Landskapsregeringen har i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland 2021 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2021-2022. Årsredovisningen inkluderar i enlighet med 19 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning landskapsbokslutet och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen ingår också landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2021.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2021 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Årsredovisningen i allmänhet

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Landskapets fastighetsverk, Landskapets pensionsfond och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. Fastighetsverkets sifferbokslut ingår som en bilaga i bokslutet. Därtill finns det en bilaga med ett pro forma-koncernbokslut för landskapsregeringen och Fastighetsverket. Det konsoliderade bokslutet, som omfattar resultaträkning och balansräkning, är enbart att betrakta som informationsmaterial (bilagorna 4 och 5).

I bilaga 2 finns en sammanställning över de aktiebolag som landskapet har en betydande ägarandel i. I sammanställningen ingår uppgift om ägarandel, omsättning och eget kapital. Landskapet är huvudsaklig ägare till 8 bolag (94-100 %) och betydande delägare i 5 bolag (27-50 %). Totalt äger landskapet aktier i 19 olika bolag (not 9). Under året har Kraftnät Åland Ab erhållit 0,8 miljoner euro i nytt kapital och det bokförda värdet av Ålands utvecklings ab har skrivits ned med 3,0 miljoner euro som ett led i bolagets avveckling.

Utskottet ser positivt på den utveckling av årsredovisningens informationsvärde som skett de senaste åren och förutsätter att arbetet med att göra såväl årsredovisning som sifferstat begripligare för gemene ålänning fortsätter, givet komplexiteten i helheten.

Förvaltningsberättelsen

Förvaltningsberättelsen omfattar cirka 170 sidor text och utgör således två tredjedelar av hela årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgör numera en stramt hållen och systematisk redogörelse över verksamheten. Varje avdelning redovisar en årsöversikt, budget- och måluppfyllnad samt väsentliga förändringar. De fristående myndigheterna redovisar därtill för risker och osäkerhetsfaktorer samt för den interna kontrollen.

Resultat- och kostnadsutveckling

Då man jämför resultatet för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Årsbidraget utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, skatteinkomster samt finansiella poster och uppgick till 23,7 (-15,3 år 2020) miljoner euro, vilket således är en förbättring med 39 miljoner euro från föregående år.

Räkenskapsperiodens resultat år 2021 uppgår till 4,7 (-25,9) miljoner euro. Resultatet räknas fram genom att minska årsbidraget med avskrivningar och nettobeloppet av de eventuella extraordinära posterna.

Inga extraordinära poster påverkar resultatet, däremot gjordes en engångsnedskrivning från anläggningstillgångarna om 5,6 miljoner euro som omfattade en nedskrivning av ett antal broar samt avlägsnande av de projektkostnader för det nedlagda kortruttsprojektet som tidigare bokats i balansräkningen.

Verksamhetens kostnader uppgick år 2021 till 209,8 miljoner euro, vilket är en ökning med 6,4 miljoner eller 3,1 (1,2) procent jämfört med år 2020.

Kostnaderna för inkomst- och kapitalöverföringar minskade med 6,2 miljoner euro till 103,9 (109,7) miljoner euro. Minskningen hänger samman med de sänkta kostnaderna som kan kopplas till coronapandemin.

Specifikt för boksluten 2020 och 2021 finns en förteckning med Covid-19 relaterade kostnader. De totala Covid-19 relaterade nettokostnaderna för de två åren uppgår till cirka 18,4 miljoner euro, i vilket hälsovårdens kostnader och stöden till arbetsmarknaden ingår (bilaga 3, sid. 194). Större delen av nettokostnaderna, 14,4 miljoner euro, kan hänföras till år 2020. I nettokostnaderna ingår de ersättningar som erhållits av staten.

Budgetuppföljningen

Budgetefterlevnaden visar att 87 (86) % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har utnyttjats, vilket lämnade ett budgettekniskt överskott om 45,4 (50,2) miljoner euro. Av detta belopp överförs 31,2 (29,9) miljoner euro till budgetåret 2022. Om man använder 2019 och 2018 som jämförande normalår, ser man att budgetutnyttjandegraden dessa år är 92 %.

Beloppet i budgeten som hänför sig till verksamhet, överföringar och finansiella poster och som överförs till följande år har en tendens att stiga för varje år. Från 2021 överförs 31,2 miljoner euro, vilket är 9,0 % av anslagen för nämnda budgetposter. Som jämförelse kan nämnas att 2018 uppgick det överförda beloppet till 16,0 miljoner euro och utgjorde 5,2 % av de berörda budgetanslagen. Huvuddelen av de överförda beloppen kan hänföras till finans- och näringsavdelningarnas verksamhetsområden.

Investeringsanslagen (utan finansiella investeringar) uppgick till 45,1 (56,4) miljoner euro, av vilket 56 (32) % blev utnyttjat. Utnyttjandegraden är således betydligt högre än för de senaste årens medeltal om dryga 30 % och beror på investeringsprojektens utsträckning över flera år. Till budgeten 2022 har 18,8 miljoner euro av investeringsanslagen överförts.

Skatteintäkter och likviditet

De totala intäkterna av skattekaraktär ökade med 61,8 miljoner euro, till 301,5 miljoner euro jämfört med år 2020. Ökningen är hela 25,7 procent, vilket delvis förklaras med att budgetåret 2021 var det första året som det nya avräkningssystemet för den ekonomiska utjämningen mellan Finland och Åland tillämpades. Av skatteintäkterna utgörs 13,6 miljoner euro av skattegottgörelsen och 10,2 miljoner euro av lotteriskatten. Utskottet avser att följa upp utfallet av det nya avräkningssystemet så fort tillförlitliga siffror över den slutförda beskattningen för 2021 finns att tillgå.

Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 22,0 (45,2) miljoner euro. Minskningen beror på att uttaget från Penningautomatföreningen återgått till det ”normala” om 15 miljoner euro. Övriga finansiella intäkter består huvudsakligen av den finansiella överföringen från fastighetsverket.

Likviditeten har ökat med 11,8 miljoner euro från 30,0 till 41,8 miljoner euro. Frågan om fastighetsverkets överlikviditet har lösts så att 10,5 miljoner av fastighetsverkets kassa är bokad som ett lån till landskapsregeringen. Fastighetsverkets likviditetshantering sköts således helt i enlighet med den metodik som beskrivs i motiveringen till landskapslagen om Landskapets Fastighetsverk (LF24/2014-2015). Fastighetsverkets återstående likviditet vid årsskiftet uppgick till 7,8 miljoner euro.

Pensionskostnaderna

Utgifterna för landskapets pensioner uppgår till 37,3 miljoner euro, vilket är 0,8 (1,4) miljoner eller 2,2 (4,1) procent högre än 2020. Enligt budgeten för 2021 skulle pensionskostnaderna öka med 2,7 miljoner euro, vilket berodde på att man använde en högre premieprocent för de utförsäkrade pensionerna än vad som verkställdes i verkligheten.

Pensionskostnadernas nettobelopp uppgår till 17,1 miljoner euro, vilket i stort sett är samma nettokostnad som 2019 och 2020, vilket i sin tur kan förklaras med att nettobeloppets nivå är ett aktivt val från landskapsregeringens sida.

Pensionsintäkterna, som utgörs av uttaget från Landskapets pensionsfond, har ökat från 19,1 till 20,3 miljoner euro. Ökningen av uttaget görs för att hålla nettokostnaden någorlunda stabil. Enligt lagen om pensionsfonden kan högst 75 % av den utbetalda pensionskostnaden täckas av överföringar från pensionsfonden, vilket skulle möjliggöra ett maximalt uttag om ca 28 miljoner euro i dagsläget.

Personal

I årsredovisningens relationstal för personalen ingår den allmänna förvaltningen och de underställda myndigheterna, förutom Landskapets fastighetsverk och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som redovisar personalparametrar i sina egna årsredovisningar. Antalet årsverken inom allmänna förvaltningen uppgick till 301,7 (291,4) och i de underställda myndigheterna till 503,5 (484,0). Antalet årsverken ökade totalt med cirka 30 stycken. Det verkar också vara så att personalen ökar mest i de underställda myndigheterna.

Personalkostnaderna har ökat med ungefär 4 miljoner euro, av vilket cirka 1,7 miljoner euro kan läggas på den ökade mängden årsverken och återstoden på lönejusteringar.

Även den hälsorelaterade frånvaron redovisas på ett tydligt sätt och uppgick år 2021 till 9 580 (10 073) kalenderdagar, vilket är en minskning jämfört med såväl 2019 som 2020. Räknat per årsverk är frånvaron 11,9 (12,99) dagar/årsverk.

ÅHS gör upp ett eget personalbokslut. I december 2021 fanns det 989 (945) anställda personer, varav 242 (200) personer hade tidsbegränsade anställningar. Totalt beräknar man att antalet årsverken uppgick till 918. Antalet sjukdagar uppgick till 19 211 (19 544), vilket är 19,4 (21) dagar per anställd. På grund av pandemin har strängare närvaroregler än annars tillämpats, vilket har lett till att antalet sjukdagar för 2020-2021 är betydligt högre än 2019. En jämförelse mellan åren är således inte helt relevant.

Det genomsnittliga antalet månadsanställda i Fastighetsverket uppgår till 52 personer, vilket är 16 fler än under Fastighetsverkets första verksamhetsår 2016. Av ökningen utgörs 6 årsarbeten av personer som överfördes från ÅHS år 2018.

Utskottet betonar vikten av att upprätthålla effektiva organisationer och konstaterar att en fortsatt kostnadsökning för personal sätter den offentliga ekonomin under hård press.

Landskapets tillgångar

Landskapets lånefordringar (not 11) utgör finansiella tillgångar som kommer att återbetalas till landskapet och följaktligen successivt förbättra likviditeten. Lånefordringarna uppgår till 45,7 miljoner euro och består av bostadslån (41,2 m€), lån ur PAF-medel (3,9 m€) och övriga lån (0,6 m€). Lagtinget ändrade i december 2021 lagstiftningen om bostadsproduktion för att möjliggöra snabbare återbetalning av bostadslånen, något som kan innebära att det utestående lånesaldot minskar snabbare än beräknat.

Under posten ”fondkapital” finns 59,7 miljoner euro upptaget (not 15). Av dessa medel ingår 1,9 miljoner euro i fonder som är avsedda för stipendier och liknande ändamål. Dessa medel är placerade på egna konton och kan inte betraktas som en del av landskapets likviditet.

Återstoden om 57,8 miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel samt amorteringarna på återbetalade PAF-lån. Dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet, utan medlen ingår i landskapets allmänna likviditet. De reserverade PAF-medlen har på en kort tid ökat i storlek till 57,8 miljoner euro. Eftersom reserveringen inte motsvaras av likvida medel och dessutom till karaktären väsentligen avviker från de övriga fonderna borde reservationen i balansräkningen avskiljas från de övriga fondkontona. Reservationen i balansräkningen är slutresultatet av ett antal bokföringstransaktioner som är svåra att följa för en oinvigd. Landskapsrevisorn lyfter också frågan i sin revision av årsredovisningen och föreslår att hanteringen av avkastningen från PAF borde utvecklas i en mer rätlinjig riktning för att öka transparensen i systemet.

Landskapsrevisionen publicerade i mars 2022 en granskningsrapport över hanteringen av PAF-medel inom landskapsförvaltningen. Rapporten tar upp såväl fördelning av PAF-medel som budgetering och bokföring av PAF-medel. Utskottet kommer att behandla granskningsrapporten i samband med betänkandet över effektivitetsrevisionen.

En avsevärd finansiell tillgång är Landskapets pensionsfond. Landskapets uppskattade pensionsansvar per 31.12.2021 uppgick till 818,2 (803,6) miljoner euro medan värdet på pensionsfondens tillgångar räknat till marknadsvärde uppgick till 554,7 (498,6) miljoner euro per den 31.12.2021, vilket ger en fonderingsgrad om 68 (62) procent. Fonderingsgraden kan jämföras med tillgångarna i Statens pensionsfond, som används på motsvarande sätt, vilken hade en fonderingsgrad om 25,4 procent vid årsskiftet.

Ålands fastighets Ab

Landskapsregeringens näringspolitik bör fokusera på att skapa förhållanden som ger rättvisa och konkurrenskraftiga förutsättningar för det åländska näringslivet.

Utskottet noterar att Ålands utvecklings Ab är under avveckling och att innehaven är till försäljning. Mot den bakgrunden förutsätter utskottet att landskapets engagemang i Ålands fastighets Ab utvärderas med beaktande av förhållandet mellan den offentliga sektorn och det privata näringslivet.

Noterade felaktigheter

Utskottet har erfarit att det uppstått ett korrekturfel i den konsoliderade resultaträkningen i den tryckta årsredovisningen (Bilaga 4, sida 195). De korrekta beloppen framgår som gulmarkerade i nedanstående tabell.

Även i den konsoliderade balansräkningen (Bilaga 5, sida 198) förekommer ett antal korrekturfel. De korrekta beloppen framgår som gulmarkerade i tabellen nedan.

Vidare har utskottet uppmärksammat att landskapets garantiåtaganden till det statliga bolaget Finnvera Ab saknas i bokslutets not 22 (sida 191). Enligt de uppgifter som utskottet erhållit torde garantiförbindelserna uppgå till cirka 6 miljoner euro. Landskapsregeringen har ett avtal med Finnvera Ab gällande vissa typer av företagsfinansiering. Utskottet förutsätter att missförhållandet korrigeras i bokslutet för 2022. Därtill finns det ett mindre garantiåtagande om 400 000 euro utställt.

Utskottet noterar också en oförklarad minskning av det angivna beloppet för garantier för krediter till hyresbostadshus som sjunker drastiskt i bokslutet för år 2020, vilket har följt med till år 2021. Även detta bör rättas till i bokslutet för år 2022 (not 22, sida 191).

Ärendets behandling

Lagtinget har den 5 september 2022 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens granskning av densamma.

Utskottet har i ärendet hört finansministern Roger Höglund, finanschefen Conny Nyholm och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, näringsministern Fredrik Karlström, landskapsrevisorn Dan Bergman och revisorn Marika Björkman från Landskapsrevisionen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden John Holmberg samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén, Jörgen Strand och ersättaren Simon Holmström.

Reservation

Viceordföranden John Holmberg har fogat en reservation till ärendet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2021 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 29 september 2022

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 22/2021-2022

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter