Landskapsregeringen föreslår att studiestödslagen ändras för att uppdatera den delvis föråldrade lagen, höja inkomstgränserna för rätt till studiestöd och bostadsstöd, justera vissa studiepenningsbelopp, ändra bestämmelserna om vuxenstudiestöd samt indexbinda inkomstgränsen.

Avsikten är att lagen ska träda i kraft till det nya läsåret som börjar den 1 augusti 2023.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med smärre förändringar av språklig och teknisk natur.

Utskottets synpunkter

Utskottet framhåller gärna vikten av ett livslångt lärande, vilket innebär att individen alltid ska kunna känna att studier är viktiga och nyttiga för den egna utvecklingen. Därför är det också viktigt att systemet för studiestöd utvecklas och hålls i takt med tiden så att det möjliggör att personer som redan är ute i arbetslivet har möjlighet att fort- och vidareutbilda sig och ändå ha möjligt att erhålla en basfinansiering för att klara sitt uppehälle.

Det ska också vara möjligt att bedriva studier samtidigt som man förvärvsarbetar. Under år 2022 (LF 9/2021-2022) infördes en tillfällig 21a § som tillfälligt slopade den övre inkomstgränsen för beviljande av studiestöd. Motiveringen till detta var att landskapsregeringen ville möjliggöra för studerande att arbeta vid sidan om studierna, detta för att man såg att det förelåg en hög efterfrågan på arbetskraft i vissa branscher.

I samband med budgeten för 2023 förlängdes 21a § att gälla till 31.7.2023 (LF 7/2022-2023) och utskottet framförde i sitt betänkande (FNU 2/2022-2023) att åtgärden måste utvärderas i snabb takt. Utskottet noterar att den sökandes inkomster åter igen beaktas i bedömningen vid beviljandet av studiestöd, men att det övre månatliga beloppet för sökandes inkomst har höjts med 50 procent från 939 euro per månad till 1 410 euro per månad.

Utskottet konstaterar ytterligare att det skett en anpassning av studiestöden till den planerade avgiftsfria gymnasieutbildningen. För de studerande som omfattas av kostnadsfria gymnasiestudier sänks studiestöden vilket medför sänkta kostnader om 113 000 euro under år 2023 och 255 000 euro under år 2024 och framåt. De ökade kostnader som ett kostnadsfritt gymnasium förorsakar är således åtminstone delvis finansierade av de sänkta studiestödsbeloppen.

Utskottet konstaterar att det i praktiken genomförts ett kostnadsfritt gymnasium för årskurs 1 i yrkesgymnasiet och i samtliga klasser i Ålands Lyceum trots att det inte finns något lagstöd för den saken och önskar framhålla vikten av att gymnasielagen ändras så att det föreligger ett tydligt lagstöd för ett kostnadsfritt gymnasium. Utskottet ber landskapsregeringen överväga möjligheten att finansiera kostnadsökningarna för det kostnadsfria gymnasiet med sänkningar i studiestödet.

Utskottet noterar att lagförslagets totala kostnadseffekt uppgår till 231 000 euro för år 2023 och 375 000 euro för år 2024. Kostnadseffekten gäller de strukturella förändringar som skett i studiestödet som en följd av de lagändringar som föreslås. Från år 2025 och framåt är kostnadseffekten 195 000 euro netto eftersom kostnaderna för den temporära höjningen av bostadsstödet utgår under år 2024.

Utskottet önskar lyfta att även de stöd som inte genomgår strukturella förändringar höjs med den årliga indexförändring som stipuleras i 6a §. Höjningen för 2023 är 6,6 procent och är således inbakad i vissa av de belopp som framkommer i tabellen i 8 §. Följande årliga indexförhöjning av studiestödsbeloppen enligt 6a § tillämpas således från och med den 1.8.2024.

Korrigering

Utskottet har erfarit att det uppstått ett korrekturfel i lagförslagets allmänna motivering i tredje stycket i avsnitt 3.2. Den korrekta merkostnaden för det temporärt höjda bostadsbidraget är 144 000 euro under 2023 och 180 000 euro under år 2024.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 17 april 2023 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Annika Hambrudd, avdelningschefen Niklas Stenbäck vid utbildnings- och kulturavdelningen, lagberedaren Lotta Wickström, vikarierande handläggningschefen Marika Sundqvist-Karlsson vid Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet samt t.f. förvaltningschefen Ronny Holmström-Wall vid Ålands gymnasium.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén, Jörgen Strand och Stephan Toivonen.

Beslutet tillkom efter omröstning varvid ordföranden Jörgen Pettersson, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom och Robert Mansén stödde betänkandet och ledamoten Stephan Toivonen avstod från att rösta.

Reservation

Vice ordföranden John Holmberg har lämnat en reservation mot betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring och temporär ändring av landskapslagen om studiestöd

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 11 och 12 §§ landskapslagen (2006:71) om studiestöd,

ändras 1, 2 och 3 §§, 4 § 1 och 2 mom., 5 §, rubriken till 2 kap., 6 §, 6a §, 7-10 §§, 13-16 §§, 19-22 §§, 23 § 3 och 4 mom., 23a §, 24 och 25 §§, 27 §, 29 § 1 mom., 36 § 3 mom. samt 37 och 38 §§ och 39a §, av dessa lagrum 2 och 3 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2020/59, 5, 10 och 13 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2015/114, 6a och 20 §§ sådan de lyder i landskapslagen 2021/55, 8 och 25 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2008/66, 21, 29 och 36 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2013/16, 22 § sådan den lyder i landskapslagen 2016/83, 39a § sådan den lyder i landskapslagen 2021/113 och flyttas 19 § till 2 kap., samt

fogas till lagen en ny 26a § och nya 39b-c §§, till 41 § ett nytt 2 mom., så nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., samt temporärt en ny 14a § som följer:

1 §

Tillämpningsområde

Den som är stadigvarande bosatt på Åland och har rätt att uppehålla sig i Finland annat än tillfälligt har rätt till studiestöd i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Rätt till studiestöd har även den som

1) med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart har rätt till studiestöd enligt denna lag,

2) har permanent uppehållsrätt i Finland enligt 10 kap. i utlänningslagen (FFS 301/2004),

3) har permanent uppehållsrätt i Finland enligt artikel 15 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2019/C 384 I/01 (utträdesavtalet) eller

4) tidigare omfattats av bestämmelserna i 1 mom. och som nekats studiestöd i bosättningslandet för att han eller hon inte omfattas av den lagstiftning om studiestöd som tillämpas i bosättningslandet, om bosättningslandet är ett EES- eller EU-land.

Studiestöd beviljas för studier som pågår minst åtta veckor i följd efter avslutad läroplikt. Om studierna ingår i ett program som den studerande är antagen till kan studiestöd beviljas även för en kortare tid.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd trots att de förutsättningar som anges i 1 mom. inte är uppfyllda.

Studiestöd beviljas av Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet.

2 §

Definitioner

Med den som är stadigvarande bosatt på Åland avses en person som har haft sin hemkommun på Åland i annat syfte än studier, i minst sex månader i en följd före den första månaden för vilken studiestöd beviljas. Den stadigvarande bosättningen ändras inte för den som bor på annan ort huvudsakligen på grund av studier och som beviljats studiestöd enligt denna lag.

Med läsår avses den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år.

Med termin avses hösttermin eller vårtermin. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 januari och vårterminen börjar den 1 februari och slutar den 31 juli.

Med stödmånad avses en månad under vilken studeranden får studiestöd.

Med högskolor avses högskolor och universitet samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

Med andra läroanstalter avses skolor på gymnasialstadienivå, folkhög-skolor, yrkeshögskolor i Sverige, institut samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

Med kreditinstitut avses penninginrättningar, fonder, sammanslutningar och andra inrättningar vilkas verksamhet omfattar beviljande av lån mot borgen.

Med studier som huvudsyssla avses studier på heltid eller deltid som den studerande antagits till.

Med högre högskoleexamen avses en examen för vilken fordras minst 300 ECTS-poäng eller som anses motsvara minst 300 ECTS-poäng.

Med heltidsstudier avses

a) att studierna sker inom ramen för den högskoleutbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 5 ECTS-poäng per månad,

b) att studierna sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 4,78 kompetenspoäng per månad eller

c) att studierna sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt som motsvarar minst 22 kurser per läsår.

Med deltidsstudier avses

a) att studierna sker inom ramen för den högskoleutbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 ECTS-poäng per månad,

b) att studier sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 kompetenspoäng per månad eller

c) att studier sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. I del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt som motsvarar minst 11 och högst 21 kurser per läsår.

3 §

Studier som berättigar till studiestöd

De allmänna villkoren för rätt till studiestöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt eller deltar i grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, att studierna bedrivs som huvudsyssla, att den studerande studerar i tillräcklig omfattning samt att den studerande behöver ekonomiskt stöd.

Närmare bestämmelser om behovet av ekonomiskt stöd finns i 3 kap.

4 §

Högskolestuderandes studieprestationer

Den som avklarat i genomsnitt minst 4,89 ECTS-poäng per månad under ett läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för heltidsstudier.

Den som avklarat i genomsnitt minst 2,72 ECTS-poäng per månad under ett läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för deltidsstudier.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 §

Tidsbegränsningar

Studiestöd beviljas för den tid den studerande bedriver studier, men högst för 55 månader för högskolestudier och 36 månader för andra studier. Utbildningstiden för andra studier räknas från och med den månad den studerande fyller 20 år.

Tiden kan förlängas med högst nio månader för högskolestudier på heltid, om högst 60 ECTS-poäng kvarstår för avläggande av examen.

Tiden kan förlängas med högst 15 månader för dubbelexamen, examen som är minst 300 ECTS-poäng eller påbyggnadsexamen för högskolestudier på heltid, om maximalt 100 ECTS-poäng återstår till examen.

Vuxenstudiepenning för avläggande av vetenskaplig påbyggnadsexamen kan beviljas för högst 12 månader. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader.

Studiestöd beviljas inte för en kortare period än åtta veckor. Om studierna ingår i ett program som den studerande antagits till kan studiestödet beviljas för en kortare tid.

Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina kan utfärdas i landskapsförordning

2 kap.
Studiestödsformer

6 §

Studiestödsformer

På de villkor som bestäms i denna lag beviljas studiestöd i form av

a) studiepenning eller vuxenstudiepenning

b) bostadsstöd,

c) försörjartillägg,

d) tillägg för studerande som är 17 år samt

e) landskapsborgen för studielån.

Studiepenning och vuxenstudiepenning kan inte beviljas under samma tidsperiod.

6a §

Indexjustering

Beloppen för de olika studiestödsformerna i 2 kap. samt gränsen för den studerandes inkomster i 20 § och gränsen för föräldrarnas inkomst i 21 § indexjusteras årligen med den ändring av konsumentprisindex som Ålands statistik- och utredningsbyrå fastställt för det föregående kalenderåret. Beloppen justeras inte om ändringen i konsumentprisindex är negativ.

De indexjusterade beloppen fastställs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten före utgången av april månad och tillämpas från och med augusti månad.

7 §

Rätt till studiepenning

En studerande har rätt till studiepenning från ingången av den kalendermånad då barnbidrag inte längre betalas för den studerande enligt bestämmelserna i landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.

8 §

Studiepenningens fastställande och belopp

Studiepenningen fastställs med beaktande av den studerandes ålder, boendeform, studieform och studietakt.

Studiepenningens belopp i euro per månad är:

ÅLDER		17				18 +
BOENDEFORM		HOS FÖRÄLDRAR		SJÄLVSTÄNDIGT		HOS FÖRÄLDRAR		SJÄLVSTÄNDIGT
STUDIETAKT		HELTID	DELTID	HELTID	DELTID	HELTID	DELTID	HELTID	DELTID
STUDIEFORM	Kostnadsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet	128	64	184	92	138	69	194	97
	Högskola	186	93	260	130	300	150	370	185
	Annan skola	146	73	216	108	236	118	308	154

För en studerande som studerar vid annan skola än högskola och som inte erbjuds kostnadsfri lunch i skolan höjs beloppet till samma belopp som för studerande vid högskola.

9 §

Vuxenstudiepenning

En studerande har rätt till vuxenstudiepenning från ingången av den månad då den studerande fyller 30 år.

10 §

Vuxenstudiepenningens fastställande och belopp

Vuxenstudiepenningen består av en grunddel och ett inkomsttillägg.

Grunddelen är 450 euro per månad. Inkomsttillägget är 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen avrundat till närmaste euro. Vuxenstudiepenningens sammanlagda belopp för heltidsstudier är högst 1 072 euro per månad för heltidsstudier. Beloppet för deltidsstudier är 50 procent av beloppet för heltidsstudier.

Månadsinkomsten är den skattepliktiga förvärvsinkomsten i medeltal per månad under de sex eller tolv månader som infaller omedelbart före den första månaden för vilken vuxenstudiepenning beviljas eller i medeltal per månad i den senast fastställda beskattningen.

Vuxenstudiepenningens belopp fastställs en gång. Om någon ansöker om vuxenstudiepenning på nytt, minst tio år efter att beloppet fastställdes, indexjusteras det fastställda beloppet med den ändring av konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för tiden sedan beloppet fastställdes, avrundat till närmaste euro.

13 §

Bostadsstöd

En studerande som beviljats studiepenning eller vuxenstudiepenning och har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem har rätt till ett bostadsstöd om den studerande

1) studerar vid högskola,

2) har fyllt 18 år eller

3) behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.

En studerande som inte har rätt till studiepenning enligt bestämmelserna i 7 §, men har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem, har rätt till ett bostadsstöd om den studerande behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.

En studerande som bor i samma hushåll som sitt minderåriga barn eller med sin vårdnadshavare som beviljats studiestöd, har endast rätt till bostadsstöd för en bostad som används på grund av studier och som finns på annan ort än familjens stadigvarande bostad eller om den studerande studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier.

Den som studerar utomlands beviljas bostadsstöd på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket.

14 §

Bostadsstödets belopp

Bostadsstödets belopp är 80 procent av den studerandes boendekostnad, men högst 249 euro per månad.

14a §

Bostadsstödets belopp under läsåret 2023-2024

Med avvikelse från bestämmelserna i 14 § är bostadsstödets belopp högst 274 euro per månad under perioden från den 1 augusti 2023 till den 31 juli 2024.

15 §

Försörjartillägg

En studerande som har vårdnaden om ett eller flera barn under 18 år har rätt till ett försörjartillägg.

16 §

Försörjartilläggets belopp

Försörjartilläggets belopp är 78 euro per barn per månad.

19 §

Tillägg för studerande som är 17 år

En studerande som är 17 år kan efter den ekonomiska prövning som avses i 21 § ha rätt till ett tillägg till studiepenningen.

20 §

Inkomsternas inverkan på studiestödet

En heltidsstuderande har rätt till studiestöd om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst är högst 1 410 euro i genomsnitt per stödmånad.

En deltidsstuderande har rätt till studiestöd om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst är högst 2 040 euro i genomsnitt per stödmånad.

Vid beräkningen av förvärvsinkomsterna beaktas endast den inkomst den studerande har under de kalenderdagar som studiestöd beviljas. Vid beräkningen av kapitalinkomsterna beaktas den inkomst den studerande har under hela året.

Från den skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsten dras studiepenning, vuxenstudiepenning, försörjartillägg och tillägg för studerande som är 17 år av.

21 §

Studerande som är 17 år

En studerande som är 17 år har rätt till det tillägg som avses i 19 § beroende på föräldrarnas senast fastställda nettoförvärvs- och kapitalinkomster, enligt följande:

Föräldrarnas sammanlagda inkomst	Heltidsstudier	Deltidsstudier
Mindre än 35 776 euro per år	84 euro	42 euro
Mindre än 43 365 euro per år	56 euro	28 euro

Om föräldrarna inte bor i samma hushåll beaktas bara inkomsterna för den förälder som den studerande bor eller senast har bott hos.

Om det utöver den studerande finns andra barn under 18 år som bor i hemmet, höjs den inkomstgräns som avses i 1 mom. med 4 208 euro per barn.

22 §

Förmåner som begränsar rätten till studiestöd

En studerande som får någon av följande förmåner har inte rätt till studiepenning eller vuxenstudiepenning:

a) ålderspension, pensionsstöd eller garantipension;

b) full invalidpension eller sjukpension;

c) studiestöd eller vuxenutbildningsstöd från riket;

d) generationsväxlingspension eller avträdelseersättning till lantbruksföretagare;

e) rehabiliteringsstöd för samma utbildning;

f) arbetslöshetsdagpenning;

g) arbetsmarknadsstöd;

h) utbildning med stöd av landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning;

i) alterneringsersättning,

j) dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) eller

k) får full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (FFS 626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015), i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (FFS 873/2015), i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (FFS 404/1948) eller i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (FFS 1521/2016) eller

l) deltar i utbildning med stöd av landskapslagen ~~(2015:56)~~ om sysselsättningsfrämjande utbildning eller läroavtalsutbildning med stöd av landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning eller

m) får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt.

Studiestöd beviljas inte en studerande som gör beväringstjänst eller civiltjänst eller som avtjänar frihetsstraff och studerar i anstalten.

Med förmåner som avses i 1 mom. jämställs motsvarande förmåner från ett annat land än Finland.

23 §

Ansökan om och beviljande av studiestöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Studiestöd beviljas för högst ett läsår i sänder.

Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan inlämnats. Personer som avses i 1 § 3 mom. 4 punkten beviljas studiestöd tidigast från den månad då ansökan lämnats in till behörig myndighet i bosättningslandet.

23a §

Rätt att få uppgifter ur inkomstregistret

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet har i enlighet med 5 kap. 13 § 33 punkten lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) och trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar rätt att erhålla sådana uppgifter ur inkomstregistret som behövs för att fatta beslut om studiestöd.

24 §

Komplettering av ansökan

På arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skriftliga begäran om komplettering ska ansökan kompletteras senast inom den termin som ansökan gäller. Om tiden efter det att komplettering begärdes och fram till terminens slut omfattar mindre än två månader ska komplettering ske senast inom två månader efter begäran. En ansökan om studiestöd som kompletteras efter dessa tidsfrister beviljas inte.

25 §

Utbetalning av studiestöd

Studiestöd beviljas för högst nio månader per läsår. Studiestöd kan även beviljas för längre tid än nio månader om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under läsåret under en längre tid än det och att studierna uppgår till minst deltidsstudier.

Studiestödet beviljas per dag i varje kalendermånad. En studiestödsmånad är 30 dagar. Studiestödet ska utbetalas senast den fjärde dagen i varje månad för vilken den studerande har rätt till studiestöd.

26a §

Avslag av ansökan, justering och indragning av studiestöd

Studiestödet kan justeras eller dras in om det skett en sådan förändring i den studerandes förhållanden som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet.

Studiestödet kan justeras eller dras in, eller en ansökan om studiestöd avslås, om den studerande inte studerat i tillräcklig omfattning. Vid högskolestudier dras studiestödet in vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs. Studiestödet kan dras in retroaktivt om antalet studieprestationer varit synnerligen litet. Framgången i studierna följs upp av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den utredning som begärs kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har till sitt förfogande.

Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas på den studerandes begäran.

27 §

Återkrav

En förmån som enligt denna lag betalats utan grund eller till ett för stort belopp kan återkrävas. Ett beslut om återkrav ska innehålla beloppet som återkrävs och grunderna för återkravet.

Återkravet kan frångås helt- eller delvis om återkrav med beaktande av omständigheterna är oskäligt eller om det belopp som betalts utan grund är obetydligt.

Återkravet kan frångås helt efter det att beslut om återkrav har fattats, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Återkravet kan också verkställas så att det belopp som återkrävs dras av från studiestöd som senare beviljas mottagaren av stödet.

Ett beslut om återkrav som vunnit laga kraft får verkställas som en dom som har vunnit laga kraft.

29 §

Lyftande av studielån mot landskapsborgen

Landskapsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Landskapsborgen för studielånets sammanlagda belopp höjs för varje termin en studerande får studiestöd med det tillägg på studielånet som beviljas av kreditinstitutet för betalning av den ränta på studielånet som förfaller under läsåret.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

36 §

Beviljande av betalningsbefrielse

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Partiell betalningsbefrielse kan beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försämrats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt. En förutsättning för partiell betalningsbefrielse är att en återbetalningsplan gjorts upp och följts.

37 §

Ränta på borgensfordran

På landskapets hela borgensfordran på grund av landskapsborgen för studielån ska låntagaren betala den ränta som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (FFS 633/1982).

Genom landskapsregeringens beslut kan bestämmas om en ränta som är lägre än den ränta som avses i 1 mom.

38 §

Landskapets betalning av ränta

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar förfallna räntor till kreditinstitut på grund av studielån till låntagaren efter slutförda studier och avlagd examen i följande fall:

a) låntagaren har varit arbetslös minst 60 dagar under de fyra senaste månaderna före den sista räntebetalningsdagen och har högst 760 euro per månad i bruttoinkomst, för låntagare som har vårdnad om barn som inte fyllt 18 år höjs bruttoinkomstens belopp med 120 euro för varje barn;

b) låntagaren har fått graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) för minst 24 vardagar under den månad som räntan förfaller till betalning och har inte fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning eller

c) låntagaren har fått graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för minst 50 vardagar under de sex månader som föregått den dag räntan förfaller till betalning och har inte fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning.

Om båda vårdnadshavarna samtidigt har rätt till föräldrapenning under den månad räntan förfaller till betalning betalas endast förfallna räntor för den ena vårdnadshavarens studielån.

I de fall som avses i 1 mom. b och c punkterna betalar Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inte räntan, om det före den månad då räntan förfaller till betalning har gått mer än tolv månader sedan den månad då låntagaren senast fått studiestöd.

39a §

Rätt att få uppgifter

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få följande uppgifter:

1) identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som blivit godkända vid antagningen av studerande, av Utbildningsstyrelsen och läroanstalterna;

2) identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som tagit emot en studieplats samt uppgift om läroanstalt och studier, av Utbildningsstyrelsen;

3) identifikations- och individualiseringsuppgifter för de studerande samt uppgifter om de studerandes studier och uppföljningen av studierna, av läroanstalterna eller från Utbildningsstyrelsens eller undervisnings- och kulturministeriets informationsresurs;

4) uppgifter för varje låntagare om till vilket belopp studielån med landskapsborgen har lyfts, om amorteringarna på studielånet och om räntorna, av penninginstituten;

5) uppgifter om när ett straff enligt fängelselagen (FFS 767/2005) börjar och slutar, av straffanstalterna, samt

6) de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa och utveckla studiestödsuppgifter, av andra myndigheter.

39b §

Rätt att lämna ut uppgifter

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att lämna ut följande uppgifter:

1) uppgifter om landskapsborgen för studielån och dess giltighet, till det penninginstitut där den studerande har sökt studielån;

2) uppgifter för läggande av räntor enligt 31 § till lånekapitalet samt i fråga om landskapsborgen som beviljats uppgifter om att studierna upphört, till det penninginstitut där den studerande har studielån, samt

3) uppgifter om studiestöd som personer som studerar i dessa länder får från arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, till nordiska studiestödsmyndigheter.

39c §

Teknisk anslutning

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har rätt att öppna en teknisk anslutning till mottagare som avses i 39b § för sådana uppgifter som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har rätt att lämna ut.

Uppgifterna ska överföras i ett krypterat eller på annat sätt skyddat format och överföringen ska ordnas så att mottagaren verifieras eller identifieras på ett tillräckligt informationssäkert sätt innan överföringen görs.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter inhämtas utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett behörigt sätt.

41 §

Ändringssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

~~I e~~Ett interimistiskt beslut om justering eller indragning av studiestöd får inte överklagas genom besvär.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2023.

Bestämmelserna i 14a § gäller till och med den 31 juli 2024.

Bestämmelsen i 5 § om tidsgränsen tillämpas på andra studier än högskolestudier för studier som inleds efter lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen kräver får vidtas innan den träder i kraft.

__________________

Mariehamn den 27 april 2023

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 15/2022-2023

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter