Landskapsregeringen föreslår att den föråldrade landskapslagstiftningen om sysselsättningsfrämjande utbildning förnyas. Syftet med denna utbildning är att tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft och motverka arbetslöshet. Samtidigt ska utbildningen stärka den enskildes möjligheter att få och behålla ett bestående arbete. Den sysselsättningsfrämjande utbildningen ska i huvudsak utöka yrkesfärdigheterna.

I landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet införs möjligheten att genomföra utbildningsprövning utöver arbetsprövning, samtidigt som lagen kompletteras med nya åtgärder i form av frivilliga studier med bibehållen arbetslöshetsförmån. Även bestämmelserna om sysselsättningsstöd ses över. Bland annat föreslås sysselsättningsstöd kunna beviljas en arbetslös arbetssökande först från och med 17 års ålder. Sysselsättningsstödet för personer med nedsatt arbetsförmåga stärks och förlängs i syfte att åtgärderna som är förenade med stödet ska leda till en bestående placering på arbetsmarknaden.

Landskapsregeringen föreslår att den arbetskraftskommission som finns i anslutning till Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten (Ams) avskaffas. De uppgifter och befogenheter som har ankommit på kommissionen flyttas över till Ams. Samtidigt förtydligas även bestämmelserna vad gäller fördelningen av de förvaltningsuppgifter som landskapsregeringen respektive Ams ska ha enligt blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Landskapslagstiftningen föreslås även bli uppdaterad och anpassad till de förändringar som under de senaste åren har genomförts i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förändringarna medför bland annat att omställningsskyddstillägget och integrationsstödet slopas som särskilda arbetslöshetsförmåner. Samtidigt anpassas bestämmelserna i blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa till EU:s likabehandlingsdirektiv.

De förslag som landskapsregeringen föreslår är ämnade att dels förenkla och förtydliga bestämmelserna, och dels förbättra möjligheterna att arbeta med sysselsättningsåtgärder för att på ett effektivare sätt kunna uppfylla de sysselsättningspolitiska målsättningarna. I de förslag som läggs fram finns även en strävan till att motverka motsättningar mellan de olika system av stöd till enskilda personer som Ams förvaltar.

Även landskapslagen om studiestöd, barnomsorgslagen för landskapet Åland och blankettlagen om utkomststöd genomgår vissa smärre tekniska justeringar.

Avsikten är att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Enligt landskapsregeringen är målet med arbetsmarknadspolitiken att uppnå och bibehålla en så hög och jämn sysselsättning som möjligt. För att kunna uppnå och bibehålla ett sådant sysselsättningsmål som samtidigt tryggar utkomsten för landskapets befolkning och grundar sig på ett fritt val av arbetsplats samt på utförande av ett meningsfullt arbete, ska landskapet genom allmänna ekonomiskpolitiska, näringspolitiska och utbildningspolitiska åtgärder samt andra åtgärder som inverkar på sysselsättningen sträva till att påverka efterfrågan på arbetskraft. Enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet bör landskapet här särskilt genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder sträva till att främja efterfrågan och utbudet av arbetskraft, i syfte att bekämpa arbetslöshet eller brist på arbetskraft.

Utskottet delar målsättningen och konstaterar att målsättningen väl harmonierar med de tankegångar som framgår av utskottets betänkande nr 2/2014-2015 i fråga om budgeten för år 2015 där följande anges: ”En väl fungerande arbetsmarknad är nyckeln till lyckad integration och inkludering i samhället. Med inflyttning kommer även nya idéer och tankar som starkt kan bidra till en utveckling av det åländska samhället och bildande av nya företag med nya arbetsplatser. Högskolan på Åland har här en särskild betydelse eftersom många, enligt vad utskottet erfarit, stannar kvar på Åland efter avslutade högskolestudier. Det vore därför bra med en ännu mer ökad matchning mellan det åländska näringslivets behov av arbetskraft samt högskolans utbildningslinjer”.

Utskottet betonar vikten av att ersättningsnivåerna kontinuerligt följs upp i syfte att säkerställa att de arbetslösa inte av ekonomiska orsaker avstår från vidareutbildning.

Utskottet framhåller vidare vikten av att representanter för Ams, landskapsregeringens berörda avdelningar och lagberedningen samt andra berörda aktörer kontinuerligt träffas i syfte att diskutera lagstiftningens praktiska tillämpning och behovet av lagstiftningsåtgärder med särskild fokus på att öka flexibiliteten för de berörda. Det är därtill viktigt att kontinuerligt kontrollera att lagstiftningen fungerar i förhållande till rikslagstiftningen samt att internationella konventioner inom området följs.

Sysselsättningsfrämjande utbildning

Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om sysselsättningsfrämjande utbildning antas. Samtidigt upphävs den gällande landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning som blivit både föråldrad och svårtillämpbar. Den utbildning som ska kunna erbjudas enligt den föreslagna lagen ska i huvudsak utöka yrkesfärdigheterna, medan allmänbildande utbildning på såväl grundskolenivå som gymnasienivå ska kunna ges som förberedande utbildning.

Utskottet delar landskapsregeringens syn på betydelsen och behovet av en sysselsättningsfrämjande utbildning. I utskottets betänkande nr 2/2014-2015 i fråga om budgeten för år 2015 anges följande: ”Arbetsmarknaden är i ständig omdaning. Arbetstillfällen som fanns förr försvinner och nya dyker upp. Utbildningspolitiken är i detta sammanhang väldigt viktig”.

Det är viktigt att sysselsättningsfrämjande utbildning erbjuds både grupper och enskilda beroende på behov. Lagstiftningen förutsätter sannolikt utökade resurser framförallt inom gymnasialstadiet.

Landskapsregeringen föreslår att det ska vara möjligt att betala ut arbetslöshetsförmåner för de personer som deltar i en sysselsättningsfrämjande utbildning genom en ändring av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Utbildningsprövning

Landskapsregeringen föreslår att landskapets arbetsmarknadsservice kompletteras med bestämmelser om utbildningsprövning. Med utbildningsprövning avses en åtgärd där den enskilde prövar på ett visst utbildningsområde hos en utbildningsanordnare i syfte att ta reda på sin lämplighet för utbildningen eller branschen i fråga samt förutsättningarna för att studera vid utbildningsanordnaren.

Utskottet finner att förslaget kan bidra till att resurserna koncentreras där de har störst nytta. Det är ändå viktigt att efter en tid utvärdera effekterana av en sådan utbildningsprövning och i samband med utvärderingen överväga eventuella lagstiftningsåtgärder.

Frivilliga studier med bibehållen arbetslöshetsförmån

I förslaget intas även nya bestämmelser om att en arbetssökande som söker sig till frivilliga studier ska kunna bibehålla sin arbetslöshetsförmån. Med frivilliga studier avses studier som bedrivs på eget initiativ exempelvis för att slutföra en examen som inte blivit färdig. Förfaringssättet har funnits sedan år 2010 i riket och har visat sig ge goda resultat, särskilt för personer som tidigare avbrutit sina studier. En grundförutsättning för att frivilliga studier ska kunna stödas med arbetslöshetsförmåner är enligt förslaget att personen i fråga är arbetssökande hos Ams. Personen ska dessutom ha fyllt 25 år när studierna inleds och uppfylla de villkor för betalning av arbetslöshetsförmåner som blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa uppställer.

Utskottet finner att förslaget är ett steg i rätt riktning och att det väl hänger samman med det utskottet tidigare uttryckt i budgetbetänkandet för år 2015, se ovan.

Förändringar i sysselsättningsstöden

Sysselsättningsstöd utgör en stödinriktad åtgärd som kan beviljas en enskild för arbetspraktik, deltidsarbete och start av företagsverksamhet, medan en arbetsgivare kan beviljas sysselsättningsstöd för anställning och läroavtalsutbildning. Bland de grupper som sysselsättningsstödet särskilt ska inriktas på finns ungdomar som är yngre än 25 år och som varit arbetslösa arbetssökande i över tre månader.

Landskapsregeringen föreslår att regelverken samordnas till den del de gäller stöd som beviljas till en arbetslös arbetssökande, vilket innebär att sysselsättningsstöd ska kunna beviljas en arbetslös arbetssökande först från och med 17 års ålder. Genom förslaget likställs således åldersgränsen för sysselsättningsstöd med de andra stödformerna. Dock ska kostnadsersättning fortsättningsvis kunna betalas även till personer under 17 år som deltar i sysselsättningsåtgärd.

Utskottet finner att detta är positivt och förhoppningen är att åtgärden ska ha betydelse i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Flera av de förslag som landskapsregeringen lyfter fram i detta lagförslag i fråga om sysselsättningsstödet gäller personer med nedsatt arbetsförmåga. Landskapsregeringen föreslår att regelverket ändras så att sysselsättningsstödet för anställning av person med nedsatt arbetsförmåga för det andra året kan vara högst lika stort som grunddagpenningen förhöjt med 50 procent per arbetsdag. Genom denna förändring vill landskapsregeringen öka möjligheterna för att en arbetsgivare håller kvar en person med nedsatt arbetsförmåga som anställd. Även i fråga om arbetstiden vid anställning med sysselsättningsstöd föreslås vissa ändringar av regelverket vad gäller sysselsättande av personer med nedsatt arbetsförmåga. För dessa personer måste arbetstiden vara minst 60 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen. Landskapsregeringen föreslår att kravet på arbetstid för beviljande av sysselsättningsstöd sänks från 60 till 50 procent av den ordinarie arbetstiden i den aktuella branschen, vilket utökar möjligheterna till sysselsättning under till exempel en rehabiliteringsperiod.

Utskottet finner att det är bra att kravet på arbetstid sänkts till 50 procent men framhåller behovet av ökad flexibilitet. Utskottet förutsätter att frågan om krav på arbetstid diskuteras och att landskapsregeringen vid behov återkommer med lagstiftningsåtgärder i syfte att öka flexibiliteten.

Arbetskraftskommission och ändrad rikslagstiftning om utkomstskydd för arbetslösa

I anslutning till Ams finns en arbetskraftskommission som har som huvudsaklig uppgift att bevilja, utbetala och återkräva de arbetslöshetsförmåner som betalas av landskapets medel. Besluten i kommissionen följer enligt praxis i huvudsak den föredragande tjänstemannens förslag. Som ett led i att minska byråkratin och effektivisera beslutsgången föreslår landskapsregeringen att arbetskraftskommissionen avskaffas.

Utskottet stöder detta då det minskar byråkratin och effektiverar beslutsgången.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa trädde i kraft i riket den 1 januari 2003 och har sedan dess ändrats 71 gånger. Landskapslagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa bygger vidare på den lagstiftningstradition landskapet har tillämpat allt sedan år 1972. Landskapet gick vid nämnda tidpunkt in för ett system med arbetslöshetsersättningar som baserades på det ersättningssystem som användes i riket. Eftersom landskapet valt att anpassa sitt stödsystem till de förhållanden som råder i landskapet, innehåller landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa ett flertal avvikelser från rikets bestämmelser. De förändringar som med jämna mellanrum genomförs i rikslagstiftningen, i kombination med de avvikelser landskapet har, fordrar en kontinuerlig genomgång av rikslagstiftningen och en anpassning till de förhållanden som råder i landskapet.

Fastän flertalet av de ändringar som gjorts i rikslagen är tekniska fordrar åtminstone fem av ändringarna av lagen om utkomstskydd för arbetslösa att förändringar även genomförs i blankettlagen. De ändringar som föreslås berör lagens tillämpningsområde, den så kallade undantagskatalogen samt bestämmelserna om förvaltningsmyndighet, sysselsättningsfrämjande åtgärder och sökande av ändring. Till blankettlagen fogas även en bestämmelse om sysselsättningsfrämjande utbildning.

Utskottet konstaterar att detta lagstiftningsområde fordrar ständig uppmärksamhet och att landskapsregeringen regelbundet bör överväga lagstiftningsåtgärder inom området.

Detaljmotivering

Landskapslag om sysselsättningsfrämjande utbildning

6 § Utskottet föreslår en teknisk rättelse av ÅFS numret.

13 § Utskottet föreslår att myndighetens namn skrivs ut så att det klart framgår vem som kan betala ut ersättningen samt en justering i syfte att klarlägga att ersättningen kan utbetalas utan särskilt beslut.

Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Ingressen. Utskottet föreslår några mindre rättelser av språklig natur.

32 c § Utskottet föreslår en ändring i syfte att rätta ett skrivfel.

32d och 39a §§ Utskottet föreslår några språkliga ändringar.

39j § Utskottet föreslår att Ams byts till arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, i likhet med hur lagen i övrigt är formulerad, så att det klart framgår vem som kan betala ut ersättningen samt en justering i syfte att klarlägga att ersättningen kan utbetalas utan särskilt beslut.

42a § Utskottet föreslår beskrivningen av EU förordningen utesluts eftersom det av texten i övrigt framgår vilken EU förordning som avses.

71 § 3 mom. Utskottet föreslår i likhet med hur lagen i övrigt är formulerad att Ams byts till arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

76 § 3 mom. Utskottet föreslår att det tydliggörs att de uppräknade grunderna för rättelse är alternativa. Utskottet föreslår vidare en språklig ändring.

77 § 3 mom. Utskottet föreslår att det tydliggörs att de uppräknade grunderna för besvär är alternativa.

Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

3 § Utskottet föreslår en rättelse så att myndighetens korrekta namn anges.

Landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration

22c § 1 mom. Utskottet föreslår en rättelse så att det blir klart att de uppräknade grunderna är alternativa.

Landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

Ingressen. Utskottet föreslår en rättelse av ingressen så att det framgår när paragrafen senast ändrades.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 april 2015 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Carina Aaltonen, ministern Johan Ehn, ministern Fredrik Karlström, arbetspsykologen Seija Andersson från Ams, bitr. myndighetschefen Yvonne Aspholm från Ams, vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv r.f., egenföretagaren Miina Fagerlund, avdelningschefen Linnea Johansson, yrkesläraren Knut Kronsten från Ålands yrkesgymnasium, FFC-representanten på Åland Henrik Lagerberg, myndighetschefen Tomas Lundberg från Ams, vägledaren Marita Lövroth från Ams, ombudsmannen Jonny Mattsson från Företagarna på Åland r.f., specialyrkesläraren Kimmo Mattsson från Ålands yrkesgymnasium, rektorn Inger Rosenberg-Mattson från Ålands yrkesgymnasium, integrationssamordnaren Kati Salokoski, vik. lagberedningschefen Hans Selander, verksamhetsledaren Anne-Helena Sjöblom från FOA-Å r.f. och verksamhetsledaren Marika Sundqvist från Ung Resurs r.f.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det tredje, sjätte, sjunde och åttonde lagförslagen oförändrade samt

att lagtinget antar det första, andra, fjärde, femte och nionde lagförslagen i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om sysselsättningsfrämjande utbildning

(Ingressen lika som i lagförslaget.)

1 – 5 §§

(Lika som i lagförslaget.)

6 §

Antagning av studerande

(1-2 mom. lika som i lagförslaget.)

Vid antagningen av studerande till utbildningen som leder till examen tillämpas dessutom bestämmelserna om grunderna för antagning av studerande och behörighet för studier i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland eller motsvarande regelverk som är gällande för en extern utbildningsanordnare som arbetsmarknads- och studieservicemyndighet eller landskapsregeringen köper sina utbildningstjänster av. Med extern utbildningsanordnare avses annan utbildningsanordnare än landskapet. I fråga om sysselsättningsfrämjande utbildning som inte leder till examen beslutar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten om grunderna för antagningen av de studerande.

(4 – 5 mom. lika som i lagförslaget.)

7 – 12 §§

(Lika som i lagförslaget.)

13 §

Ersättning för resekostnader och boende

(1-7 mom. lika som i lagförslaget.)

Om inte annat är föreskrivet i denna eller i annan lag ska på ersättning enligt denna paragraf tillämpas vad som bestäms i 11 kap. 2, 3, 5, 6, 10, 13, 14, 15 och 15a §§ samt 13 kap. 1 och 3-8 §§ i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar ut arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 11 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och mottagaren av förmånen har rätt att få ersättning för resekostnader och boende, kan (uteslutning) Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan särskilt beslut. Ersättningen betalas då till fullt belopp.

14 -17 §§

(Lika som i lagförslaget.)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 26 § 3 mom., 31a § 3 mom., 31b och 31c §§ landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, av dessa lagrum 31a § 3 mom., 31b och 31c §§ sådana de lyder i landskapslagen 2011/31,

ändras 4 § 2 mom., 31a § 1 och 2 mom., 31d §, 32 § 2 mom., 40 § 2 mom., 42a §, 45 § 2 mom., 46 §, 49 § 3 och 4 mom. och 71 § 2 mom., av dessa lagrum 31a § 1 och 2 mom., 31d och 42a §§ sådana de lyder i landskapslagen 2011/31, samt

fogas till 26 § ett nytt 2 mom. i stället för det 2 mom. som upphävts genom landskapslagen 2011/31 och till lagen nya 32a-d §§, till lagen ett nytt 7a kap., till lagen nya 39a-i §§ samt till 71 § ett nytt 3 mom., till 76 § ett nytt 3 mom. och till 77 § ett nytt 3 mom. som följer:

4, 26, 31a, 31d, 32, 32a - 32b §§

(Lika som i lagförslaget.)

32c §

Utbildningsprövningens varaktighet samt försäkringsskydd

(1 mom. lika som i lagförslaget.)

Utbildningsprövningen kan pågå i högst tio dagar åt gången.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten är skyldig att ordna gruppolycksfalls- och gruppansvarsförsäkring för dem som deltar i utbildningsprövning.

32d §

Avbrytande av utbildningsprövning

Om den som deltar i utbildningsprövning utan tillstånd har varit frånvarande fem prövningsdagar utan avbrott eller om han eller hon annars har varit frånvarande så mycket att målen för prövningen inte nås, ska utbildningsprövningen avbrytas.

(2 – 3 mom. lika som i lagförslaget.)

7a kap

(Rubriken lika som i lagförslaget.)

39a §

Syftet med att stöda frivilliga studier

Syftet med att stöda den arbetssökandes frivilliga studier med arbetslöshetsförmån är att främja yrkesfärdigheter, trygga arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft och motverka arbetslöshet samt stärka den enskildes möjlighet att få eller behålla ett bestående arbete.

39b – 39i §§

(Lika som i lagförslaget.)

39j §

Ersättning för resekostnader och boende

(1-5 mom. lika som i lagförslaget.)

Om inte annat är föreskrivet i denna eller i annan lag ska på ersättning enligt denna paragraf tillämpas vad som bestäms i 11 kap. 2, 3, 5, 6, 10, 13, 14, 15 och 15a §§ samt 13 kap. 1 och 3-8 §§ i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar ut arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 11 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och mottagaren av förmånen har rätt att få ersättning för resekostnader och boende, kan (uteslutning) arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan särskilt beslut. Ersättningen betalas då till fullt belopp.

40 §

(Lika som i lagförslaget.)

42a §

Beviljande av stöd till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet

Till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet beviljas sysselsättningsstöd för anställning i form av stöd enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (uteslutning), när den som inte har haft ett anställningsförhållande som har gällt tills vidare under de senaste sex månaderna omedelbart innan stödet beviljades, saknar yrkesutbildning, har fyllt 50 år, ungdomar som inte har fyllt 25 år eller har nedsatt arbetsförmåga.

(2 mom. lika som i lagförslaget.)

45 - 46, 49 §§

(Lika som i lagförslaget.)

71 §

Rätt att få och lämna ut uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(2 mom. lika som i lagförslaget)

Den som producerar arbetsmarknadsservice har oberoende av om en handling ska hållas hemlig eller av andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att av (uteslutning) arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten avgiftsfritt få den information om enskilda som är nödvändig för att ordna arbetsmarknadsservicen. Den som med stöd av denna bestämmelse har fått kännedom om en uppgift som ska hållas hemlig har tystnadsplikt i fråga om uppgiften.

76 §

Rättelse

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rättelse av beslut får inte begäras

1) om beslutet om anställning med sysselsättningsstöd har förvägrats med stöd av 42 § 1 mom. första meningen,

2) över beslut om anställning med sysselsättningsstöd till den del beslutet gäller sysselsättningsstödets belopp och varaktighet (uteslutning) eller

3) om beslutet gäller ett avgörande att inte erbjuda enskilda vägledning för yrkesvalet och kompetensutveckling, prövning och sakkunnighetsutlåtanden eller att inte stöda den arbetssökandes frivilliga studier.

77 §

Besvär

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Besvär över beslut får inte anföras

1) om beslutet om anställning med sysselsättningsstöd har förvägrats med stöd av 42 § 1 mom. första meningen,

2) över beslut om anställning med sysselsättningsstöd till den del beslutet gäller sysselsättningsstödets belopp och varaktighet (uteslutning) eller

3) om beslutet gäller ett avgörande att inte erbjuda enskilda vägledning för yrkesvalet och kompetensutveckling, prövning, sakkunnighetsutlåtanden eller att inte stöda den arbetssökandes frivilliga studier.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget.)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

(Ingressen lika som i lagförslaget.)

1 – 2 §§

(Lika som i lagförslaget.)

3 §

Förvaltningsmyndighet

De förvaltningsuppgifter som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ankommer på statens myndigheter ska i landskapet i fråga om de arbetslöshetsförmåner som omfattas av denna lag handhas av landskapsregeringen, dock så

1) att de uppgifter och befogenheter som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ankommer på Folkpensionsanstalten, i landskapet ankommer på Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6, 7a, 13 §§

(Lika som i lagförslaget.)

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget.)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om främjande av integration

(Ingressen lika som i lagförslaget.)

10, 17, 19, 21, 22a-22b §§

(Lika som i lagförslaget.)

22c §

Särskilda förutsättningar för frivilliga studier

När kriterierna i 22b § uppfylls kan som frivilliga studier stödas studier

1) om vilka det föreskrivs i grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland, om invandraren inte har de kunskaper och färdigheter som nås i den allmänbildande grundutbildningen,

2) som är allmänbildande gymnasieutbildning och om vilka det föreskrivs i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling,

3) om vilka det föreskrivs i landskapslagen om gymnasieutbildning eller landskapslagen om Högskolan på Åland och som leder till gymnasieexamen med yrkesinriktning, eller högskoleexamen eller som syftar till att avlägga delar av nämnda examina, förvärvar kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar eller deltar i kursverksamhet vid en högskola,

4) som är annan yrkesinriktad utbildning som är erkänd av nationell utbildningsmyndighet eller som godkänts av landskapsregeringen,

5) om vilka det föreskrivs i landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola, landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut och landskapslagen (2009:54) om landskapsbidrag till bildningsförbund, i det fall att utbildningen ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten och en läro- eller utbildningsplan över studierna kan uppvisas (uteslutning) eller

6) som gör invandraren behörig i sitt yrke på Åland.

(2 mom. lika som i lagförslaget.)

22d och 31 §§

(Lika som i lagförslaget.)

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget.)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 § 6 punkten landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, sådan den lyder i landskapslagen 2011/110, som följer:

2 §

(Lika som i lagförslaget.)

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget.)

__________________

Mariehamn den 4 juni 2015

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

Finans- och näringsutskottets betänkande 17/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter