Finans- och näringsutskottets betänkande 13/2023-2024
|
| ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 13/2023-2024 | ||
| Datum |
| |
Finans- och näringsutskottet | 2024-09-19 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Finans- och näringsutskottets betänkande
Tillfälligt likviditetsstöd till kommuner
· Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2023-2024
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillfälligt likviditetsstöd till kommuner. Likviditetsstödet kan beviljas en kommun vars ekonomiska problem är så svåra att den till följd av likviditetsbrist inte längre kan garantera den lagstadgade servicen till invånarna. Stödet är avsett att beviljas i ett läge där kommunen själv redan har vidtagit alla till buds stående åtgärder för att kunna klara av att upprätthålla servicen.
Syftet med likviditetsstödslagen är att garantera invånarna i alla kommuner lagstadgade rättigheter. Likviditetsstödet beviljas enligt prövning av landskapsregeringen efter att medel har upptagits i budgeten.
Den föreslagna lagen är avsedd att vara tidsbestämd så att den kan tillämpas under den tid det tar att få kriskommunlagstiftningen på plats. Enligt förslaget ska lagen tillämpas under åren 2024–2026.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att den åländska kommunalekonomin ger ett synnerligen stabilt intryck när man betraktar den på aggregerad nivå. Sammantaget för samtliga kommuner kan man konstatera att de åländska kommunerna har mera kassamedel än vad de har skulder, vilket således innebär att den samlade åländska kommunekonomin är skuldfri. Totalt har de åländska kommunerna 40,7 miljoner euro i skulder vilket utgör 1 334 euro per invånare. Skuldsättningen har sjunkit jämfört med år 2014 då motsvarande siffror uppgick till 63,0 miljoner euro eller 2 180 euro per invånare.
När man sedan förflyttar blicken till de enskilda kommunerna blir bilden en annan, om man bortser från Mariehamn har 7 kommuner negativa finansiella tillgångar och med undantag av Lemland så rör det sig om kommuner med liten befolkningsfolkmängd och således ett litet svängrum i finansiellt hänseende.
Enligt lagförslaget budgeterar nästan alla åländska kommuner ett minusresultat för 2024. Som exempel nämns att det sammanlagda årsbidraget blir -10 miljoner euro och räkenskapsårets resultat -22,9 miljoner euro.
En titt på den kommunala ekonomistatistiken ger vid handen att den kommunala budgeteringen på aggregerad nivå inte är särskilt tillförlitlig. För fyraårsperioden 2020-2023 budgeterades totalt ett årsbidrag om 8,5 miljoner euro medan utfallet blev 60,3 miljoner euro. Motsvarande siffror för räkenskapsårets resultat var ett budgeterat resultat om -39,0 miljoner euro, medan utfallet blev 15,0 miljoner euro, en skillnad på 54,0 miljoner euro. Effekten av rytmstörningar till följd av välfärdsområdesreformen i riket har förorsakat ekonomiska konsekvenser för de åländska kommunerna och de slutliga effekterna är ännu inte helt klarlagda.
Utskottets slutsats av dessa siffror är att den åländska kommunala ekonomin på en aggregerad nivå har alla förutsättningar att fungera, men att den nuvarande organisatoriska strukturen gör att det aldrig kommer att uppstå en rimlig ekonomisk jämvikt mellan kommunerna. Det förefaller dessutom som osannolikt att det skulle vara möjligt att skapa sådana utjämningssystem som på ett rättvist och långsiktigt fungerande sätt skulle utjämna skillnaderna kommunerna emellan.
Utskottet har också erfarit att ett flertal remissinstanser anser att direkta likviditetsstöd skapar en bristande jämlikhet mellan kommunerna, eftersom stöden ska användas i akuta situationer som sannolikt inte kommer att kunna föregås av försök att lösa problemen på annat sätt.
Det har därför föreslagits att likviditetsstödet kunde beviljas som ett räntefritt lån som återbetalas när omständigheterna medger det, eller avskrivs om situationen blir varaktig eller en kommunsammanslagning blir aktuell.
Utskottet konstaterar att så som lagtexten är utformad är en sådan lösning fullt möjlig för landskapsregeringen att använda sig av.
Utskottet har också erfarit att det kommer att vara en krävande uppgift för landskapsregeringen att på en begränsad tid kunna bedöma en kommuns finansiella situation på ett objektivt sätt, eftersom det i teorin kan finnas outtömda möjligheter att höja avgifter, höja skatten, sälja egendom m.m. Dessa åtgärder är i allmänhet tidskrävande och kan inte genomföras snabbt, samtidigt som kommunens likvida situation kan försämras i en snabb takt. Utskottet konstaterar därför att landskapsregeringen har en möjlighet att inledningsvis ge ett räntefritt lån som sedan, när situationen blivit grundligare bedömd, vid behov kan omvandlas till ett bidrag.
Utskottet konstaterar att frågan om att kommunerna behandlas rättvist från landskapsregeringens sida är fundamental och därför alltid måste finnas med i landskapsregeringens bedömning.
Utskottet föreslår därför att lagen godkänns men konstaterar samtidigt att den enbart utgör en nödlösning i situationer som inte kan hanteras på annat sätt.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 5 juni 2024 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, lagberedaren Diana Lönngren, kommundirektörerna Christian Dreyer Jomala kommun, Niclas Karlsson Kökars kommun, Petri Rautanen Eckerö kommun, förbundsdirektören Minna Hellström från Ålands kommunförbund samt kanslichefen Emma Dahlén från Mariehamns stad.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse.
Mariehamn den 19 september 2024 | |
Ordförande |
John Holmberg |
Sekreterare |
Sten Eriksson |