Landskapsrevisionen har den 25 februari 2022 till lagtinget överlämnat sin i 7 § 1 mom. landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen avsedda berättelse gällande effektivitetsrevisionen.

Landskapsrevisionen har den 31 mars 2022 till lagtinget lämnat en granskningsrapport över hanteringen av PAF-medel inom landskapsförvaltningen.

Landskapsrevisionen väljer årligen ut ett antal områden för effektivitetsrevision. Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

År 2021 har granskningarna omfattat utbildnings- och kulturavdelningen, infrastrukturavdelningens verkstads- och lagerenhet samt Landskapets fastighetsverk. Vidare har man i en separat rapport genomfört en granskning av hanteringen av PAF-medel.

Landskapsregeringen har den 19 maj 2021 överlämnat ett svar på effektivitetsrevisionen och den 2 juni ett svar över granskningsrapporten i vilka man kommenterar innehållet i de olika rapporterna.

Utskottets förslag

Utskottet avger i detta betänkande sina synpunkter över landskapsrevisionens berättelse för år 2021 jämte landskapsregeringens svar. Utskottet föreslår att berättelsen och svaret antecknas för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och landskapsrevisionens kännedom.

Utskottets synpunkter

Landskapsrevisionen granskar i sin effektivitetsrevision för år 2021 utbildnings- och kulturavdelningen, infrastrukturavdelningens verkstads- och lagerenhet samt fastighetsverket.

Utbildnings- och kulturavdelningen

I granskningen av utbildnings- och kulturavdelningen lyfter revisionen ett stort antal frågor av relativt subtil karaktär som är svåra att få grepp om för en utomstående läsare då framställningen saknar relevanta jämförelser med andra avdelningar inom landskapsförvaltningen.

Sakfrågor som kan diskuteras i ett bredare perspektiv är bolagiseringen av Högskolan för Åland och utvecklingen av ett fungerande elektroniskt arkiv. Båda dessa utvecklingsprojekt framskrider långsamt. I landskapsregeringens svar konstateras att det relativt nyligen har fastställts standardiseringskrav för e-arkiv på den nationella nivån, vilket kommer att underlätta processen.

Beträffande Ålands museum görs en jämförelse med Ålands sjöfartsmuseum enligt vilken slutsatsen är att sjöfartsmuseets verksamhet drivs mer kostnadseffektivt. Landskapsregeringen konstaterar i sitt svar att Ålands museum har ett betydligt bredare uppdrag än sjöfartsmuseet och att de därför inte kan jämföras. Utskottet konstaterar för sin del att revisionsrapporten inte innehåller jämförande siffror och relationstal som på ett tydligt sätt skulle stöda den skriftliga framställningen.

Landskapsrevisionen lyfter också frågan om Ålands museums interna organisation som numera består av tre enheter. Den senaste organisationsförändringen skedde år 2020 och separerade den myndighetsutövande delen av verksamheten till en egen enhet för kulturmiljö under kulturbyrån. Landskapsrevisionen lyfter problematiken med att en organisation med många enheter och en liten personal innebär ett oproportionerligt stort antal chefstjänster, vilket innebär högre lönekostnader.

Utskottet konstaterar att det faktum att samma tjänsteman varit både myndighetsutövare och samtidigt haft uppgifter inom den operativa verksamheten inte varit ovanligt inom landskapsförvaltningen och att det speciellt inom den tidigare museibyrån var ett problem då byråns myndighetsutövning och övrig verksamhet sammanblandades. Utskottet ser därför positivt på om man nu hittat en organisatorisk lösning som tillgodoser de olika behoven inom förvaltningen.

Infrastrukturavdelningens verkstads- och lagerenhet

I granskningen av verkstads- och lagerenhetens verksamhet gör revisorn påpekanden gällande verkstadens fakturering och lagerhållning. Båda delarna får kritik av bokföringsteknisk karaktär där förslaget utmynnar i att förfaranden bör göras enklare och mer transparent i samråd med sakkunniga.

I landskapsregeringens svar framkommer att man avser att under 2022 se över förfarandena så att de motsvarar bokföringslagens krav och ökar transparensen.

Landskapets fastighetsverk

Granskningen av Landskapets fastighetsverk har utförts av revisionsbyrån BDO Audiator Ab inom det ramavtal som Landskapsrevisionen ingått med BDO.

Fastighetsverket granskas i tre separata rapporter under följande teman: god förvaltningssed, resursanvändning och en utvärdering av internhyressystemet.

När det kommer till resursanvändningen konstaterar granskaren att kostnaderna har stigit och att målstyrningen är otydlig och föreslår att förbättrade målstyrningssystem införs samt att fastigheternas livscykelkostnader bör belysas bättre för att få ett tydligare underlag för hyresberäkningen. I landskapsregeringens svar framkommer att fastighetsverket ska optimera organisationen så att kostnaderna inte stiger, vilket framöver ska presenteras genom nyckeltal i årsredovisningen. Däremot anser man att skapandet av detaljerade livscykelanalyser för de olika fastigheterna inte går att göra inom ramen för de resurser som finns inom organisationen.

Nivån på internhyrorna har berörts i den interna diskussionen inom landskapsförvaltningen från flera olika aspekter, dels från förvaltningsgrenarna som anser att hyrorna är för höga, dels ur den aspekten att Fastighetsverket ackumulerar allt för stor likviditetskassa. Revisorerna kommer fram till slutsatsen att internhyrorna innehåller för höga kapitalkostnader varför det genereras allt för mycket likviditet. Framför allt är det avskrivningsnivån som sannolikt är för hög och eftersom den betraktas som en kostnad i bokslutet blir den del av avskrivningen som inte används för investeringar kvar i Fastighetsverket som likviditet, men en likviditet som inte går att dela ut som vinstmedel till landskapsregeringen.

I landskapsregeringens svar konstateras att det finns ett latent investeringsbehov framför allt på ÅHS-området som inte kommit igång ännu och som inledningsvis måste inventeras och planeras för att kunna verkställas. Dessa investeringsbehov överskrider gott och väl den nuvarande likviditeten. Landskapsregeringen avser likväl låta utvärdera internhyressystemet för att få ett underlag för fastställande av internhyran. Vidare avser man överväga en sänkning av grundkapitalet för att få utrymme att återbetala överskottslikviditet.

Granskningsrapport över Ålands penningautomatförening (PAF)

Landskapsrevisionen har under året gjort en helhetsgranskning av användningen av PAF-medel. Konstateras att PAF:s verksamhet som sådan inte granskats i denna studie. Studiens fokus riktas på fördelningen av medel till de sektorer som huvudsakligen erhåller verksamhetsmedel från PAF-medel; social verksamhet, miljöverksamhet, ungdomsarbete, idrott, kultur och övriga stöd. Därtill utges även evenemangs- och investeringsstöd från PAF-medel. Granskningsrapporten kommer med ett antal påpekanden och rekommendationer kring de beviljningskriterier och uppföljningsrutiner som tillämpas.

I landskapsregeringens svar noteras att man tar till sig de rekommendationer som ges men konstaterar också att kraven på stödtagarna, som ofta är små ideellt drivna föreningar, måste innehålla en rimlig avvägning mellan stödtagarens administrativa kapacitet och landskapsregeringens redovisningsbehov. Utskottet omfattar den synen.

Bland kriterierna för att erhålla PAF-medel finns bl.a. uppbärande av medlemsavgift, andel frivilligt arbete samt personalkostnadernas andel av totala kostnaderna. Granskningen visar att det finns stora variationer mellan de olika sektorernas förmåga att uppfylla kravnivåerna samt att stöd utbetalas till föreningar trots brister i ansökan gentemot uppsatta kriterier. Utskottet understöder därför granskningens förslag om reviderade kriterier.

Granskningsrapporten tar också upp förekomsten av ett stort anslag i balansräkningen som består av reserverade PAF-medel. I bokslutet för år 2020 uppgick beloppet till 52,7 miljoner euro och år 2021 hade det vuxit till 57,8 miljoner euro. Rapporten fäster uppmärksamhet vid att de reserverade medlen inte motsvaras av en egen likviditet och drar slutsatsen att ett belopp om 32,7 miljoner euro har använts till andra ändamål än vad som avsetts för PAF-medel.

Landskapsregeringen omfattar inte denna tolkning utan anser att medlen använts på rätt sätt och att en separat likviditetshantering av PAF-medlen inte är ändamålsenlig inom ramen för det fördelningssystem som tillämpas.

Utskottet stöder landskapsregeringens uppfattning i denna fråga. Utskottet behandlar också reservationen av PAF-medel i sitt betänkande över årsredovisningen för år 2022 (FNU 22/2021-2022).

Utskottet anser vidare att användningen av reservationen av PAF-medel borde få en formalisering i lagstiftningen.

En parlamentarisk kommitté som tillsatts av landskapsregeringen avgav i december 2020 en rapport med förslag till riktlinjer för den framtida användningen av penningautomatmedlen.

Kommittén kom fram till att i dagsläget är en fortsatt reservering av medlen ett lämpligare alternativ än att skapa en fond. Vidare hade kommittén en stor enighet om att medlen kan användas för forsknings-, utvecklings- och pilotprojekt inom ramen för utvecklings- och hållbarhetsagendan.

Granskningsrapporten tar inte upp lagstiftningen kring PAF annat än att den styrande lagstiftningen omnämns.

Enligt 3 § landskapslagen (1966:10) om lotterier får spelverksamhet bedrivas av en offentligrättslig förening som bildas i stöd av en landskapsförordning. PAF:s verksamhet baseras således på landskapsförordningen (1993:56) om Ålands penningautomatförening och dess verksamhet. Med tanke på att spelverksamheten väsentligen har ändrat karaktär sedan lotterilagen och förordningen skrevs och att PAF numera har en årsomsättning om 135 miljoner euro (år 2021), ett eget kapital om 135 miljoner euro, 10 dotterbolag i aktiebolagsform samt 330 anställda och kontor i 9 länder kan man överväga om inte verksamheten borde regleras tydligare.

Lotterilagen är från 1966 och har genomgått relativt få ändringar genom åren, under 2000-talet har fyra ändringar gjorts varav en betydande ändring genomfördes år 2016 då lotteriinspektionen infördes vilket medförde en hel del ändringar och tillägg i lagen. Det säger sig självt att den typ av penningspel som förekom på 1960-talet har väldigt lite gemensamt med dagens typer av spel, till exempel ordet internet nämns inte i den nuvarande lagen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 5 september 2022 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2021 samt över granskningsrapport nr 1 jämte landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen och svaret över granskningsrapporten. Utskottet har i ärendet hört landskapsrevisorn Dan Bergman och revisorn Marika Björkman från Landskapsrevisionen samt Fastighetsverkets styrelseordförande Agneta Erlandsson-Björklund.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden John Holmberg samt ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén, Jörgen Strand och ersättaren Simon Holmström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2021 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och landskapsrevisionens kännedom.

__________________

Mariehamn den 29 september 2022

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 23/2021-2022

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter