Landskapsregeringen föreslår att en särskild lag stiftas om fiskeritillsyn och påföljder vid överträdelse av bestämmelser i den Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik. Med förslaget genomförs i landskapet den unionslagstiftning som rör tillsynen över fiskerinäringen och påföljder enligt den gemensamma fiskeripolitiken.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Utskottet konstaterar att fiskerinäringen är en näring med starka åländska traditioner. Landskapsregeringen anger i lagförslaget att det åländska havsfisket genomgått en kraftig strukturomvandling sedan inträdet i den Europeiska unionen. Det finns idag tre fartyg som bedriver fiske av strömming, vassbuk och torsk. Samtliga dessa landar sin fisk i hamnar utanför Åland. Det lokala fisket utgörs av ett småskaligt kust- och skärgårdsfiske som främst är inriktat på sötvattenarter kompletterat med mindre mängder strömming, lax och torsk.

Vid årsskiftet fanns det totalt 272 registrerade fiskare i landskapet, varav 23 kvinnor. Av dessa var 27 yrkesfiskare med en inkomstandel över 30 procent från fisket, 22 binäringsfiskare med en inkomstandel mellan 15–30 procent från fisket samt 223 övriga fiskare med en inkomstandel under 15 procent från fisket. Utskottet konstaterar att fiskerinäringen har en stor betydelse för många som komplement till annan verksamhet. Fiskerinäringen utgör en viktig del i det åländska mångsyssleriet som bidrar till att göra Åland unikt. Utskottet hänvisar i sammanhanget till sitt betänkande nr 2/2014-2015 vari följande anges: ”Utskottet konstaterar att all företagsamhet inverkar och berör andra delar av näringslivet. Åland har åtminstone tre stora kluster vilka är sjöfartsklustret, livsmedelsklustret och IT- klustret”.

Behovet av lagstiftning

Den Europeiska unionen har exklusiva befogenheter inom fiskeripolitiken. Nu aktuella ändringar i unionens regelverk syftar till att förbättra genomförandet av fiskeripolitiken avseende registrerings- och rapporteringsskyldighet, kontrollmöjlighet och -system samt effektivare sanktioner vid överträdelser. Förslaget genomför den unionslagstiftning som rör tillsynen över fiskerinäringen och påföljder enligt den gemensamma fiskeripolitiken i landskapet.

Juridiska personers straffansvar

Landskapsregeringen konstaterar i lagförslaget att: ”Landskapet har behörighet att lagstifta om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, förutsatt att inte sådana stadganden radikalt avviker från vad som gäller i riket. Enligt strafflagen kan inte fiskebrott eller olovlig fångst av djur medföra straffansvar för juridiska personer”. Landskapsregeringen anger vidare att ”En svårighet med att välja den straffrättsliga lösning som unionslagstiftningens möjliggör är att den då måste omfatta straffansvar för juridiska personer. Landskapet kan av konstitutionella skäl inte lagstifta om straffansvar för juridiska personer för brott mot fiskelagstiftningen…”

Social- och miljöutskottet angav i sitt betänkande nr 4/2010-2011 i ärendet gällande straffrättsliga sanktioner på miljöområdet följande: ”Utskottet konstaterar att även om grundprincipen inom straffrätten är att alla fängelsestraff ska stadgas i strafflagen så kan fängelsestraff ändock stadgas i landskapslag utgående från behörighetsfördelningen i självstyrelselagen. Detsamma gäller enligt utskottet samfundsbot som i utgångspunkt kan utdömas som påföljd för brott som föreskrivs i strafflagen och som med utgångspunkt i behörighetsfördelningen i självstyrelselagen kan utdömas med stöd av landskapslag.”. Finans- och näringsutskottet delar till denna del social- och miljöutskottets uppfattning men konstaterar att eftersom landskapsregeringen anser att det påföljdssystem vid överträdelser av fiskeripolitiken som finns i riket väl tillgodoser unionens krav att det inte finns anledning för utskottet att föreslå någon ändring till denna del.

Följder för näringslivet

Landskapsregeringen konstaterar att förbudet gällande saluföring av fångst från fritidsfisket har inneburit att flera fiskare som endast saluför fångst i mindre utsträckning har registrerats i fiskarregistret och deras fiskebåtar i fiskefartygsregistret. Lagförslaget kan medföra vissa mindre merkostnader för investeringar för aktörerna inom fiskerinäringen.

Utskottet konstaterar att även fiskare som landar mindre mängder har betydelse för uppköpare och förädlingsindustrin. Utskottet har erfarit att de flesta arter underfiskas och därmed finns en potential för utökat uttag.

Övriga konsekvenser

Landskapsregeringen konstaterar att förpliktelserna i unionens kontrollregelverk innebär ökade krav på registren för fiskerinäringen. Landskapsregeringen handhar, genom avtal, datasystem för dessa register gemensamt med jord- och skogsbruksministeriet. För landskapsregeringen innebär lagförslaget ökad arbetsbelastning. En av de viktigare förändringarna är övergången till ett administrativt påföljdssystem, vilket innebär att utredning av brott mot den gemensamma fiskeripolitiken inte längre är aktuellt inom rättsväsendet.

Detaljmotivering

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser i rikslagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken

1 § Utskottet föreslår en språklig förändring.

2 § 2 mom. Utskottet föreslår att delegeringsmöjligheten till myndighet underställd landskapsregeringen utgår såsom obehövligt.

4 § Utskottet föreslår en språklig förändring.

Landskapslag om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska unionen

2 § Utskottet föreslår att delegeringsmöjligheten till myndighet underställd landskapsregeringen utgår såsom obehövligt.

7 § 2 mom. Utskottet föreslår en ändring i syfte att ge landskapsregeringen större möjlighet att avgöra vilka belopp som ska återkrävas. Enligt artikel 122 i Europaparlamentets och rådets förordning 1303/2013 av den 17 december 2013 får medlemsstaterna besluta att inte återkräva belopp som utbetalts på felaktiga grunder om det belopp som ska återkrävas från stödmottagaren exklusive räntor inte överstiger 250 euro i bidrag från fonderna.

7 § 5 mom. Utskottet föreslår en ändring i förtydligande syfte så att det blir klarlagt att ränta ska erläggas i enlighet med räntelagen ökat med tre procent. Vidare klarläggs att dröjsmålsränta uppbärs enligt 18 § landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti så att räntesatsen blir densamma som gäller för privaträttsliga fordringar enligt räntelagen.

9 § Utskottet föreslår en ändring så att det blir klart de 21 dagarna ska räknas från det att parten fått del av landskapsregeringens beslut.

10 § Utskottet föreslår en rättelse av lagförslagets 10 § så att det klarläggs att landskapsförordningen (1995:51) om register för fiskerinäringen upphävs tillsammans med landskapslagen (1995:40) om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska gemenskapen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 1 april 2015 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Fredrik Karlström, byråchefen Jenny Eklund-Melander, fiskerikonsulenten Tom Karlsson och verksamhetsledaren Fredrik Lundberg från Ålands Fiskare r.f.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser i rikslagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken

(Ingressen lika som i lagförslaget.)

1 §

Lagens tillämpningsområde

(1-2 mom. lika som i lagförslaget.)

Särskilda bestämmelser om spårbarhet av livsmedel finns i landskapslagen (2007:26) om tillämpning i landskapet Åland av livsmedelslagen och (uteslutning) med stöd av lagen gällande bestämmelser.

(4 mom. lika som i lagförslaget.)

2 §

Behörig myndighet

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Om inte annat särskilt stadgas i denna lag ska de förvaltningsuppgifter som enligt rikets påföljdslag ankommer på statens myndigheter i landskapet skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen hänför sig till uppgifter inom landskapets lagstiftningsbehörighet. (Uteslutning)

(3-4 mom. lika som i lagförslaget.)

3 §

(Lika som i lagförslaget.)

4 §

Avvikelser

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Med avvikelse från 2 § rikets påföljdslag avses i denna lag med fiskefartygsregistret det register som upprättats (uteslutning) med stöd av 4 och 8 §§ landskapslagen (0000:00) fiskeripolitiken inom den Europeiska unionen. Denna lag tillämpas på de kommersiella aktörer som avses i den Europeiska unionens förordningar som nämns i 3 § rikets påföljdslag när de är verksamma på åländskt territorium, samt på fartyg som införts i fiskefartygsregistret samt på besättningen på dessa fartyg oberoende av deras position eller var verksamheten bedrivs.

(3-8 mom. lika som i lagförslaget.)

5 §

Ikraftträdande

(Lika som i lagförslaget.)

L A N D S K A P S L A G
om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska unionen

(Ingressen lika som i lagförslaget.)

1 §

(Lika som i lagförslaget.)

2 §

Behörig myndighet

Landskapsregeringen är den behöriga myndighet som avses i den Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik omfattande rättsakter, till den del rättsakterna reglerar frågor som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet. (Uteslutning)

3 §

(Lika som i lagförslaget.)

4 §

Register

Landskapsregeringen upprätthåller nödvändiga register för kontrollen och statistikföringen av den Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik. Landskapsregeringen upprätthåller register med uppgifter om fisket, vattenbruket, fiskefartyg, vattenbruksfartyg (uteslutning) och säljare av fisk- och vattenbruksprodukter, samt övriga register som krävs enligt landskapslagen (0000:00) om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser i rikslagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken. Landskapsregeringen upprätthåller dessutom register om finansieringen av fiskerinäringen.

(2 mom. lika som i lagförslaget.)

5- 6 §§

(Lika som i lagförslaget.)

7 §

Återbetalning av stöd

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Landskapsregeringen kan (uteslutning) besluta om ett belopp under vilket ett stöd inte behöver återbetalas.

(3- 4 mom. lika som i lagförslaget.)

På belopp som återbetalas eller återkrävs ska stödmottagaren betala en årlig ränta (uteslutning) enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (FFS 633/1982) ökad med tre procentenheter. Ränta ska betalas från stödets utbetalningsdag till dess att det återkrävda beloppet har betalats tillbaka. Vid dröjsmål med betalningen ska dröjsmålsränta uppbäras enligt 18 § landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti.

(6 mom. lika som i lagförslaget.)

8 §

(Lika som i lagförslaget.)

9 §

Rättelse

En sakägare som är missnöjd med ett beslut om stöd som landskapsregeringen har fattat kan inom 21 dagar (uteslutning) räknat från det att parten har fått del av landskapsregeringens beslut skriftligen begära rättelse hos landskapsregeringen. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för landskapsregeringens prövning, ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på.

10 §

Ikraftträdande

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1995:40) om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska gemenskapen samt landskapsförordningen (1995:51) om register för fiskerinäringen.

(3 mom. utesluts varvid lagförslagets 4 mom. blir nya 3 mom.)

_________________

Mariehamn den 9 april 2015

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

Finans- och näringsutskottets betänkande 12/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter