Landskapsregeringen har överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland gällande år 2018 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2018-2019 i enlighet med § 25 landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering. Årsredovisningen inkluderar dessutom bokslutet för Landskapets fastighetsverk per 31.12.2018 och Landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2018.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2018 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Landskapets pensionsfond och Landskapets fastighetsverk. Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. Fastighetsverkets sifferbokslut är intaget som en bilaga i årsredovisningen.

Årsredovisningen är för första gången uppgjort inom det nya verksamhetsstyrningssystemet som numera används inom landskapsförvaltningen. Detta gör att redovisningen får ett mera sammanhållet och genomgående konsekvent intryck.

Hållbarhetsarbetet inom förvaltningarna lyfts fram tydligare än i tidigare årsredovisningar och kompletteras av en innehållsförteckning över de redovisade hållbarhetsåtgärderna som ingår i årsredovisningen.

Resultatutvecklingen

Verksamhetsbidraget, som utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, pensionsintäkter och -kostnader samt överföringsekonomins intäkter och kostnader, uppgick till -281,0 (2017 = -264,1) miljoner euro.

Årsbidraget som utgörs av verksamhetsbidraget, skatteinkomster och finansiella poster uppgick till 25,1 (28,5) miljoner euro.

Om man bortser från bokslutets extraordinära kostnads- och intäktsposter blir räkenskapsperiodens resultat 16,3 (16,8) miljoner euro.

Under året har ÅHS fastighetsbestånd överförts till Fastighetsverket vilket medförde en extraordinär bokföringsmässig intäkt om 24,3 miljoner euro som uppstod när ÅHS byggnader uppvärderades till gängse värden. Den extraordinära intäkten innebar att räkenskapsperiodens redovisade resultat uppgick till 40,6 (16,9) miljoner euro. En motsvarande transaktion genomfördes i bokslutet för år 2016 då centralförvaltningens fastighetsbestånd överfördes till Fastighetsverket vilket resulterade i en extraordinär intäkt om 57,5 miljoner euro.

Skatteintäkterna

De totala intäkterna av skattekaraktär ökade med 3,3 miljoner euro eller 1,2 %, vilket är ganska måttfullt. Skatteintäkterna är i stort sett oförändrade. Skattegottgörelsen minskade med 11,5 miljoner euro från 23,9 miljoner till 12,4 miljoner euro och avräkningsbeloppet ökade med 11,0 miljoner euro från 233,6 miljoner till 244,6 miljoner euro.

Skattegottgörelsen betalas om landskapets andel av debiteringen av inkomst- och förmögenhetsskatt i Finland överstiger 0,5 procent. Skattegottgörelsen minskar eftersom den finländska ekonomin har börjat gå bättre, vilket minskar landskapets relativa andel av de totala skatteintäkterna. En minskad intäkt från skattegottgörelsen på grund av högre skatteinkomster i Finland kompenseras i allmänhet av ett högre avräkningsbelopp, vilket också skedde.

Återbäringen av lotteriskatt ökade med 1,0 miljon euro.

Pensionskostnaderna

Pensionskostnadernas nettobelopp har ökat från 15,5 miljoner till 17,5 miljoner euro från år 2017 till år 2018. De egentliga pensionskostnaderna har ökat med 1,5 miljoner euro samtidigt som uttaget ur pensionsfonden har minskat med 0,5 miljoner till 16,0 miljoner euro.

Uttaget ur fonden har varierat årligen, som exempel kan nämnas att år 2016 togs 18,5 miljoner euro ut ur fonden. Enligt pensionsfondslagen får högst 75 procent av landskapsregeringens pensionskostnader beskostas från fondens medel, vilket innebär att det för tillfället finns utrymme att lyfta fondmedel ända upp till 25 miljoner euro.

Det kalkylerade pensionsansvaret har stigit med 12 miljoner till totalt 784 miljoner euro. Värdet på pensionsfondens tillgångar räknat till marknadsvärde uppgick till cirka 430 miljoner euro vid årsskiftet.

Budgetens förverkligande

Då resultaträkningen jämförs med budgeten, med utelämnande av de extraordinära posterna, kan man konstatera att verksamhetsbidraget är 9,4 (23,0) miljoner euro bättre än det budgeterade beloppet, årsbidraget 9,1 (13,1) miljoner euro bättre än budget och årets resultat 10,0 (13,6) miljoner euro bättre än budget.

Vissa anslag (med beteckningen R) är möjliga att överföra till följande budgetår om de inte blivit fullt utnyttjade eller om förbindelser ingåtts som inte kunnat användas under det aktuella budgetåret. Från budgeten för år 2018 överförs 16,0 (13,2) miljoner euro av de icke utnyttjade verksamhets- och överföringsanslagen till år 2019. Överföringssumman utgjorde nästan 5 procent av de totala kostnadsanslagen för verksamhet och överföringar under 2018. Utskottet konstaterar att överföringssumman i stora drag är i nivå med tidigare års budgetöverföringar.

Investeringsanslagen som förs över mellan de olika budgetåren är betydligt högre eftersom investeringarna ofta sträcker sig över flera år. Från år 2018 överförs 45,0 miljoner euro till år 2019. Även detta belopp motsvarar beloppsmässigt de senaste fyra årens medeltal.

Landskapets likviditet

Landskapets redovisade likviditet i form av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar uppgick 31.12.2018 till 73,0 miljoner euro, vilket ska jämföras med föregående år då likviditeten var 65,6 miljoner euro. I dessa siffror ingår också likviditeten i fastighetsverket och ÅHS. Eftersom en del av penningmedlen är låsta i stipendiefonder och liknande utgör de medel som är operativt tillgängliga för landskapets verksamhet ett lägre belopp än vad som framkommer i bokslutet. Utskottet har erfarit att den operativa likviditeten uppgick till cirka 68,8 (61,5) miljoner euro vid årsskiftet.

PAF-snurran

Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningarna för åren 2016 och 2017 behandlat den så kallade PAF-snurran, där man budgeterar och återför PAF-medel som intäkter respektive kostnader. Utskottet konstaterar att förfarandet i och med årsredovisningen för år 2018 har avslutats, vilket är tillfredsställande.

Ändringen medför att inga medel längre återförs till Ålands penningautomatförening r.f. (PAF). Återföringen som tidigare utgjorde en kostnad under ”övriga finansiella kostnader” (10,1 m€ år 2017) överförs istället via en reservering (också en kostnadspost) till en fond för PAF-medel i balansräkningen. Den reservation som överfördes till PAF-medelfonden uppgick till 10,7 miljoner euro, vilket innebär att det tillsammans med tidigare reservation om 10,0 miljoner euro redan finns 20,7 miljoner euro reserverade för utdelningar. Enligt årsberättelsen kommer i fortsättningen också amorteringarna på utgivna PAF-lån att föras till fonden. Utskottet konstaterar att det är möjligt att fonden kommer att växa i volym relativt snabbt varför även fondmedlens framtida användning bör klarläggas. Utskottet noterar att det i budgeten för år 2019 finns tankar om en tillväxt- och stabiliseringsfond som skulle finansieras med de penningautomatmedel som inte används för fördelning till allmännyttiga ändamål.

Fastighetsverket

Fastighetsverkets sifferbokslut ingår som en kortfattad bilaga i årsredovisningen. Därutöver publicerar fastighetsverket en egen längre årsredovisning. Fastighetsverkets rörelseresultat uppgick till 5,1 (4,5) miljoner euro. Enligt budgeten för 2018 skulle fastighetsverkets budgeterade resultat uppgå till 6,5 miljoner euro. Underskottet i förhållande till budgeten uppgår således till nästan 1,5 miljoner euro av vilket 0,5 miljoner har en förklaring i form av högre avskrivningar än planerat.

Landskapets bolag

Utskottet har tagit del av boksluten för Ålands Utvecklings Ab och Ålands Fastighets Ab, två bolag vars verksamhet delvis har samadministrerats och i stor utsträckning har sammanfallande ekonomiska verksamheter. Utskottet har kunnat notera att det såväl i bolagsrevisorns som i landskapsrevisorns berättelse ingår en notering gällande användningen av ERUF-medel i Ålands Utvecklings Ab. Bolaget hade vid utgången av bokslutsåret 2018 pantsatt 1,0 miljon euro från ERUF-medlen som säkerhet för bolagets egen checkkredit, vilken är till för bolagets egen verksamhet. Utskottet konstaterar i likhet med bolagets revisorer och landskapsrevisorn att ERUF-medlen inte får sammanblandas med bolagets egen verksamhet och uppmanar landskapsregeringen att utöva en aktivare ägarroll för att undvika händelser av denna typ.

Utskottet konstaterar vidare att det ges mycket knapphändig information om bolagen, till exempel har det inte uppgjorts verksamhetsberättelser för bolagen. Ålands Fastighets Ab har som huvudverksamhet att äga fastigheter och byggnader. Trots detta snäva verksamhetsområde går det inte utgående från bokslutsuppgifterna att geografiskt lokalisera två av de tre fastigheter som bolaget äger.

Även om bokföringslagen inte uttryckligen kräver att verksamhetsberättelse ska uppgöras anser utskottet att verksamheten i samtliga de bolag i vilka landskapet har en ägarandel har ett allmänt intresse, varför all väsentlig information om deras verksamhet ska gå att få fram och att verksamhetsberättelse ska uppgöras samt att bokslutens noter ska vara adekvata. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att tillse att detta utförs.

Årsredovisningens överskådlighet

Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningarna för åren 2016 och 2017 fört en diskussion om att landskapsregeringen bör överväga att uppgöra koncernbokslut. Utskottet erfar att det nuvarande ekonomisystemet inte stöder uppgörandet av ett koncernbokslut, men att det på sikt kan bli nödvändigt i och med att allt större enheter verkar utanför budgetekonomin och den nuvarande resultat- och balansräkningen. Förutom Landskapets fastighetsverk äger landskapet 50 % eller mer i följande bolag som högst sannolikt skulle ingå i ett koncernbokslut: Kraftnät Åland ab, Långnäs Hamn ab, Ålands Fastighets ab, Posten Åland ab, Ålands Radio & TV Ab, Ålands Utvecklings Ab och Åda Ab.

Utskottet har på nytt bedömt frågan och konstaterar att ett koncernbokslut är en tekniskt avancerad produkt som i sig inte ger allmänheten en bättre eller tydligare information om landskapets ekonomiska ställning. Utskottet uppmanar istället landskapsregeringen att överväga att på ett överskådligt sätt göra en presentation av landskapsregeringens och de underliggande bolagens ekonomiska situation.

Övriga påpekanden

Utskottet noterar vidare att driftreserveringen om en miljon euro för ÅHS verksamhet, om vilket utskottet också har gjort påpekanden i sina betänkanden över årsredovisningen för åren 2016 och 2017, har lösts upp och erfarit att förfarandet med en driftreservering var en engångshändelse som inte kommer att upprepas.

Utskottet har också erfarit att det i årsredovisningens not 18 (sid. 200) finns ett tekniskt fel. Felet, som inte finns i själva bokföringen utan enbart i årsredovisningens not, gäller summeringsbeloppen under rubriken ”Kortfristiga” för år 2017 och 2018 samt summeringen under rubriken ”Främmande kapital totalt” för år 2017 och 2018. Felet återfinns i motsvarande not i årsredovisningen för 2017. Den korrekta tabellen under not 18 återfinns nedan.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 29 maj 2019 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, ministern Mats Perämaa, finanschefen Conny Nyholm, redovisningschefen Susanna Mattsson, finanskontrollern Bodil Karlsson, avdelningschefen Linnea Johansson, landskapsrevisorn Dan Bergman samt hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Stephan Toivonen, Ingrid Zetterman och vicetalmannen Veronica Thörnroos.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2018 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 17 september 2019

Ordförande

Petri Carlsson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 25/2018-2019

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter