Finans- och näringsutskottets betänkande 14/2023-2024
| |||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 14/2023-2024 | ||
| Datum |
| |
Finans- och näringsutskottet | 2024-09-24 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Finans- och näringsutskottets betänkande
Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2023
· Landskapsregeringens redogörelse nr 3/2023-2024
INNEHÅLL
Samordning och effektiviseringsprocesser
Resultat- och kostnadsutveckling
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen har i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland 2023 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2023-2024. Årsredovisningen inkluderar i enlighet med 19 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning landskapsbokslutet och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen ingår också landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2023.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2023 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.
Utskottets synpunkter
Årsredovisningen i allmänhet
Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Landskapets fastighetsverk, Landskapets pensionsfond och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. ÅHS upprättar också en egen utförlig verksamhetsberättelse som innehåller separata bilagor för bokslut, verksamhetsstatistik och personalberättelse.
Fastighetsverkets sifferbokslut ingår som en bilaga i bokslutet. Därtill finns det en bilaga med ett pro forma-koncernbokslut för landskapsregeringen och Fastighetsverket. Det konsoliderade bokslutet, som omfattar resultaträkning och balansräkning, är enbart att betrakta som informationsmaterial (bilagorna 3 och 4).
Landskapsförvaltningen utgör i dagsläget en relativt stor helhet omfattande den allmänna förvaltningen, fristående myndigheter, affärsverk och olika bolag. För att underlätta för allmänheten att skapa sig en bild över denna helhet föreslår utskottet att samtliga verksamhetsberättelser och bokslut skulle samlas på en egen sida på landskapsregeringens hemsidor.
Förvaltningsberättelsen
Förvaltningsberättelsen omfattar cirka 190 sidor text och utgör således större delen av hela årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgör numera en stramt hållen och systematisk redogörelse över verksamheten. Varje avdelning redovisar en årsöversikt, budget- och måluppfyllnad samt väsentliga förändringar. De fristående myndigheterna redovisar därtill för risker och osäkerhetsfaktorer samt för den interna kontrollen.
Samordning och effektiviseringsprocesser
Utskottet får regelbundet erfara hur det brister i samordning av anskaffningar, speciellt gällande olika systemplattformar. Samordningsbristerna gäller såväl inom landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter, kommunerna sinsemellan och även mellan landskapet och kommunerna.
Utskottet har inte närmare utrett orsakerna till detta, men det finns uppenbarligen en kultur där man värderar sin egen integritet så pass högt att de olika aktörerna inte ser något behov av att försöka få till stånd gemensamma upphandlingar och driftsfunktioner.
Enligt vad utskottet erfar förs det en diskussion om inrättande av ett servicecenter för landskapets olika servicefunktioner, men på sikt även för att betjäna kommunerna. Utskottet konstaterar att för att hålla ner kostnaderna och för att minska uppstartkostnaderna bör man sträva till virtuella arbetsmiljöer där eventuell överförd personal kan arbeta kvar i sina ursprungliga miljöer i görligaste mån.
Resultat- och kostnadsutveckling
Då man jämför resultatet för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Årsbidraget utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, skatteinkomster samt finansiella poster och uppgick till 37,7 miljoner euro, vilket således är en förbättring med 21,9 miljoner euro från föregående år.
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
Årsbidrag, milj.euro | 14,6 | -15,3 | 23,7 | 15,8 | 37,7 |
Avskrivningar | -9,0 | -10,6 | -19,1 | -11,5 | -12,1 |
Resultat före extra poster | 5,8 | -25,9 | 4,7 | 21,8 | 12,5 |
Periodens under- eller överskott | -2,0 | -50,0 | -0,2 | 15,3 | -3,9 |
Räkenskapsperiodens resultat år 2023 uppgår till 12,5 (21,8) miljoner euro. Detta belopp tyngs av den skadeståndsersättning om 13,2 miljoner euro som föranletts av hovrättens dom gällande upphandlingen av färjetrafik till Föglö och utgör således en engångskostnad. Om denna kostnadspost inte skulle ha funnits hade årets resultat uppgått till 25,7 miljoner euro. Utgående från de senaste fem årens relationstal går det att utläsa en svag positiv trend.
Det slutliga resultatet, som i årsredovisningen kallas ”Räkenskapsperiodens under eller överskott”, uppvisar ett minus om 3,9 miljoner euro. Minuset uppkommer på grund av bokföringstekniska orsaker då 16,4 miljoner euro reserveras för framtida kostnader. Om dessa medel, som huvudsakligen utgörs av PAF-medel, förs en diskussion på ett annat ställe i detta betänkande.
Verksamhetens kostnader uppgick år 2023 till 228,7 (222,1) miljoner euro, vilket är en ökning med 6,6 (12,3) miljoner eller 3,0 (5,9) procent jämfört med år 2022.
Kostnaderna för inkomst- och kapitalöverföringar ökade med 8,3 (3,0) miljoner euro till 109,2 (100,9) miljoner euro.
Budgetuppföljningen
Budgetefterlevnaden visar att 89 (87) % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har utnyttjats, vilket lämnade ett budgettekniskt överskott om 43,0 (46,8) miljoner euro. Av detta belopp överförs 27,5 (33,7) miljoner euro till budgetåret 2024.
De största avvikelserna mellan budgeterat belopp och utfall hänför sig till finansieringen av olika EU-program samt till användningen av PAF-medel.
Utskottet konstaterar att denna typ av projektorienterade anslag alltid kommer att uppvisa stora fluktuationer i utfallet. Utskottet konstaterar därför att landskapsbudgeten inte innehåller så kallad budgetluft i någon betydande utsträckning.
Beloppen i budgeten som hänför sig till verksamhet och överföringar och som överförs till följande år har tidigare år haft en tendens att stiga för varje år. Från 2023 överförs dock ett lägre belopp än tidigare år, 27,5 (33,7) miljoner euro. Som jämförelse kan nämnas att 2018 uppgick det överförda beloppet till 16,0 miljoner euro. Huvuddelen av de överförda beloppen kan hänföras till finans-, infrastruktur- och näringsavdelningarnas verksamhetsområden.
Investeringsanslagen (utan finansiella investeringar) uppgick till 46,0 (44,8) miljoner euro, av vilket 23,4 (18,1) miljoner euro utnyttjades. Till budgeten 2024 har 18,0 (26,7) miljoner euro av investeringsanslagen överförts.
Utskottet konstaterar att bokslutet innehåller nyckeltal som mäter det arbete som utförs i förvaltningen. Det pågår ett arbete inom landskapsregeringen att utveckla den här delen av bokslutet. Utskottet påpekar att det är av stor vikt för uppföljningen av bokslutet att man har relevanta nyckeltal som ger läsaren en god översikt av hur resurser har fördelats under bokslutsåret. Med mätbara nyckeltal har landskapsregeringen bättre möjligheter till kvalificerade avväganden huruvida resurserna i förvaltningen är ansträngda eller ej.
Skatteintäkter och likviditet
De totala intäkterna av skattekaraktär ökade med 26,1 (-3,2) miljoner euro, eller 8,75 procent, till 324,3 (298,3) miljoner euro jämfört med år 2022. Det bör noteras att år 2023 var det första året som inte hade kvarstående effekter från det tidigare skattefinansiella utjämningssystemet.
Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 40,9 (27,1) miljoner euro. Ökningen beror huvudsakligen på att uttaget från Penningautomatföreningen höjdes från 20,0 till 33,1 miljoner euro. Övriga intäkter i denna kategori består huvudsakligen av den finansiella överföringen från fastighetsverket som i budgeten hade sänkts från 6,0 till 4,5 miljoner euro. Bortfallet kompenserades genom en kraftig höjning av ränteintäkterna från olika slag av placeringar, från 0,6 till 2,9 miljoner euro.
Likviditeten har ökat med 14,2 (22,9) miljoner euro från 64,7 till 78,9 miljoner euro. Fastighetsverkets likviditet vid årsskiftet uppgick till 22,8 (18,2) miljoner euro, vilket innebär att landskapets totala likviditet vid årsskiftet uppgick till 101,7 miljoner euro.
Enligt motiveringen i förslaget till landskapslagen om fastighetsverket ska verkets likviditet hanteras inom ramen för landskapskassan. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utveckla en friktionsfri hantering av fastighetsverkets över- respektive underskottslikviditet utan att någon räntedebitering behöver förekomma.
Utskottet är av den uppfattningen att landskapsregeringen bör kunna använda landskapets samlade likviditet på ett dynamiskt sätt, vilket också skulle gälla den ”fondering” på 30 miljoner euro som planeras bli avsatt för finansiering av den tredje sektorn i framtiden i det fall tilldelningen från PAF inte kan hållas på nuvarande nivå.
Pensionskostnaderna
Utgifterna för landskapets pensioner uppgår till 42,1 (38,8) miljoner euro, vilket är 3,3 (1,5) miljoner eller 8,5 (3,8) procent högre än 2022. Enligt budgeten för 2022 skulle pensionskostnaderna ha uppgått till 42,0 miljoner euro. Den relativt stora höjningen beror sannolikt på de stora indexhöjningar som inflationen förorsakat. Antalet pensionstagare ökar för närvarande med nästan 100 personer per år.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
Inkomster från pensionsfonden | 19 100 000 | 20 275 000 | 21 400 000 | 22 400 000 |
Kostnader för pensioner | 36 506 700 | 37 342 800 | 38 768 200 | 42 107 200 |
Nettokostnad | 17 406 700 | 17 067 800 | 17 368 200 | 19 707 200 |
Antal pensionstagare | 3 034 | 3 112 | 3 224 | 3 305 |
Ur tabellen framgår det att nettokostnaderna för pensionerna tidigare har legat på drygt 17 miljoner euro, trots att pensionernas totalbelopp har stigit. Regleringen av nettokostnaden har skett genom ett ökat uttag från pensionsfonden, vilket är helt i samklang med fondens syften. För 2023 budgeterades en ökad nettokostnad, vilket innebar en höjning av nettokostnaderna med drygt 2 miljoner euro. Nettokostnadsnivån om 19,7 miljoner euro för 2023 används också i 2024 års budget.
Personal
I årsredovisningens relationstal för personalen ingår den allmänna förvaltningen och de underställda myndigheterna, förutom Landskapets fastighetsverk och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som redovisar personalparametrarna i sina egna årsredovisningar.
Antalet årsverken redovisas dock för hela landskapet, förutom för Landskapets fastighetsverk som utelämnats. Fastighetsverkets siffror går dock att få fram från verkets eget bokslut. Inom allmänna förvaltningen uppgick antalet årsverken till 308 (302), Fastighetsverket 57 (58), i de underställda myndigheterna till 506 (498) och inom ÅHS till 882 (880), totalt 1753 (1738). Årsverkena har således under året ökat med totalt 15. Utskottet har kunnat notera en diskrepans i antalet årsverken gällande ÅHS, som i sin egen årsberättelse anger antalet till 903.
Fastighetsverket bör i fortsättningen finnas med i redovisningen.
Utskottet noterar att årsverkena i de små myndigheterna inte redovisas på myndighetsnivå, detta för att inte identifiera individer. I detta fall handlar det dock om att redovisa resursanvändning i förhållande till budgeten varför utskottet är av den uppfattningen att de små myndigheternas årsverken i fortsättningen bör redovisas per myndighet.
Även antalet anställda redovisas för landskapsförvaltningens del och uppgår till 939, vilket kan jämföras med 814 årsverken. Antalet anställda är betydligt högre än mängden genomförda årsverken eftersom vikarier, deltidsanställda och timanställda ingår i siffran. Därtill kan noteras att möjligheten att ta ut statistik har förbättrats jämfört med tidigare år, vilket gav resultatet att antalet anställda ökade med 66 personer jämfört med 2022.
Även den hälsorelaterade frånvaron redovisas på ett tydligt sätt och uppgick år 2023 till 14 041 kalenderdagar (15 249), vilket är en minskning jämfört med 2022, men fortfarande högre än 2020 (10 073) och 2021 (9 580). Räknat per årsverken är frånvaron 17 (19) dagar per årsverke. Minskningen förklaras till stor del av att långtidssjukskrivningarna har minskat.
ÅHS gör upp ett eget personalbokslut. I december 2023 fanns det 975 (964) anställda personer, varav 236 (220) personer hade tidsbegränsade anställningar. Totalt beräknar man att antalet årsverken uppgick till 903 (880).
Antalet sjukdagar i ÅHS uppgick till 18 101 (23 765), vilket är 19 (25) dagar per anställd. Covid-19 toppade på Åland under början av 2022 vilket är orsaken till att sjukfrånvaron är högre under 2022 än tidigare år. På grund av pandemin har strängare närvaroregler än annars tillämpats, vilket har lett till att antalet sjukdagar för 2020-2022 var betydligt högre än tidigare.
Det genomsnittliga antalet månadsanställda i Fastighetsverket uppgår till 56,7 (57,5) personer.
Landskapets tillgångar
Landskapets lånefordringar (not 12) utgör finansiella tillgångar som kommer att återbetalas till landskapet och följaktligen successivt förbättra likviditeten. Lånefordringarna uppgår till netto 41,1 (42,6) miljoner euro och består av bostadslån 37,1 (38,6 m€), lån ur PAF-medel 3,6 (3,6 m€), övriga lån 2,1 (2,1 m€) och 1,7 (1,7) miljoner euro i nedskrivna/osäkra fordringar. Bostadslånen och de övriga lånen innehåller enbart återbetalningar, inga nya lån har beviljats på flera år. Beträffande PAF-lånen beviljas nya lån och amorteras på gamla lån.
Under posten ”fondernas kapital” finns 84,7 (66,1) miljoner euro upptaget (not 17). Av dessa medel utgörs 1,7 (1,7) miljoner euro av stipendiefonder och donationskapital. Dessa medel är placerade på egna konton och kan inte betraktas som en tillgänglig del av landskapets likviditet.
Återstoden om 83,0 (64,4) miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel, amorteringarna på återbetalade PAF-lån samt reserveringar som ingått i budgeten de senaste åren bland annat för finansiering av vattenvårdsprojekt och avsättningar för att garantera den tredje sektorns framtida finansiering. Större delen av dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet, utan medlen ingår i landskapets allmänna likviditet.
Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningen för åren 2021 och 2022 (FNU 22/2021-2022 och FNU 24/2022-2023) samt i betänkandet över landskapsrevisionens rapport gällande användningen och redovisningen av PAF-medel (FNU 23/2021-2022) lyft frågan om tydligare regler för de reserverade PAF-medlen, samt även hela lagstiftningen kring penningautomatföreningens verksamhet. Utskottet hänvisar till sina tidigare betänkanden för närmare argumentation i frågan.
Landskapets pensionsfond
Landskapets pensionsfond är en avsevärd finansiell tillgång. Värdet på pensionsfondens totala tillgångar räknat till marknadsvärde anges till 524,2 (494,5) miljoner euro per den 31.12.2023, vilket ger en fonderingsgrad om 61 (60) procent. Fonderingsgraden anger hur stor andel medel som finns fonderade för att täcka det pensionsansvar som finns för stunden. Även om en direkt jämförelse inte är möjlig kan utskottet konstatera att landskapets fonderingsgrad är hög i jämförelse med statens pensionsfond, som i lag är begränsad till en fonderingsgrad om högst 25 procent.
Landskapets uppskattade pensionsansvar per 31.12.2023 uppgick till 857,6 (823,4) miljoner euro. Beräkningen är en uppskrivning av den senaste grundliga beräkningen som utfördes 2021.
I bokslutet för fonden framgår ur textdelen att pensionsfonden har bildat och äger bolaget Landskapet Ålands pensionfond Fastighetsförvaltning Ab, vars syfte är att sköta förvaltningen av kvarteret iTiden (Västra Klinten 16-3). Bolaget har två anställda. Bolagets årsredovisning har inte konsoliderats i pensionsfondens årsbokslut, men borde trots det förtecknas i listan över tillgångar.
Pensionsfonden äger också byggnaden och tomten Böndernas Hus på Torggatan i Mariehamn (Storängen 9-14) som hyrs ut till Mariehamns stad för Medborgarinstitutets verksamhet. Utskottet har noterat att staden söker nya lokaler för Medborgarinstitutets verksamhet, vilket rimligen kan få konsekvenser för fonden.
Pensionsfonden bildade år 2019 ett holdingbolag i Sverige, Brightnala Holding Ab, som vid bokslutstillfället förvaltar fyra svenska fonder (Brightly Ventures I, Slättö Core Plus, Slättö Value Add II och Svenska Bostadsfonden). De fyra fonderna förtecknas i pensionsfondens bokslut med sina anskaffnings- och marknadsvärden i fondens tillgångsförteckning, 19,1 respektive 19,3 miljoner euro, medan holdingbolagets värde enbart tas upp till cirka 4 500 euro, det vill säga bolagets eget aktiekapital (50 000 SEK). Detta blir inte helt korrekt eftersom holdingbolaget Brightnala är den egentliga ägaren till dessa fondandelar och även har dem upptagna i sin balansräkning.
Enligt pensionsfondens innehavsförteckning har de fyra fonderna i Brightnala Holding Ab ett marknadsvärde om 19,3 miljoner euro medan det i Brightnala Holdings Ab eget bokslut framgår att fondtillgångarna är upptagna till 14,9 miljoner euro, vilket antyder att marknadsvärdena i pensionsfondens bokslut kan vara övervärderade med 4,4 miljoner euro. Utskottet har erfarit att bokslutet i Brightnala inte uppgjorts på ett korrekt sätt, trots att det genomgått revision och att avsikten är att upprätta ett nytt bokslut.
Utskottet konstaterar att trots att det rör sig om mindre än en procent av fondens totalvärde så handlar det ändå om relativt betydande belopp i absoluta termer varför siffror som kan härledas ur fakta måste återges på ett riktigt sätt i bokslutet.
Utskottet noterar att de fyra fonder som ingår i Brightnala är av typen ”private equity”, vilket i dagligt tal kan översättas till ”riskkapital”. Gemensamt för fonder inom private equity-sfären är att de inte noteras på en marknadsplats, utan marknadsvärdena bestäms på basen av de årsredovisningar som görs upp av de företag som ingår i fondens ägo. Det är således relativt svårt att bilda sig en uppfattning om riskerna med fondens private equity-placeringar.
Utskottet noterar att på 10 år har anskaffningsvärdet för private-equity-placeringarna i pensionsfonden ökat från 10 miljoner euro till 88 miljoner euro och således tagit upp en allt större andel av fondens placeringar.
Pensionsfonden har inom ramen för sitt mandat möjliggjort dessa placeringar genom att öka fullmakten för tillgångskategorin ”övriga placeringar” från intervallet 0-15 % år 2014 till 0-35 % som andel av hela fondens värde.
Placeringsverksamheten i pensionsfonden regleras av landskapsförordningen (1996:45) om placering av de medel som landskapets Ålands pensionsfond förvaltar. Senaste ändring i förordningen gjordes 2010.
Utskottet föreslår att landskapsregeringen ser över förordningen så att den överensstämmer med dagens placeringsverksamhet. Som ett exempel kan nämnas att det är föga troligt att fonden efterlever förordningens 13 § om begränsning av valutarisken så att endast 20 procent av tillgångarna får vara i annan valuta än euro eller annars ha fullständigt skydd mot valutakursförändringar. Fondens verksamhetsberättelse har ingen egen redovisning över valuta- eller andra risker.
Utskottet anser att pensionsfondens årsredovisning bör stramas upp till nästa redovisningstillfälle och göras tydligare och enhetligare. Förutom de saker som noteras ovan kan även nämnas att de bokslutsnoter som finns saknar motsvarande numrering i resultat- och balansräkningen.
Landskapets fastighetsverk
Landskapets fastighetsverk uppvisar ett resultat om 6,4 miljoner euro, vilket är en resultatökning om 0,5 miljoner euro, något som i sin helhet kan förklaras med ränteintäkter på den stora kassa som ligger i fastighetsverket.
Den återstående delen av resultatet om 5,9 miljoner euro motsvarar ungefär det belopp som är inbyggt i kalkylen för internhyressystemet och som ska återbetalas till landskapsregeringen. För år 2023 var dock endast 4,5 miljoner euro budgeterat som överföring i landskapsbudgeten. I balansräkningen kvarstår därmed 2,5 miljoner euro i fritt eget kapital, i praktiken outnyttjade överskott från tidigare år.
Noteras kan att den budgeterade återbetalningssumman i landskapets budget för 2024 är 5,0 miljoner euro.
Utskottet har noterat att de externa kundfordringarna har ökat successivt från år till år. De senaste årens stora belopp beror på naturliga orsaker, som att fakturering skett just inför årsskiftet och att man bedrivit relativt stora ombyggnadsprojekt där kostnaderna ska delas med övriga parter. Det fanns dock vid årsskiftet ett relativt stort antal kundfordringar vars upprinnelse låg långt bak i tiden.
Utskottet har erfarit att fastighetsverket under 2024 har tecknat avtal med en inkassobyrå varför utskottet drar slutsatsen att hanteringen av kundfordringarna kommer att utföras på ett aktivare sätt än tidigare.
Landskapets bolag
I sitt betänkande över årsredovisningen för 2022 gjorde utskottet en genomgång av landskapets bolag och förde en diskussion över bolagsstyrningen. Utskottet vill framhålla att detta betänkande hade en långsiktig inriktning och att tankarna i betänkandet inte bör glömmas bort.
Utskottet noterar att landskapsregeringen på ett förtjänstfullt sätt har ökat genomlysningen av bolagsstrukturen genom att i förteckningen över landskapets aktier (not 10) gjort en indelning i dotterbolag, intressebolag och övriga bolag. Utskottet noterar dock att vissa av bolagen borde sorteras in under kategorin ”finansiella värdepapper”, vilka upptecknas under not 14.
Utskottet konstaterar att landskapsregeringen genom åren har utlokaliserat delar av sina verksamheter i fristående myndigheter, affärsverk och bolag. När detta skrivs pågår ytterligare en bolagsbildning där landskapet kan komma att bli en betydande ägare.
De fristående myndigheterna och affärsverken kan revideras av Landskapsrevisionen, medan bolagen i allmänhet endast revideras av fristående revisorer.
Utskottet anser att landskapets helägda bolag också borde kunna genomgå en grundligare effektivitetsrevision i likhet med de myndighetsutövande organen, eftersom den normala revisionen som bolagen genomgår till största delen granskar siffror och laglighetsefterlevnad och att revisionsutlåtandet inte innehåller någon substanstext som skulle kunna ge information till de ägande organen, landskapsregeringen och lagtinget.
Pågående rättegångar
I samband med bokslutet för 2022 noterade utskottet att två betydande rättsprocesser pågick som båda var kopplade till upphandlingar. I den första rättegången som gällde upphandling av personaladministrativa system har käromålet mot landskapsregeringen förkastats, men domen är överklagad och hade således inte vunnit laga kraft. I den processen har hovrätten givit dom den 4 december 2023 varvid tingsrättens dom lämnas oförändrad.
I den andra rättegången gällande färjetrafik till Föglö har tingsrätten dömt landskapsregeringen att erlägga motparten (konsortiet Ansgar Ab och Finlands färjetrafik Ab) ett skadestånd om drygt 10 miljoner euro plus räntor.
Domen överklagades till hovrätten som avgav en dom 24 januari 2024 enligt vilken landskapet blev ersättningsskyldigt. Beloppet om cirka 13,2 miljoner euro budgeterades i ändringsbudgeten 3/2023 och finns också upptaget som en extraordinär kostnadspost i landskapets resultaträkning för 2023.
Landskapsregeringen beslutade efter hovrättsdomen att besvära sig över domslutet till den del det gällde sättet att räkna ut skadeståndets storlek. Skadeståndet deponerades i sin helhet hos Statens ämbetsverk i väntan på Högsta domstolens dom. Den 19 april 2024 kom dock parterna överens om en förlikning, vilket innebär att landskapet ersätter konsortiet med 11,9 miljoner euro. Mellanskillnaden om nästan 1,3 miljoner euro kommer att ingå i årsredovisningen för 2024.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 5 juni 2023 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens granskning av densamma.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, byråchefen Conny Nyholm, redovisningschefen Boel Josefsson och fondchefen Johan Budd från finansavdelningen, förvaltningschefen John Eriksson samt verkställande direktören Stefan Rumander från Landskapets fastighetsverk.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2023 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt
att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.
Mariehamn den 24 september 2024 | |
Ordförande |
John Holmberg |
Sekreterare |
Sten Eriksson |