Finans- och näringsutskottets betänkande 2/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 2/2019-2020

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2019-12-05

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Ålands budget för år 2020

·       Landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2020

·       Budgetförslag nr 1/2019-2020

·       Budgetmotionerna nr 1-10/2019-2020

                                                                                  

INNEHÅLL

Sammanfattning. 2

Landskapsregeringens förslag. 2

Motionerna. 2

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 3

Allmän motivering. 3

Ekonomisk översikt 3

Omställning för tillväxt 4

Ekonomisk politik och styrning. 4

Utveckling och hållbarhet 5

Självstyrelseutveckling. 6

Ekonomisk politik. 6

Landskapet och kommunerna. 6

Demokratiutveckling, integration och tillit 6

Social omsorg. 7

Hälso- och sjukvård. 7

Miljö. 8

Utbildnings- och kulturpolitik. 8

Närings, arbetsmarknads- och regionalpolitik. 9

Energi- och klimatpolitik. 10

Infrastruktur- och transportpolitik. 11

Personalpolitik. 11

Landskapets organisation. 12

Detaljmotivering. 12

Motionerna. 14

Ärendets behandling. 15

Motioner 15

Hörande. 15

Reservationer 16

Utskottets förslag. 16


Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till budget för år 2020.

 

 

€ 2020

€ 2019*

Kostnader för verksamheten  

250 808 000

240 710 008

Överföringar

98 071 000

97 024 000

Finansiella poster och avskrivningar

28 235 000

8 080 000

Investeringar, lån och övriga finansinvesteringar

29 608 999

30 413 000

Summa anslag

406 723 000

376 227 008

I budgetförslaget föreslås anslag fördelade enligt följande huvudposter:

*Avser anslag enligt grundbudget

 

Årets beräknade resultat (exklusive extraordinära intäkter och kostnader) uppgår till 9 908 000 (-1 951 000) euro. Samtidigt föreslås en ökning av reserver om 19 840 000.

 

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Budget

inkl. tb

LR

Förslag

1 000 €

År 2015

År 2016

År 2017

År 2018

År 2019

År 2020

Skatterelaterade intäkter

238 417

240 909

269 751

273 004

267 709

271 487

Årsbidrag

5 933

-3 825

28 497

25 118

4 930

19 908

Avskrivningar

-15 905

-11 682

-11 649

-8 802

-9 600

-10 000

Årsbidrag+avskrivningar

-9 972

-15 507

16 848

16 316

-4 670

9 908

Extraordinära poster

-99

57 555

16

24 281

Ökning/minskning av reserver

-1 000

0

-8 000

-9 664

0

-19 840

Summa räkenskapsperiodens under- eller överskott

-11 071

42 048

8 864

30 933

-4 670

-9 932

 

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit att till tabellens sista rad fogas en fotnot, vilken framgår av reservation. Förslaget har inte vunnit understöd. Reservation har inlämnats av ltl Stephan Toivonen.

 

Motionerna

 

I anslutning till budgetförslaget har 10 budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med ändringar som framgår av klämmen. Budgetmotionerna föreslås förkastade.


Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

 

Ekonomisk översikt

 

Världen

 

Den globala ekonomiska tillväxten har stannat av. Tillväxten har saktat av inom såväl euroområdet som i Kina och i USA och nedgången förväntas fortsätta. Världens BNP förväntas öka med 2,9 procent under 2020.

 

Euroområdet

Euroområdets BNP förväntas efter de senaste omvärderingarna växa med endast 0,9 procent under 2020. Inför 2021 förutspås sedan en svag uppgång med en BNP tillväxt om 1,3 procent inom euroområdet. Framförallt de ekonomier som i hög grad bygger på exportindustri är känsliga för utvecklingen inom den globala handeln med pågående handelskrig och politisk osäkerhet. Även Brexit-processen har inverkan på utvecklingen inom euroområdet och beroende på hur processen fortlöper kan euroområdets tillväxtprognos komma att skrivas ner ytterligare. Europeiska centralbankens styrränta ligger kvar på 0,0 procent och förväntas förbli på den nivån åtminstone till utgången av 2021. Även andra penningpolitiska lättnader förväntas. USA dollarn är stark i förhållande till euron vilket för Ålands ekonomi har både för- och nackdelar.

 

Sverige

Högkonjunkturen i Sverige håller på att ebba ut och det finns tydliga indikatorer på att avmattningen fortsätter. Arbetslösheten är på väg upp och inflationstakten förblir låg. Riksbanken förväntas inte avisera några räntehöjningar. Den svenska kronan har ytterligare försvagats i förhållande till euron vilket har negativ inverkan på åländsk export till Sverige samt på köpkraften för svenska turister som kommer till Åland. För pensionärer och löntagare med inkomster från Sverige innebär den försvagade kronan lägre inkomster i euro.  

 

Finland

Finlands BNP-tillväxt saktar in väsentligt. Redan utfallet för 2018 blev lägre än väntat med en ökning på 1,7 procent. Ökningen år 2019 förväntas bli 1,1 procent. År 2020 sjunker tillväxten till 0,9 procent för att sedan åter stiga till 1,1 procent år 2021.

