Landskapsregeringen har i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland 2022 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2022-2023. Årsredovisningen inkluderar i enlighet med 19 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning landskapsbokslutet och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen ingår också landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2022.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2022 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Årsredovisningen i allmänhet

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Landskapets fastighetsverk, Landskapets pensionsfond och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. Fastighetsverkets sifferbokslut ingår som en bilaga i bokslutet. Därtill finns det en bilaga med ett pro forma-koncernbokslut för landskapsregeringen och Fastighetsverket. Det konsoliderade bokslutet, som omfattar resultaträkning och balansräkning, är enbart att betrakta som informationsmaterial (bilagorna 4 och 5).

Förvaltningsberättelsen

Förvaltningsberättelsen omfattar cirka 180 sidor text och utgör således två tredjedelar av hela årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgör numera en stramt hållen och systematisk redogörelse över verksamheten. Varje avdelning redovisar en årsöversikt, budget- och måluppfyllnad samt väsentliga förändringar. De fristående myndigheterna redovisar därtill för risker och osäkerhetsfaktorer samt för den interna kontrollen.

Utskottet erfar att landskapsregeringen i budgetarbetet inför 2024 kommer att göra det möjligt att ytterligare förbättra redovisningen av måluppfyllelsen.

Resultat- och kostnadsutveckling

Då man jämför resultatet för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Årsbidraget utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, skatteinkomster samt finansiella poster och uppgick till 15,8 (23,7) miljoner euro, vilket således är en försämring med 7,9 miljoner euro från föregående år.

Räkenskapsperiodens resultat år 2022 uppgår till 21,8 (4,7) miljoner euro. Resultatet räknas fram genom att minska årsbidraget med avskrivningar och nettobeloppet av de eventuella extraordinära posterna. Resultatet hjälps upp av en extraordinär intäkt om 17,5 miljoner euro i form av ett så kallat särskilt bidrag från staten för de pandemikostnader landskapet haft. Bidraget beviljades med stöd av 51 § självstyrelselagen, vilket är första gången landskapet erhållit medel med stöd av denna paragraf.

Verksamhetens kostnader uppgick år 2022 till 222,1 (209,8) miljoner euro, vilket är en ökning med 12,3 (6,4) miljoner eller 5,9 (3,1) procent jämfört med år 2021.

Kostnaderna för inkomst- och kapitalöverföringar minskade med 3,0 (6,2) miljoner euro till 100,9 (103,9) miljoner euro. Minskningen hänger samman med de sänkta kostnaderna som kan kopplas till coronapandemin.

Specifikt för boksluten 2020-2022 finns en förteckning med Covid-19 relaterade kostnader. De totala Covid-19 relaterade nettokostnaderna för de tre åren uppgår till cirka 18,6 miljoner euro, i vilket hälsovårdens kostnader och stöden till arbetsmarknaden ingår (bilaga 3, sid. 204). Större delen av nettokostnaderna, 14,5 miljoner euro, kan hänföras till år 2020.

I nettokostnaderna i bilaga 3 ingår de ersättningar som erhållits av staten, men inte det särskilda bidrag om 17,5 miljoner euro som beviljades under 2022. Landskapets synliga nettokostnad i bokslutet blir således drygt en miljon euro.

Budgetuppföljningen

Budgetefterlevnaden visar att 87 (87) % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har utnyttjats, vilket lämnade ett budgettekniskt överskott om 46,8 (45,4) miljoner euro. Av detta belopp överförs 33,7 (31,2) miljoner euro till budgetåret 2023. De typer av anslag som uppvisar stor avvikelse mellan budgeterat belopp och utfall hänför sig till största delen till finansieringen av olika EU-program samt användningen av PAF-medel. Utskottet konstaterar att denna typ av projektorienterade anslag alltid kommer att uppvisa stora fluktuationer i utfallet. Utskottet konstaterar därför att landskapsbudgeten inte innehåller så kallad budgetluft i någon betydande utsträckning.

Beloppet i budgeten som hänför sig till verksamhet, överföringar och finansiella poster och som överförs till följande år har en tendens att stiga för varje år. Från 2022 överförs 33,7 (31,2) miljoner euro, vilket är 9,4 (9,0) % av anslagen för nämnda budgetposter. Som jämförelse kan nämnas att 2018 uppgick det överförda beloppet till 16,0 miljoner euro och utgjorde 5,2 % av de berörda budgetanslagen. Huvuddelen av de överförda beloppen kan hänföras till finans-, infrastruktur- och näringsavdelningarnas verksamhetsområden.

Investeringsanslagen (utan finansiella investeringar) uppgick till 44,8 (45,1) miljoner euro, av vilket 18,1 (25,4) miljoner euro utnyttjades. Till budgeten 2023 har 26,7 (18,8) miljoner euro av investeringsanslagen överförts.

Skatteintäkter och likviditet

De totala intäkterna av skattekaraktär minskade med 3,2 miljoner euro, till 298,3 (301,5) miljoner euro jämfört med år 2021. Minskningen beror på att den så kallade puckeleffekten av övergången till det nya avräkningssystemet minskas och försvinner. Skattegottgörelsen minskade från 13,6 till 7,8 miljoner euro och försvinner från och med 2023. Lotteriskatten (10,2 m€ år 2021) ingår numera i skatteavräkningen.

Utskottet avser att kontinuerligt följa upp utfallet av det nya avräkningssystemet.

Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 27,1 (22,0) miljoner euro. Ökningen beror huvudsakligen på att uttaget från Penningautomatföreningen höjdes från 15 till 20 miljoner euro. Övriga finansiella intäkter består huvudsakligen av den finansiella överföringen från fastighetsverket.

Likviditeten har ökat med 22,9 (11,8) miljoner euro från 41,8 till 64,7 miljoner euro. Fastighetsverkets likviditet vid årsskiftet uppgick till 18,2 (7,8) miljoner euro. Den kraftiga ökningen av fastighetsverkets likviditet beror på att 10,5 miljoner euro tidigare var deponerade hos landskapsregeringen.

Med fastighetsverket inräknat har den totala likviditeten ökat från 49,6 till 82,9 miljoner euro, en ökning med 33,3 miljoner euro.

Enligt motiveringen i förslaget till landskapslagen om fastighetsverket ska verkets likviditet hanteras inom ramen för landskapskassan. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utveckla en friktionsfri hantering av fastighetsverkets över- respektive underskottslikviditet utan att någon räntedebitering behöver förekomma.

Pensionskostnaderna

Utgifterna för landskapets pensioner uppgår till 38,8 (37,3) miljoner euro, vilket är 1,5 (0,8) miljoner eller 3,8 (2,2) procent högre än 2021. Enligt budgeten för 2022 skulle pensionskostnaderna uppgå till 38,5 miljoner euro.

Utöver de egentliga pensionskostnaderna finns det i budgeten 470 000 euro upptaget under pensionsanslaget (moment 38000) för inköp av tjänster från pensionsbolaget Keva. Utfallet om ca 466 000 euro finns dock inte bokfört under pensionskostnader i resultaträkningen, utan är upptaget bland verksamhetskostnaderna, vilket i sig är riktigt men kan skapa en viss förvirring i samband med budgetuppföljningen.

Pensionsintäkterna, som utgörs av uttaget från Landskapets pensionsfond, har ökat från 20,3 till 21,4 miljoner euro. Ökningen av uttaget görs för att hålla nettokostnaden någorlunda stabil. Enligt lagen om pensionsfonden kan högst 75 % av den utbetalda pensionskostnaden täckas av överföringar från pensionsfonden, vilket skulle möjliggöra ett maximalt uttag om ca 29 miljoner euro i dagsläget.

Pensionskostnadernas nettobelopp uppgår således till 17,4 miljoner euro, vilket i stort sett är samma nettokostnad som tidigare år.

Personal

I årsredovisningens relationstal för personalen ingår den allmänna förvaltningen och de underställda myndigheterna, förutom Landskapets fastighetsverk och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som redovisar personalparametrarna i sina egna årsredovisningar. Antalet årsverken inom allmänna förvaltningen uppgick till 301,8 (301,7) och i de underställda myndigheterna till 498,2 (503,5).

Utskottet noterar att årsverkena i de små myndigheterna inte redovisas på myndighetsnivå, detta för att inte identifiera individer. I detta fall handlar det dock om att redovisa resursanvändning i förhållande till budgeten varför utskottet är av den uppfattningen att de små myndigheternas årsverken i fortsättningen bör redovisas per myndighet.

Även den hälsorelaterade frånvaron redovisas på ett tydligt sätt och uppgick år 2022 till 15 249 kalenderdagar, vilket är en betydande ökning jämfört med såväl 2020 (10 073) som 2021 (9 580). Räknat per årsverken är frånvaron 19 (12) dagar per årsverk. Såväl korttids- som långtidssjukskrivningar har ökat. Covid-19-pandemin påverkade siffrorna i början på året.

ÅHS gör upp ett eget personalbokslut. I december 2022 fanns det 964 (989) anställda personer, varav 220 (242) personer hade tidsbegränsade anställningar. Totalt beräknar man att antalet årsverken uppgick till 880 (918).

Antalet sjukdagar uppgick till 23 765 (19 211), vilket är 25 (19) dagar per anställd. Covid-19 toppade på Åland under början av 2022 vilket är orsaken till att sjukfrånvaron är högre under 2022 än tidigare år. På grund av pandemin har strängare närvaroregler än annars tillämpats, vilket har lett till att antalet sjukdagar för 2020-2022 är betydligt högre än tidigare. I sjukdagarna ingår även smittskyddskarantän.

Personalkostnaderna för landskapet och dess myndigheter inklusive ÅHS har ökat med ungefär 1,2 (4,1) miljoner euro.

Det genomsnittliga antalet månadsanställda i Fastighetsverket uppgår till 50 (52) personer.

Landskapets tillgångar

Landskapets lånefordringar (not 12) utgör finansiella tillgångar som kommer att återbetalas till landskapet och följaktligen successivt förbättra likviditeten. Lånefordringarna uppgår till netto 42,6 (45,7) miljoner euro och består av bostadslån 38,6 (41,2 m€), lån ur PAF-medel 3,6 (3,9 m€), övriga lån 2,1 (2,3 m€) och 1,7 (1,7) miljoner euro i nedskrivna/osäkra fordringar.

Den första april 2022 ändrades flera lagar om bostadsproduktion sålunda att de ägare till hyresbostäder som finansierat bostäderna med landskapslån fick möjlighet att återbetala lånen i förtid. Därigenom löses de också från de restriktioner gällande överlåtelse och hyra som medföljt lånet. Enligt lagförslaget (LF 29/2020-2021) var åtgärden ämnad att stärka landskapets likviditet genom återbetalt lånekapital. Åtgärden verkar ha rönt måttlig respons hos låntagarna, enligt bokslutet (not 12) har amorteringarna varit ca 1 miljon euro högre under 2022 än för år 2021. Då bör det också beaktas att det på grund av annuitetssystemet sker en naturlig ökning av det årliga amorteringsbeloppet eftersom räntedelen av annuiteten minskar när lånekapitalet minskar.

Under posten ”fondernas kapital” finns 66,1 (59,7) miljoner euro upptaget (not 17). Av dessa medel utgörs 1,7 (1,9) miljoner euro av stipendiefonder och donationskapital. Dessa medel är placerade på egna konton och kan inte betraktas som en tillgänglig del av landskapets likviditet.

Återstoden om 64,4 (57,8) miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel samt amorteringarna på återbetalade PAF-lån. Dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet, utan medlen ingår i landskapets allmänna likviditet. Balansposten ökade under året med 6,6 miljoner euro. Utskottet hänvisar till fjolårets betänkanden över årsredovisningen för 2021 (FNU 22/2021-2022) och betänkandet över landskapsrevisionens rapport gällande användningen och redovisningen av PAF-medel (FNU 23/2021-2022). Utskottet noterar ett tekniskt fel i not 17 vid redogörelsen av ombokade PAF-medel, 2017 ska vara 2018 och 2018 ska vara 2019.

En avsevärd finansiell tillgång är Landskapets pensionsfond. Landskapets uppskattade pensionsansvar per 31.12.2022 uppgick till 823,4 (818,2) miljoner euro medan värdet på pensionsfondens tillgångar räknat till marknadsvärde uppgick till 494,5 (554,7) miljoner euro per den 31.12.2022, vilket ger en fonderingsgrad om 60 (68) procent. Fonderingsgraden är hög i förhållande till statens pensionsfond, som i lag är begränsad till en fonderingsgrad om 25 procent.

Landskapets bolag

I bilaga 2 finns en sammanställning över de aktiebolag som landskapet har en betydande ägarandel i. I sammanställningen ingår uppgift om ägarandel, omsättning och eget kapital. Landskapet är huvudsaklig ägare till 8 bolag (94-100 %) och betydande delägare i 5 bolag (27-50 %). Totalt äger landskapet aktier i 19 olika bolag (not 10). Under året har Kraftnät Åland Ab erhållit 0,6 miljoner euro i nytt kapital, vilket innebär att bolaget sedan 2017 tillförts totalt 4,6 miljoner euro i nytt kapital. Ålands utvecklings Ab har tidigare skrivits ned i balansräkningen med 3,0 miljoner euro till 1,3 miljoner euro som ett led i bolagets avveckling. Utskottet förutsätter att en liknande översyn görs gällande Ålands fastighets Ab.

Av de bolag som landskapet äger kan tre bolag anses ha en betydande ekonomisk verksamhet, av dessa är Långnäs Hamn Ab och Åland Post Ab vinstdrivande, medan Kraftnät Åland Ab huvudsakligen kan anses fungera som ett icke vinstdrivande infrastrukturbolag. Utöver dessa bolag finns Ålands penningautomatförening som är en offentligrättslig förening, men som bedriver en vinstdrivande verksamhet, delvis via helägda dotterbolag.

För åren 2021-2022 har ingen dividend erhållits från Åland Post Ab. Orsaken till detta är det väsentligt försämrade resultatet jämte stora nedskrivningar av anläggningstillgångar som bolaget gjort de senaste åren. Bolaget har dock ett utdelningsbart fritt eget kapital om nästan 10 miljoner euro, men saknar likviditet för att kunna dela ut dividend.

Långnäs Hamn Ab uppvisar en jämn verksamhet och den föreslagna dividenden om 375 000 euro överskrider den redovisade vinsten om 312 000 euro, något som bolaget utan problem klarar av eftersom även Långnäs Hamn Ab har ackumulerat ett stort eget fritt kapital om 6,3 miljoner euro. Hamnbolaget har även en god likviditet.

Utskottet konstaterar att man i landskapsregeringens ägarstyrning borde överväga om finansieringsstrategin som tillämpas i de ovannämnda landskapsbolagen är den rätta. Båda bolagen har historiskt sett gjort goda resultat, men den frigjorda likviditeten har använts för att hålla skuldnivån låg i stället för att betala dividend till ägaren. I fallet Åland Post Ab har överskottslikviditeten använts till investeringar i byggande av egna lokaler som i efterhand kan konstateras ha varit felbedömningar.

Utskottet anser att landskapsregeringen borde låta genomföra en större översyn av bolagsstrukturen och även de verk och myndigheter som underlyder landskapsregeringen och som har en omfattande roll i samhällsfunktionerna, främst fastighetsverket och Åland Post Ab.

När det gäller bolagen borde fokus läggas vid deras funktionella roll i landskapets aktiviteter samt i vilken utsträckning de konkurrerar med privata verksamheter. Utredningen bör förslagsvis dela in bolagen i kategorier över vilka som är samhällsviktiga och vilka som inte är det. Som exempel kan noteras att det i aktieförteckningen ingår två finländska telefonbolag, varav ett är noterat på börsen. Eftersom ett telefoninnehav inte längre är kopplat till ägarandelar kan dessa innehav med lätthet avyttras.

Vidare bör utredningen utveckla tankegångar kring sammansättningen av styrelserna i de olika verksamheterna. Här bör det övervägas vilka styrelser som kan, eller ska, bestå av sakkunniga och som bör ha politisk förankring.

Pågående rättegångar

Enligt not 26 i bokslutsredovisningen pågår två rättegångar kopplade till upphandlingar. I den första rättegången gällande upphandling av personaladministrativa system har käromålet mot landskapsregeringen förkastats, men domen är överklagad och har således inte vunnit laga kraft. I den andra rättegången gällande färjetrafik till Föglö har tingsrätten dömt landskapsregeringen att erlägga motparten ett skadestånd om drygt 10 miljoner euro plus räntor. Domen är överklagad till hovrätten.

Noterade felaktigheter 2021

I samband med behandlingen av bokslutet för 2021 noterades felaktigheter gällande utgivna garantier. Landskapets garantiåtaganden till det statliga utvecklingsbolaget Finnvera Ab saknades och en oförklarad minskning av det angivna beloppet för garantier för krediter till hyresbostadshus uppmärksammades av utskottet. Utskottet konstaterar att detta nu har korrigerats (se not 25).

Ärendets behandling

Lagtinget har den 5 juni 2023 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens granskning av densamma.

Utskottet har i ärendet hört finansministern Roger Höglund, avdelningschefen Björn Snis, byråchefen Conny Nyholm och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, förvaltningschefen John Eriksson samt näringsministern Fredrik Karlström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.

Reservation

Skrivningen under rubriken ”Landskapets bolag” tillkom efter omröstning varvid rösterna utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom och Robert Mansén.

Vice ordföranden John Holmberg och ledamoten Jörgen Strand lämnade en gemensam reservation mot beslutet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2022 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 22 augusti 2023

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 24/2022-2023

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter