Finans- och näringsutskottets betänkande 26/2022-2023
|
| ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 26/2022-2023 | ||
| Datum |
| |
Finans- och näringsutskottet | 2023-09-08 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Finans- och näringsutskottets betänkande
Ett finanspolitiskt ramverk
· Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2022-2023
INNEHÅLL
Kostnadstaket och budgeteringsmarginalen
Tidtabellen för behandlingen i lagtinget
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtingsordningen för Åland och landskapslagen om landskapets finansförvaltning ändras i syfte att införa ett finanspolitiskt ramverk.
Enligt förslaget fogas en bestämmelse till lagtingsordningen enligt vilken lagtinget kan fatta riktlinjebeslut som sträcker sig längre fram i tiden än följande finansår. Avsikten är att lagtinget ska besluta om finanspolitiska mål och riktlinjer för landskapets verksamhet i form av kostnadstak och överskottsmål.
Kostnadstak innebär att lagtinget på förslag av landskapsregeringen fastställer en maximal nivå för landskapets kostnader. Taken som omfattar i det närmaste samtliga landskapets kostnader föreslås vara rullande treåriga och nominella. En budgeteringsmarginal för oförutsedda utgifter ska finnas under taket. Landskapsregeringen ska också lämna ett förslag till överskottsmål, det vill säga mål för landskapets finansiella sparande som sedan beslutas av lagtinget.
Beslut om budgeten föreslås ske i två steg, där det samlade budgetutrymmet fastställs först, därefter detaljerna. Tät och regelbunden budgetuppföljning ska göras och prognoser på momentnivå lämnas. Tilläggsbudgetar föreslås i stället benämnas ändringsbudgetar och användas restriktivt. Ökade kostnader inom ett område ska finansieras genom minskade kostnader inom ett annat. Förslagsanslagen i budgeten avskaffas och ersätts med ramanslag.
En extern oberoende och opartisk granskning och uppföljning av finanspolitiken bör införas när det nya regelverket varit i kraft i några år, genom inrättandet av ett finanspolitiskt råd.
Förutom den del av lagförslaget som gäller det finanspolitiska ramverket föreslås även vissa ändringar, främst i finansförvaltningslagen, i syfte att förtydliga och uppdatera regelverket för landskapets finansförvaltning.
Den föreslagna lagstiftningen föreslås träda i kraft vid ingången av 2024 så att de ändrade reglerna kan tillämpas fullt ut beträffande budgeten för 2025. Redan när det gäller budgeten för 2024 aktualiseras dock det finanspolitiska ramverket till vissa delar som inte kräver ändring av gällande lagstiftning. Det finanspolitiska rådet föreslås bli inrättat så att det inleder sin verksamhet vid ingången av 2028.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen med de ändringar som utskottet föreslår.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att beredningen av förslaget till ändring av lagtingsordningen (LO) delvis har överlappats av den under våren genomförda ändringen av lagtingsordningen som tillkom på initiativ av talmanskonferensen (LTB 61/2023). Vissa ändringar i LO har redan genomförts varför utskottet föreslår att ändringen av LO 53 § 1 mom. inte genomförs.
Budgetmotioner
Utskottet konstaterar att det kommer att bli mer krävande för ledamöterna att ställa budgetmotioner eftersom eventuella förslag till höjda kostnader också måste anvisas en finansiering inom kostnadstaket, alternativt måste ett förslag om höjt kostnadstak ställas vilket strider mot grundtanken i lagförslaget.
För ordningens skull konstaterar utskottet att det kommer att vara möjligt att ställa budgetmotioner i samband med besluten om överskottsmål och besluten om kostnadstaket jämte budgeteringsmarginalen.
Utskottet har erfarit att de prognoser som ska presenteras två gånger per år jämte den redovisning av måluppfyllelse som ska lämnas en gång per år kommer att inlämnas i samband med beslutet om de budgetpolitiska målen respektive den årliga budgeten. Utskottet konstaterar att redovisningarna således inte kommer att innebära separata behandlingar i utskottet. I lagförslaget står det ingenting om att lagtinget ska fastställa dessa redovisningar varför utskottet utgår från att redovisningarna är en del i arbetet med att fastställa de budgetpolitiska målen respektive budgeten och således att betrakta som ett underlag för budgeteringen.
Budgetens bindande verkan
Eftersom det nya budgeteringssystemet syftar till att minska antalet tilläggsbudgetar, numera kallade ändringsbudgetar, konstaterar utskottet att det finns risk för budgetöverskridningar av enskilda anslag. Dagens praxis är att budgeten är bindande på momentnivå, vilket i framtiden kan komma att förorsaka problem på den operativa nivån i landskapsförvaltningen.
Utskottet föreslår därför att enskilda moment ska kunna ändras av landskapsregeringen genom ett motiverat beslut inom ramen för de respektive politikområdenas budgetramar utan att lagtingets medgivande krävs. Förutsättningen är att ändringen ska vara av karaktären tvingande behov inom befintliga verksamheter och inte ett sätt att öppna upp nya verksamhetsområden.
Utskottet gör den bedömningen att en flexiblare hantering av budgetanslagen minskar behovet av ändringsbudgetar och även minskar beloppet för den budgeteringsmarginal som föreslås ingå i det nya budgeteringssystemet.
Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över behovet av flexibilitet på anslagsnivå och eventuellt återkomma till lagtinget med förslag till nödvändiga ändringar i lagstiftningen.
Det finanspolitiska rådet
Utskottet föreslår att det finanspolitiska rådet som föreslås i paragraf 4c inte ska tillsättas och att paragrafen utgår.
Utskottet anser att ett råd bestående av upp till sex ledamöter som ska besitta vetenskaplig kompetens, ekonomisk-politiska insikter, ha kännedom om åländska förhållanden och som dessutom ska vara oberoende i förhållande till dagspolitiken i praktiken kan bli svårt att tillsätta. Uppdraget att enbart granska den finanspolitiska måluppfyllelsen kan dessutom uppfattas som relativt begränsat för ett så pass ambitiöst sammansatt råd.
Utskottet föreslår i stället att uppfyllelsen av de budgetpolitiska målen årligen ska granskas av landskapsrevisionen i samband med den årliga revisionen. I 1 § landskapslagen (2013:25) om landskapsrevisionen stadgas redan att landskapsrevisionen ska ”svara för övervakningen av landskapets finanser, budgetens iakttagande, verkställigheten av lagtingets beslut samt …”, varför en lagändring med tillägg till landskapsrevisionens uppdrag inte torde vara nödvändig.
Utskottet anser också att det vore väsentligt att med regelbundet återkommande mellanrum låta utföra granskningar av den ekonomiska politiken i ett vidare perspektiv. Eftersom finans- och näringsutskottet i samband med den senaste revideringen av lagtingets arbetsordning (LTB 62/2023) erhöll ett utvidgat mandat att på egen hand initiera granskning av ärenden (AO 20 §) anser utskottet att detta uppdrag mycket väl kan åläggas finans- och näringsutskottet.
Skrivningen i detta avsnitt tillkom efter omröstning varvid rösterna föll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom och Robert Mansén. Viceordförande John Holmberg och ledamoten Stephan Toivonen lämnar en gemensam reservation.
Kostnadstaket och budgeteringsmarginalen
För att kunna parera oförutsedda utgifter ska det inom ramen för kostnadstaket lämnas en budgeteringsmarginal. Marginalen anges i procent av kostnadstaket, men kommer inte att ha ett eget anslag i budgeten. Detta innebär att marginalen endast kan tas i bruk genom en ändringsbudget.
I Sverige har budgeteringsmarginalen varierat mellan 1 och 6,2 % under åren 2012-2024 (med avvikelse för pandemiåren). Enligt de nu gällande svenska riktlinjerna ska budgeteringsmarginalen vara minst 1,0 procent under innevarande budgetår, därefter stigande procentsatser för de följande åren med 2,5/3,0/4,0 procent. Logiken är den att ju längre bort i tiden man planerar desto större är osäkerheten, vilket således kräver en högre budgeteringsmarginal.
En budgeteringsmarginal om 1,0 procent innebär cirka 3,5 miljoner euro i dagens budget.
Eftersom siffrorna är rullande måste det tas ett nytt beslut varje år om man inte fastställer ett fast system för nivån på budgeteringsmarginalen.
Utskottet anser att användningen av budgetmarginalen endast ska ske i undantagsfall i situationer som oväntat hög arbetslöshet, pandemier, naturkatastrofer eller motsvarande. I övrigt bör en strikt budgetdisciplin med nödvändiga omprioriteringar vara rådande.
Tidtabellen för behandlingen i lagtinget
Enligt finansförvaltningslagens nya 4b § ska landskapsregeringens förslag till kostnadstak avseende det tredje finansåret efter det innevarande året årligen lämnas till lagtinget senast den 15 maj. Samma datum gäller för inlämnande av förslag till kostnadstak för finansåren 2025 och 2026 som ska lämnas den 15 maj 2024.
Utskottet önskar uppmärksamma lagtinget på att detta kan innebära ett tidtabellsproblem eftersom ärendet ska behandlas i samma ordning som ett budgetförslag och rimligen bör vara beslutad innan sommaruppehållet. När det gäller kommande års behandlingar av det tredje finansårets kostnadstak uppkommer inte samma brådska. Med anledning av ovanstående uppmanar utskottet landskapsregeringen att lämna in det första förslaget till kostnadstak innan den 15 maj 2024.
Utskottets sammanfattning
Utskottet konstaterar att förslaget innebär en möjlighet till stabilitet i verksamheternas budgetering i och med att den tillgängliga ramen är känd. Samtidigt som budgeteringen inom ramens politikområde får en ökad frihet innebär det en ökad rigiditet när det gäller politikområdets kostnadsmassa.
Utskottet konstaterar att införandet av ett finanspolitiskt ramverk också kommer att påverka lagtingets budgetarbete i väsentlig grad eftersom det kommer att krävas en ny syn på budgetdisciplinen.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det finanspolitiska ramverket är ett arbetsinstrument för budgetprocessen inom landskapsregeringen och att det fortsättningsvis är lagtinget som besluter om budgetens omfattning.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om ändring av lagtingsordningen för Åland
Ingressen
Laghänvisningarna ändras i enlighet med nedanstående. De hänvisar också i vissa fall till landskapslag när det ska vara lagtingsordning.
28 § Hur ärenden tas upp till behandling i lagtinget
Paragrafens 7 mom. ändrades till 8 mom. i samband med den större översyn av lagtingsordningen som lagtinget beslutade om den 7 juni 2023 (LTB 61/2023).
I 8 mom. 2a pt föreslår utskottet att begäran om landskapsregeringens framställningar om bemyndigande att bevilja landskapsgaranti stryks. Dessa ärenden behöver inte ett särskilt omnämnande eftersom de ska behandlas som ett budgetförslag, även om de inte behöver ingå i ett budgetförslag utan kan utgöra ett enskilt ärende.
31 § Beredningen av ärenden
Utskottet föreslår att texten gällande landskapsgarantier stryks i analogi med ändringen i 28 §.
51 § Budgetpolitiska mål
Utskottet föreslår att användningen av ordet riktlinjer tas bort i rubriken och paragraftexten och ersätts med ”Budgetpolitiska mål” eftersom detta begrepp också kan anses omfatta termen ”riktlinjer”. Därigenom förenhetligas terminologin i lagtexten. Analogt med detta ändras också rubrikerna i 1a kap. och 4b § i finansförvaltningslagen.
53 § Budgetens innehåll
Paragrafens 1 mom. ändrades redan i samband LTB 61/2023 varför någon ändring inte behöver genomföras beträffande 1 mom.
2 mom. föreslås upphävd i enlighet med förslaget.
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning
1a kap. Budgetpolitiska mål och riktlinjer
Utskottet föreslår att orden ”och riktlinjer” stryks från kapitelrubriken jämte rubriken i 4b §. Se även motsvarande ändring i LO 51 §.
4b § Uppföljning av budgetpolitiska mål och riktlinjer
I enlighet med ändringen i kapitelrubriken stryks orden ”och riktlinjer”.
4c § Finanspolitiskt råd
Utskottet föreslår med hänvisning till texten i betänkandets allmänna motivering att paragrafen stryks.
Ikraftträdelsebestämmelsen
Eftersom 4c § om ett finanspolitiskt råd föreslås struken bör ikraftträdelsebestämmelsen om rådet tas bort.
Ärendets behandling
Höranden
Utskottet har i ärendet hört ministern Roger Höglund, lagberedaren Diana Lönngren, avdelningschefen Björn Snis och byråchefen Conny Nyholm vid finansavdelningen samt avdelningschefen Niclas Stenbäck vid utbildnings- och kulturavdelningen.
Närvarande
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Stephan Toivonen.
Reservation
Viceordförande John Holmberg och ledamoten Stephan Toivonen har inlämnat en gemensam reservation.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av lagtingsordningen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut, tillkommet i den ordning 64 § lagtingsordningen (2011:97) för Åland anger,
upphävs 53 § 2 mom. lagtingsordningen (2011:73 97) för Åland,
ändras 28 § 3 mom. 2 p. och 7 8 mom. 3 p., 31 § 1 mom., 52 §, 53 § 1 mom. och 54 § 1–3 mom., av dessa 31 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen lagtingsordningen 2013/24 samt 28 § 3 mom. 2 p. och 8 mom. och 52 § sådan den lyder i landskapslagen 2015/66 lagtingsordningen ( : ), samt
fogas till 28 § 3 mom. en ny 2a p. och till lagen en ny 51a § som följer:
28 §
Hur ärenden tas upp till behandling i lagtinget
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen överlämnar ärenden till lagtinget i form av
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) ett budgetförslag eller ett kompletterande budgetförslag,
2a) ett förslag till budgetpolitiska mål en begäran om bemyndigande att bevilja landskapsgaranti eller ett förslag till en framställning om extra anslag,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En lagtingsledamot initierar ett ärende i lagtinget genom att väcka en motion. Lagtingsledamöterna har rätt att väcka
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) budgetmotioner, som innehåller förslag till anslag eller något annat beslut som ska tas upp i budgeten eller i en ändringsbudget, förslag om ändring av budgetpolitiska mål, framställning om extra anslag eller finansinitiativ till riksdagen samt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
31 §
Beredningen av ärenden
Landskapsregeringens lagförslag, budgetförslag, förslag till budgetpolitiska mål, begäran om bemyndigande att bevilja landskapsgaranti och förslag till framställning om extra anslag, landskapets årsredovisning, talmanskonferensens lagförslag, lagtingsledamöternas motioner, revisionsmyndighetens berättelser samt medborgarinitiativ ska remitteras till ett utskott där de genomgår en beredning före den slutliga behandlingen i plenum.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
51a §
Budgetpolitiska mål Riktlinjebeslut
Lagtinget kan besluta om budgetpolitiska mål och riktlinjer för landskapets verksamhet för en viss tid efter det följande finansåret.
52 §
Ändringsbudget och kompletterande budgetförslag
Om det finns behov av att ändra landskapets budget ska landskapsregeringen överlämna ett förslag till ändringsbudget till lagtinget. Landskapsregeringen kan även överlämna ett kompletterande budgetförslag.
Bestämmelser som begränsar antalet förslag till ändringsbudget under ett finansår kan intas i landskapslag.
53 §
Budgetens innehåll
I landskapets budget ingår de årliga inkomsterna och anslag för de årliga utgifterna. Vidare anges ändamålen för anslagen och övriga budgetmotiveringar. Bestämmelser om att budgeten får innehålla inkomstposter eller anslag som motsvarar skillnaden mellan inkomster och utgifter som står i direkt samband med varandra, kan intas i en landskapslag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
54 §
Anslag i budgeten
Anslag tas upp i budgeten som fasta anslag, ramanslag eller reservationsanslag.
Ramanslag och reservationsanslag får överföras till ett senare finansår och ramanslag får överskridas enligt vad som bestäms genom landskapslag. Fasta anslag och reservationsanslag får inte överskridas och fasta anslag får inte överföras, om detta inte har tillåtits genom landskapslag.
Ett anslag får inte användas på något annat sätt än det som anges i budgeten. Genom landskapslag kan dock tillåtas att ett anslag används på ett annat sätt som har nära samband med dess ändamål.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
När det gäller landskapets budget för 2024 tillämpas lagens 54 § 1–3 mom. i den lydelse de har innan denna lag träder i kraft, dock så att ramanslag ändå kan intas i budgeten genom en ändringsbudget.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 7 §, 8 § 2 mom., 13 §, 16 § 2 mom., 17 § 3 mom., 18 § 3 mom., 19 § 4 mom., 21 §, 23 § 2 mom., 27 § 2 mom. och 28 § 3 mom. landskapslagen (2012:69) om landskapets finansförvaltning, av dessa 7 § och 21 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2012/72 och 28 § 3 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2013/30,
ändras lagens 9 och 10 §§, 12 § rubriken och 2 mom., 14 §, 20 § 2 mom. och 32 §, av dessa 10 § och 20 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2012/72 och 12 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2021/89, samt
fogas till lagen ett nytt 1a kap. innefattande nya 4-4c b §§, nya 10a och 11 §§ som följer:
1a kap.
Budgetpolitiska mål och riktlinjer
4 §
Överskottsmål
Landskapsregeringen ska till lagtinget lämna förslag till mål för landskapets finansiella sparande (överskottsmål). Överskottsmålet ska gälla tills vidare och ses över vart sjätte finansår.
4a §
Kostnadstak
Landskapsregeringen ska till lagtinget lämna förslag till tak för landskapets kostnader (kostnadstak) som ska användas i beredningen av landskapets budget och i genomförandet av den budgeterade verksamheten. Kostnadstaket anger nettokostnaderna i nominella termer och omfattar alla kostnader utom de finansiella kostnaderna.
En del av kostnadstaket ska reserveras för oförutsedda kostnader (budgeteringsmarginal). Budgeteringsmarginalen får inte användas för att öka ett anslag utan lagtingets godkännande.
Landskapsregeringens förslag till kostnadstak ska lämnas till lagtinget senast den 15 maj och avse det tredje finansåret efter det innevarande finans-året.
4b §
Uppföljning av budgetpolitiska mål och riktlinjer
När lagtinget har beslutat om ett överskottsmål som avses i 4 § ska landskapsregeringen minst en gång varje finansår redovisa för lagtinget hur målet uppnås. I redovisningen ska landskapsregeringen beakta effekterna av de budgetpolitiska åtgärder som har beslutats och framförts till lagtinget.
Vid en bedömd avvikelse från målet ska landskapsregeringen även redogöra för hur en återgång till målet ska ske.
Landskapsregeringen ska vid två tillfällen per finansår till lagtinget redovisa prognoser över landskapets intäkter och kostnader för det innevarande finansåret och förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall.
Om det finns risk för att ett kostnadstak som lagtinget beslutat om kommer att överskridas ska landskapsregeringen för att undvika detta vidta eller föreslå lagtinget nödvändiga åtgärder.
4c §
Finanspolitiskt råd
För en extern, oberoende och opartisk granskning och uppföljning av landskapets finanspolitik inrättas ett finanspolitiskt råd. Det finanspolitiska rådet ska följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som landskapsregeringen föreslår och lagtinget beslutar om och därmed bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och effektivitet.
Rådet består av högst sex ledamöter varav en är ordförande och en vice ordförande. Ordförande, vice ordförande och andra ledamöter utses för en bestämd tid av landskapsregeringen efter förslag från en valberedning. Valberedningens förslag ska möjliggöra att det inom rådet finns ledamöter med vetenskaplig kompetens inom ämnesområdet ekonomi, erfarenhet av ekonomisk-politiskt arbete samt god kännedom om åländska förhållanden.
Valberedningen består av ordföranden och vice ordföranden för lagtingets finans- och näringsutskott samt två andra ledamöter som utses av landskapsregeringen för en bestämd tid.
Närmare bestämmelser om det finanspolitiska rådet samt dess verksamhet och uppgifter anges i landskapsförordning.
9 §
Grupperingen av inkomster och utgifter
I landskapets budget grupperas inkomster och utgifter dels enligt deras art dels enligt förvaltningens organisationsstruktur.
10 §
Överskridning och överföring av anslag
Anslag tas upp i budgeten som fasta anslag, ramanslag eller reservationsanslag.
Ett fast anslag får inte överskridas eller överföras till följande finansår.
Ett ramanslag får tillfälligt överskridas med ett belopp som landskapsregeringen bestämmer, dock motsvarande högst tio procent av det budgeterade anslaget (anslagskredit). Följande finansår ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den anslagskredit som tagits i anspråk. Om det är nödvändigt för att täcka kostnader som inte var kända när anslaget intogs i budgeten eller för att uppfylla anslagets ändamål kan landskapsregeringen medge att ett ramanslag överskrids utöver anslagskrediten.
Outnyttjade medel på ett ramanslag (anslagssparande) får inom de gränser som landskapsregeringen beslutar användas följande år. Outnyttjade medel får dock användas under högst två finansår efter att anslaget senast var upptaget i budgeten. Landskapsregeringen kan besluta att medel på ett budgeterat ramanslag inte ska användas om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.
Ett reservationsanslag får inte överskridas. Ett reservationsanslag kan användas under högst tre finansår i följd.
10a §
Ekonomiska åtaganden
Landskapsregeringen kan göra ekonomiska åtaganden som medför kostnader under längre tid än ett budgeterat anslag avser, om det är nödvändigt för att den löpande verksamheten ska fungera tillfredsställande.
11 §
Budgetberedningen
När lagtinget har fattat beslut om ett kostnadstak som avses i 4a § ska landskapsregeringen besluta om fördelningen av det budgetutrymme som anges av kostnadstaket mellan olika politikområden (budgetramar). Budgetramen utgör grund för den fortsatta budgetberedningen inom varje politikområde.
12 ‑§
Budgetförslaget
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett slutligt budgetförslag som överlämnas till landskapsregeringen av en underställd myndighet är offentligt enligt vad som föreskrivs i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.
14 §
Förslag till ändringsbudget
I ett förslag till ändringsbudget som överlämnas till lagtinget bör föreslagna utgiftsökningar finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar.
Om det inte finns särskilda skäl får förslag till ändringsbudget överlämnas vid högst två tillfällen under varje finansår.
20 §
Landskapsbokslutet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I landskapsbokslutet redovisas användningen av de fullmakter som har beviljats i budgeten.
32 §
Närmare bestämmelser
Landskapsregeringen kan utfärda närmare bestämmelser om de budgetpolitiska målen, om budgetberedningen, om verkställandet av budgeten, om ekonomiförvaltningen och om annat som hör till landskapets finansförvaltning, ifall det inte med stöd av någon annan uttrycklig bestämmelse ska föreskrivas i lag eller förordning om dessa frågor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
När det gäller landskapets budget för 2024 tillämpas lagens 10 § i den lydelse den har innan denna lag träder i kraft, dock så att ramanslag ändå kan intas i budgeten genom en ändringsbudget.
Landskapsregeringens förslag om kostnadstak som enligt 4a § 3 mom. lämnas till lagtinget senast den 15 maj 2024, ska även avse finansåren 2025 och 2026. Uppföljning av de budgetpolitiska målen enligt 4b § sker första gången under finansåret 2025.
Ett finanspolitiskt råd ska tillsättas så att det kan inleda sin verksamhet vid ingången av finansåret 2028.
Landskapsförordningen (2014:12) om verkställighet av landskapets budget förblir i kraft tills landskapsregeringen beslutar något annat.
Mariehamn den 8 september 2023 | |
Ordförande |
Jörgen Pettersson |
Sekreterare |
Sten Eriksson |