Regeringen har den 10 mars 2022 till lagtinget överlämnat ett meddelande om den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering. I meddelandet behandlas lagstiftningsbehovet för att digitaliseringen ska kunna utvecklas inom förvaltningen, samt hur klient- och patientuppgifter ska behandlas elektroniskt inom social- och hälsovården.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att meddelandet grundar sig på ett arbete som genomförts i två arbetsgrupper vars uppdrag har varit att identifiera lagstiftningsbehov och skapa en grund för en fortsatt digitalisering av förvaltningen.

Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av 2021-års budget (FNU 3/2020-2021) uttalat sig om behovet av ökade satsningar på digitalisering av landskapsförvaltningen och efterlyste en redogörelse för detta i ett meddelande till lagtinget. Utskottets betänkande fick stöd av självstyrelsepolitiska nämnden (3/2020-2021) i dess behandling av landskapsregeringens meddelande om externpolitiken.

I meddelandet har landskapsregeringen identifierat sex frågor som behöver utvecklas: digitaliseringen av den offentliga förvaltningens tjänster och arbetsprocesser, uppkopplingen mot de nationella systemen, komplettering av lagstiftningen, behovet av styrning, samordning och standardisering, anpassning till EU:s reglering samt prioritering av säkerhetsfrågor.

Landskapsregeringen lyfter i regeringsprogrammet digitalisering som en viktig fråga och det har nu manifesterats i detta meddelande där en kommande färdplan stakas ut. Landskapsregeringen avser sätta fokus på tre områden: ett digitalt ledarskap, informations- och cybersäkerhet samt en utvecklad e-förvaltning.

När det gäller det digitala ledarskapet avser man i ett första steg koordinera de digitala stödtjänster som används inom landskapsförvaltningen för att på sikt förverkliga en vision om ”en dörr in” vad gäller samtliga myndighetstjänster på Åland. Utskottet erinrar om att medborgaren inte nödvändigtvis själv vet vilken myndighet som producerar en viss tjänst och att visionen om en gemensam portal för myndighetstjänsterna ska eftersträvas. Med myndighet avses således landskapsregeringen, dess underlydande fristående myndigheter, kommunerna och de statliga myndigheterna. I det digitala ledarskapet ingår också att säkerställa att lagstiftningen fyller kraven och även bolaget Åda Ab bör få en egen lagstiftning som reglerar dess uppdrag om verksamheten ska bedrivas vidare.

Det andra fokusområdet är informations- och cybersäkerhet, områden som Åland för tillfället inte har reglerat genom grundläggande allmän lagstiftning. Vidare finns det ingen lagstiftning om säkerhetsklassificering av handlingar och om säkerhetsutredning av personer som arbetar inom kritiska sektorer.

Det tredje området gäller en utveckling av e-förvaltningen. Utskottet noterar att detta område är det som har den största direkta beröringen med medborgarna. Ett viktigt ställningstagande gäller en åländsk anslutning till existerande nationella system, exempelvis social- och hälsovårdsdatabasen Kanta och studiesystemets databas Koski. I detta sammanhang är det viktigaste att systemanvändningen kan fungera inom landskapets lagstiftningsbehörighet och att svenska kan användas som användarspråk.

Möjlighet till elektronisk kommunikation inom ärendehandläggningen ska utökas, vilket kräver ändringar i förvaltningslagen. Vidare ska det möjliggöras att hålla handlingar i ett elektroniskt arkiv längre än 10 år, något som redan förberetts juridiskt i och med utfärdandet av en förordning om arkivering av elektronisk information (ÅFS 2021:155).

I meddelandet tas också frågan om nollalternativet upp, det vill säga kan man tänka sig att inte agera för en ökning av digitaliseringsgraden. Frågan är ur ett åländskt perspektiv berättigad eftersom det inom åländsk förvaltning finns delområden som är väldigt små till volymen och där en långt driven digitalisering kan innebära höga enhetskostnader. Meddelandet besvarar frågan genom att konstatera att det faktum att förvaltningen i sin tekniska utveckling följer med i omvärlden är ägnat att upprätthålla förtroendet för myndigheternas kapacitet.

Utskottets överväganden

Utskottet välkomnar landskapsregeringens initiativ att skapa en fast grund för hur digitaliseringsarbetet av de åländska förvaltningarna ska drivas vidare. Genom detta meddelande och de underliggande rapporterna kan arbetet konkretiseras från de tidigare visionsbaserade strategierna.

Utskottet konstaterar att det finns inget alternativ till en utveckling av de digitala processerna i samhället och således också inom myndigheterna. Utskottet omfattar också målsättningen att de åländska medborgarna ska ha minst samma servicegrad som medborgarna i de omgivande regionerna.

Utskottet stöder tanken på att i så stor utsträckning som möjligt nyttja de heltäckande nationella systemen framom att utveckla egna system. Detta under förutsättning att de nationella systemen kan användas inom ramen för den egna lagstiftningsbehörigheten och att de språkliga aspekterna tillgodoses.

När det gäller de åländska systemen bör de olika myndigheterna i landskapet sträva till att ha gemensamma och öppna plattformar (API) för att skapa kostnadseffektiva system.

Utskottet stöder tanken på att i snabb ordning uppgradera lagstiftningen så att förutsättningen för en utveckling av samhällets digitalisering inte hindras av bristfälliga regelverk.

Utskottet vill understryka vikten av en fortsatt kunskapsuppbyggnad gällande den digitala utvecklingen inom den offentliga sektorn. Utskottet framhåller som exempel den interna föreläsningsserie kallad Ålands digitala agenda som lagtinget ordnade under hösten 2021.

Avslutningsvis vill utskottet påminna om att digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling som ska ägas av verksamheten.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 21 mars 2022 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Fredrik Karlström, IT-chefen Francois Maugis och tf rättssakkunnige Rasmus Lindqvist. Till hörandet inbjöds även ledamöterna i lag- och kulturutskottet samt social- och miljöutskottet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Johan Lindström, Robert Mansén och Jörgen Strand.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2021-2022 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 3 maj 2022

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 12/2021-2022

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter