Finans- och näringsutskottets betänkande 28/2018-2019
| | ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 28/2018-2019 | ||
| Datum |
| |
Finans- och näringsutskottet | 2019-09-19 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Finans- och näringsutskottets betänkande
Förslag till andra tilläggsbudget för år 2019
· Landskapsregeringens budgetförslag nr 4/2018-2019
· Budgetmotion BM 71/2018-2019
INNEHÅLL
IT-utvecklingen under mandatperioden
Förvaltningsplan för Ejderstammen
Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS)
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen har till lagtinget överlämnat ett förslag till andra tillägg till budgeten för Åland för år 2019. Förslaget till tilläggsbudget omfattar bland annat medel för utveckling av ÅHS it-miljö och it-system, anslag för en biogasanläggning, anslag för en utredning av Ålands medlemsskap i Europeiska unionen, ett förvaltningsprogram för ejderstammen, besiktning av landskapets cistern för tung brännolja och inledandet av tarmcancerscreening.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att tilläggsbudgeten antas i oförändrad form. Utskottet föreslår vidare att budgetmotionen förkastas.
Utskottets synpunkter
Allmänt
Utskottet förordar de föreslagna anslagen och konstaterar att i och med tillägget har för budgetåret 2019 budgeterats kostnadsanslag om totalt 378 894 000 euro, varav 347 981 000 för verksamhets- och överföringskostnader samt 30 913 000 euro för investeringskostnader.
Skatterelaterade intäkter
Utskottet konstaterar att intäkterna för avräkningen för år 2018 inte ännu är fastställda, men att det på basen av statsbokslutet borde bli cirka 1,9 miljoner euro högre än förskottet för år 2018.
IT-utvecklingen under mandatperioden
Utskottet har erfarit att kostnaderna för landskapsförvaltningarnas informationsteknologi (IT) kommer att öka avsevärt de kommande åren. Centralförvaltningens och ÅHS IT-kostnader har de senaste åren sett ut som följer:
2016 1 m€
2017 1 m€
2018 1,6 m€
I budgeten för år 2019 finns medel för betydligt högre kostnadsnivåer upptagna. Centralförvaltningen har budgeterat 1,1 miljoner euro och ÅHS 5,5 miljoner euro. ÅHS kostnader för bas-IT i egen regi beräknas de närmaste fem åren uppgå till cirka 2,7 miljoner euro årligen. Enligt de uppgifter utskottet har erhållit kommer ÅHS kostnader för bas-IT att minska med nästan en miljon euro per år om man väljer att samordna det via Åda Ab.
Till siffrorna i förteckningen ovan ska läggas de olika fristående myndigheternas verksamhetsspecifika IT-kostnader, där främst ÅHS och skolorna har betydande kostnader. Inte heller polismyndighetens anskaffning av utrustning till alarmcentralen ingår i dessa siffror, något som beskrivs av utskottet längre fram i betänkandet.
Utskottet har kunnat konstatera att det i samband med uppbyggandet av nya förvaltningslösningar och anskaffningar av ny programvara och utrustning ofta innebär ett behov av mera IT-stöd. Detta innebär att investeringarna ofta medför högre driftkostnader, något som måste beaktas i samband med den ekonomiska helhetsbedömningen av olika projekt och i planeringen av rambudgeten. I denna helhetsbedömning bör även de inbesparingar och fördelar som investeringen medför framgå.
Förvaltningsplan för Ejderstammen
Utskottet konstaterar att det är önskvärt att det uppgörs en internationell förvaltningsplan för ejderstammen i Östersjön och Vadehavet (Nordsjökusten) med syfte att bevara ejderstammen och därigenom även möjliggöra en fortsatt vårjakt av ejder. Utskottet har erfarit att projektet med förvaltningsplanen är ett samarbetsprojekt mellan landskapsregeringen och Finlands viltcentral, som även står för hälften av finansieringskostnaden.
Ålandstrafiken
Utskottet noterar med tillfredsställelse att det initierats ett arbete med syfte att höja kvaliteten för kunderna inom Ålandstrafiken. Utskottet vill framhålla att man ser det som viktigt att lyfta fram brukarperspektivet i samband med den genomgång som ska göras.
Cancerscreening
Utskottet konstaterar att det enligt 55 § landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård finns en möjlighet att utfärda en förordning om screening. Utskottet har också erfarit att det finns ett uppdrag hos social- och miljöavdelningen att utfärda en förordning om screening, men att detta blivit ogjort på grund av personalbrist. Innan en förordning kan utfärdas måste det medicinska evidensläget bedömas för de metoder som ska förverkligas på befolkningsnivå.
Utskottet har erfarit att för screeningen av tarmcancer kommer inte någon förordning att utfärdas. Planeringen av den nu planerade tarmscreeningen har skett i samråd med ÅHS och motiveras med stöd av lagens 27 § med hänvisning till skrivningen i lagen om åtgärd som är ”medicinskt motiverad”. Utskottet har också erfarit att evidensläget kontinuerligt förändras i och med utvecklingen av de medicinska undersökningsmetoderna.
Vid en jämförelse med omgivande regioner kan det konstateras att i Finland genomförs nationella screeningar för bröstcancer på kvinnor i åldern 50-69 år och på kvinnor i åldern 30-60 år för förebyggande av cancer i livmoderhalsen. Därtill genomförs ett antal screeningar på gravida kvinnor. Screeningprogrammet regleras i statsrådets förordning om screening (FFS 339/2011).
I Sverige utfärdar socialstyrelsen rekommendationer på vilka screeningsprogram som borde genomföras medan det är upp till landstingen att starta upp screeningprogrammen. För närvarande rekommenderar socialstyrelsen att landstingen ska erbjuda screening för bröstcancer hos kvinnor (40-74 år), för livmoderhalscancer (23-65 år) samt för tjock- och ändtarmscancer (60-74 år). Därutöver screenas ett antal olika tillstånd hos nyfödda barn. Screeningformer som kan bli aktuella inom kort är lungcancer och prostatacancer.
De tre screeningprogram som genomförs i Sverige är också de som vanligen ingår i olika nationella screeningprogram i resten av världen. Screening av hudcancer förekommer i allmänhet inte. Några länder (t.ex. Frankrike, Tyskland, Österrike) har utfärdat rekommendationer för screening av hudcancer. I USA rekommenderas hälso- och sjukvårdssystemet att inte genomföra hudcancerscreening på grund av otillräcklig evidens.
Utskottet har erfarit att de så kallade pricktester som med viss regelbundenhet genomförs i privat regi på Åland inte erhåller ekonomiskt stöd från landskapsregeringen.
Utskottet ber landskapsregeringen att överväga att lägga in hudcancerscreening i en eventuell framtida förordning om screening.
Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS)
Utskottet har erfarit att arbetslöshetsprocenten under det pågående decenniet i medeltal har legat kring 3,5-procentsnivån. På grund av den stigande befolkningsmängden ökar däremot det totala antalet arbetslösa. År 2013 var arbetslösheten 3,5 procent, vilket innebar 500 arbetslösa personer. År 2018 är arbetslöshetsprocenten lika hög, men antalet personer 32 stycken fler. Detta innebär givetvis höjda kostnader för arbetslöshetsstödet.
En annan kostnadshöjande faktor för arbetslöshetsstödet är den lagändring som genomfördes år 2017 vilket innebar en sänkning av det maximala antalet dagar, som tidigare var 500 dagar för samtliga, under vilken inkomstrelaterad dagpenning utbetalas. Om man varit i arbete under tre år utgår inkomstrelaterad dagpenning för högst 300 dagar och för 400 dagar om man varit i arbete mer än tre år. För personer över 58 år utgår dagpenningen för högst 500 dagar om personen varit 5 år i arbete under de senaste 20 åren. Minskningen av antalet dagar med inkomstrelaterad dagpenning har lett till ett större antal personer som lyfter arbetslöshetsstödets grunddagpenning.
Utskottet har erfarit att antalet långtidsarbetslösa har ökat under 2000-talet från 0,5 procent (60 personer) år 2000 till 1,2 procent (176 personer) år 2018.
Utskottet konstaterar att AMS är en av många myndighetsaktörer som ofta är inblandade i en enskild persons livsbild. Speciellt unga personer kan höra till dem som har stora problem med att organisera vardagslivet. Utskottet önskar därför uppmärksamma nödvändigheten av ett ökat myndighets- och tvärsektoriellt samarbete samt även lagstiftningsåtgärder till den del det behövs.
Utskottet önskar vidare hänvisa till den skrivning om AMS som utskottet gjorde i sitt betänkande över den första tilläggsbudgeten (FNU 21/2018-2019): ”I budgeten finns ett anslag upptaget för att göra en utvärdering av AMS verksamhet i avsikt att skapa ”en myndighet i tiden”. Utskottet vill framhålla att arbetsmarknaden kontinuerligt förändras och att exempelvis digitaliseringen gör att de så kallade ”enkla jobben” minskar. Därmed är det viktigt att inte enbart myndigheten som sådan granskas, utan att dess verksamhetsområden utvärderas och särskilt sysselsättningsförutsättningarna”.
Alarmcentralen
Det tilläggsanslag om 160 000 euro som ingår i förslaget till tilläggsbudget är tillsammans med idag återstående tidigare budgeterade anslag tillräckligt för att täcka de investeringsutgifter som uppstår under år 2019. Inklusive tilläggsanslaget har anslag om sammanlagt 2 410 000 euro budgeterats för investeringen. Utgående från nu kända uppgifter bedöms totala investeringsutgifterna tills systemet tas i drift uppgå till ca 3 000 000 euro. Resterande anslag för investeringen avses upptaget i budgetförslaget för år 2020.
Driftskostnaderna efter att systemet tas i bruk bedöms i nuläget uppgå till sammanlagt ca 3,7 miljoner euro för perioden 2020 – 2025. Den genomsnittliga årliga driftkostnaden för det nya systemet för åren 2020-2025 bedöms således nu bli drygt 600 000 euro. De årliga driftskostnaderna för nuvarande system är cirka 170 000 euro, vilka bedöms minska något. Utskottet konstaterar att det i dagsläget inte är känt hur stora de totala driftkostnaderna för systemet kommer att bli.
Utskottet uppmanar landskapsregeringen noggrant följa upp orsakerna till dessa kraftiga kostnadsökningar och återkomma till utskottet.
Utskottet ser det som en nödvändighet att öka de egna förvaltningarnas kunskap om processkartläggning, beställarkompetens och stärka landskapets långsiktiga planering inom områdena för informationssystem, informationsteknik och telekommunikation.
Detaljmotivering
840 |
ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD |
84000 | Ålands hälso- och sjukvård, verksamhet |
| I vtm Veronica Thörnroos budgetmotion nr 71/2018-2019 föreslås att anslaget höjs med 16 000 euro. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 71/2018-2019 förkastas. Utskottet har efter omröstning med rösterna 3-3 beslutat förkasta budgetmotionen, varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Zetterman.
|
Ärendets behandling
Lagtinget har den 9 september 2019 begärt in finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget.
Motioner
Budgetmotion nr 71/2018-2019 har lämnats in i anslutning till förslaget till tilläggsbudget.
Hörande
Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman och Wille Valve, finanschefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom, polismästaren Johan Pawli och t.f. alarmmästaren Johan Ehn vid Ålands polismyndighet, myndighetschefen Thomas Lundberg vid AMS, biträdande ingenjören Gunnar Westling, avdelningsjuristen Joel Bremius och avdelningschefen Bengt Michelsson.
Närvarande
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Stephan Toivonen, Ingrid Zetterman och vicetalmannen Veronica Thörnroos.
Reservation
Vicetalmannen Veronica Thörnroos samt ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen har fogat en gemensam reservation till betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tillägget till budgeten för år 2019 i oförändrad lydelse,
att lagtinget förkastar budgetmotionen nr. 71 samt
att lagtinget beslutar att andra tillägget till budgeten för år 2019 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.
Mariehamn den 19 september 2019 | |
Ordförande |
Petri Carlsson |
Sekreterare |
Sten Eriksson |
|
|
| | ||
Ålands lagting | RESERVATION | ||
Vice talman m.fl. | Datum |
| |
Veronica Thörnroos | 2019-09-19 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 28/2018-2019 gällande budgetförslag nr 4/2018-2019
Motivering
Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat både i Sverige och Finland och därigenom finns det fog för att anta att motsvarande ökning även finns på Åland.
Ålands Cancerförening arrangerade screeningdagar så kallade Prickdagar under våren. Två hudspecialister undersökte under två dagar 400 personer varvid 53 personer opererades vid en privat läkarmottagning. Den totala kostnaden uppgick till 11 725 euro.
En cancerdiagnos är alltid tung att bära både för den drabbade samt anhöriga. Genom att i ett tidigt skede upptäcka och behandla en hudtumör minskas den enskildes lidande och prognosen förbättras. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är uteblivna eller förkortade sjukskrivningar att föredra framom det motsatta. Rent kostnadsmässigt är screeningundersökningar betydligt billigare än behandling av cancer.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att moment 84000 Ålands hälso- och sjukvård, verksamhet ökas med 16 000 euro, samt
att motiveringen under momentet erhåller följande tillägg:
”Under året inleds ett projekt där alla ålänningar kostnadsfritt ges möjlighet till att få sina födelsemärken "prickar" kontrollerade och behandlade. Projektetet genomförs som ett samarbete mellan det privata och offentliga och där den primära undersökningen görs på plats i skärgården och på landsbygden. Åtgärden är en förbyggande satsning som i förlängningen förväntas vara kostnadsinbesparande genom tidig upptäckt av hudcancer.”
Mariehamn den 19 september 2019 | |
|
|
Veronica Thörnroos Lars Häggblom
Stephan Toivonen