 

Antalet arbetsplatser har ökat och arbetslösheten förväntas därmed minska till 6,5 procent. År 2020 förväntas antalet arbetsplatser förbli oförändrat men arbetslösheten ändå falla ytterligare till 6,3 procent till följd av en något minskad arbetskraft, vilket är ett resultat av den demografiska utvecklingen. Tillgången på kvalificerad arbetskraft begränsar sysselsättningsgradens tillväxt så att sysselsättningsgraden förväntas öka till 73 procent år 2023 men inte utan ytterligare åtgärder till regeringens målnivå på 75 procent.

 

Ökade inkomster och ökad sysselsättningsgrad förväntas medföra ökad köpkraft och ökad konsumtion under 2020. Inkomsterna år 2019 förväntas öka med 2,5 procent och 2020 med 2,7 procent efter att avtalen om den offentliga sektorns minskade semesterpenning löpt ut (konkurrenskraftsavtalet). Den statliga sektorns finansieringsunderskott ser ut att öka och den offentliga sektorns finansiella balans att försvagas. Detta till följd av en långsammare BNP-tillväxt men också till följd av ökade utgifter för den nya regeringen.

 

Åland

Den åländska ekonomin präglas av avmattning och blygsam tillväxt. Efter att konjunkturläget svängt och tillväxten i omvärlden mattats av står även åländsk ekonomi inför en nedgång. Eftersom Ålands ekonomi inte i lika hög grad baseras på industri, som till stor del drev konjunkturuppgången i Finland är, det möjligt att avmattningen på Åland inte blir lika kännbar. Den åländska BNP-tillväxten ser ut att fortsättningsvis ligga i närheten av nollstrecket. Utskottet har erfarit att tillväxten i både det privata näringslivet och i den offentliga sektorn är svagt positiv i år (2019), vilket resulterar i en tillväxtprognos för BNP på 0,9 procent (-0,7 procent 2018). Inflationen beräknas i år hamna på 1,0 procent och arbetslösheten kring 3,4 procent. Den privata konsumtionens tillväxt ökar något i år och nästa år.

 

Tillväxtförväntningarna inom näringslivet är varierande. Branscher som för närvarande uppvisar tillväxt över inflationen är primärnäringarna, personliga tjänster, livsmedelsindustrin, bygg, övrig industri, hotell & restaurang. Branscher som för närvarande uppvisar tillväxt under inflationen är transport, företagstjänster och handel.

 

Befolkningstillväxten är fortfarande positiv. Preliminära bedömningar för 2019 visar på en tillväxt om 160-190 personer, vilket är något under genomsnittet för perioden efter år 2000. Flyttningsnettot förefaller bli i nivå med medeltalet för 2000-talet, men klart lägre än de tre senaste åren.

 

Antalet arbetsplatser förväntas minska. Volymökningen av antalet arbetsplatser i den offentliga sektorn under 2000-talet har överskridit densamma i det privata näringslivet. Till följd av höga pensionsavgångar kommer det dock fortsättningsvis att finnas ett rekryteringsbehov. Arbetslösheten ser ut att ligga stabilt på ca. 3,4 procent på årsbasis.

 

Omställning för tillväxt

 

Utskottet ser det som sin övergripande uppgift att bevaka att landskapet upprätthåller sunda finanser och bedriver en politik som är ägnad att gynna det åländska näringslivets tillväxt och konkurrenskraft. En förutsättning för ett långsiktigt välmående näringsliv är att fortsätta driva på förverkligandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda med de tillgängliga finansiella resurserna.

 

Med hänvisning till stundande regeringsskifte och den ändring av landskapsregeringens politiska inriktning som blir en naturlig följd av det skiftet uppmanar utskottet landskapsregeringen att inom kort återkomma med ett förslag till tilläggsbudget; en omställningsbudget för hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft. Landskapsregeringen uppmanas till den återkomma med budgetramar för den kommande regeringsperioden. Huvudprincipen ska vara att nya kostnader och verksamheter bör finansieras inom de givna ramarna.

 

Ekonomisk politik och styrning

Långsiktiga utvecklingstrender är svåra att utläsa ur landskapets budget. Utgående från vad som är känt om framtida kostnadsökningar och från vad man förväntar sig i fråga om förändringar på inkomstsidan är det motiverat att lyfta frågan om vilka utgiftsnivåer landskapets finanser kan bära. Kostnadsutvecklingen i förvaltningen och de underlydande myndigheterna kan inte tillåtas överskrida en långsiktigt hållbar nivå. De offentliga utgifterna bör över tid inte öka mer än den allmänna kostnadsutvecklingen. Landskapets årsbidrag ska täcka avskrivningarna.

 

Det är önskvärt att ytterligare utveckla budgetframställningen så att man lättare kan utläsa den föreslagna budgetens effekt på landskapets finansiella status. Utskottet finner det även önskvärt att olika grundfakta såsom exempelvis inkomster, kostnader, resultat, antal anställda och investeringar framgår över en längre period.

 

Kontroll över kostnadsutvecklingen kan inte nog understrykas när man vill upprätthålla en långsiktigt hållbar ekonomi. Det kan också ofta vara så att kunskapen om vilka möjligheter till effektivering som finns och om vilka prioriteringar som är klokast förutsätter att man har hela verksamheten för ögonen. Ett budgetförslag som lämnar en organisation behöver därför ha varit föremål för interna prioriteringar till en given nivå innan det går vidare. En uppenbar risk med en så kallad ”äskandekultur” där prioriteringar görs på högsta nivå är att det är utvecklingsåtgärder som prioriteras bort. När en organisation förutsätts hålla in sig inom givna ramar tvingas den att skapa utrymme för det nya genom att prioritera bland det gamla. På så sätt undviker man att förlegade strukturer, metoder och verksamheter tillåts överleva sig själva.

 

Det är önskvärt att landskapets styrmodell utvecklas vidare utgående från principen om rambudgetering. Ett budgetpolitiskt ramverk som präglas av ett uppifrån och ned-perspektiv och som utgår från tydliga budgetpolitiska mål och ramar för olika utgiftsområden är att eftersträva.

 

Likaså är det önskvärt att nå bred samsyn om landskapets ekonomiska handlingsutrymme över tid. Fleråriga utgiftstak och finansiella mål för landskapets ekonomi säkrar en hållbar ekonomi och underlättar samtidigt förståelsen bland såväl beslutsfattare som allmänhet för landskapets finansiella situation och handlingsutrymme. Utskottet erfar att det behövs strukturella förändringar i landskapets verksamhet i mångmiljonklass.

 

En utveckling av modellen med rambudgetering torde också få effekter på kulturen med återkommande tilläggsbudgeter.

 

Kontrollen över de offentliga utgifternas utveckling förutsätter ytterligare att landskapsregeringen tar ett särskilt ansvar för att alltid presentera en långsiktig och heltäckande kostnads- och finansieringsanalys vid framtagande av ny lagstiftning och förslag till investeringar.

 

Utveckling och hållbarhet

Landskapsregeringen, med dess förvaltningar och myndigheter, avser enligt budgetförslaget att under 2020 fortsätta agera enligt den prisbelönta utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. Agendan är förknippad med ett starkt och brett samhällsengagemang, vilket i sig är en tillgång.

 

Agendan utgör sålunda ett samhällskontrakt för de långsiktiga politiska linjedragningar som är nödvändiga för att ställa om Åland till ett helt hållbart samhälle 2051 i enlighet med lagtingets enhälliga beslut om Strategi för hållbar utveckling den 10 september 2014, baserat på landskapsregeringens meddelande M 2/2013-2014.

 

Utskottet betonar betydelsen av att man i allt arbete med förverkligande av agendan bär med sig betydelsen av tillväxt för att prioritera en hållbar inriktning på samhällsutvecklingen. Tillväxt är en förutsättning för att kunna utveckla och investera i ny hållbar teknik och för att kunna upprätthålla de välfärdssystem som i sin tur är ägnade att främja social hållbarhet.

 

Självstyrelseutveckling

Utskottet noterar landskapsregeringens arbete för ett nytt ekonomiskt system som ska göra att Åland kan uppfylla sina i självstyrelselagen angivna uppgifter och därmed att Finland kan uppfylla sina åtaganden i enlighet med Ålandsöverenskommelsen. Utskottet håller med om att det system som utarbetas måste fungera oberoende av reformer i riket men också behöver vara utformat så att en mer positiv befolkningstillväxt på Åland än i landet totalt kommer Åland till gagn.

 

Ekonomisk politik

 

Tillväxt och hållbarhet

Av budgetframställningen framgår att landskapsregeringen under hösten har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utreda behovet av att skapa en tillväxt- och hållbarhetsfond. Frågan om ändamålsenligheten att bilda en fond utanför budgeten kommer att läggas särskild vikt vid. Alternativet är att medlen bibehålls som en reservering i balansen, kompletterat med ett tydligt regelverk för hur och av vem de olika delarna hanteras. Utskottet föredrar modellen med reservering i balansen.

 

I reserveringen skulle avsättas medel för tillväxt och hållbarhet. Enligt utskottets förmenande behöver reserveringen ha ett än tydligare fokus på hållbar tillväxt- och konkurrenskraft.  Utskottet ser fram emot att få ta ställning till de regler som utarbetas för beviljande och utbetalning av medel och uppmanar landskapsregeringen att återkomma kring detta i en tilläggsbudget.

 

Beslutet har tillkommit efter en omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Roger Höglund och Jörgen Strand. Reservation, av vilken det alternativa förslaget till formulering framgår, har lämnats av vice ordförande John Holmberg och ledamoten Stephan Toivonen.

 

Landskapet och kommunerna

I fråga om kommunreformen anser utskottet att det finns ett behov av att motivera kommunerna till samgående.

 

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att mål- och samarbetsinriktat arbeta för en reform av det kommunala systemet vilket skapar trygghet i den åländska vardagen. Utskottet betonar vikten av strukturella förändringar inom landskapets samt kommunernas förvaltning för att hantera dagens krav och framtidens utmaningar.

 

Beslutet har tillkommit efter en omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, ledamöterna Lars Häggblom, Roger Höglund och Jörgen Strand samt ersättaren Simon Holmström. Reservation, av vilket förslag till tillägg framgår, har lämnats av vice ordförande John Holmberg och ledamoten Stephan Toivonen.

 

Demokratiutveckling, integration och tillit

Vid regeringskansliet görs ett omfattande och viktigt arbete för social hållbarhet genom integrationssamordning, ungdoms-, demokrati- och hbtqia-arbete samt jämställdhetsarbete med särskilt fokus på våld i nära relationer. Utskottet stöder detta arbete.

 

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit en tilläggstext, vilken framgår i reservation. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation har inlämnats av ltl Stephan Toivonen.

 

Social omsorg

Utskottet förutsätter att landskapsregeringen bistår kommunerna vid planering och verkställighet av kommunernas socialtjänst.

 

Den lagstiftning om social kreditgivning som nämns i budgetframställningen finner utskottet oändamålsenlig.

 

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit en tilläggstext, vilken framgår i reservation. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation har inlämnats av ltl Stephan Toivonen.

 

Hälso- och sjukvård

I fråga om ÅHS verksamhetsområde noterar utskottet att organisationen, liksom flera andra, har tagit steg mot en modell för långsiktig ekonomisk planering som är ägnad att på sikt hålla kostnadsutvecklingen på en kontrollerad nivå (rambudgetering). En mångårig kultur av orealistisk budgetering gör sig fortfarande påmind men är på väg att jobbas bort. För att kunna ta ett ännu större totalekonomiskt ansvar är organisationen betjänt av ytterligare handlingsutrymme så att den exempelvis själv kan välja mellan leasingmodeller och investeringar utgående från vad som är totalekonomiskt bäst.

 

Beaktat att de resurser som finns att fördela är begränsade betonar utskottet betydelsen av att säkerställa att de resurser som finns allokeras både rättvist och till områden där de gör bäst nytta. I fråga om hälso- och sjukvård innebär det att prioriteringar behöver vara vetenskapligt verifierade och hälsoekonomiskt motiverade. Prioriteringar som är endast politiskt drivna går inte att försvara ekonomiskt. Den kommande förordningen om screening är därför motiverad. I väntan på den bör nya screeningar som inte är medicinskt och hälsoekonomiskt motiverade inte införas.

 

Utskottet har erfarit att den sedan tidigare beslutade investeringen i en tandvårdsbil kommer att medföra driftskostnader som inte står i proportion till den medicinska nyttan av investeringen. Utan att för den skull ta ställning till behovet av att prioritera tandvård anser utskottet därför att verkställigheten av investeringen bör avbrytas.

 

Utskottet konstaterar att stöd och behandling till personer med beroendeproblematik samt den anhörigvård som är minst lika viktig behöver stärkas. Arbetet för att förebygga skadeverkningar av beroende är betjänt av en mottagning för personer med beroendesjukdom på ÅHS.

 

I fråga om verksamheter inom ÅHS där det finns behov av utveckling lyfter utskottet vikten av olika former av förebyggande arbete, exempelvis motion på recept, en livsstilsmottagning samt en lågtröskelverksamhet för studerande- och ungdomar. Utskottet förutsätter att nämnda prioriteringar görs inom befintliga anslag.

 

Miljö

Arbetet med att främja den biologiska mångfalden, ett friskt Östersjön och ett balanserat utnyttjande av jordens resurser behöver intensifieras i enlighet med utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. Utskottet påkallar behovet av en aktiv näringspolitik som resulterar i både utökad ekonomisk aktivitet och miljöförbättrande effekter.

 

Utbildnings- och kulturpolitik

I fråga om utbildnings- och kulturpolitik välkomnar utskottet synen på forskning, utbildning och innovation som tillväxtdrivande satsningar. Utskottet stöder tanken på att det utbildningsutbud som upprätthålls ska vara flexibelt och snabbt kunna anpassas efter nya trender av skolorna. Utskottet ser att det finns en efterfrågan på svenskspråkig yrkesutbildning som Åland kunde dra nytta av för att sälja utbildning och kurser.

 

Högskolan

Utskottet delar bedömningen i budgetförslaget att Högskolan på Åland ska fungera som motor för Åland, dess näringsliv och offentliga sektor och att högskolan har en viktig funktion i att tillgodose självstyrelsens behov av kompetens på högre nivå. Målet för år 2020, att fortsätta processen med en bolagisering av Högskolan på Åland, får stöd av utskottet.

 

Utskottet delar även bedömningen att sjöfartsutbildningen på Åland behöver utvecklas varför utskottet välkomnar den nya samarbetsorganisationen Alandica Shipping Academy (ASA), som utgör marknadsföringsnamnet på den samlade åländska sjöfartsutbildningen där Högskolan på Åland, Ålands Sjösäkerhetscentrum och Ålands gymnasium ingår. Utskottet konstaterar att en god utbildning som bygger på en sjöfartstradition med rötter i 1800-talet har bra möjligheter att utgöra en del av Ålands utbildningsexport. Den engelskspråkiga termen Alandica Shipping Academy motiveras av den internationella marknad som utbildningen verkar på.

 

Kultur, kulturarv och arkiv

Även arbetet med att skapa goda förutsättningar för kulturella och kreativa näringar uppfattar utskottet som ett sunt sätt att bedriva kulturpolitik eftersom det tar fasta på kulturen för människors välbefinnande och som plattform för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. För att säkra att samhällets gemensamma identitet förmedlas och förkovras behöver man hitta sätt för kulturen att komma till utryck utan att verksamhetens direkta driftskostnader tillåts öka. Satsningen gentemot filmindustrin verkar ge positiva biverkningar och utgör ett nytt sätt att betrakta näringslivet som utskottet anser att är positivt.

 

I samma anda ställer sig utskottet frågande till om behovet av nya ändamålsenliga och säkra utrymmen för föremålsförvaring kan genomföras utan ökade driftskostnader.

 

Vad gäller firandet av 100-årsjubiléet för Ålands självstyrelse ser utskottet jubileet som en möjlighet och resurs för att stärka Ålands attraktions- och konkurrenskraft. Projektet Åland 100 behöver förverkligas på ett sätt som gör att det får avtryck i det åländska samhället under lång tid. För att detta ska bli verklighet behöver projektledningen få verka i en miljö som ger utrymme för kreativitet, flexibilitet och agilt beslutsfattande.  


Närings, arbetsmarknads- och regionalpolitik

 

Tillväxtpolitik

Utskottet är av en generell uppfattning att den åländska konkurrenskraften behöver stärkas och att åtgärder för att åstadkomma det behöver vidtas på bred front.

 

Turismen är en viktig näring för Åland. Turismen är i hög grad tjänste- och upplevelsebaserad och torde därmed ha goda förutsättningar att växa hållbart. Det finns ett tydligt behov hos många aktörer, inte minst turistbranschen, att ha en tydlig och specifik samtalspart inom landskapsförvaltningen så att ärenden av betydelse för branschen inte hamnar mellan avdelningar. Det är viktigt att landskapets politik är tillräckligt dynamisk för att vid varje tidpunkt på bästa sätt kunna matcha branschens behov och bidra med rätt attraktions- och konkurrensstärkande åtgärder. Ett besökarperspektiv på strategiskt viktiga beslut behövs för att stärka Åland som destination.

 

Utskottet har med intresse tagit del av tankar rörande behov av ökat samarbete mellan Visit Åland, Ålands näringsliv, Ålands natur och miljö m.fl. och noterar behovet av samspel mellan marknadsförings-, intressebevaknings- och företagsrådgivningsaktörer.

 

Inom landskapsmyndigheternas verksamhetsområden finns utrymme för att göra förändringar som underlättar företagsamhet. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har en styrelse som kan göra politiska prioriteringar inom verksamheten. Enskilda tillstånds- eller tillsynsbeslut ska inte vara föremål för politiska bedömningar men myndighetens områdesvisa prioriteringar är politiskt definierade. En effektiv tillsyn över att åländska produkter faktiskt är åländska behövs för att värna åländska producenter. Kostnader som påförs näringsidkare för övrig tillsyn inom livsmedelsindustri, detaljhandel, restaurangverksamhet och djurhållning behöver hållas på lägsta möjliga nivå. Utskottet understryker vikten av förenkling av regelverk och avbyråkratisering för att stärka Ålands konkurrenskraft.  

 

Utskottet noterar att under år 2020 färdigställs landskapsregeringens förslag till de nya EU-medelsfinansierade närings- och sysselsättningspolitiska programmen. För att dessa medel på bästa sätt ska komma Åland till gagn finns behov av kompetens i fråga om hur man hittar, ansöker och redovisar dylika medel. Landskapsregeringen bör inför programperiodens början överväga hur en sådan funktion kan säkras.

 

Jordbruk och livsmedel

Av budgetframställningen framgår att landsbygdsprogrammet 2014-2020 avslutas år 2020 och att nya åtgärder för näringen ska utvecklas för det kommande stödprogrammet 2021-2027. Utskottet betonar vikten av att det nya stödprogrammet i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi prioriterar producerande primärproducenter och biologisk mångfald. Fokus i stödprogram måste vara på produktivitet. Utskottet ser fram emot att landskapsregeringen arbetar med det kommande LBU-programmet mot bakgrund av att man ska stärka konkurrenskraften.

 

Fiskerivård, fiskodling och fiskerinäring

Utskottet ser positivt på den miljöutveckling som dagens fiskodlingsföretag kontinuerligt arbetar med. Utskottet konstaterar även branschens stora tillväxtpotential inte minst i den åländska skärgårdsregionen. Branschen skapar många arbetstillfällen och är en ekonomisk motor i skärgården. Utskottet har erfarit att större delen av den odlade fisk som förädlas på Åland är importerad. Det betyder att det finns utrymme för större lokal odlad produktion.

 

I det hållbara samhället finns ett vattenbruk som förser oss med miljövänligt protein på ett sätt som inte skadar det marina ekosystemet samtidigt som det skapar socioekonomisk utveckling. Säkrade verksamhetsförutsättningar för fiskerinäring och fiskodling är enligt utskottet en kritisk faktor för skärgårdens framtid och därmed även för turism och besöksnäring. Utskottet omfattar målsättningen om en fiskerinäring som är konkurrenskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologisk och socialt hållbar. Det skulle för fiskodlingen innebära ett behov av både teknikutveckling och kompensationsåtgärder.

 

Det är viktigt att landskapsregeringen fortsätter sitt arbete för att garantera förutsättningar för kustnära fiske. Det kustnära fisket behöver av EU hanteras som en mer lokal angelägenhet och bli föremål för lokalt beslutsfattande.

 

Som åtgärder för att uppnå en konkurrenskraftig och hållbar fiskerinäring vill utskottet lyfta fram vikten av att skapa naturliga lekplatser för fisk. Endast utplantering av fisk är inte en åtgärd som håller det naturliga beståndet i balans. Åtgärder krävs också för att minimera skadeverkningarna av exempelvis säl och skarv.

 

Ifråga om såväl hanteringen av säl och skarv som den internationella regleringen av kustnära fiske behöver Åland driva frågorna på både nationell och internationell nivå i de samarbetsorgan där Åland är representerat.

 

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga revidering av fiskelagen från 1956.

 

Arbetsmarknad

Utskottet emotser en utvärdering av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) och betonar vikten av en fungerande organisation vad gäller såväl arbetsförmedling som inspiration för ungdomar och möjliggörande av karriärbyten. Studiestödssystemet behöver vara anpassat för ett flexibelt utbildningsutbud.

 

Utskottet har uppfattningen att studiestöd inte ska påverkas negativt av arbetsinkomster. Kravet på att studiestödstagare upprätthåller en viss studietakt för att bibehålla sitt studiestöd är ett tillräckligt incitament för att studietakten inte ska bli lidande av arbete. Arbetserfarenhet är därtill meriterande för de studerande efter avslutade studier.

 

Energi- och klimatpolitik

 

Det åländska distributionsnätet

Utskottet delar landskapets bedömning att en framställning om ersättning för skador på samhällsviktig infrastruktur som förorsakades av stormen Alfrida bör göras till Ålandsdelegationen.

 

Förnyelsebara energikällor och -effektivering

Utskottet noterar att en upphandling av elproduktion från nybyggda vindkraftverk pågår. Kostnadseffekten kommer att synas i budget från 2021. Detta sammanfaller med tidpunkten för när landskapets insats under åren 2017–2020 för att stärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland upphör. Utskottet konstaterar att effekterna av vindkraftupphandlingen är beroende av hur elpriset utvecklas. Det är ur ett tillväxtperspektiv angeläget att priserna för elström och elöverföring på Åland hålls på en konkurrenskraftig nivå.

 

Landskapsregeringen bör aktivt arbeta för att hålla elöverföringspriserna nere. Valet av metod måste utgå från ambitionen att satsade medel ska ge största möjliga nytta för elkonsumenterna. En fortsatt insats för att stärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland är en möjlighet. Även den tänka reserveringen för tillväxt och hållbarhet kan komma i fråga för ändamålet.

 

Utskottet noterar regeringens satsningar på biodiesel i landskapets fordonspark samt på en biogasanläggning. Utskottet har erfarit att antalet fossildrivna fordon har ökat med över 2 000 under de senaste fyra åren och att antalet elfordon nu är endast drygt 100 trots den politiska satsningen på eldrivna fordon. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i syfte att ytterligare främja en hållbar energiomställning uppmuntra privata etableringar av infrastruktur även för biogasdrivna fordon.

 

Infrastruktur- och transportpolitik

 

Skärgårdstrafiken

Utskottet understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar har en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling. Mot bakgrund av lagtingets uppmaning att säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm uppmanar utskottet landskapsregeringen att omförhandla, alternativt säga upp, avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö.

 

Utskottet uppmanar vidare landskapsregeringen att initiera en utredning om en tunnel till Föglö med intentionen att uppnå driftsinbesparingar i hela trafiken, skapa högre attraktionskraft i skärgården samt minska miljö- och klimatpåverkan. Utskottet understryker säkerhetsaspekter, finansieringsmöjligheter, upphandlingsalternativ och lagstiftningsbehov samt möjligheterna att genomföra projektet som föregås av att lagtinget fastställer de ekonomiska ramarna för hela projektet. I sammanhanget ska även projekt östra Föglö ingå.

 

När det gäller den övriga skärgårdstrafiken, exempelvis förnyat tonnage till Prästö-Töftö, Sottunga-linjen, Kumlinge-Torsholma samt Enklinge-Kumlinge uppmanar utskottet landskapsregeringen att återkomma när totalbilden klarnat.

 

Tonnage

I ltl Rainer Juslins budgetmotion nr 9/2019-2020 föreslås en ändring av texten under rubriken Tonnage. Utskottet konstaterar att den fråga som behandlas i motionen även annars behandlas i betänkandet och hänvisar till utskottets egna skrivningar under rubriken Skärgårdstrafiken.

 

Kortrutt

I ltl Rainer Juslins budgetmotion nr 8/2019-2020 föreslås en ändring av texten under rubriken Kortrutt. Utskottet konstaterar att den fråga som behandlas i motionen även annars behandlas i betänkandet och hänvisar till utskottets egna skrivningar under rubriken Skärgårdstrafiken.

 

Personalpolitik

Utskottet efterlyser en redogörelse över antalet anställda och antalet förverkligade årsarbeten samt över hur dessa har utvecklats över tid. Även i vilken mån anställningar kunnat ersättas med köptjänster bör redovisas.

 

Av budgetframställningen framgår att landskapsregeringen bedriver en restriktiv anställningspolitik men utskottet noterar att framställningen innehåller förslag till ett antal nya anställningar och projekt. Innan förverkligandet av dessa bör en ekonomisk konsekvensanalys utgöras och klartecken inhämtas från den tillträdande regeringen.

 

Landskapets organisation

Utskottet befarar att en modell med många fristående underliggande myndigheter kan vara kostnadsdrivande. I mån av möjlighet bör man eftersträva ytterligare samordning av underliggande små myndigheter.

 

Eftersom det har gått ett antal år sedan landskapets fastighetsverk etablerades bör det planeras en större utvärdering för att se om modellen med fastighetsverk har fallit väl ut.

 

Den föreslagna etableringen av ett trafikverk är enligt utskottet inte motiverad. I denna fråga bör landskapsregeringen återkomma i tilläggsbudget med ett resonemang om vilken lösning som bäst svarar mot målsättningen om långsiktig och effektiv ledning av infrastruktur- och trafikfrågor.

 

Detaljmotivering

 

 

 

 

VERKSAMHET - detaljmotivering

 

200

LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET

210

REGERINGSKANSLIET

21010

Regeringskansliet, verksamhet

 

Enligt budgetförslaget är 100 000 euro avsatt för förverkligandet av kommunreformslagen och förverkligandet av gränsjusteringar rörande Järsö-Nåtö samt Ängö och Bussö.

 

Utskottet föreslår att anslaget minskas med 100 000 euro och uppmanar landskapsregeringen återkomma i tilläggsbudget i fall projekten ska förverkligas.

 

Beslutet har tillkommit efter omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Roger Höglund, Jörgen Strand och Stephan Toivonen. Vice ordförande John Holmberg och ledamoten Henrik Löthman fogar en reservation till betänkandet.

 

I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 7/2019-2020 föreslås att anslaget sänks med 10 000 euro samt att det fjärde stycket under rubriken ”Utgifter” i momentmotiveringen utgår.

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 7/2019-2020 förkastas.

Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.

 


 

 

 

 

ÖVERFÖRINGAR - detaljmotivering

 

300

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

330

LANDSKAPSANDELAR OCH STÖD TILL KOMMUNERNA

33000

Landskapsandelar och stöd till kommunerna (F)

 

I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 2/2019-2020 föreslås att anslaget sänks med 1 800 000 euro och att tredje stycket under rubriken ”Utgifter” i momentmotiveringen utgår.

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 2/2019-2020 förkastas. Reservation har inlämnats av ltl Stephan Toivonen.

 

350

PENNINGAUTOMATMEDEL

35000

Penningautomatmedel (R)

I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 6/2019-2020 föreslås att en ny text med följande lydelse fogas in efter stycke två i motiveringen: ”Av anslaget under momentet reserveras dock 700 000 att användas för UNHCR:s flyktingverksamhet.” Stycke ett och två i motiveringen inleds med ordet ”högst 3 000 000 avser stöd…” respektive ”Högst 2 902 000 euro utges som...”

 

Utskottet konstaterar att biståndsverksamhet är Finlands behörighet och föreslår att budgetmotion nr 6/2019-2020 förkastas.

 

 

400

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

410

ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER

41000

Övriga sociala uppgifter, överföringar (F)

 

I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 1/2019-2020 föreslås att anslaget ökas med 1 800 000 euro och att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Anslaget ökas med 1 800 000 euro att användas som ’stipendium’ till personer, som lyfter folkpension eller sjukpension, eller som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 1/2019-2020 förkastas.

 

600

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

610

NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

61000

Näringslivets främjande (R)

 

I ltl. Rainer Juslins budgetmotion nr 10/2019-2020 föreslås att anslaget ökas med 40 000 euro och att första stycket under rubriken Skärgårdsutveckling ändras och får följande lydelse: ”Av anslaget föreslås 80 000 euro för bidrag till drift av Skärgårdsnämnden. Tonvikten läggs på utveckling av företag och arbetsplatser i skärgården i samarbete med bl.a. landsbygdsutvecklaren och Företagsam skärgård.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 10/2019-2020 förkastas med hänvisning till budgetens allmänna motivering.

 

700

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

720

ELSÄKERHET OCH ENERGI

72010

Främjande av hållbar energiomställning (RF)

 

I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 3/2019-2020 föreslås att anslaget ökas med 750 000 euro och följande text fogas till motiveringen: ”Ökningen av detta moment skall användas till en subventionering av konvertering av bensin- och dieselbilar till gasbilar.”

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om förnyelsebara energikällor och -effektivering att budgetmotion nr 3/2019-2020 förkastas.

 

I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 4/2019-2020 föreslås att anslaget ökas med 750 000 euro och följande text fogas till motiveringen: Anslaget under detta moment ska höjas med 200 000 euro för att användas till en investering i en gasstation.”

Utskottet hänvisar till betänkandes behandling av den allmänna motiveringen, avsnittet om förnyelsebara energikällor och -effektivering.

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om förnyelsebara energikällor och -effektivering att budgetmotion nr 4/2019-2020 förkastas.

 

I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 5/2019-2020 föreslås att anslaget ökas med 5 000 euro och att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Anslaget ska användas till en konvertering av ÅLAND 1 till gasbil.”

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om förnyelsebara energikällor och -effektivering att budgetmotion nr 5/2019-2020 förkastas.

 

 

 

 

 

INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA

FINANSINVESTERINGAR - detaljmotivering

 

9760

976000

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

Infrastrukturinvesteringar (R)

I tilläggsbudget 1, år 2017, erhölls en investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för kortruttsutbyggnaden i skärgården.

 

Utskottet föreslår att fullmakten återtas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets avsnitt om Skärgårdstrafiken.

 

 

9840

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

 

984000

Hälso- och sjukvårdsinvesteringar (R)

 

 

Lagtinget har i första tilläggsbudget för landskapet Åland år 2019 beslutat om investeringsanslag om 350 000 för inköp av en tandvårdsbil med utrustning. Inköpet beräknas att leda till ökade driftskostnader om ca 100 000 euro årligen.

 

Utskottet föreslår, med hänvisning till skrivningarna i betänkandes avsnitt Hälso- och sjukvård, att investeringen avbryts och att investeringsanslaget om 350 000 euro återtas.

 

 

 

Motionerna

 

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering föreslås att budgetmotionerna nr 8 och 9, vilka båda hänför sig till den allmänna motiveringen förkastas.

 

Därtill föreslås att övriga budgetmotioner förkastas.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 14 november 2019 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2020.

 

Motioner

 

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

 

Stipendium till folkpensionärer, sjukpensionärer samt för personer med långvarig sjukdom eller arbetslöshet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2019-2020

Landskapsandelar och stöd till kommunerna

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2019-2020

Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2019-2020

Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2019-2020

Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2019-2020

Flyktinghjälp

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2019-2020

Regeringskansliet, verksamhet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 7/2019-2020

Infrastruktur- och transportpolitik

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 8/2019-2020

Infrastruktur- och transportpolitik

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 9/2019-2020

Näringslivets främjande

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 10/2019-2020

 

Hörande

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vice lantrådet Camilla Gunell, ministrarna Tony Asumaa, Nina Fellman, Mika Nordberg, Mats Perämaa och Wille Valve, avdelningschefen Bengt Michelsson, byråchefen/miljöjuristen Helena Blomqvist och specialsakkunnige Fredrik Rönnlund från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Vivan Nikula från regeringskansliet, landskapsforstmästaren Mikael Sandvik från näringsavdelningen, avdelningschefen Yvonne Österlund, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman, byråchefen Sten Eriksson, tekniska samhällsstrategen Stefan Fransman och avdelningscontrollern Per Ringsby från infrastrukturavdelningen, kulturchefen Jan-Ole Lönnblad från utbildnings- och kulturavdelningen, finanschefen Conny Nyholm och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, forskaren Birgitta Berg-Andersson från Näringslivets forskningsanstalt (ETLA) (per telefon), utredaren Johan Flink från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), verksamhetsledaren Rosita Broström från Ålands fiskodlarförening r.f., styrelseordföranden Jan-Mikael von Schantz och verkställande direktören Christer Fahlstedt från Ålands penningautomatförening (PAF), verkställande direktören Anders Ekström från Ålands näringsliv r.f., verkställande direktören Henrik Lundberg från Åland Post Ab, verkställande direktören Lotta Berner Sjölund från Visit Åland r.f., projektledare Eleonore Hedman och projektkoordinator Erica Öström från Folkhälsan på Åland r.f., företagarna Otto Hojar och Hans Holmström från FS Links Ab samt hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichef Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Lars Häggblom, Roger Höglund, Henrik Löthman, Jörgen Strand och Stephan Toivonen samt till vissa delar ersättaren Simon Holmström.

 

Vikarierande utskottssekreteraren Emma Dahlén har vid utskottets behandling av de delar av budgeten som avser Högskolan på Åland, till följd av jäv enligt 24 §, 2 mom. 3p förvaltningslag för landskapet Åland, ersatts av lagtingsdirektören Susanne Eriksson.

 

Reservationer

 

Följande 8 reservationer har fogats till betänkandet:

Vice ordföranden John Holmberg och ledamoten Stephan Toivonen har inlämnat två (2) reservationer.

Vice ordföranden John Holmberg och ledamoten Henrik Löthman har inlämnat en (1) reservation.

Ledamoten Stephan Toivonen har inlämnat fem (5) reservationer.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

                 att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands                   budget för år 2020 med följande ändringar

 

-          moment 21010 minskas med 100 000 euro, motsvarande medel för förverkligande av kommunreformslagen,

 

-          investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för kortruttsutbyggnaden i skärgården återtas,

 

-          att investeringsanslag från första tilläggsbudget år 2019 om 350 000 euro återtas för inköp av en tandvårdsbil med utrustning,

 

-          att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån,

 

-          att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-10 samt

 

-          att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2020 ska tillämpas från och med den 1 januari 2020 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

 

Mariehamn den 5 december 2019

 

 

 

Ordförande                         Jörgen Pettersson

 

 

 

Sekreterare                          Emma Dahlén