom mentalhälsovården och att ett projekt gällande ungdomars psykiska hälsa är under planering.
Allmän tandvård i skärgården
I landskapsregeringens tandvårdsprogram från 2018 skrivs följande om den allmänna tandvården i skärgården: ”Förbättra förutsättningar för bastandvård i skärgården 2019. Bastandvården i skärgården är inte screening i egentlig mening men ger en geografiskt förbättrad tillgång till grundläggande tandvård. Tillgången kan antas öka särskilda gruppers benägenhet att nyttja mun- och tandvård. Till dessa grupper kan räknas äldre och arbetsför befolkning som under vardagar har svårt att vara borta från arbetet för resor till den tandvård som finns på fasta Åland. Rätten till bastandvård enligt lag gäller endast då den ambulerande tandvårdskliniken är på plats i kommunerna i fråga”.
I tilläggsbudget 1 för år 2019 budgeterades 350 000 euro för anskaffning av en mobil tandvårdsenhet i avsikt att följa upp tandvårdsprogrammet och förbättra tandvårdstjänsterna i skärgården. Anslaget återtogs av lagtinget i samband med fastställandet av årsbudgeten för 2020.
Utskottet har erfarit att den mobila tandläkarstol som använts inte är en fungerande lösning på grund av krävande förflyttnings- och monteringsförfaranden samt även problem med vattenkvaliteten på vissa orter.
Utskottet konstaterar att tandhälsovården i skärgården är en utmaning med tanke på grupper som har svårt med mobiliteten, detta gäller speciellt personer på äldreboenden men också skolbarn som i praktiken kräver följeslagare för att kunna uppsöka tandvård.
Utskottet anser att tandvården fortfarande inte är ordnad på ett jämlikt sätt inom landskapet.
Utskottet har erfarit att man inom ÅHS ska ta fram ett förslag till lösning för tandvården i skärgården. Utredningen görs av chefsläkaren och ska vara klar till årsskiftet.
Jämställdhet
Jämställdhetslagstiftningen syftar till att främja kvinnors och mäns lika rätt. Det är rimligt att samma strävanden ska återspeglas i valda församlingar.
I avsikt att uppnå ett jämställt lagting avser landskapsregeringen tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ge förslag på hur detta ska förverkligas och hur eventuella jämställdhetsbonusar i samband med val ska se ut. Enligt landskapsregeringens förslag ska det kortsiktiga målet vara en könsfördelning om 60-40 procent, medan det långsiktiga målet borde vara ett helt jämställt lagting med en 50-50 procents fördelning.
Utskottet anser att den parlamentariska kommittén bör få ett öppet mandat beträffande hur arbetet med jämställdhet i lagtinget ska utvecklas och hur eventuella bonusar ska användas.
Läsandet bland barn och ungdomar, i första hand bland pojkarna, har länge visat en nedåtgående trend. Enligt vad utskottet har erfarit visar studier i Sverige och erfarenhet på Åland att även läsandet hos flickor har börjat minska. Ytterst är ”läskunnigheten” en viktig demokratifråga, förmågan att kunna ta till sig längre texter är avgörande för att medborgarna ska kunna bilda sig en egen uppfattning om olika strömningar i samhället.
Utskottet är av den åsikten att skolorna gör vad resurserna medger i denna fråga och att ansvaret ligger hos föräldrarna och vill därför uppmärksamma landskapsregeringen på denna problematik.
Utvecklings- och attraktionskraft
Utskottet noterar att inflyttningen till Åland uppvisar ett överskott trots pandemins påverkan på arbetsmarknad och näringsliv. Det är uppenbart att Ålands konkurrensfördelar i form av närhet till natur och miljö, bra skolor, rikt kultur- och föreningsliv, trygghet i vardagen m.m. fungerar på en generell nivå, oberoende konjunkturläge, vilket måste ses som positivt.
Besöksnäringen fick en bättre sommar 2021 än vad man hade befarat. En bidragande orsak till detta var den inhemska turismen från Finland som ökade rejält i jämförelse med tiden före pandemin. En bidragande orsak till detta var Visit Ålands marknadsföring som till stor del riktade in sig mot Finland. Visit Åland hade också ökade medel för marknadsföring till sitt förfogande. För att bryta igenom och få synlighet på en marknad krävs resurser och utskottet erfar att Visit Åland hyser oro för vad frånvaron på den svenska marknaden kommer att innebära på längre sikt.
Den långvariga pandemin och frånvaron av besökare under 2020 och första halvåret 2021 har drabbat många företag hårt och dessa har nu svårt att delta i marknadsföringen av Åland och saknar även personal med den rätta kompetensen.
Ålands litenhet gör att man för enskilda ändamål inte kan avsätta särskilt stora resurser. Det är av yttersta vikt att de funktioner som redan finns och etableras organiseras så att de kompletterar varandra istället för att dubblera varandras funktioner. Högskolan framhålls som en viktig resurs för att driva projekt för besöksnäringen och inflyttningen.
I budgeten nämns att landskapsregeringen avser höja profilen i Helsingfors genom att döpa om det nuvarande kontoret till Ålands representation i Finland, samt också fastställa ett nytt mandat för verksamheten. I det sammanhanget vill utskottet också förtydliga att namnbytet genomförs under år 2022 varvid även det förnyade mandatet utarbetas under år 2022. Även om momentets namn Ålands representation i Finland ändras redan från den 1 januari så är avsikten att det även ska omfatta de utgifter som Ålandskontoret i Helsingfors har fram till namnbytet. Utskottet vill framhålla vikten av att representationen har ett tydligt mandat i förhållande till landskapsregeringen.
Digitalisering
Digitaliseringen av landskapsförvaltningen fick ett tydligt avstamp i och med bildandet av en ny digitaliseringsenhet 1.1.2021 till vilken man sammanförde centralförvaltningens samtliga personalresurser inom området. Digitaliseringen av samhället är så pass omfattande att det inte längre kan betraktas som ett projekt utan bör ses som en ständigt pågående, och även resurskrävande, verksamhet.
Utskottet konstaterar att Åland i princip är för litet för att skapa egna digitala lösningar. Landskapsregeringen bör därför rikta in sig mot färdigt utvecklade system som är i bred användning för att därigenom minska investerings-, underhålls- och stödkostnader. Det är viktigt att inse skillnaden mellan att enbart digitalisera förvaltningarnas egna stödfunktioner jämfört med att också digitalisera interaktionen med medborgarna. Landskapsregeringen har aviserat ett digitaliseringsmeddelande och en parlamentarisk kommitté för att belysa dessa frågor, vilka är oerhört viktiga inför landskapets framtida vägval inom detta område.
Inom den offentliga förvaltningen finns det områden där det kan vara en fördel att koppla in sig på de stora nationella systemen, till exempel inom vård, studerandeinformation och nödcentralverksamhet, något som utskottet ser som en nödvändighet.
För att digitaliseringen ska kunna genomföras kostnadseffektivt är det av vikt att de offentliga aktörerna samordnar sitt handlande.
Utskottet har erfarit att landskapsregeringen och ägarkommunerna i Åda Ab överväger att organisera om ägandet så att landskapsregeringen skulle ta huvudansvar för bolaget. För att minska osäkerheten bland bolagets personal beträffande framtiden anser utskottet att ägarna bör skynda på denna process.
Infrastruktur och transportpolitik
Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att skapa en långsiktig utvecklingsplan för trafiksystemet i skärgården innan den parlamentariska kommitté som utreder en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021 fått slutföra sitt arbete. Innan detta är klart och lämnat till lagtinget i form av ett meddelande från landskapsregeringen bör inga andra större projekt inledas.
Utskottet framhåller att landskapsregeringen i sitt arbete med framtida projekt beaktar att extra anslag kan vara en del i finansieringen av dessa projekt.
Kostnaderna för sjötrafiken ökar i och med att bränslepriserna stigit kraftigt, totalt budgeteras 921 000 euro mer för fartygsbränsle än tidigare år. Likaså kommer fyra fartygsdockningar att genomföras vilket också innebär höjda budgetanslag.
Broutbytesprogrammet fortsätter liksom grundreparationer och anpassning av färjfästen.
Brand- och räddningsväsendet
Utskottet inser fördelen med en gemensam brand- och räddningsmyndighet för landskapet Åland och förutsätter att den planerade utredningen även inkluderar alternativet med ett kommunalt samarbete.
Korrigering
Utskottet har erfarit att i moment 20010 innehåller texten i momentmotiveringen under rubriken ”Inkomster” i andra stycket felaktig information. Avgifterna kommer att endast höjas för jordförvärvstillstånden, inte för tillstånden för närings- och hembygdsrätt.
Motioner riktade mot den allmänna motiveringen
I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM nr 13/2021-2022 stycket som börjar med ”Landskapsregeringen avser att genom samordning...” (sid 9) ändras till att få följande lydelse:
”Landskapsregeringen avser införa förlängd läroplikt på Åland, med utgångspunkt i den finländska reformen, men med nödvändiga anpassningar för det åländska utbildningssystemet. Reformen kan delvis finansieras genom en översyn av studiestöden för studerande på gymnasienivå, eftersom utbildningen i helhet blir kostnadsfri för de studerande.”
Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll
4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl John Holmberg avstod från att rösta.
I ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM nr 22/2021-2022 föreslås att avsnittet på sidan 9 får följande tillägg:
”Ett specialpedagogiskt resurscentrum utreds, centret ansvarar för information, utbildning och handledning för samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn, elever, vuxna i behov av särskilt stöd prioriteras. Resurscentret fyller en viktig funktion genom att undanröja hinder för jämlik utveckling och lärande.”
Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll
4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl John Holmberg avstod från att rösta.
I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 12 föreslås att fullmakten på sidan 21 stryks.
Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll
5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
Detaljmotivering
| VERKSAMHET | |
| 100 | LAGTINGET |
| 101 | LAGTINGET |
|
| I ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM nr 7/2021-2022 föreslås att kapitelmotiveringen får följande tillägg: ”Landskapet bör med jämna mellanrum vara i dialog med allmänheten och presentera de konkreta åtgärder som vidtagits hos landskapsregeringen, lagtinget och underlydande myndigheter för att minska på koldioxidutsläppen. En digital portal för hur minskningen inom olika sektorer framskrider konkretiserar och medvetandegör ålänningarna om hur framgångsrika vi är i våra målsättningar.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
| 200 | LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET |
| 210 | REGERINGSKANSLIET |
| 21010 | Regeringskansliet, verksamhet |
|
| Texten i momentmotiveringen under rubriken ”Inkomster” i andra stycket innehåller ett fel och föreslås ändras. Texten ska rätteligen lyda: ”En höjning av avgifterna för jordförvärvstillstånd kommer att genomföras…”
|
| 21200 | Utgifter för digitalisering och informationsteknologi |
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 13 föreslås att anslaget minskas med 800 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Föreslås inkomster om 109 000 euro och ett anslag om 2 960 000 euro.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 240 | BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET |
| 24000 | Brand- och räddningsväsendet, verksamhet |
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 14 föreslås att anslaget minskas med 30 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Anslaget om 10 000 euro föreslås för utbildningskostnader, anskaffning av utrustning samt utförande av uppgifter för räddningsverksamhet, befolkningsskydd och säkerhet där särskilda motiv finns. Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 300 | FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
| 300 | Allmän förvaltning |
|
| I ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM nr 29/2021-2022 förslag nr 5 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Ytterligare analyseras vad EU:s gröna giv, Fit for 55, EU:s taxonomi har för effekter på landskapets verksamheter och investeringar. Fastighetsverket ges i uppdrag att uppgöra ett koldioxidbokslut, upphandla klimatneutral, grön el samt även klimatkompensera.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 3 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Skapandet av ett servicecenter i syfte att samordna landskapsregeringens och underliggande myndigheters hantering av administrativa sysslor skulle minska dubbelarbeten, byråkrati och suboptimeringar. En mer rationaliserande syn på våra små enheter i ljuset av de administrativa resurser som idag nyttjas på ett kostnadsdrivande sätt, bör ge vid handen att en generell centralisering är att föredra med beaktande av ekonomi, kvalitet och respektive enhets grunduppdrag.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 6 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsregeringen kommer genom lagstiftningsarbete under 2022 möjliggöra användandet av utmanarrätter i syfte kostnadseffektivera lämpliga verksamheter och samtidigt stimulera företagandet.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 7 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsregeringen kommer under 2022 genomföra en analys av den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg i en aktiv närings- och inflyttningspolitik. Arbetet presenteras som en del av det ekonomiska meddelandet som tillsänds lagtinget i juni 2022.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 8 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ” Finansavdelningen arbetar under året med ett samlat lagstiftningspaket för att stärka tillväxten. Tre delförslag ingår i tillväxtsatsningen: Avdrag för studielån i kommunalbeskattningen I syfte att attrahera återflyttning och som ett led i arbetslinjen. Ingen kompensering av kommunerna, då inflyttningen i sig ger vinster i form av kompetensförsörjning och nya skatteintäkter. Jobbskatteavdrag Införs på basen av nuvarande medel som dagens Ålandstillägg och ersätter detsamma. Avdraget får ses som ett viktigt incitament i att det ska löna sig att arbeta. En kontinuerlig stimulering av arbetslinjen är ett måste för att minska matchningsproblematik, långtidsarbetslöshet och bidragsfällor. Landskapsregeringen initierar till förhandlingar med berörda parter. Låt inte höjda skatter bli botemedlet för en svag offentlig struktur Höjning av kommunalskatt bör innebära att landskapsandelen minskar med 50 % av summan för den tänkta skattehöjningen. Syftet är dels att motverka en överbeskattning av ålänningarna med alla de negativa konsekvenser som medföljer. Dels undvika att en svag kommunstruktur styr samhällsutvecklingen i fel riktning.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 33000 | Landskapsandelar och stöd till kommunerna (RF) |
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 15 föreslås att anslaget stryks. Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 350 | PENNINGAUTOMATMEDEL |
|
| I ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM nr 29/2021-2022 förslag nr 6 föreslås att motiveringens tredje stycke stryks och ersätts av följande text: ”Återstoden av tidigare reserverade penningautomatmedel öronmärks för forskning, utveckling och pilotprojekt. Projekten ska vara i linje med riktlinjerna i utvecklings- och hållbarhetsagendan samt EU:s gröna giv och Fit for 55. Ett forskningsråd, en oberoende instans för fördelning av främst forsknings och utvecklingsmedel, utses av landskapsregeringen efter att ett regelverk för rådet fastställts av lagtinget.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
| 400 | SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
| 445 | PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR SOCIAL- OCH MILJÖVERKSAMHET |
| 44510 | Penningautomatmedel för social verksamhet (R) |
|
| I ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM nr 31/2021-2022 förslag nr 2 föreslås att motiveringens andra stycke stryks och ersätts med följande lydelse: ”En ungdomsmottagning bildas genom att öppna studerandehälsan för alla mellan 13 och 20 år. Den planerade lågtröskelmottagningen placeras helt eller delvis inom ungdomsmottagningen och förstärks med samtalsstöd genom upphandlade tjänster så att ungas psykiska ohälsa inte medikaliseras och journalförs. Den nya ungdomsmottagningen ska även leverera tjänster på distans för att öka tillgängligheten. Satsningen beräknas ha en initialkostnad om 70 000 euro exklusive kostnader för lågtröskelmottagningen ”ungas mentala hälsa” som hanteras i den aviserade tilläggsbudgeten. Arbetet med implementeringen av ett familjecenter inom KST stödjs med 30 000 euro samt att landskapsregeringen initierar ett sektoröverskridande projekt mot problematisk skolfrånvaro.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 16 föreslås att anslaget stryks och att motiveringens andra stycke stryks och ersätts med följande lydelse: ”En ungdomsmottagning bildas genom att öppna studerandehälsan för alla mellan 13 och 20 år. Den planerade lågtröskelmottagningen placeras helt eller delvis inom ungdomsmottagningen och förstärks med samtalsstöd genom upphandlade tjänster så att ungas psykiska ohälsa inte medikaliseras och journalförs. Den nya ungdomsmottagningen ska även leverera tjänster på distans för att öka tillgängligheten. Satsningen beräknas ha en initialkostnad om 70 000 euro exklusive kostnader för lågtröskelmottagningen ”ungas mentala hälsa” som hanteras i den aviserade tilläggsbudgeten. Arbetet med implementeringen av ett familjecenter inom KST stödjs med 30 000 euro samt att landskapsregeringen initierar ett sektoröverskridande projekt mot problematisk skolfrånvaro.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 500 | UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
| 500 | ALLMÄN FÖRVALTNING |
|
| I ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM nr 31/2021-2022 förslag nr 5 föreslås att motiveringen under rubriken Mål år 2022 får följande tillägg: ”Landskapsregeringen avser att under året presentera lagstiftning för ett kostnadsfritt gymnasium som finansieras i huvudsak genom en sänkning av anslaget ”studiepenning, ej högskola.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 510 | ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET |
| 51100 | Kultur- och kulturmiljöförvaltning |
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 17 föreslås att anslaget minskas med 200 000 euro och att motiveringens sjätte punkt under rubriken ”Utgifter” ersätts med följande lydelse: ”skötselanslag för vård och bevarande av fornlämningar, ruiner, kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt kulturmiljöer 386.000 euro.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 516 | PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET |
| 51600 | Penningautomatmedel för kulturell verksamhet (R) |
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 23/2021-2022 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsregeringen säkerställer att läsfrämjandet resurseras 100 000 euro under 2022 genom omprioritering inom momentets utgifter.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
| 535 | UTBILDNINGSVERKSAMHET |
|
| I ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM nr 31/2021-2022 förslag nr 9 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola revideras så att Ålandsprovet för skol- och barnomsorgsledare inte längre utförs.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
| 600 | NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
| 610 | NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE |
| 61000 | Näringslivets främjande, verksamhet (R) |
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 24 föreslås att motiveringen under rubriken ”Exportföretagande inom digitala tjänster” ändras till följande: Rubrig: ”Exportföretagande inom digitala tjänster och skattegränsen” Motivering: ”Föreslås ett anslag om 300 000 euro för finansiering av tjänsteproducerande företags utvecklingsprojekt som bidrar till ökad export och höjer företagens konkurrenskraft. Anslaget nyttjas även till att minska de negativa effekterna av skattegränsen.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 615 | FRÄMJANDE AV LIVSMEDELSPRODUKTION |
| 61500 | Främjande av livsmedelsproduktion, verksamhet |
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 18 föreslås att anslaget minskas med 600 000 euro och att tredje stycket under rubriken ”Rådgivning” samt att hela avsnittet under rubriken ”Kostnadsersättningsstöd till exporterande livsmedelsföretag” stryks. Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 625 | EUROPEISKA UNIONEN – EUROPEISKA HAVS-, FISKERI- OCH VATTENBRUKSFONDEN, EHFVF |
| 62502 | Europeiska unionen – EHFVF, 2021-2027 |
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 25/2021-2022 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsregeringen avser verkställa lagtingets beslut. Landskapsregeringen ser fiskodlingen som en potential till tillväxt för Åland. Fiskodlingen bidrar till livsmedelsförsörjningen samt erbjuder arbetsplatser och exportintäkter. En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Även inom fiskodlingen finns behov av att utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av vattenmiljöns villkor. Det behövs utveckling och pilotförsök gällande kompensationsåtgärder och miljöförbättrande åtgärder med hjälp av positiva incitament för näringslivet.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
| 700 | INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
| 700 | ALLMÄN FÖRVALTNING |
| 70010 | Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet |
|
| I ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM nr 29/2021-2022 förslag nr 10 föreslås att motiveringen erhåller följande tillägg: ”EU gör en översyn av normerna kring koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar. Dessutom utvecklas systemet med utsläppshandel som inkluderar höjda utsläppsminskningsmål inom vägtransporter. Ett helhetsgrepp tas om de olika transport- och infrastrukturstöden för att utröna vilka stöd som ger mest klimatnytta.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
|
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 20 föreslås att anslaget minskas med 1 000 000 euro och att motiveringen under rubriken ”Budgetmotivering” ändras och får följande lydelse: ”Föreslås, med hänvisning till 6 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning, ett nettoanslag om 1 453 000 euro, bestående av inkomster om 33 000 euro och utgifter om 1 486 000 euro.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 8 | MYNDIGHETER SAMT FRISTÅENDE ENHETER |
| 850 | HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND |
|
| I ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM nr 31/2021-2022 förslag nr 13 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”För att trygga kompetensförsörjningen och motverka mismatch på arbetsmarknaden, avser landskapsregeringen att ge styrelsen för Högskolan på Åland i uppdrag att framarbeta en prioritetsordning för utbildningsutbudet med omgående tillämpning. Särskilt fokus bör i prioriteringen läggas vid att stärka det IT-kluster som finns på Åland.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 9 | INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR |
| 9340 | SÄRSKILDA LÅN OCH INVESTERINGAR |
| 934000 | Övriga finansinvesteringar |
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 23 föreslås att anslaget ökas med 200 000 euro och att motiveringens andra stycke ändras och får följande lydelse: ”Därtill ingår ett anslag om 800 000 euro för att förstärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland Ab. Avsikten är att uppta ytterligare 800 000 euro i budgetförslaget för år 2023.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 9440 | NATURVÅRD |
| 944000 | Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R) |
|
| I ltl John Holmbergs budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 22 föreslås att anslaget minskas med 100 000 euro och att motiveringen under rubriken ”Budgetmotivering” får följande lydelse: ”Föreslås inkomster om 50 000 euro och ett anslag om 250 000 euro.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
| 976 | KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING |
| 976000 | Infrastrukturinvesteringar (R) |
|
| I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM nr 32/2021-2022 förslag nr 21 föreslås att anslaget minskas med 1 000 000 euromotiveringen får följande tillägg: ”Föreslås ett anslag om 18 950 000 euro. […]. Vid tidpunkten för beredningen av föreliggande budgetförslag bedöms de planerade totala utgifterna under år 2022 uppgå till ca 19 miljoner.” Motionen föreslås förkastad. Beslutet tillkom efter röstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
|
Ärendets behandling
Lagtinget har den 17 november 2021 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2022.
Motioner
I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:
Tillväxt i ekonomin kräver satsningar
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 1/2021-2022
Utvecklings- och hållbarhetsagendan kompletteras med regionplanering och förändrad kommunstruktur för en ny organisering av Åland 2030
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 2/2021-2022
Ett tydligt vägval för hela det offentliga Ålands IT
Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 3/2021-2022
Ny näringspolitik för en bredare skattebas
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 4/2021-2022
Digital integration
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 5/2021-2022
Förstärkt klimatberedskap (BF 1/2021-2022)
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 6/2021-2022
Konkretisera minskningen av landskapets klimatavtryck
Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 7/2021-2022
Stärkt närvaro i Helsingfors
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 8/2021-2022
Jämställt lagting
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 9/2021-2022
Extern och intern kommunikation
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 10/2021-2022
TV 4 i skärgården
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 11/2021-2022
Utvecklad äldreomsorg för hela Åland
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 12/2021-2022
Lagstiftning om förlängd läroplikt på Åland
Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 13/2021-2022
Investeringsplan för fossilfria skärgårdsfärjor
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 14/2021-2022
Spara en ministerlön
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 15/2021-2022
Centralisera underhållet av cykelvägarna i landskapet
Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 16/2021-2022
Utveckla den allmän tandvården
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 17/2021-2022
Fortsatt landskapsfinansiering av skyddhemstjänster
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 18/2021-2022
Förstärk stödinsatserna i yrkesgymnasiet
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 19/2021-2022
Högskolan på Åland integreras med en större utbildningsanordnare
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 20/2021-2022
Förbättrad rekryteringspolicy
Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 21/2021-2022
Specialpedagogiskt resurscentrum
Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 22/2021-2022
Våra barn och ungdomar läser för lite
Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 23/2021-2022
Inte penningautomatmedel till politiska bildningsförbund
Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 24/2021-2022
Låt fiskodlingen vara en åländsk hållbar tillväxtmotor
Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 25/2021-2022
Möjlighet att jaga under hela året
Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 26/2021-2022
Inför anmälningsplikt vid hjortdjursolyckor
Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 27/2021-2022
Strategiskt jämställdhetsarbete
Ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM 28/2021-2022
Åland och den gröna given
Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM 29/2021-2022
Äldreomsorgsreform
Ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM 30/2021-2022
Ungdomar och utbildning
Ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM 31/2021-2022
Ekonomi och tillväxt
Ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM 32/2021-2022
Höranden
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, vice lantrådet Harry Jansson, ministrarna Roger Höglund, Annette Holmberg-Jansson, Annika Hambrudd, Fredrik Karlström, Alfons Röblom och Christian Wikström, förvaltningschefen John Eriksson och utvecklings- och hållbarhetsstrategen Micke Larsson från regeringskansliet, budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, avdelningschefen Linnéa Johansson från näringsavdelningen, avdelningschefen Bengt Michelsson, byråchefen Jacob Nordlund från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Niklas Stenbäck, byråchefen Elisabeth Storfors från utbildning- och kulturavdelningen, avdelningschefen Yvonne Österlund, byråchefen Kim Nordling, byråchefen Lennart Nord och energisamordnaren Ralf Häggblom från infrastrukturavdelningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen, chefsläkaren Janek Frantzén och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), myndighetschefen Tomas Lundberg från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), direktören Katarina Fellman och biträdande utredaren Robin Lähde från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), förvaltningschefen Katarina Sundberg, rektorn Marcus Koskinen-Hagman, rektorn Gitte Holmström och ekonomichefen Ralf Lundberg från Ålands gymnasium, verkställande direktören Stefan Rumander från Landskapets fastighetsverk, verksamhetsledaren Mia Hanström från Arbetarnas bildningsförbund (ABF), styrelseordföranden Magnus Lundberg, verkställande direktören Emil Eriksson, redaktionschefen Camilla Karlsson-Hendersson, nyhetschefen Eva Ringbom-Fonsell och programledaren Axel Eriksson från Ålands Radio & TV Ab, verkställande direktören Katarina Donning från ÅDA Ab, styrelseordföranden Peter Wiklöf och verkställande direktören Jan-Erik Rask från Ålands näringsliv r.f., verkställande direktören Lotta Berner Sjölund från Visit Åland r.f., stadsdirektören Barbara Heinonen och miljösamordnaren Ulf Simolin från Mariehamns stad, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f., kommundirektören Christian Dreyer från Jomala kommun, styrelseordföranden Runar Karlsson och förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f. (KST), forskaren Birgitta Berg-Andersson från Näringslivets forskningsinstitut (ETLA), biträdande professorn Edvard Johansson från Åbo Akademi, barnkonventionsansvariga Jonna Varsa från Rädda Barnen på Åland r.f., styrelsemedlemmen Marcus Eriksson och verksamhetsledaren Rosita Broström från Ålands Fiskodlarförening r.f., tidigare valsakkunnige Casper Wrede, professor emeritus Göran Djupsund, rektorn Johanna Mattila och vicerektorn Bengt Englund från Högskolan på Åland, verksamhetsledaren Thomas Mattsson från ungdomshuset Boost/Ung resurs, handledaren Janette Ekström från ungdomsprojektet Starten, direktören för miljö och återvinning Robert Nylund och Fleet manager Hans-Erik Eker från Transmar ab, rektorn Anders Eriksson och skolbibliotekarien Anna Eklund vid Övernäs skola, vicerektorn Marie Norrgrann från Kyrkby högstadieskola samt kommunfullmäktigeordföranden Jörgen Gustafsson, kommundirektören Egil Mattsson från Brändö kommun och bildningsnämndens ordförande Madelene Ahlgren-Fagerström från Kökar.
Närvarande
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén, Jörgen Strand och ersättaren vicetalman Katrin Sjögren.
Reservationer
39 reservationer har fogats till betänkandet:
- Ltl Nina Fellman har inlämnat nio (9) reservationer.
- Viceordföranden John Holmberg har inlämnat en (1) reservation.
- Ltl John Holmberg och Katrin Sjögren har gemensamt inlämnat tjugoåtta (28) reservationer.
- Ltl Nina Fellman, John Holmberg och vicetalman Katrin Sjögren har inlämnat en (1) gemensam reservation.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2022 med den ändring som framgår ur detaljmotiveringen,
- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-32,
- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån samt
- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2022 ska tillämpas från och med den 1 januari 2022 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.
Mariehamn den 10 december 2021
Ordförande Jörgen Pettersson
Sekreterare Sten Eriksson