I budgetförslaget föreslås anslagen för verksamhet och överföringar uppgå till totalt 429 809 613 euro och inkomsterna till 411 057 613 euro, vilket innebär att budgetperiodens beräknade resultat uppgår till -18 752 000 euro, vilket kan jämföras med -13 395 000 euro i budgeten 2022 inkluderande tilläggsbudgeterna 1-3.

Investeringarna budgeteras till 23 781 000 euro i anslag och 2 550 000 euro i inkomster.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 85 budgetmotioner inlämnats, varav ett antal motioner innehåller ett flertal klämmar.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med de avvikelser som framkommer i klämmen.

Budgetmotionerna föreslås förkastade med undantag för budgetmotion nr 18 som föreslås godkänd.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Den åländska ekonomin var starkt pressad av covid-19-pandemin under år 2020, men återhämtade sig under 2021 och 2022 som en följd av omfattande globala stödpaket vilka var inflationsdrivande. Återhämtningen fick ett avbräck i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina som i hög grad påverkade den normalisering av ekonomin som var på gång. Oron för situationen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland ledde till en prischock på i första hand naturgas. Prishöjningarna på energi, men också osäkerheten kring tillgången på energi överhuvudtaget, har lett till stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden och för samhällsekonomin som helhet. I Norden är gasberoendet ganska litet och elförsörjningen baserar sig varken på gas eller olja, vilket innebär att risk för elbrist kan uppstå men är inte akut, däremot påverkar de höga elpriserna inflationen och således också alla övriga priser i samhället.

Den höga inflationen på den globala nivån har lett till ett kostnadstryck på insatsvarorna i industrisektorn. Livsmedelsproduktionen har höga kostnader för bränsle, konstgödsel med mera vilket har lett till höjda livsmedelspriser på en global nivå. Eftersom hushållens kostnader ökar leder det till sänkta reallöner, vilket i sin tur ökar kraven på korrigeringar av kollektivavtalen. Höjda löner leder därmed till ytterligare höjda priser och därmed risken för en konstant inflationsspiral.

Arbetsmarknaden kännetecknas av en sjunkande arbetslöshet i kombination med ett relativt stort antal lediga platser. Många branscher har helt enkelt svårt att hitta arbetstagare, ett exempel på detta är restaurangbranschen där många bytte bransch under pandemin.

Landskapsekonomin

Landskapets finansiering

Under budgetåren 2021 och 2022 samverkade det tidigare finansiella gottgörelsesystemet med det nya systemet som togs i bruk år 2021, något som gav upphov till en intäktspuckel för år 2021 och delvis för år 2022. I 2023-års budgetförslag finns ingen intäktspuckel kvar.

År	Överföringar totalt	Procentuell förändring
2018	274 589 000	3,1
2019	264 026 000	-3,8
2020	241 791 000	-8,4
2021*	295 683 000	22,3
2022*	294 786 000	- 0,3
2023*	308 556 000	4,7

*Uppgifterna baseras på förskottsbelopp fastställda av Ålandsdelegationen.

I det budgeterade beloppet av intäkter av skattenatur ingår även den åländska medieavgiften om 2,5 meuro och apoteksavgifterna om 0,8 meuro, vilket gör att slutsumman under moment 89000 uppgår till 311 930 000 euro.

Landskapets likviditet

Landskapsregeringen har i ett separat avsnitt redogjort för den prognosticerade utvecklingen av likviditeten under 2023. Man räknar med ett utgångsläge om 50 miljoner euro i början av året och att den tillgängliga likviditeten i slutet av året ligger på 45 miljoner euro.

Likviditetskalkylen bygger på antagandet att förverkligandet av de planerade investeringarna ligger på samma, relativt höga, nivå som år 2022 och att landskapet i slutet av 2022 erhåller det extraordinära coronaunderstödet om 17,5 miljoner euro och förskottet på återhämtnings- och resiliensmedlen om 10 miljoner euro. Fastighetsverkets likviditet om cirka 17 miljoner euro är inte beaktat i beräkningarna.

Det nya finansieringssystemets utfall

Det är för tidigt att utvärdera det nya ekonomiska avräkningssystemet i förhållande till det tidigare systemet eftersom det endast finns siffror för 2021. I tabellen nedan framgår de siffror som är tillgängliga för tillfället. För år 2021 är siffrorna någorlunda definitiva, även om de inte ännu fastställts av Ålandsdelegationen. För år 2021 är således utfallet 18,7 miljoner euro högre för det nya systemet jämfört med det tidigare. De så kallade puckelpengarna, d.v.s. eftersläpande medel på grund av systembytet, är inte beaktade i tabellen. En intressant aspekt som kan nämnas är beaktandet av befolkningsutvecklingen som infördes i det nya systemet. Eftersom Ålands befolkning ökat snabbare än resten av landet höjer förändringskoefficienten avräkningsbeloppet med 545 000 euro för år 2021.

Beloppen för år 2022-2023 är tagna från budgeten och således kalkylerade belopp.

	År 2021	År 2022	År 2023
Gamla systemet
Avräkning 0,45 %	253 986 000
Skattegottgörelse	7 847 000
Lotteriskatt	5 093 000
Sammanlagt kalkyl	266 925 000

Nya systemet
Avräkning	194 792 000	202 195 000	200 066 000
Skatteavräkning	90 850 000	84 800 000	108 500 000
Sammanlagt	285 642 000	293 495 000	308 566 000
Skillnad	18 717 000

För de kommande tre åren 2024-2026 kalkylerar finansministeriet med en relativt oförändrad utveckling av avräkningsbeloppet, medan skatteavräkningen skulle uppvisa en betydligt bättre utveckling om 4-8 procent årligen, eller totalt cirka 20 procents ökning mellan 2023 och 2026. Skatteavräkningens prognosticerade höjning är till stor del av teknisk karaktär eftersom lotteriskatten, som sänktes under pandemin, återgår till sin tidigare nivå. Vidare sker det en ändring för samfundsskatternas del beträffande fördelningskvoten mellan staten och kommunerna på grund av social- och hälsovårdsreformen i riket. Den kommunala delen tillfaller inledningsvis landskapet som sedan får omfördela den.

Utveckling av landskapsekonomin

I augusti 2022 presenterade landskapsregeringen en rapport från en parlamentarisk kommitté över hur finanspolitiken och budgeteringen för landskapet ska utvecklas. I rapporten föreslås att treåriga kostnadstak införs, överskottsmål fastställs och tilläggsbudgetar upphör att användas och ersätts av ändringsbudgetar. Skillnaden mellan en tilläggs- och en ändringsbudget ligger närmast i att en ändringsbudget ska hålla sig inom den fastställda budgetramen.

De föreslagna förändringarna kräver utökade resurser vid finansavdelningen, något som redan påbörjats, samt även vissa justeringar av lagstiftningen. Ökad vikt kommer att läggas vid snabbare budgetuppföljning och prognosverksamhet. Utskottet understryker att det nya systemet fortsättningsvis kräver politiska prioriteringar i likhet med dagens system.

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag till ett ökat kvalitetsarbete runt budgeten och finanspolitiken.

Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen tar fram en strategi över vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas och på vilket sätt till exempel utmanarrätter kan bli en del av den offentliga ekonomin. Utskottet konstaterar att andelen offentligt anställda på Åland bör minska i förhållande till den privata sektorn.

Barn, ungdomar och skola

Utskottet har tagit del av information om barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det finns en utbredd uppfattning om att antalet barn med NPF-diagnos ökar i skolorna och att enskilda skolor inte har tillräckliga resurser att tackla utmaningarna. ÅSUB har i en rapport från detta år (2022:2) gjort en beställningsstudie åt utbildnings- och kulturavdelningen i vilken en stor enkätstudie genomfördes bland vårdnadshavare och pedagoger i samtliga tre led; barnomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan.

Utskottet bedömer att ett ambulerande stöd eller ett resurscentrum för barn med NPF-diagnoser bara är en början. Målet bör vara att en resursskola inrättas för de barn som har de största behoven.

Enligt budgetförslaget kommer studierna i gymnasieskolan att vara kostnadsfria från och med höstterminen 2023. Utskottet konstaterar att det faktum att gymnasiet ska vara kostnadsfritt måste befästas i gymnasielagen.

Införandet av ett helt kostnadsfritt gymnasium behöver inte vara kostnadsdrivande då studiestödet, som idag ligger på en relativt hög nivå, kunde anpassas till det faktum att gymnasieutbildningen är kostnadsfri.

Landskapsregeringen föreslår en förlängning av slopandet av inkomstgränsen för erhållande av studiestöd. Inkomstgränsen slopades från och med 1 mars 2022 som en temporär åtgärd för att underlätta tillgången på arbetskraft inom vissa branscher. Enligt förslaget förlängs åtgärden att gälla till och med den 31 juli 2023. Åtgärden beräknas kosta 135 000 euro. Utskottet framhåller behovet av en snabb utvärdering.

Äldreomsorg

Utskottet konstaterar att utmaningarna inom äldreomsorgen växer. Bristen på platser, behörig personal och koordinering av demensvården står för de största problemen.

Utskottet noterar att ett äldrepolitiskt program är under arbete och utskottet vill betona behovet av ett äldrevården får en fast styrning med avsikt att skapa en helhetslösning som fungerar för hela Åland så att alla äldre personer i behov av omsorg eller vård får tillgång till en rätt dimensionerad insats.

I detta sammanhang vill utskottet också lyfta vikten av att tillgänglig välfärdsteknik integreras och utnyttjas i omsorgen, liksom förebyggande åtgärder.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

ÅHS budgetförslag ökar med 2,4 miljoner euro till totalt 96,8 miljoner euro netto. Större delen av höjningen är kopplad till faktorer som inte kan påverkas från organisationen, som exempel kan nämnas kollektivavtalen, prishöjningar samt åtgärder med anledning av regeringsprogrammet. ÅHS har ökat intäkterna genom effektiviserade förfaranden gällande ersättningar för olika tjänster som utförs.

Utskottet noterar att ÅHS i sitt utvecklingsarbete under 2023 bland annat satsar på kompetensförsörjningen, primärvårdens läkarbemanning, digitaliseringen, beredskap och resiliens samt på samverkansavtalen med kommunerna och KST.

En stor fråga för ÅHS är hur framtidens sjukhus ska utformas och hur det ska förverkligas i form av om- och nybyggda verksamhetslokaler.

Ordning och säkerhet

Polisens huvudfokus under 2023 inriktas mot ökad trygghet i samhället genom närvaro och tillgänglighet, insatser mot våld i nära relationer och bekämpning av yrkesmässig och narkotikarelaterad brottslighet.

Utskottet betonar betydelsen av att polisen ska ha tid att jobba proaktivt, speciellt med ungdomar. Polisen bör beredas möjlighet att delta i det fleråriga projektet som bedrivs för ungdomars välmående. Polisen bör också ha tid att verka i skärgården.

Utskottet erfar att polisstyrelsen inte fyller den funktion som den avsågs ha, varför den kunde upphöra och eventuellt ersättas av en referensgrupp.

Utskottet erfar att alarmsystemet Ålarm förbereds för att integreras med rikets system Erica, något som tidigast kan ske 2025.

Infrastruktur och transportpolitik

Landskapsregeringen föreslår att Geta kommun beviljas ett bidrag för utbyte av bron över Dånösund. Bidraget uppgår till 3,95 miljoner euro och fördelas på budgetåren 2023 och 2024. Bidraget beviljas med stöd av 19 § landskapslagen (1964:16) om kommunala vägar i vilken det stipuleras att bidrag för byggande av kommunalväg beviljas enligt prövning. Normalt beviljas inte stöd för byggande av kommunalvägar.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inventera framtida behov av liknande bidrag och om behov föreligger etablera en stödprincip för ändamålet.

Högskolan på Åland

Utskottet har noterat att processen med att bolagisera högskolan tillsvidare har pausats, men att förberedelserna fortsätter. Bland annat har man erhållit ett nytt kollektivavtal med lärarna, infört nettobudgetering och gjort anslaget tvåårigt, vilket är ägnat att skapa en mer självständig ekonomi för högskolan samtidigt som man fortfarande befinner sig inom landskapets stora finansiella ram, vilket t.ex. likviditetsmässigt har fördelar. Ansvaret för processen med den fortsatta bolagiseringen ligger hos landskapsregeringen.

Utskottet har också erfarit att högskolan har ett ganska lågt antal sökande till vissa av sina utbildningar. Från skolans sida är man medveten om problemet, man har också en gemensam bild av problematiken. Ett utvecklingsarbete har inletts, bland annat har en strategi för 2030 antagits.

Utskottet konstaterar att det är av avgörande betydelse för högskolans utveckling att man fördjupar samarbeten med andra aktörer och även ökar internationaliseringen. För att detta ska bli möjligt krävs att högskolan kan undervisa på engelska och också ge mastersutbildningar, något som kräver en lagändring vilken enligt vad utskottet erfarit förbereds som bäst.

Utskottet ser med tillfredsställelse på den utbildning i automationsteknik med inriktning mot vindkraftteknik som ska inledas på högskolan. Det är viktigt att landskapets skolor kan svara på behovet av den lokala efterfrågan på arbetskraft och även utbilda för yrkesområden med stor framtida potential.

Den digitala transformationen

Utskottet konstaterar att det är centralt att arbetet med digitalisering fortsätter vid landskapets förvaltning, dels för att vara en förvaltning i tiden, men också för att medborgarna och andra samhällsaktörer förväntar sig digital service.

För att skapa mervärde måste digitaliseringen sammankopplas med utveckling av verksamheterna. I en lyckad digitalisering skapas mervärde för förvaltning, medborgare och samhället i stort. Detta innebär att digitaliseringen också är samhällsutveckling.

Utskottet konstaterar således att digitaliseringen av landskapsförvaltningen måste drivas verksamhetsnära och med ett tydligt medborgarperspektiv för att åstadkomma bästa möjliga effekt. Vidare anser utskottet att digitaliseringen ska utgå från den egna förvaltningsstrukturen så att litenheten kan bli en styrka istället för en svaghet. Utskottet konstaterar att det finns vedertagna modeller för digitalisering av offentlig sektor, vilka bör användas så att man undviker att göra onödiga misstag.

Utskottet konstaterar att en jämlik digital välfärd är viktig, men att risken för en ojämlik utveckling är stor på grund av att aktörerna är många och självständiga i sitt beslutsfattande, vilket lätt leder till en språngvis utveckling och till att synergieffekter vid investeringar och storskalig drift inte kan utnyttjas. Utskottet ser ett behov av att utveckla ett servicecenter för samordning av de olika myndigheternas administrativa funktioner.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma med ett meddelande till lagtinget i vilket förvaltningsgemensamma definitioner och principer för digitaliseringsarbetet anges. Meddelandet bör också klargöra att process- och verksamhetsutveckling förväntas på alla nivåer. Som en följd av meddelandet bör separata handlingsplaner framtas.

Klimat och vatten

Klimatlagen

Landskapsregeringen har under året arbetat med en klimatlag för att definiera målen i en lag, att styra utsläppen sektor för sektor genom långsiktiga och kortsiktiga planer samt införa rapporterings- och övervakningskrav. Under året har en klimatutredning utförts om de åländska utsläppen och möjliga åtgärder.

Utskottet förutsätter att landskapsregeringen arbetar vidare med att redovisa hur sektorerna ska samverka för att Åland som helhet ska uppnå EU:s klimatmål. Utskottet har vidare erfarit att speciellt de stora företagen driver hållbarhetsarbete framåt av ekonomiska och marknadsmässiga orsaker, men att tydliga regler behövs eftersom det krävs långsiktighet.

Vattenförsörjningen

Utskottet konstaterar att den framtida vattenförsörjningen måste bli ett prioriterat område. Vattenuttaget i Ålands Vatten Ab:s nuvarande vattentäkter börjar närma sig miljötillståndets uttagstak. Att komplettera med nya vattentäkter låter sig inte göras eftersom en inventering har visat att ingen åländsk insjö numera fyller de krav som ställs på en vattentäkt.

För att möta behovet av ökade vattenvolymer har Ålands Vatten Ab inlett en studie som syftar till att använda havsvatten som källa för en del av vattenförsörjningen. Den avsedda tekniken är redan etablerad i kustområden och på öar med vattenbrist. Ett närliggande exempel är Gotland som redan använder havsvatten som en väsentlig del av sin vattenförsörjning.

Avsaltningstekniken kräver en hel del investeringar och kostnaden för vårt dricksvatten kommer att stiga i framtiden. Som exempel kan nämnas att Ålands vattens produktionskostnad per kubikmeter för tillfället är 50 cent, medan den på Gotland är 150 cent.

Fram till dess att det går att säkerställa vattenförsörjningen från andra än de nuvarande vattentäkterna går det att genomföra åtgärder som inte kräver omfattande förberedelser, en sådan kunde vara att lagstiftningen borde möjliggöra utfärdande av bevattningsförbud. Vidare borde arbetet med att skapa effektiva skyddszoner runt vattentäkterna och deras tillrinningsområden intensifieras.

Utskottet noterar också att Ålands Vatten Ab står för 75 procent av den åländska befolkningens vattenförsörjning och att vattenkvaliteten för de återstående 25 procenten inte bör glömmas bort.

Mot bakgrund av detta framhåller utskottet att det är viktigt att den kommande vattenlagen tar dricksvattentäkterna i beaktande. Utskottet konstaterar att det är ett brådskande behov av att vattenlagen förs till lagtinget.

Skattegränsen

Skattegränsen har vid ett flertal tillfällen varit föremål för utskottets behandling. Utskottet fäster sig i första hand vid de komplicerade administrativa strukturer som drabbat de åländska företagen och hushållen när det gäller import och export över skattegränsen. På senare tid har de nya digitala systemen snarare ökat komplikationerna än minskat dem.

Utskottet konstaterar att det fortsättningsvis är av största vikt att verka för att de administrativa hindren runt skattegränsen förenklas.

Samtycke till mark- och vattenöverlåtelser

Landskapets allmänna vatten

Landskapsregeringen begär under moment 72010 Främjande av hållbar energiomställning, överföringar (RF) att landskapsregeringen ska ges fullmakt att för en tid om 50 år utarrendera en icke specificerad yta av landskapets allmänna vatten för havsbaserad vindkraft. Fullmakten skulle dock vara villkorad såtillvida att landskapsregeringen skulle samråda med lagtingets finans och näringsutskott kring de närmare villkor som skulle gälla för utarrenderingen, planläggningen och konkurrensutsättningen av dessa områden.

Utskottet konstaterar att begäran om samtycke till utarrendering av landskapets allmänna vatten är öppet formulerad. Det kan konstateras att landskapets allmänna vatten omfattar 7 054 kvadratkilometer (km²) av vilka cirka 1 000 km² (672 km² norr om Åland och 333 km² söder om Åland) har avsatts som reservationsområde för vindkraft i havsplanen. Till ytan omfattar området således ungefär samma yta som fasta Ålands landmassa.

Utskottet konstaterar att i vanliga fall är begäran om samtycke till avyttring eller utarrendering specifikt formulerade med angivande av fastighetsnummer samt yta på det område som är föremål för transaktionen.

Utskottet har erfarit att behovet av det tidiga samtycket i första hand är ägnat att ge en politisk signal att landskapet avser arrendera ut de områden som kan bli aktuella för etablering av havsbaserad vindkraft. Utskottet konstaterar att lagtinget redan (FNU 10/2021-2022) har gett en tydlig politisk signal i samband med behandlingen av landskapsregeringens meddelande (M3/2020-2021) om en vision för havsbaserad vindkraft, där lagtinget enhälligt ger landskapsregeringen understöd att arbeta vidare med visionen.

Med anledning av ovanstående föreslår utskottet att lagtinget ger sitt samtycke till en utarrendering av områden från landskapets allmänna vatten, med villkoret att lagtinget fortlöpande hålls informerat och slutligen godkänner utarrenderingen samt underlaget för konkurrensutsatt offentlig budgivning.

Utskottet konstaterar att utbyggnaden av vindkraften i havet kommer att kräva resurser på flera håll, bland annat är det viktigt att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) har tillräckligt med resurser att handlägga de tillståndsärenden som kommer att finnas. För att utöka det ekonomiska svängrummet och smidigheten i handläggningen borde förvaltningen överväga att införa nettobudgetering även för ÅMHM.

Utskottet understryker även att lagberedningens resurser bör ses över, inte bara för den lagstiftning som krävs för havsvindkraften utan även i ett större perspektiv.

Svinö holme

Under moment 89230 Landskapets fastighetsverk begärs samtycke till att få avyttra landskapets del av Svinö holme (478-403-3-0) om totalt 56,33 hektar land och 28,72 hektar vatten. Avsikten är att rikta försäljningen till Mariehamns stad och verkställa köpet genom markbyten med staden. Verkställigheten av fullmakten skulle ske genom ett godkännande i landskapsregeringen.

Utskottet konstaterar att detta samtyckesäskande har ett bristfälligt underlag och föreslår därför att lagtinget inte ger sitt samtycke till denna avyttring innan ett grundligare underlag föreligger. Det finns heller ingenting i ärendet som skulle påkalla en skyndsam behandling.

Frågan har under år 2014 varit upp i behandling i landskapsregeringen, där landskapsregeringen i sitt beslut meddelade Mariehamns stad att landskapet preliminärt är villigt att överlåta området, men att lagtinget fattar det slutliga beslutet om detta. Vidare meddelade man att utformningen av den kommande stadsplanen bör preciseras innan man från landskapets sida kan ta slutlig ställning. Utskottet konstaterar att stadsplaneringsprocessen pågår och att landskapsregeringens kultur-, miljö- och vägnätsbyråer under sommaren 2022 har lämnat yttrande i frågan. Något nytt ställningstagande från landskapsregeringen i egenskap av markägare gavs inte i samband med dessa utlåtanden.

Som ett generellt konstaterande vill utskottet framhålla att alla marköverlåtelser bör ha en motivering som ska framgå ur budgeten eller komma utskottet till del på annat sätt.

Kastelholm

Under moment 89230 Landskapets fastighetsverk begärs också samtycke för utarrendering av områdena Kastelholm II (771-412-1-35) och Slottssundet (771-412-2-126) vilket rör sig om land- och vattenområdet för gästhamnen i Kastelholm. Förslaget är en förtida förlängning av det tidigare arrendet, där markarrendet utökas från 3 000 m² till 10 000 m², något som med fördel kunde ha ingått i informationen i budgetmotiveringen.

Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt samtycke till utarrenderingen.

Omröstningar

I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion nr 1/2022-2023 föreslås att texten i avsnitt 3. Åland i världen och självstyrelsens utveckling erhåller följande tillägg (sid. 17): ”En analys av varför processen med nuvarande självstyrelselag misslyckats genomförs och mot bakgrund av denna analys införs gemensamt medvetet nya arbetsmetoder som är mer effektiva i att uppnå konkreta resultat.”

Under ärendets avgörande behandling föreslog ltl Nina Fellman att samma text som i motionen ska tas in i betänkandets allmänna motivering under den nya rubriken Ny självstyrelselag.

Förslaget erhöll ej understöd. Ltl Nina Fellman lämnar en reservation.

I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion nr 2/2022-2023 föreslås att avsnitt 1, fokusområde 5 Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen (sid. 11) erhåller ett nytt sista stycke som lyder: ”Ett sista stycke tillfogas: ”Ett prioriterat område för landskapsregeringen är att hitta hållbar och framkomlig väg för en förnyad och mer robust kommunstruktur. I arbetet ska ingå en översyn av gällande lagstiftning och en ambition att hantera kommunfrågan långsiktigt över mandatperioder.”

Under ärendets avgörande behandling föreslog ltl Nina Fellman att samma text som i motionen ska tas in i betänkandets allmänna motivering under den nya rubriken Reformbehov för kommunerna.

Förslaget erhöll ej understöd. Ltl Nina Fellman lämnar en reservation.

I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion nr 39/2022-2023 i delförslag nr 24 föreslås att ett nytt fjärde stycke införs i avsnittet fokusområde 5 Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen (sid. 11) lydandes: ”Landskapslagen (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ska styra förvaltningschefens arbete. Lagstiftningen kommer därför utvärderas under 2023 i relation till hur förvaltningschefens roll i praktiken utvecklat förvaltningen sett till produktivitet, välbefinnande och förmågan till strukturell utveckling.”

Under ärendets avgörande behandling föreslog viceordförande John Holmberg att samma text som i motionen ska tas in i betänkandets allmänna motivering under rubriken Utveckling av landskapsekonomin.

Förslaget erhöll understöd av ltl Nina Fellman. Förrättades omröstning som utföll 4-2 varvid ordförande Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand biträdde beslutet. Ltl Stephan Toivonen avstod från att rösta.

Detaljmotivering

VERKSAMHET
101	LAGTINGET
	I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion nr 39 föreslås i delförslag nr 20 att texten erhåller följande tillägg: ”Dagens ersättarsystem i lagtinget skapar många gånger en statisk politik där oron för att eventuellt förlora sin plats kan hämma beslutsfattandet. Ålands lagting bör därför genomföra nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ersättarsystemet förändras, samt att även lagtingets arbetstider anpassas till dagens behov, från och med lagtingsåret 2023/2024. Förändringen skulle medföra ett för Ålands lagting minskat budgetslitage månaderna november-december 2023.” Förslaget understöddes av ltl Jörgen Strand. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 3-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Nina Fellman och Robert Mansén. Ltl Lars Häggblom och Stephan Toivonen avstod från att rösta.
300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
300	Allmän förvaltning
	I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion nr 39 föreslås att: Delförslag nr 13: Följande stycke läggs till motiveringen: ”Modellen över hur den kommunala välfärden långsiktigt tryggas är idag varken ekonomiskt eller socialt hållbar. Landskapsregeringen kommer därför under första kvartalet 2023 presentera lagstiftning gällande kommuner med utmanande ekonomi, den s.k. kriskommunlagstiftningen.” Förslaget understöddes av ltl Nina Fellman. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 3-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom och Robert Mansén. Ltl Stephan Toivonen avstod från att rösta. Delförslag 15: Följande stycke läggs ytterligare till motiveringen: ”Ålands landskapsregering konkurrerar med den privata marknaden genom att äga och driva industrifastigheter via sitt bolag Ålands fastighets Ab. Detta försvårar förutsättningarna för en sund konkurrens och därför kommer landskapsregeringen upphöra med denna typ av näringspolitik och i stället fokusera på insatser som förbättrar den åländska konkurrenskraften på ett generellt plan.” Förslaget understöddes av ltl Jörgen Strand. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom och Robert Mansén. Delförslag 26: Följande stycke läggs ytterligare till motiveringen: ”Landskapsregeringen avser under första kvartalet 2023 revidera den nya barnomsorgslagen i syfte att inhämta barnkonsekvensanalys samt en ekonomisk konsekvensanalys för hur den kommunala ekonomin påverkas i och med den utökade rätten till barnomsorgsplats.” Ltl Stephan Toivonen understödde förslaget. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 3-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom och Robert Mansén. Ltl Nina Fellman avstod från att rösta.
350	PENNINGAUTOMATMEDEL
	I ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion nr 39 föreslås i delförslag nr 21 att det tredje stycket i motiveringen stryks och ersätts med följande text: ”Uttag ur Ålands Penningautomatförening får aldrig användas till renodlad drift av landskapsregeringens verksamheter och kan därför heller inte nyttjas som en normal dividendintäkt. PAF-medel ska finansiera tredje sektorn samt nyttjas till utvecklingen av Åland i form av omställnings-, forsknings- eller tillväxtprojekt. Landskapsregeringen bör under 2023 förändra inkomsthanteringen gällande medel från Ålands Penningautomatförening så att den del av föreningens årsöverskott, exklusive tredje sektorns årliga andel, som ur föreningens och landskapets synvinkel är lämpligt att föra över till landskapet överförs likt dividendutdelning till en öronmärkt post i balansräkningen.” Förslaget understöddes av ltl Stephan Toivonen. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
410	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER
41010	Övriga sociala uppgifter, överföringar (F)
	I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion nr 14/2022-2023 föreslås att anslaget ökas med 770 000 euro och att budgetmotiveringen får följande tillägg: ”Under 2023 utbetalas, efter nödvändig temporär lagändring, ett extra barnbidrag till åländska barnfamiljer”. Förslaget understöddes av ltl Stephan Toivonen. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Lars Häggblom och Robert Mansén och Jörgen Strand. Ltl Nina Fellman lämnar en reservation till betänkandet.
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
502	STUDIESTÖD
50200	Studiestöd (F)
	I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion nr 21/2022-2023 föreslås att anslaget sänks med 135 000 euro och att budgetmotiveringen erhåller följande tillägg: ”Den slopade inkomstgränsen för studiestöd hade inte avsedd effekt, och inbjuder till ett överutnyttjande av studiestödet. Landskapsregeringen återkommer därför efter utredning med ett förslag på något höjd inkomstgräns samt eventuellt förslag till ny stödform för vuxna som vill fortbilda eller omskola sig.” Förslaget erhöll inget understöd. Ltl Nina Fellman lämnar en reservation till betänkandet.
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
700	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion nr 9/2022-2023 föreslås att kapitelmotiveringen erhåller följande tillägg: ”Landskapsregeringen utreder möjligheten att bilda ett under landskapet lydande rederi i syfte att bolagisera utförandet av skärgårdstrafiken, hamnarna och den kringliggande infrastrukturen. Rederiet har som ansvar att upphandla, driva och anskaffa klimatanpassat tonnage i enlighet med landskapets omställningsplan.” Förslaget erhöll inget understöd. Ltl Nina Fellman lämnar en reservation till betänkandet.
8	MYNDIGHETER SAMT FRISTÅENDE ENHETER
855	ÅLANDS GYMNASIUM
85500	Ålands gymnasium, verksamhet
	I ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion nr 13/2022-2023 föreslås att anslaget ökas med 50 000 euro och att budgetmotiveringen erhåller följande tillägg: ”Anslaget höjs för att stärka stödinsatserna i yrkesgymnasiet för studerande i behov av extra inlärningsstöd.” Förslaget erhöll inget understöd. Ltl Nina Fellman lämnar en reservation till betänkandet.
9	INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR
976	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
976000	Infrastrukturinvesteringar (R)
	Ltl Jörgen Strand understödd av vice ordföranden John Holmberg föreslår: -att anslaget minskas med 500 000 euro samt - -att sista stycket i motiveringen under rubriken ”Bro- hamn och tunnelinvesteringar” stryks. - -att följande motivering läggs till: ”Utskottet har konstaterat att landskapsregeringen inte levererat varken en omställningsplan för skärgårdstrafiken eller ett tunnelmeddelande till lagtinget. Tunnelmeddelandet beslutade lagtinget så sent som i andra tilläggsbudget 2022 att skulle levereras senast i september 2022. Inte heller på annat vis har landskapsregeringen visat hur den framtida trafiken skall arrangeras vilket är absolut nödvändigt före man går in för större investeringar. Utskottet konstaterar även att extra anslag inte kan beviljas för ett enskilt projekt som ingår i en större helhet före man kan redovisa hur helheten ser ut.” Förrättades omröstning varvid Ltl Strands förslag godkändes med rösterna 4-3. Beslutet biträddes av vice ordföranden John Holmberg, samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom och Jörgen Strand. En reservation lämnas av ordföranden Jörgen Pettersson samt ltl Robert Mansén och Stephan Toivonen. I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion nr 18/2022-2023 föreslås att meningen ”Under året återaktiveras arbetet med Prästösundsbron” i motiveringen stryks. Förslaget understöddes av ltl Stephan Toivonen. Förrättades omröstning varvid ltl Fellmans förslag att omfatta motionen godkändes med rösterna 4-3. Beslutet biträddes av vice ordföranden John Holmberg, samt ledamöterna Nina Fellman, Jörgen Strand och Stephan Toivonen. En reservation lämnas av ordföranden Jörgen Pettersson samt ltl Lars Häggblom och Robert Mansén.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 november 2022 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2023.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Analys och nya arbetsmetoder krävs för framgångsrik reform av självstyrelselagen

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 1/2022-2023

Reformbehov för kommunerna

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 2/2022-2023

Paf-medel regleras tydligt i lag

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 3/2022-2023

Nordisk modell för finansiering av public service

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 4/2022-2023

Ändrade gränser för barnomsorgsavgiften

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 5/2022-2023

Inför kalhyggesfritt skogsbruk

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 6/2022-2023

Landskapet söker ett breddat ägande av Högskolan på Åland med utbildningsaktörer i riket eller Sverige

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 7/2022-2023

Stärkt beredskap med anledning av klimatförändringar

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 8/2022-2023

Ny organisering för skärgårdstrafik och hamnar

Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 9/2022-2023

Klarlägg syftet med eventuellt markbyte för Svinö

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 10/2022-2023

Nytt tandvårdsprogram från 2023

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 11/2022-2023

Vatten- och avlopp som avgörande samhällsfrågor

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 12/2022-2023

Stärk stödinsatserna i yrkesgymnasiet

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 13/2022-2023

Extra barnbidrag till åländska familjer

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 14/2022-2023

Digital transformering, inte fler systemutvecklare

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 15/2022-2023

Gymnasieutbildning för alla ungdomar

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 16/2022-2023

Tillräcklig beredskap vid ÅMHM

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 17/2022-2023

Skärgårdsmeddelande före Prästösundsbro

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 18/2022-2023

Nej till förstudie om Föglötunneln

Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 19/2022-2023

Konkretisera stödet för personer i behov av specialpedagogiska insatser

Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 20/2022-2023

Slopa ändring av inkomstgräns för studiestöd

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 21/2022-2023

Ålands folkhögskola

Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 22/2022-2023

Inkludera Ålands polismyndighet i utvecklingsprojekt för barn och ungas hälsa och välmående

Ltl Jessy Eckermans m.fl. budgetmotion BM 23/2022-2023

Lagtingets samtycke

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 24/2022-2023

Fokus på miljöfrågor

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 25/2022-2023

Ökad kompetens om självstyrelsen

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 26/2022-2023

Höjning av ensamförsörjartillägget under 2023

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 27/2022-2023

Inför utmanarrätter för att minska offentlig sektor

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 28/2022-2023

Inrätta lågtröskelmottagning för unga som mår psykiskt dåligt

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 29/2022-2023

Åland behöver ett näringspolitiskt program

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 30/2022-2023

Anpassad avfallslag för åländska förhållanden och behov

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 31/2022-2023

Minskat anslag för sysselsättnings- och arbetslöshetsunderstöd

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 32/2022-2023

Preciserad övergripande målsättning för satsning på vindkraft

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 33/2022-2023

Överför ansvaret för Kommunernas socialtjänst (KST) till landskapet

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 34/2022-2023

Kartläggning av kulturhistoriska minnesmärken i skärgården

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 35/2022-2023

Inrättande av Ålands representation i Stockholm

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 36/2022-2023

Kompensation för flyktingmottagande

Ltl Anders Erikssons budgetmotion BM 37/2022-2023

Havet skiljer och förenar

Ltl Rainer Juslin budgetmotion BM 38/2022-2023

En trygg väg framåt för Åland

Ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM 39/2022-2023

Digital transformation och tech-klustret

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 40/2022-2023

Äldreomsorg

Ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM 41/2022-2023

En offensiv miljö- och klimatpolitik

Vtm Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM 42/2022-2023

Regional utveckling och tillgänglighet

Ltl rainer Juslins m.fl. budgetmotion BM 43/2022-2023

Unga och utbildning

Ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM 44/2022-2023

Hälso- och sjukvård

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 45/2022-2023

Vårdkedjor för personer med psykiatriska diagnoser

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 46 /2022-2023

Biogasstöd under lupp

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 47/2022-2023

Åland Post ska inte konkurrera med privata åkerier

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 48/2022-2023

Blå ekonomi med WHO och världsnaturfonden i ryggen

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 49/2022-2023

Idrotten höjer Ålands attraktionskraft

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 50/2022-2023

Civil beredskap

Vtm Katrin Sjögrens budgetmotion BM 51/2022-2023

Stöd hushållen att göra energiinvesteringar

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 52/2022-2023

Grönt transportstöd

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 53/2022-2023

Få till ett resurs- och kompetenscentrum för demensvården

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 54/2022-2023

Nytt namn: Ålands scenkonstinstitut

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 55/2022-2023

Tillsätt en vattenkommission

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 56/2022-2023

Utse Ålandsrepresentanter i världen

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 57/2022-2023

Säkra framtidens kompetens

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 58/2022-2023

Stoppa det industriella trålfisket

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 59/2022-2023

Starta AXgan-märknining

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 60/2022-2023

Stimulera integrationen

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 61/2022-2023

Slopa inte inkomsttaket för studiestödet

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 62/2022-2023

Satsning för att tillgängliggöra naturen

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 63/2022-2023

Ny socialpolitik i nya tider

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 64/2022-2023

Modernisera resekostnadsavdraget

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 65/2022-2023

Budgetmotion 65/2022-2023

Modern, finanspolitisk styrning

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 66/2022-2023

Konkreta steg för jämställdhet

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 67/2022-2023

Hållbart skogsbruk

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 68/2022-2023

Hållbar upphandling

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 69/2022-2023

Effektiv tillsyn av hållbarhetsarbetet i landskapsägda bolag

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 70/2022-2023

Nytt praktikprogram för ministerassistenter

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 71/2022-2023

Klimatsmart sjöfart

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 72/2022-2023

Få styr på pensionsfondens investeringar

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 73/2022-2023

Täpp till det offentliga upphandlingsläckaget

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 74/2022-2023

Stärk den åländska naturvården

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 75/2022-2023

Styr pengarna på rätt

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 76/2022-2023

Få fart på omställningen av skärgårdstrafiken

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 77/2022-2023

Färdplan för cirkulär ekonomi

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 78/2022-2023

Framtiden för Alandica kultur- och kongress

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 79/2022-2023

Åland behöver mer utveckling och innovation

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 80/2022-2023

En trovärdig klimatpolitik

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 81/2022-2023

Satsa på el- och hybridflyg

Ltl Alfons Röbloms m.fl. budgetmotion BM 82/2022-2023

Främja en hållbar livsmedelsproduktion

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 83/2022-2023

Mer kollektivtrafik

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 84/2022-2023

Vattenförbättrande åtgärder

Ltl Simon Holmströms m.fl. budgetmotion BM 85/2022-2023

Höranden

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, vicelantrådet Harry Jansson, ministrarna Roger Höglund, Annette Holmberg-Jansson, Annika Hambrudd, Fredrik Karlström och Christian Wikström, förvaltningschefen John Eriksson från regeringskansliet, byråchefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom och budget- och finansieringshandläggaren Björn Snis från finansavdelningen, avdelningschefen Linnéa Johansson från näringsavdelningen, avdelningschefen Bengt Michelsson, byråchefen Jacob Nordlund, byråchefen Maj-Len Österlund och specialsakkunnige Cindi Portin från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Niklas Stenbäck och biträdande byråchefen Jan-Ole Lönnblad från utbildnings- och kulturavdelningen, avdelningschefen Yvonne Österlund, byråchefen Gustav Blomberg och seniora projektingenjören Dan Engblom från infrastrukturavdelningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), utredaren Johan Flink och utredaren Robin Lähde från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), förvaltningschefen Katarina Sundberg, rektorn Marcus Koskinen-Hagman, rektorn Gitte Holmström och ekonomichefen Ralf Lundberg från Ålands gymnasium, styrelseordföranden Magnus Lundberg och t.f. verkställande direktören Björn Kalm från Ålands Radio & TV Ab, verkställande direktören Jan-Erik Rask från Ålands näringsliv r.f., förbundsdirektören Minna Hellström från Ålands kommunförbund k.f., kommundirektören Christian Dreyer från Jomala kommun, förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f. (KST), ordföranden Johan Mörn från Ålands fiskare r.f., verksamhetsledaren Rosita Broström från Ålands Fiskodlarförening r.f., professor emeritus Göran Djupsund, kommunutredaren Siv Sandberg, rektorn Johanna Mattila, styrelseordföranden Mikael Larsson och lektorn Erika Boman från Högskolan på Åland, specialsakkunnige Atro Andersson från Finansministeriet, verkställande direktören Christian Nordas från Ålands Vatten Ab, styrelsemedlemmarna Henrik Löthman och Sonja Winé från Ålands Autismspektrumförening r.f., myndighetschefen Susanne Perander och sektionschefen Helena Boman från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM), vikarierande myndighetschefen Per Eriksson och stabssamordnaren Marica Eriksson från Fordonsmyndigheten, myndighetschefen Henrik Juslin från Ålands Energimyndighet, myndighetschefen Lena Nordman från Datainspektionen, myndighetschefen Annelie Karlberg från Lotteriinspektionen, myndighetschefen Johanna Fogelström-Duns, patient- och klientombudsmannen Britt Danielsson och konsumentrådgivaren Tuomas Nymark från Ombudsmannamyndigheten, den åländske representanten i Helsingfors Johan Ehn, landshövdingen Peter Lindbäck, professorn Johan Magnusson och forskarna Tomas Lindroth och Jacob Torell vid Göteborgs universitet, advokaten Karolin Eklund och Jenny Eklund-Melander, miljörådet Sara Kajander och konsultative tjänstemannen Anu Sallinen vid försvarsministeriet, verkställande direktören Bengt Karlsson från Ålbiocom Ab, verkställande direktören Andreas Kanborg och Michael Sundblom från DAX Trading Ab, generalsekreteraren Nina Ekelund och Martin Flack från företagsnätverket Hagainitiativet i Sverige, verksamhetsledaren Fia Hagelberg och styrelsemedlemmen Mikael Staffas från Demensföreningen på Åland r.f., bildningschefen Mikael Rosbäck från Mariehamns stad, rektorn Johanna Kyander från Medborgarinstitutet, professorn Jan Blomgren, seniorrådgjevaren Jan-Erik Weinbach och brukingenjören Asbjörn Solberg från Norge, Ove Björklund från Halmstad, polismästaren Johan Pawli, äldreomsorgschefen Evelina Grandell-Rosenqvist från Mariehamns stad, vikarierande förbundsdirektören Stefan Simonsen från kommunförbundet Oasens boende- och vårdcenter samt verkställande direktören Conny Rosenberg från Kraftnät Åland Ab.

Utöver de vanliga hörandena anordnade utskottet två öppna höranden. Hörandena var öppna för allmänheten och sändes dessutom över landskapsregeringens Youtube-kanal. Det första hörandet hölls 24.11.2022 och behandlade byggandet av en tunnel till Föglö varvid Hans Holmström och Otto Hojar från FS-Links Ab samt infrastrukturministern Christian Wikström hördes. Det andra hörandet hölls 1.12.2022 och behandlade utbyggnaden av havsbaserad vindkraft varvid vicelantrådet Harry Jansson, regionchefen Anna Häger från Ilmatar Offshore Ab, regionchefen Anders Wiklund från OX2 Ab samt ministerrådet Anton Nilsson i Bryssel.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén, Jörgen Strand och Stephan Toivonen.

Reservationer

Tio (10) reservationer har fogats till betänkandet:

- Ltl Nina Fellman har inlämnat åtta (8) reservationer,

- ordföranden Jörgen Pettersson, ltl Robert Mansén och Stephan Toivonen har inlämnat en (1) gemensam reservation samt

- ordföranden Jörgen Pettersson, ltl Lars Häggblom och Robert Mansén har inlämnat en (1) gemensam reservation.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2023 med följande tillägg:

- att lagtinget minskar anslaget under moment 976000 med 500 000 euro,

- att lagtinget inte ger sitt samtycke till den föreslagna mark- och vattenöverlåtelsen gällande Svinö holme 478-403-3-0

- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-17 och 19-85,

- att lagtinget godkänner budgetmotionen nr 18 samt,

- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt

- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2023 ska tillämpas från och med den 1 januari 2023 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Mariehamn den 13 december 2022

Ordförande Jörgen Pettersson

Sekreterare Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 2/2022-2023

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter