Finans- och näringsutskottets betänkande 25/2022-2023

Regeringen har den 16 december 2022 till lagtinget överlämnat ett meddelande om ekonomisk jämställdhet, som är ett av sex delmål i landskapsregeringens jämställdhetspolitiska agenda.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att meddelandet i huvudsak består av en rapport från Ålands statistik- och utredningsbyrå som behandlar inkomstskillnader mellan kvinnor och män (Rapport 2022:8 i serien Översikter och indikatorer från ÅSUB).

Till rapporten har landskapsregeringen fogat korta kommentarer om regeringens pågående jämställdhetsarbete i syfte att skapa ett bärkraftigt samhälle. Syftet med jämställdhetsintegreringen är att kvalitetssäkra processer och arbetsplatser så att de blir jämställda och icke diskriminerande, bland annat har landskapsregeringens samtliga avdelningar deltagit i en utbildning i jämställdhetsintegration under 2022. Vidare har landskapsregeringen påbörjat ett arbete med ett nytt lönesättningssystem för att säkerställa jämställda löner.

Under perioden 2012-2022 ingick en bilaga i det årliga budgetförslaget som i tur och ordning behandlade olika aspekter av jämställdhet mellan kvinnor och män. I budgetförslaget för 2023 ingår ingen bilaga med könsuppdelad statistik, beroende på att detta meddelande lämnades till lagtinget ungefär samtidigt.

I rapporten, som senast producerades 2012 i liknande format, framgår att tillgången till ekonomiska resurser fortfarande är ojämställd, till följd av bristande jämställdhet mellan könen. Den viktigaste indikatorn när det gäller ekonomiska resurser är i allmänhet inkomsten. I rapporten framkommer att inkomsterna i allmänhet är lägre för kvinnorna jämfört med männen. Inkomsterna redovisas som medelinkomster per månad eller år, vilket kan ge en viss missvisning eftersom det i rapporten också framgår att kvinnorna i högre grad än männen arbetar deltid. Räknat per arbetad tid kan bilden över inkomstskillnader eventuellt ändras, men detta går inte att få fram ur rapporten. Enligt uppgift från ÅSUB ingår alla löntagare som arbetar mer än 90% av den normala avtalstiden i respektive bransch i statistikurvalet.

Sjukskrivningarna ökar för båda könen, men kvinnorna har fortsättningsvis dubbelt fler sjukdagar än männen, något som givetvis också påverkar tillgången på ekonomiska resurser.

Utskottet har i sin behandling av meddelandet valt att fokusera på kvinnligt företagande. Utskottet erfar att antalet kvinnliga företagare på Åland är något lägre än i resten av landet och Europa i övrigt, ca 25 % jämfört med 30 %. Kvinnornas andel av inkomsterna från företagsverksamhet är dock aningen större, 32 %.

De strukturer och normer som styr yrkesval gör att arbetsmarknaden fortsatt är segregerad i manligt och kvinnligt kodade branscher, vilket också återspeglas i hur män och kvinnor startar företag. De branscher inom vilka kvinnor har den största sakkunskapen är ofta sådana som kapitalinvesterare inte prioriterar eller där de byråkratiska strukturerna gör det krångligare att starta företag. Utskottet har erfarit att kvinnor också har en brist på nätverk inom de områden som skulle gynna företagandet.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att tillgången till ekonomiska resurser dels är en inkomstfråga men också en fråga om tillgång till kapital. Kapital kan vara avkastande, men inte alltid. När det kommer till kapitalinkomster konstaterar rapporten att kvinnorna erhåller en tredjedel av kapitalinkomsterna. Ackumuleringen av kapital sker dels genom företagsbyggande, vilket således skulle missgynna kvinnorna som grupp på grund av den låga företagarbenägenheten, men också till stor del via arv, något som på sikt kommer att verka utjämnande på fördelningen av kapitalinkomsterna eftersom arvingarna numera behandlas likvärdigt.

När det gäller kvinnligt företagande anser utskottet att det är viktigt att näringslivets organisationer fortsätter att arbeta med kurs- och projektverksamhet som riktar sig till kvinnor och inflyttade för att förbättra möjligheterna till att skapa nödvändiga nätverk och därigenom underlätta för företagandet. Även mentorskap är ett viktigt medel i detta arbete.

Utskottet har erfarit att företagande inom socialvårdsbranschen är förknippat med ett omfattande antal föreskrifter samt krav på tillstånd vilket kan fungera som en tröskel för etablering av företag.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 23 januari 2022 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört verkställande direktören Susanne Olofsson vid Ålands näringsliv.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 2/2022-2023 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 1 september 2023

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 25/2022-2023

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter