Finans- och näringsutskottets betänkande 3/2020-2021

Lagtingsår: 2020-2021

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 3/2020-2021

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2020-12-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Ålands budget för år 2021

·       Landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2021

·       Budgetförslag nr 1/2020-2021

·       Budgetmotionerna nr 1-79/2020-2021

                                                                                  

INNEHÅLL

Sammanfattning. 2

Landskapsregeringens förslag. 2

Motionerna. 2

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 3

Allmän motivering. 3

Ekonomisk översikt 3

Ekonomisk politik och styrning. 5

Akut behov av reformarbete. 6

Lånefullmakten. 7

Hållbar utveckling. 7

Barn, ungdomar och skola. 9

Social- och äldreomsorg. 9

Utveckling- och attraktionskraft 10

Digitalisering. 11

Public service. 11

Infrastruktur och transportpolitik. 12

Detaljmotivering. 13

Ärendets behandling. 19

Motioner 19

Höranden. 22

Närvarande. 23

Reservationer 23

Utskottets förslag. 24


Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till budget för år 2021.

 

I budgetförslaget föreslås anslag fördelade enligt följande huvudposter:

 

Räkenskapsperiodens beräknade resultat uppgår till -20 038 000 euro.

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Grundbudget

LR

Förslag

1 000 €

År 2015

År 2016

År 2017

År 2018

År 2019

År 2020*

År 2021

 

Skatterelaterade intäkter

238 417

240 909

269 751

273 004

269 541

271 487

282 897

 

Årsbidrag

5 933

-3 825

28 497

25 118

14 612

20 008

-10 183

Av- och nedskrivningar

-15 905

-11 682

-11 649

-8 802

-9 032

-10 000

-9 855

Räkenskapsperiodens resultat

-9 972

-15 507

16 848

16 316

5 580

10 008

-20 038

 

Extraordinära poster

-99

57 555

16

24 281

183

0

0

 

Ökning/minskning av reserver

-1 000

0

-8 000

-9 664

-7 810

-19 840

160

 

Summa räkenskapsperiodens under- eller överskott

-11 071

42 048

8 864

30 933

-2 047

-9 832

-19 878

 

 

Motionerna

 

I anslutning till budgetförslaget har 79 budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med ändringar som framgår av klämmen. Budgetmotionerna föreslås förkastade.


Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Ekonomisk översikt

 

Världen

Den globala ekonomins väg uppför till en ekonomisk aktivitet i nivå med situationen innan covid-19-pandemin kantas av motgångar. Klättringen från de nivåer dit ekonomin rasade i samband med vårens perioder av nedstängningar och hårda restriktioner hade kommit igång men i takt med att smittspridningen tagit ny fart under hösten har många länder valt att återinföra eller vänta med att häva restriktioner och därmed har återhämtningen tappat fart.

     Den globala ekonomin förväntas nu enligt OECD:s senast prognos växa med 4,2 procent under 2021. Detta är lägre än vad man förutspådde i september men betyder ändå att globala BNP når samma nivå som innan pandemin mot slutet av 2021. Under 2022 förväntas ytterligare en ökning på 3,7 procent. Förväntningarna på fungerande och tillgängliga vaccin bidrar till mer positiva långsiktiga prognoser även om utvecklingen i närtid anses mycket osäker.

     OECD varnar för ett behov av en fortsatt aktiv stimulanspolitik med förbättrad träffsäkerhet för att kunna hjälpa dem som drabbats mest. Återhämtningen kommer inte att vara jämn. Exempelvis förväntas Kina som kommit in i en återhämtningsfas tidigare växa med 8 procent 2021 medan uppgången i OECD-ekonomierna totalt förutspås stanna på 3,3 procent.

 

Euroområdet

Covid-19-pandemin har under 2020 allvarligt påverkat privat konsumtion, industriproduktion, investeringar, handel, kapitalflöden och leveranskedjor i euroområdets ekonomier. Efter en chockartad inbromsning under årets första hälft skedde, i takt med att restriktioner lättades, en viss återhämtning i den ekonomiska aktiviteten under årets tredje kvartal. Ånyo tilltagande smittspridning med påföljande skärpta restriktioner har under slutet av året åter försvagat tillväxten.

     EU-kommissionens ekonomiska höstprognos 2020 förutspås att ekonomin i euroområdet kommer att krympa med 7,8 procent 2020, innan den börjar växa med 4,2 procent 2021 och med 3 procent 2022. Produktionen i euroområdet förväntas inte ännu återgå till den nivå den låg på före pandemin år 2022. Pandemins ekonomiska inverkan och utsikterna för återhämtning skiljer sig avsevärt mellan olika länder i området på ett sätt som speglar spridningen av viruset, graden av restriktioner, sammansättningen av ländernas ekonomier och styrkan av de nationella politiska åtgärderna.

     Politiska åtgärder i medlemsländerna, tillsammans med initiativ på EU-nivå, har bidragit till att lindra pandemins inverkan på arbetsmarknaderna. Arbetslösheten förväntas fortsätta öka under 2021, i takt med att medlemsländerna fasar ut krisstödåtgärderna och nya människor kommer in på arbetsmarknaden, men antas därefter förbättras. I prognosen förutspås att arbetslösheten i euroområdet ökar från 7,5 procent 2019 till 8,3 procent 2020 och till 9,4 procent 2021.

     Ökningen av underskotten i de offentliga finanserna förväntas bli avsevärd i hela euroområdet år 2020. Det samlade underskottet i euroområdet förutspås öka från 0,6 procent av BNP 2019 till cirka 8,8 procent 2020, innan det minskar till 6,4 procent 2021. Inflationen i euroområdet förväntas bli 0,3 procent 2020 innan den ökar till 1,1 procent 2021 och till 1,3 procent 2022.

     Kommissionen betonar att de osäkerheter och risker som omger den ekonomiska höstprognosen 2020 är extremt stora.

 

Sverige

Sveriges BNP har till följd av covid-19-pandemin fallit under 2020 och förväntas ligga på ca -3,5 procent i slutet av året. Viss återhämtning skedde under tredje kvartalet till följd av återhämtning i hushållens konsumtion, ökad efterfrågan från omvärlden samt återställda leveranskedjor. Ökad smittspridning i slutet av året kan ytterligare förändra bilden. Behovet av nyanställningar har varit litet och arbetslösheten har därför fortsatt växa och förväntas sluta på ca 9 procent på årsnivå. Den ekonomiska politiken innehåller många stimulansåtgärder men landet förväntas ändå befinna sig i lågkonjunktur fram till 2023. Den svenska kronan har förstärkts något i förhållande till euron vilket under normala förhållanden är gynnsamt för åländsk export till Sverige samt för köpkraften för svenska turister som kommer till Åland. För pensionärer och löntagare med inkomster från Sverige innebär en förstärkt krona högre inkomster i euro.

 

Finland

Finlands industrisektor har klarat sig bättre än euroområdet i genomsnitt och förväntas landa på -5 procent 2020. Framförallt maskin, el- och elektronik- samt metallindustri har klarat sig väl medan pappersindustrin har gått dåligt. Varvsindustrin kan inte förvänta särskilt många nybeställningar de närmaste åren. Exportefterfrågan har minskat rejält både vad gäller varu- och tjänsteexport där tjänsteexporten förväntas landa på -20 procent. Vad gäller servicesektorn har både handel samt hotell- och restaurangbranschen dykt ordentligt. Värst drabbas hotell och restaurang med förväntade -30 procent 2020 följt av en återhämtning om 13 procent 2021.

     BNP i slutet av året förväntas landa på -4 procent, vilket inte är fullt så illa som man befarade för några månader sedan.

     Sammantaget kan man konstatera att den offentliga ekonomin i Finland ser ut att bli mycket ansträngd under lång tid framöver. Det finns ett gap mellan statens intäkter och utgifter på ca 10 miljarder euro. Arbetslösheten ligger stabilt på lite över 8 procent. Målsättningen om en sysselsättningsgrad på 75 procent kan man i detta skede bara drömma om.

 

Åland

Den åländska ekonomin är starkt pressad av covid-19-pandemin. Näringslivets inriktning och det insulära läget mellan två nationer gör att Ålands ekonomi har drabbats mycket hårdare än ekonomin i Finland och Sverige. De restriktioner som införts med anledning av pandemin är de enskilt viktigaste hindren för en återhämtning. Läget är särskilt svårbedömt eftersom så mycket är beroende av hur pandemin fortskrider, i vilken takt restriktioner kan lyftas och i vilken mån människors förtroende för att gränser hålls öppna kan återuppbyggas. Att tillverknings- och finansindustrierna liksom delar av handeln har klarat sig förhållandevis väl genom pandemin bidrar med viss stabilitet till ekonomin och arbetsmarknaden.

     Ålands BNP förväntas år 2020 krympa med 16 procent, detta efter en nedgång i det privata näringslivet med drygt tjugo procent. En partiell återhämtning är att vänta under 2021.

     Utsikterna på arbetsmarknaden är dystra. Det relativa arbetslöshetstalet var i genomsnitt 9,1 procent i november att jämföra med 3,5 procent i november 2019. På årsbasis väntas arbetslösheten 2020 ligga på 9,5 procent för att sedan återhämta sig något under 2021 till 7 procent på årsbasis. Arbetslösheten förväntas minska långsamt och långtidsarbetslösheten förväntas därmed öka.

     Befolkningstillväxten är fortfarande positiv. Undantagsvis har man sett en ökning under kvartal tre och tillväxten om 171 personer för kvartal 1–3 år 2020 är därmed något högre än 2000-talets medelnivå om drygt 150 personer per år. Ett kraftigt ökat överskott i flyttningen från Sverige förklarar ökningen. En stor del av Ålands invånare är födda utanför Åland. Generellt tenderar personer som har flyttat till en ort att vara mer benägna att flytta från den orten. En svag återhämtning av arbetsmarknaden jämfört med i närregionerna kan därmed innebära en risk för utflyttning.

 

Ekonomisk politik och styrning

 

Landskapsregeringens förslag till budget för år 2021 är ettårigt. Förslaget innehåller inga ramar för kommande budgetår och inte heller någon långsiktig prognos för kommande års inkomst- och utgiftsnivåer. Utskottet har i tidigare betänkanden lyft fram behovet av ett utvecklat budgetpolitiskt ramverk och en moderniserad styrmodell. Utskottet har konstaterat att det redan före pandemin fanns ett behov av såväl kort- som långsiktiga reformer som täcker ett finansieringsglapp om cirka 30 miljoner euro i Ålands offentliga ekonomi. Sannolikt leder pandemin till att behovet ytterligare växer. Innevarande år förväntas underskottet uppgå till så mycket som 80 miljoner euro. Förslaget till budget för 2021 bygger, trots en tillfällig puckel på inkomstsidan till följd av byte mellan ekonomiska system i självstyrelselagen, på ett underskott om 20 miljoner euro. För att undvika nedskärningarna som drabbar välfärden är det viktig att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Det ekonomiska läge som landskapet nu befinner sig i gör det än mer angeläget att genast komma vidare med dessa reformer.

     Det första steget i varje budgetprocess måste vara att analysera inkomstsidan för att sedan kunna fastställa det ekonomiska rörelseutrymmet. Åland har inte, men behöver, en sådan kultur av fleråriga utgiftstak, överskottsmål och finansiella mål som i olika tappningar redan länge präglat finanspolitiken i våra närområden. Det är elementärt att det finns en tydlig och brett accepterad uppfattning om landskapets intäkter på 10 års sikt. En sådan prognos bygger på antaganden och det är viktigt att dessa antaganden är transparenta och tillgängliga så att prognosen kan omfattas av en bred majoritet. Utgående från prognoserna kan man härleda ett ekonomiskt handlingsutrymme och därefter gäller det att anpassa utgifterna så att de på sikt ryms innanför ramarna. Metoden är tillsynes enkel men i relation till var vi står idag, där lagtinget ställs inför att godkänna kostnader utan att ha en tydlig helhetsbild, är avståndet långt. Satsningar som syftar till att öka landskapets inkomster och därmed det ekonomiska utrymmet kan föreslås som alternativ till att anpassa utgifterna. Dylika satsningar är nödvändiga men det är också nödvändigt att inte räkna med vinsterna innan de är säkra.

     Landskapet befinner sig, liksom resten av världen, i ekonomisk kris. Länderna presenterar massiva stimulanspaket för att motverka krisen. Det är avgörande att hålla igång näringslivet och undvika konkurser för företag som annars, utan pandemin, har livskraftiga verksamheter. De samhällen där näringslivet blir allt för sargat av pandemin får svårare att komma igång när tillväxten väl tar fart och går därefter en långsammare återhämtning till mötes. I detta skede behövs en expansiv finanspolitik som skapar arbetsplatser inom privat sektor och som genom träffsäkra åtgärder undviker att förvärra lågkonjunkturen.

     Reformbehovet är tydligt. Likväl skulle en radikal minskning av landskapets utgifter precis nu riskera att ytterligare bidra till arbetslöshet och sänkt köpkraft. Till den delen är avsaknaden av ekonomisk åtstramning i landskapsregeringens budgetförslag delvis motiverad. Däremot kunde budgetförslaget som alternativ till minskade utgifter i högre utsträckning ha riktat utgifterna åt annat håll. Nu vore rätt tid för offentliga investeringar som snabbt bidrar till sysselsättning och ökar den ekonomiska bärkraften på sikt. Investeringar i energieffektivisering och utbyggnad av miljövänlig infrastruktur är typexempel på lämpliga insatser. Bidrag till hushållen för dylika åtgärder kan ha samma positiva effekt. Utbildning och stärkt kompetens inom för Åland viktiga områden som IT- och hållbara energilösningar är också bra åtgärder.

     Ålands förutsättningar att utvecklas definieras inte endast av formella regelverk. Vad gäller relationerna till Finland och förutsättningarna för konstruktiv dialog anser utskottet att kunskapen hos beslutsfattare i Helsingfors om Åland, självstyrelsen och Ålands speciella förhållanden behöver stärkas. Det behövs en aktivare interaktion mellan Åland och Finland. En stärkt närvaro i Helsingfors är en nödvändig plattform för en sådan utveckling.

 

Akut behov av reformarbete

 

Att nu är fel tidpunkt för hårda åtstramningar av de offentliga utgifterna innebär inte att man kan vänta med reformarbetet. Tvärtom är behovet av att hantera det strukturella underskottet akut. Att landskapet har ådragit sig ett strukturellt budgetunderskott under en högkonjunktur är anmärkningsvärt. Recessionen gör situationen än mera ansträngd och det finns ingen annan lösning än att anpassa kostnaderna efter inkomsterna.

     Utskottet är enigt om att den offentliga sektorns organisation och styrning måste förändras för att skapa förutsättningar för en optimerad verksamhet. I en föränderlig omvärld är en statisk organisationsmodell aldrig optimal och dagens kommunstruktur är sedan länge oändamålsenlig som bas för produktion av välfärdstjänster och samhällsservice. Ingen organisation har ett egenvärde, det är vad organisationen gör som har ett värde. Landskapsandelssystemet finns till för att utjämna opåverkbara eller mindre påverkbara skillnader mellan kommunernas förutsättningar att producera service. Målet är att alla åländska kommuner ska ha möjlighet att producera en likvärdig service, vilket förutsätter att systemets kostnadsersättningar utgår från vad som bedöms som en rimlig kostnad för att producera viss service. I takt med att kommunernas ekonomi blir allt mer ansträngd samtidigt som kommunernas lagstadgade skyldigheter ökar kommer Åland allt närmare en verklighet där kommunerna inte längre har realistiska ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter ens med de tillskott som lanskapsandelssystemet ger. Att utöka kommunernas lagstadgade skyldigheter i en utsträckning som kommunerna inte kan finansiera är inte hållbart. Landskapets ekonomiska situation tillåter inte heller att de totala offentliga utgifterna ökar. Nu behövs samling för att komma överens om de lösningar som bäst banar väg för ett framtida välfungerande livskraftigt samhälle samt för att upprätthålla ett ledarskap som för Åland dit.

     Utskottet påminner om att det stöd till kommunerna som fördelades genom lagtingets beslut om tredje tilläggsbudget för 2020 jämte därmed sammanhängande lagstiftning behöver bli föremål för en uppföljning och slutavräkning så att stödet kommer att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbats av pandemin. Utskottet inväntar den justering av utfallet som behöver ske när kommunernas bokslut för 2020 är tagna.

     Utgångspunkten för reformarbetet är ambitionen att trygga välfärden. Vad gäller landskapets egen organisation förespråkar utskottet en modell som utgår från tydlig rambudgetering och utvecklad resultatstyrning. Resultatmedvetenheten måste öka på alla nivåer och det behövs tydliga incitament för att aktivt förbättra verksamheternas kostnadseffektivitet. Låg produktivitet och sjukfrånvaro kostar. Vikten av att upprätthålla en arbetsmiljö där alla arbetstagare kan växa och nå sin fulla potential är större än någonsin och det finns därför skäl att kontinuerligt arbeta med förbättrad arbetsmiljö och arbetshälsa.

     Det är viktigt att alla verksamheter bedrivs i rätt form och under förutsättningar som gynnar effektivitet. Konkurrensutsättning och driftsprivatiseringar är bra lösningar inom vissa områden. Det finns också verk-samheter där man måste kunna ta till övervägande om servicenivån, i ljuset av vad den kostar och vilka resurser som är tillgängliga, är försvarbar. Upprätthållandet av en särskild veterinärjour för smådjur i ÅMHM:s regi är en sådan verksamhet.

     Effektivisering av förvaltningen förutsätter att man hittar nya sätt att göra saker på och att man allokerar de resurser man har till de uppgifter som är mest nödvändiga. I en stor organisation finns det nästan alltid uppgifter som saknar eller har mycket litet mervärde vilka man helt bör sluta göra. I detta skede är det viktigt att finansavdelningen avsätter resurser för långsiktiga analyser. Utskottet föreslår därför att man helt enkelt slutar göra så kallade städbudgetar. Utfallet framgår av bokslutet och landskapet har inte råd att avsätta tid och pengar för att budgetera för ett år som har gått. Signalvärdet i en sådan prioritering skulle vara stort eftersom det tydligt visar att man faktiskt kan ifrågasätta nyttan av det man gör.

     Oförmåga att komma framåt urholkar allmänhetens tilltro till det offentligas förmåga att skapa förutsättningar för ett livskraftigt och attraktivt samhälle. Det är viktigt att skapa politisk samling och visa handlingskraft i dessa reformfrågor.

 

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit att tredje stycket under rubriken Akut behov av reformer utgår. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte tas till omröstning.

 

Lånefullmakten

 

Förslaget till budget innehåller en fullmakt att uppta finansieringslån om maximalt 77 miljoner euro. Därmed inträder landskapets ekonomiförvaltning i en ny era som ställer högre krav på överblick och ekonomisk medvetenhet. Det behövs fullständig kontroll över landskapets skuldbörda och dess utveckling. Varje budgetår och budget behöver föregås av en finansieringsanalys och bedömning av behovet av att uppta lån, men det räcker inte. Precis som man behöver ha en uppfattning om hur landskapets inkomster utvecklas behöver man ha en uppfattning om hur skuldbördan utvecklas över tid. Så länge landskapet är satt i skuld behöver budgetförslagen kompletteras med fleråriga finansieringsanalyser där det framgår hur skuldbördan, givet vissa utgiftsnivåer, förväntas utvecklas. Detta förutsätter en sådan kontroll över budgetens förverkligande att man kan basera finansieringsanalysen i ett budgetförslag på en prognos om utfallet för det innevarande året. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt med periodiska uppföljningar och delårsbokslut. Det gynnar också kostnadsmedvetenheten i organisationen att varje budgetansvarig gör sina egna uppföljningar och prognoser.

     Utskottet anser att det är angeläget att behovet av finansiering som huvudregel alltid prövas samtidigt som årsbudgeten. Utskottet är emellertid inte berett att förorda en utökad lånefullmakt med mindre än att ovanstående underlag presenterats och emotser efterfrågade analyser senast i samband med det aviserade förslaget till tilläggsbudget i mars-april.

 

Hållbar utveckling

 

Utskottet har pekat på behovet av att utveckla landskapets styrmodell i riktning mot en modell som utgår från tydlig rambudgetering och utvecklad resultatstyrning. De sju strategiska utvecklingsmålen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda finns som grund för att genom effektiv verksamhetsstyrning kunna allokera resurser till prioriterade ändamål.

     Utskottet har ställt sig frågan om budgetförslaget är utformat så att det stöder förverkligandet av de strategiska utvecklingsmålen och ifall åtgärderna i så fall är tillräckliga. Den strategiska samhällsutvecklingen förutsätter en stark koppling mellan långsiktiga målsättningar och årliga verksamhetsplaner.

     Utskottet konstaterar att budgetförslaget innehåller flera avsiktsförklaringar och små steg som ifall de genomförs är ägnade att bidra till förverkligandet av de strategiska utvecklingsmålen. Nyckeln till framgång ligger dock i själva genomförandet och budgetförslaget är inte alla gånger konkret i fråga om hur avsiktsförklaringarna ska realiseras.

     Ambitionen om en ekonomi i balans och de åtgärder som nämns för att nå dit är tydliga avsiktsförklaringar. Agendans mål 5 om attraktionskraft för boende, besökare och företag förutsätter exempelvis en samspelt, serviceinriktad och ekonomiskt stabil offentlig sektor. Därmed är budgetförslagets ambitioner om ”En ekonomi i balans” en väsentlig avsiktsförklaring och de åtgärder som syftar till att säkerställa ”En ekonomi i balans” av hög prioritet. Attraktionskraften kan också stärkas genom många av de åtgärder som de tre idéutvecklingsgrupperna, som under sommaren arbetade på uppdrag av landskapsregeringen, rekommenderade. Dessa är i hög grad integrerade i budgetförslaget. Exempelvis nämns förstärkning av Ålandskontoret, offentlig riskkapitalförsörjning, att högskolan ska fungera som motor för Åland och bildande av attraktionskraftsenhet.

     Om man tar utgångspunkt i färdplanerna för de sju strategiska utvecklingsmålen är de flesta av de sju målens färdplansåtgärder inkluderade i budgetförslaget i någon form. Det finns dock utrymme för mer konkreta och resultatgivande åtgärder inom mål 3 om vattnens kvalitet och inom mål 7 om hållbar konsumtion och produktion för vilket åtgärder för en cirkulär ekonomi behövs. De satsningar som görs för att stärka näringslivet bör dessutom ta fasta på ett resilient näringsliv med god krisberedskap.

     Avgörande för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan är att arbetstid faktiskt avsätts för att genomföra åtgärderna. Den mesta verksamhetsplaneringen och därmed resursprioriteringen förefaller fortsättningsvis utgå från verksamheten som sådan och inte från de uppställda målen. Det är utskottets uppfattning att resurser i än högre utsträckning behöver styras om och kanaliseras till de åtgärder som behövs för att säkerställa måluppfyllelsen. I sammanhanget behöver man säkra att kunskap och upparbetade rutiner inte går förlorade till följd av bristande kontinuitet. Utskottet emotser tillsättandet av en sakkunnig tjänsteman inom jämställdhet samt säkerställandet av att allt som byggts upp inom ramen för projektet ”En säker hamn” tas till vara som en del av ordinarie verksamhet när projektet tar slut. Modellen för finansiering har varit framgångsrik och landskapet bör även fortsättningsvis dra nytta av motsvarande möjligheter till finansiering.

     Projekt av den typ som Flexens/Smart Energy Åland är väldigt attraktiva för Åland eftersom de bidrar till och skapar förutsättningar för att på affärsmässiga grunder driva på den gröna omställningen. Utskottet ser fiskodlingen som en potential till tillväxt för Åland. Fiskodlingen bidrar till livsmedelsförsörjningen samt erbjuder arbetsplatser och exportintäkter. En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Även inom fiskodlingen finns behov av att utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av vattenmiljöns villkor. Det behövs utveckling och pilotförsök gällande kompensationsåtgärder och miljöförbättrande åtgärder med hjälp av positiva incitament för näringslivet. Utskottet ser fram emot landskapsregeringens analys av möjliga inriktningar för en framtida hållbar fiskodlingspolitik i samband med det aviserade förslaget till tilläggsbudget i mars.

 

Ltl Nina Fellman har föreslagit att texten efter sista styckets första mening stryks. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation har inlämnats av ltl Fellman.

 

Barn, ungdomar och skola

 

Budgetförslaget innehåller ett avsnitt om demokrati och barnpolitik. I avsnittet tar landskapsregeringen ställning för att beslut och åtgärder som har konsekvenser för barn ska beakta barnrättsperspektivet. Ansatsen är viktig men utskottet konstaterar att det behövs kompetens och rutiner för att genomföra barnkonsekvensanalyser. Barnens eget perspektiv måste inhämtas från barnen.

     En fråga som konkret påverkar många barn med dubbla boenden är möjligheterna att ta sig till och från skolan. Att inte vara berättigad till skolskjuts från den förälder som inte är ”boendeförälder” kan försvåra både skolgång och umgänge med den andra föräldern. För ungdomar som åker buss har utskottet erfarit att detta kommer att lösas med ett skolbusskort som gäller vardagar under terminstid oberoende av hållplats samt att möjlighet till uppgradering av kortet att gälla även kvällar och helger så att det kan nyttjas på fritiden ska finnas.

     Åländska ungdomar slussas idag på sin väg genom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och eventuella kontakter med hälso- och sjukvård på ett sätt som förvårar uppföljningen av ungdomarnas helhetssituation. Ungdomar som lämnar en instans riskerar att inte landa och finna sin plats i nästa. Utan rätt handledning och stöd finns det en betydande risk för att dessa ungdomar inte slutför en gymnasieutbildning vilket väsentligt ökar risken för utanförskap och social utsatthet.

     Nätverket kring barn och unga bör utformas utgående från de ungas situation och behov. Det är vuxenvärldens ansvar gentemot de unga att se till att de strukturer som unga personer rör sig inom inte är utformade så att ungdomar hamnar mellan stolarna, blir ”ingens ansvar” och därför inte får den hjälp och det stöd som de behöver och har rätt till. Ungdomspolisen har en viktig roll i den förebyggande verksamheten och behöver därför tryggas.

     I Finland har man tagit steget till förlängd läroplikt så att läroplikten omfattar utbildning på andra stadiet. Modellen är ägnad att höja utbildningsnivån i landet och därmed landets konkurrenskraft samt att tillgängliggöra utbildning för alla och tydliggöra ansvaret att hitta lösningar för de ungdomar som annars undandrar sig utbildningssystemet. Frågan om förlängd läroplikt är en fråga om både konkurrenskraft och ungdomspolitik. Landskapsregeringen behöver utreda vad införandet av förlängd läroplikt i Finland betyder både direkt och indirekt för utbildningen på Åland och åländska ungdomar. Landskapsregeringen behöver också värdera vilka lösningar som behövs på Åland för att ge de åländska ungdomarna minst lika goda förutsättningar. I sammanhanget konstateras att det redan idag finns verksamheter som adresserar och jobbar med problematiken men att bristen på samordning, helhetssyn och tydlig ansvarsfördelning är försvårande.

     Varje ungdom som far illa riskerar att bli föremål för ett onödigt personligt lidande och kostsam för samhället. Av skäl som liknar de som föranleder behovet av helhetssyn på ungdomars väg genom utbildningssystemet finns det behov av samordning av hälso- och sjukvårdsuppgifter som riktar sig till unga. Ungdomars fysiska och psykiska välmående måste prioriteras genom en lättillgänglig lågtröskelverksamhet i form av en ungdomsmottagning som är öppen och välkomnande för alla ungdomar samt möjliggör tidiga insatser. Olika format lämpar sig olika väl för olika individer och det digitala formatet kan vara ett bra komplement till en fysisk mottagning.

 

Social- och äldreomsorg

 

Det är utmanande för Åland att på ett kvalitativt, värdigt och rättvist sätt tillgodose individernas behov av rätt service och omsorg på rätt vårdnivå. För att kunna möta varierande och komplexa behov krävs bred kompetens och möjlighet att erbjuda en variation av lösningar. Vad gäller kommunernas socialtjänst har man tillgodosett behovet av samordning genom etableringen av kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst.

     Inom äldreomsorgen finns växande utmaningar där det finns skäl att i tid överväga hur Åland ska undvika en situation där kommunernas förmåga att möta behoven inte räcker till. Det finns ett behov av en gemensam tanke för hur den framtida äldreomsorgen på Åland ska se ut. Oron för att kommunerna inte längre kommer att mäkta med sitt uppdrag och inte förmå erbjuda kvalitativ vård- och omsorg är utbredd. Bland de mest akuta är behoven avseende demensvård. Det är svårt att upprätthålla tillräcklig kompetens om demensproblematik inom små organisationer. Olika huvudmannaskap för sjukvård och äldreomsorg gör det svårt att planera för kommande klienter. Utskottet har erfarit att det finns en bred samstämmighet om att det behövs ett gemensamt kompetens- och resurscenter för demensvården på Åland. Utskottet anser att det inte räcker att landskapsregeringen så som framgår av budgetförslaget ställer sig positiv till arbetet med att skapa ett sådant centrum. När landskapet ålägger kommunerna ett ansvar som de egentligen är för små för behöver landskapet ta ett aktivt ansvar för att hitta lösningar på den problematik som uppstår.

     Bland de behov inom demensvården som utskottet tagit del av kan nämnas möjlighet för närståendevårdare till avlastning i hemmet, en särskild enhet för unga demenssjuka, minskad användning av narkotikaklassade preparat, förbättrad tillgång till tekniska och digitala hjälpmedel samt koordinering mellan sjukvård och äldreomsorg.

     I takt med en ökande försörjningsbörda och ett allt mer ansträngt ekonomiskt läge blir utmaningarna större. Samtidigt växer nya alternativ och lösningar fram. Förekomsten av alternativ gynnar innovation och utveckling av äldreomsorgen. Det är därför viktigt att det åländska samhället förmår dra nytta av tredje sektorns kompetens och satsningar inom området. Systemet med servicesedlar gynnar utvecklingen av alternativ som kompletterar den kommunala äldreomsorgen vilket bör bejakas.

     Finansiering av social- och äldreomsorgen är problematisk. Behoven står inte i proportion till kommunernas förväntade inkomster. Det ankommer på landskapsregeringen att utöva det ledarskap som krävs för att genomföra reformer som är nödvändiga för att ta hand om dem som är svaga och utsatta.

 

Ltl Nina Fellman har föreslagit ett tillägg till texten, rörande tandvård. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation av vilken förslaget framgår har inlämnats av ltl Fellman.

 

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit ett tillägg till texten, rörande ett ”Coronatillägg”. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation av vilken förslaget framgår har inlämnats av ltl Toivonen.

 

Ltl Nina Fellman har föreslagit ett tillägg till texten, rörande Kommunernas socialtjänst. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation av vilken förslaget framgår har inlämnats av ltl Fellman.

 

Utveckling- och attraktionskraft

 

Utskottet noterar planerna på etableringen av en attraktionskraftsenhet och planerna på Ålands innovationscentrum. Utskottet har efterlyst åtgärder för tillväxt och välkomnar därför initiativen som sådana. Satsningar på innovation, förstärkt företagsrådgivning och främjande av inflyttning behövs. Det är rätt att dra nytta av Ålands konkurrensfördelar i form av närhet till natur och miljö, bra skolor, rikt kultur- och föreningsliv, trygghet i vardagen m.m. för att locka både till besök och till etablering av boende och företag. En god biologisk mångfald är en grundförutsättning för Ålands attraktionskraft. Likaså behövs tillgång till sådd- och riskkapital samt förmåga ett hitta och attrahera externt kapital från exempelvis EU-fonder.

     Många funktioner har man redan tidigare jobbat med. Ett positivt exempel på hur man med hjälp av externt kapital har lyckats stärka Ålands attraktionskraft är Smart Marina-projektet, vilket bör få en liknande fortsättning.

     Ålands litenhet gör att man för enskilda ändamål inte kan avsätta särskilt stora resurser. Det är av yttersta vikt att de funktioner som redan finns och etableras organiseras så att de kompletterar varandra och drar nytta av istället för att dubblera varandras funktioner. Det finns skäl att innan man går vidare klargöra aktörers olika roller och förhållande till varandra. Insatser inom området får bättre effekt med robustare samordning och långsiktighet. Högskolans utvecklingscenter och nästa programperiod för Central Baltic är viktiga bitar i helheten.

     Utskottet lyfter fram följande exempel på tillväxtfrämjande åtgärder; konceptualisering av livsstilsboenden, moderniserad näringsrätt, handelsplats för aktier i åländska bolag, IT-utbildning, utvecklad företagsråd-givning, stöd till affärsutveckling, utveckling av natur- och idrottsturism, professionella och profilbärande evenemang utanför högsäsong, realtidsstatistik över inresande, turistanpassning av bokningssystem och tidtabeller för skärgårdstrafiken, förenkling av skattegränsadministrationen samt en lagreglerad och rättssäker offentlig sådd- och riskkapitalförsörjning.

     Åländska ungdomar som väljer att studera och kanske jobba några år utanför Åland är en värdefull resurs och attraktiv målgrupp. Det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen förutsätter att landskapet arbetar aktivt för inflyttning. Det är viktigt att Åland erbjuder arbetsplatser samt upplevs som ett lockande och välkomnande alternativ när dessa ungdomar väljer boningsort. Vad gäller läraryrket måste det säkerställas att de som har studerat i Sverige redan vid inledningen av sina studier vet vad som krävs för att och kan lita på att de efter genomgång av relevanta högskolestudier ska vara behöriga som lärare i åländska skolor.

 

Digitalisering

 

Digitaliseringen av landskapsförvaltningen är eftersatt och behöver prioriteras. Utskottet har tidigare anfört att ansvaret för att landskapets IT- och digitaliseringsverksamhet håller måttet ankommer på landskapet självt och att landskapet behöver ha tillräcklig kompetens för att kunna fatta strategiska IT-beslut.

     Vilket angreppssätt som landskapet väljer för att ta sig an den digitala transformeringen är en fråga av sådan dignitet att landskapsregeringen innan man skrider till verket behöver återkomma till lagtinget med ett meddelande där man på basen av grundad sakkunskap redogör för behov, alternativ och strategi.

     Rätt genomförd kan digitaliseringen bidra till effektivare förvaltning, ökad rättssäkerhet och utvecklad demokrati.

 

Public service

 

Lagtinget har i september 2019 beslutat anta en landskapslag om medieavgift. Syftet var att trygga finansieringen av public service genom att ersätta den dåvarande TV-avgiften med en medieavgift. Av lagförslaget framgick att nettointäkterna och samtidigt det belopp som ska överföras till Ålands radio och TV (ÅRTV) med reservation för vissa osäkerhetsfaktorer skulle bli mindre om TV-avgiften ersattes av medieavgift. Vidare framgick att nivån på ersättning pga. osäkerheten måste följas upp samt att om skillnaden i förhållande till läget innan ändringen blir för stor måste i sista hand den i landskapslag föreskrivna grunden som anger hur stor medieavgiften är justeras.

     Av budgetförslaget framgår att införandet av medieavgift förmodligen innebär en minskning jämfört med tidigare och utskottet har erfarit att denna minskning kommer att vara betydande.

     Utskottet har diskuterat vilka möjligheter som finns för att säkra finansieringen av en tillräcklig nivå på public service-verksamheten på Åland. En möjlighet som förts fram är att särskilja finansieringen för beredskap för nödmeddelanden så att den finansieras vid sidan av public service-verksamheten utöver intäkterna från medieavgiften. Beaktat att budgetförslaget redan visar ett stort underskott och att det finns ett stort behov av att minska landskapets utgifter ser utskottet, trots att saken är angelägen, inga möjligheter att i detta skede införa ytterligare anslag till ÅRTV. I en tid då alla verksamheter behöver granskas vore det fel att särskilt lyfta fram en enskild. Det måste därför bli upp till landskapsregeringen att i samband med det aviserade arbetet att behovspröva och effektivisera den offentliga servicen värdera ÅRTV:s prioritet i relation till övriga verksamheter.

 

Ltl Nina Fellman har föreslagit en alternativ lydelse. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation av vilken förslaget framgår har inlämnats av ltl Fellman.

 

Infrastruktur och transportpolitik

 

Utskottet förordar i detta skede inte avsättande av medel för utredning av en fast förbindelse över Prästösund utan prioriterar att den parlamentariska kommitté som utreder skärgårdstrafiken får slutföra sitt arbete avseende fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021 innan resurser avsätts för andra projekt.

     Vad gäller fullmakter för stora investeringar och långa kontrakt inom infrastrukturområdet anser utskottet att det finns behov av att klargöra landskapsregeringens handlingsutrymme. En upphandling av kollektivtrafik i tätorten runt Mariehamn och centrala Jomala uppskattad till knappt 10 miljoner euro är aviserad. Landskapsregeringens mandat sträcker sig därmed inte till att binda upp sig för kostnader utöver detta.

     Efter att budgetförslaget offentliggjordes har ett skadeståndsanspråk avseende utebliven vinst till följd av landskapets uppsägning av ett avtal om beställning av en elhybridfärja riktats mot landskapet. Anslag finns inte upptaget för ett dylikt skadestånd varför en eventuell utbetalning behöver föras till lagtinget för beslut.

 

Ltl Nina Fellman har föreslagit ett tillägg till texten, rörande hantering av skadeståndsanspråk. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning. Reservation av vilket förslaget framgår har inlämnats av ltl Fellman.


 

Detaljmotivering

 

 

VERKSAMHET – detaljmotivering

200

LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET

210

REGERINGSKANSLIET

 

I ltl Ingrid Zettermans budgetmotion nr 26/2020-2021 föreslås att ur motiveringen stryks texten ”Under året planeras att inrätta en digitaliseringsenhet med uppgift att centralisera, samordna, förvalta och förstärka förvaltningens digitala verksamhetssystem. Målsättningen är att förstärka beställarrollen och den strategiska utvecklingen för förvaltningens digitalisering. För ändamålet avsetts medel under moment 21200 och 921200.” och ersätts med: ”Under året återkommer landskapsregeringen med ett meddelande om digitaliseringen och presenterar i detta ett digitalt ramverk där målsättningarna med den digitala transformeringen klargörs.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om digitalisering att budgetmotion nr 26/2020-2021 förkastas.

 

I ltl Ingrid Zettermans budgetmotion nr 28/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”För att underlätta för såväl landskapets som kommunernas förvaltning fokuserar regeringskansliet på att förenkla processer och möjliggöra inbesparingar då arkiverings- och kommunallagen revideras.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 28/2020-2021 förkastas.

 

21010

Regeringskansliet, verksamhet

 

I ltl Nina Fellmans budgetmotion nr 13/2020-2021 föreslås att anslaget höjs med 50 000 euro samt att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Under året inrättas en tjänst som specialmedarbetare vid statsrådet kansli i Helsingfors för samordna hanteringen av åländska frågor inför statsrådets beslutsfattande.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om ekonomisk politik och styrning att budgetmotion nr 13/2020-2021 förkastas.

 

 

250

PERSONALARBETE OCH ARBETSMILJÖ

 

I ltl Jessy Eckermans budgetmotion nr 4/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande nya text: ”Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målet om ekonomisk jämställdhet ges ökad fokus under budgetåret 2021.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 4/2020-2021 förkastas.

 

 

 

I ltl Katrin Sjögrens budgetmotion nr 36/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande nya punkt: ”- Under året intensifieras dessutom mätningar och åtgärder för att upprätthålla och förbättra arbetsmiljön centralt samt inom respektive avdelning/myndighet.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om akut behov av reformarbete att budgetmotion nr 36/2020-2021 förkastas.

 

300

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

300

ALLMÄN FÖRVALTNING

30010

Finansavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet

 

I ltl Ingrid Zettermans budgetmotion nr 24/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Finansavdelningen analyserar den svenska budgetlagens bestämmelser om ramar, överskottsmål och krav på rapportering om måluppfyllelse och inleder en revidering av den åländska finansförvaltningslagen i syfte att åstadkomma en långsiktigt hållbar ekonomi där den svenska budgetlagen nyttjas i tillämpliga delar.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om ekonomisk politik och styrning att budgetmotion nr 24/2020-2021 förkastas.

 

400

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

I ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion nr 67/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Landskapsregeringen förtydligar och initierar ett samarbete för att utarbeta gemensamma rutiner för hur brister i yrkesutövningen bör hanteras”.

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 67/2020-2021 förkastas.

 

420

ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

42000

Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter

 

I ltl Simon Påvals budgetmotion nr 39/2020-2021 föreslås att motiveringens 7e stycke ändras så att det får följande nya lydelse: ”En lågtröskelverksamhet som är öppen för alla ungdomar skapas genom att införa nya arbetssätt med stöd av modern teknik. Detta kan göras genom att etablera en ungdomsmottagning vilket ökar tillgängligheten för ungdomar samt ger en ökad möjlighet till tidiga insatser. Önskat resultat av en ungdomsmottagning är att:

- det ska vara lätt att ta kontakt

- flera ungdomar ska kunna söka för sin psykiska ohälsa samt

- fokus ska vara på tidiga insatser.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om barn, ungdomar och skola att budgetmotion nr 39/2020-2021 förkastas.

 

I ltl Simon Påvals budgetmotion nr 41/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Landskapsregeringen avser att utreda förutsättningarna för att möjliggöra elektronisk ID-kontroll vid köp av tobak och alkohol i dagligvaruhandel.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 41/2020-2021 förkastas.

 

I ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion nr 70/2020-2021 föreslås att till motiveringen under rubriken Utgifter, efter första meningen fogas följande tillägg: ”Flera metoder och flera åldersgrupper införs i screeningarna.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 70/2020-2021 förkastas.

 

450

VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD

45000

Vattenförsörjning och vattenvård

 

I ltl Camilla Gunells budgetmotion nr 23/2020-2021 föreslås att anslaget ökas med 50 000 euro samt att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Av anslaget används 50 000 euro för en projekttjänst som vattenskyddsstrateg för att påskynda arbetet inom vattenskydd och dricksvattenskydd.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om hållbar utveckling att budgetmotion nr 23/2020-2021 förkastas.

Ltl Nina Fellman fogar en reservation till betänkandet.

 

500

UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

535

UTBILDNINGSVERKSAMHET

53500

Vuxenutbildning

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 53/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”För att ta del av kurserna i svenska behöver inte personen i fråga vara inskriven via AMS. En mer flexibel inriktning på dessa kurser möjliggör även kvällsstudier.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 53/2020-2021 förkastas.

 

600

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

650

JAKT OCH VILTVÅRD

 

I ltl Simon Påvals budgetmotion nr 42/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Landskapsregeringen avser att skapa en viltvårdsgrupp i samarbete mellan enheten för jakt- och viltvård och miljöbyrån för att klargöra arbetsgången och formalisera ansvarsområden och samarbetsmetoder.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 42/2020-2021 förkastas.

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 52/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: Landskapsregeringen avser i skyndsam ordning revidera och modernisera jaktlagens 5 kap. 19 § och därmed tillåta jakt med skjutvapen eller hund under årets samtliga dagar.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 52/2020-2021 förkastas.

 

65000

Jakt- och viltvård

 

I ltl Simon Påvals budgetmotion nr 42/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Landskapsregeringen avser föreslå en skärpning av lagstiftningen krig viltolyckor så att det blir brottsligt för en förare som har kört på djur att underlåta att anmäla olyckan till polisen med omedelbar verkan.”.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 42/2020-2021 förkastas.

 

670

FRÄMJANDE AV FISKERINÄRINGEN

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 48/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”För att på bästa sätt ta tillvara sportfiskeproduktens tillväxtpotential och den breda nytta som en utveckling kunde kanalisera till den övriga blå ekonomin ämnar fiskeribyrån under året 2021 implementera sportfisket som en del av sin verksamhet.

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om attraktionskraft att budgetmotion nr 48/2020-2021 förkastas.

 

700

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

700

ALLMÄN FÖRVALTNING

70010

Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet

 

I ltl Nina Fellmans budgetmotion nr 15/2020-2021 föreslås att anslaget sänks med 100 000 euro samt att ur motiveringen stryks stycket som inleds med ”Landskapsregeringen har avbrutit upphandlingen…”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om infrastruktur och transportpolitik att budgetmotion nr 15/2020-2021 förkastas.

 

Ltl Fellman fogar en reservation till betänkandet.

 

750

KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK

75030

Upphandling av linfärjetrafik

 

I ltl Rainer Juslins budgetmotion nr 75/2020-2021 föreslås att i motiveringen ändras meningen ”Införandet av turlistor planeras på sikt för samtliga linfärjelinjer” till ”Införandet av turlistor planeras där det är ändamålsenligt”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 75/2020-2021 förkastas.

 

 

825

ÅLANDS POLISMYNDIGHET

 

I ltl Jessy Eckermans budgetmotion nr 7/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Landskapsregeringen tryggar ungdomspolisens roll och närvaron i skärgården i samråd med polismyndigheten.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om barn, ungdomar och skola att budgetmotion nr 7/2020-2021 förkastas.

 

840

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

 

I ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion nr 62/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”ÅHS gör en satsning på subventionerade preventivmedel för att förebygga ohälsa och samtidigt minska på ÅHS kostnader. Preventivmedelsmottagningen utvecklas till att bli en mottagning för Sexuell och reproduktiv hälsa och riktar sig till både kvinnor och män.

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 62/2020-2021 förkastas.

 

I ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion nr 69/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”För att anpassa personalresurser optimalt utarbetar ÅHS ett lämpligt sätt att vårdtyngden och patientmängden”.

 

Utskottet föreslår med hänvisning till budgetens anslag för vårdinformationssystem att budgetmotion nr 69/2020-2021 förkastas.

 

I ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion nr 71/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Kriterierna för att erhålla offentligt finansierad fertilitetsvård revideras för att inte vara diskriminerande.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 71/2020-2021 förkastas.

 

848

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

84810

Ålands miljö och hälsoskyddsmyndighet, verksamhet

 

I ltl Nina Fellmans budgetmotion nr 8/2020-2021 föreslås att anslaget ökas med 25 000 euro samt att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Momentet utökas med 25 000 för att möjliggöra att en tillfällig tjänst som miljöinspektör omvandlas till en ordinarie tjänst.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 8/2020-2021 förkastas.

Reservation har inlämnats av ledamoten Nina Fellman.

 

850

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

 

Utskottet föreslår att till motiveringens nästsista stycke fogas följande nya mening: ”Förverkligandet av isoleringsrum sker i samklang med fastighetsverkets övriga planerade åtgärder och med beaktande av framtida flexibilitet i byggnadernas användning och disposition.”

 

I ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion nr 72/2020-2021 föreslås att till motiveringen, andra punkten under rubriken ’Mål för år 2021’ fogas följande tillägg: ”…mastersutbildningen inom vårdområdet föreslås vara inom avancerad klinisk omvårdnad.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 72/2020-2021 förkastas.

 

 

ÖVERFÖRINGAR - detaljmotivering

400

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

410

ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER

41000

Övriga sociala uppgifter, överföringar (F)

 

I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 3/2020-2021 föreslås att anslaget ökas med 2 500 000 euro och att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Anslaget ökas med 2 500 000 euro att användas som ’Corona-bidrag’ till personer, som lyfter folkpension eller sjukpension, eller som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 3/2020-2021 förkastas.

 

600

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

615

FRÄMJANDE AV LIVSMEDELSPRODUKTION

61500

Främjande av livsmedelsproduktion (R)

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 51/2020-2021 del 1 föreslås att anslaget sänks med 500 000 euro samt att texten under rubriken Kostnadsersättningsstöd till exporterande livsmedelsföretag stryks.

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 51/2020-2021 förkastas.

 

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit en alternativ lydelse till momentets detaljmotivering. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte har upptagits till omröstning.

Reservation av vilken förslaget framgår har inlämnats av ltl Toivonen

 

 

700

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

720

SAMHÄLLSTEKNIK

72010

Främjande av hållbar energiomställning (RF)

 

I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 1/2020-2021 föreslås att anslaget ökas med 750 000 euro och följande text fogas till motiveringen: ”Ökningen av detta moment skall användas till en subventionering av konvertering av bensin- och dieselfordon till gasfordon.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 1/2020-2021 förkastas.

Reservation har inlämnats av ltl Toivonen.

 

I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 2/2020-2021 föreslås att anslaget ökas med 200 000 euro och följande text fogas till motiveringen: Anslaget under detta moment ska höjas med 200 000 euro för att användas till investering i en gasstation.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 2/2020-2021 förkastas.

 

747

ÖVRIG TRAFIK

74700

Understöd för övrig trafik

 

I ltl Simon Påvals budgetmotion nr 45/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg:

”Som steg två planeras en högfrekvent elbusslinje mellan Mariehamn och Godby via Jomalas bebyggelse- och handelsområden för att knyta ihop kollektivtrafiken på den åländska landsbygden.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 45/2020-2021 förkastas.

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 46/2020-2021 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”För att främja en aktiv fritid för alla gymnasiestuderande beroende av busstransporter ges Ålands gymnasium möjlighet att inköpa normala busskort till gängse taxa. Detta även för att minska Ålands gymnasiums budgetslitage.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandes avsnitt om barn, ungdomar och skola att budgetmotion nr 46/2020-2021 förkastas.

 

 

INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA

FINANSINVESTERINGAR - detaljmotivering

300

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

9340

SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR

934000

Övriga finansinvesteringar

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 50/2020-2021 föreslås att anslaget höjs med 500 000 euro samt att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Momentet tillförs 500 000 euro vilka reserveras för år 2021-2023.”

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 50/2020-2021 förkastas.

 

 

I ltl John Holmbergs budgetmotion nr 51/2020-2021 del 2 föreslås att anslaget sänks med 500 000 euro samt att i motiveringen ändras punktlistan under rubriken ”Utgifter” enligt följande:

År 2021 800 000

År 2022 750 000

År 2023 750 000

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 51/2020-2021 förkastas.

 

 

 

9760

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

 

976000

Infrastrukturinvesteringar (R)

 

 

Utskottet föreslår att anslaget minskas med 100 000 euro som enligt förslaget är avsatt för utredning rörande en fast förbindelse över Prästösund.

 

I ltl Nina Fellmans budgetmotion nr 12/2020-2021 föreslås att anslaget sänks med 100 000 euro samt att det första stycket under rubriken ’Bro, hamn- och tunnelinvesteringar’ på sidan 212 stryks.

 

Utskottet föreslår med hänvisning till utskottets beslut under momentet att budgetmotion nr 12/2020-2021 förkastas.

 

I ltl Ingrid Zettermans budgetmotion nr 30/2020-2021 föreslås att anslaget sänks med 100 000 euro samt att följande text under rubriken ”Bro-, hamn-, och tunnelinvesteringar” stryks:

 

”Rörande fast förbindelse till Föglö se moment 70010. Landskapsregeringen föreslår att utredningarna rörande en fast förbindelse över Prästösund i enlighet med kortruttsutredningarna återupptas i slutet av året. Utredningarna beräknas kosta 400 000 euro varav 100 000 euro avsätts i föreliggande budgetförslag.”

 

Utskottet föreslår med hänvisning till utskottets beslut under momentet att budgetmotion nr 30/2020-2021 förkastas.

 

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 10 november 2020 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2021.

 

Motioner

 

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

 

Stöd till gaskonvertering

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2020-2021

Stöd för gasstation

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2020-2021

”Corona-stöd” till folkpensionärer, sjukpensionärer samt för personer med långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2020-2021

Ökad ekonomisk jämställdhet

Ltl Jessy Eckermans budgetmotion BM 4/2020-2021

Skolresor hela läsåret för barn med två adresser

Ltl Jessy Eckermans budgetmotion BM 5/2020-2021

Förbättrat studiestöd för vuxna

Ltl Jessy Eckermans budgetmotion BM 6/2020-2021

Trygga polisens ungdomsarbete och närvaron i skärgården

Ltl Jessy Eckermans budgetmotion BM 7/2020-2021


 

Ordinarie tjänst som miljöinspektör vid ÅMHM

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 8/2020-2021

Kontinuitet i integrationsarbetet

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 9/2020-2021

Genomför kommunreformen enligt gällande lag

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 10/2020-2021

Kommunernas svaga ekonomi ska inte drabba de mest utsatta

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 11/2020-2021

Stryk investeringsanslag för Prästösundsbron

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 12/2020-2021

Specialmedarbetare i Helsingfors

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 13/2020-2021

Fortsatt utveckling av tandvården

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 14/2020-2021

Stryk anslag för tunnelutredning

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 15/2020-2021

Övergripande landskapsplan för äldreomsorgen 

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 16/2020-2021

Tillräcklig finansiering för public service

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 17/2020-2021

Utvidgad läroplikt

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 18/2020-2021

Kvalitetshöjande satsning på hamnområden

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 19/2020-2021

Omförhandla avtal och köp elhybridfärjan

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 20/2020-2021

Satsning på datasäkerhet, skydd av personuppgifter, standardiserade lösningar och e-arkiv

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 21/2020-2021

En ekonomi i balans kräver strukturella reformer

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 22/2020-2021

Förstärkt vattenskydd

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 23/2020-2021

Strategiska utvecklingsmål, finansavdelningen

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 24/2020-2021

Enmansföretagarnas situation

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 25/2020-2021

Digital transformering

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 26/2020-2021

Kompensation till kommunerna

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 27/2020-2021

Moderniserade lagar minskar kostnader

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 28/2020-2021

Näringslivet på Åland är i förändring

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 29/2020-2021

Avvakta med Prästösundsbron

Ltl Ingrid Zettermans budgetmotion BM 30/2020-2021

Jämställdhet i bakvattnet

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 31/2020-2021

En strategi för cirkulär ekonomi

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 32/2020-2021

En evenemangsgaranti

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 33/2020-2021

En strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 34/2020-2021

En självstyrelsepolitisk analys av förslaget till förlängd läroplikt

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 35/2020-2021

En intensifierad personalpolitik

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 36/2020-2021

Reformer och omstart

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 37/2020-2021

Åland som subjekt, kontakter och närvaro i Helsingfors

Ltl Katrin Sjögrens budgetmotion BM 38/2020-2021

Klara besked om Ungdomsmottagning

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 39/2020-2021

Utvärdera familjepolitiskt program med hänsyn till pusselfamiljers behov

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 40/2020-2021

Utred möjligheter för elektronisk ID-kontroll vid köp av tobak och alkohol i dagligvaruhandel

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 41/2020-2021

Formalisera förvaltningssamarbete inom viltvårdsfrågor

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 42/2020-2021

Skärp lagstiftningen kring viltolyckor

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 43/2020-2021

Axganmat i offentlig bespisning

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 44/2020-2021

Elbusslinje Mariehamn-Jomala-Godby

Ltl Simon Påvals budgetmotion BM 45/2020-2021

En aktiv fritid för alla gymnasieungdomar

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 46/2020-2021

Driftsprivatiseringar skapar företagande över hela Åland

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 47/2020-2021

Ta tillvara sportfiskets tillväxtpotential

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 48/2020-2021

Fler besökare än Gotland och 40 000 invånare år 2030

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 49/2020-2021

Hållbara långsiktiga lösningar framom stöd

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 50/2020-2021

Satsa där insatsen gör störst nytta

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 51/2020-2021

Möjlighet att jaga under hela året

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 52/2020-2021

Arbetslinjen främjar integrationen

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 53/2020-2021

Balanseringspaket med syfte att rädda den åländska ekonomin och välfärden

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 54/2020-2021

Banklån är inte lösningen för Åland

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 55/2020-2021

Bolagisera fastighetsverket

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 56/2020-2021

Låt Ålands Folkhögskola bli en del av Ålands gymnasium

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 57/2020-2021

Återtagande av budgetförslag 2021

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 58/2020-2021

Låt fiskodlingen vara en tillväxtmotor

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 59/2020-2021

Det ska löna sig att arbeta och studera

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 60/2020-2021

Business Åland

Ltl John Holmbergs budgetmotion BM 61/2020-2021


 

Subventionera preventivmedel och utveckla preventivmedelsmottagningen

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 62/2020-2021

Utreda äldreomsorgens optimala huvudman samt fastställa vårdnivåer

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 63/2020-2021

Trygghetsboende görs till en socialserviceform

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 64/2020-2021

Utbildningsinsatser inom våldsområdet för tandvårdspersonal

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 65/2020-2021

Löneutvecklingsprogram

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 66/2020-2021

Formalisera rutiner för anmälan om brister i yrkesutövningen till Valvira

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 67/2020-2021

Nyheter och annan aktuell information på lätt svenska

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 68/2020-2021

Anpassa personalresurser till vårdtyngd

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 69/2020-2021

Utöka screeningprogrammet för att upptäcks cancer i tid

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 70/2020-2021

Jämlikt finansierad fertilitetsvård

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 71/2020-2021

En mastersutbildning för sjukskötare i avancerad klinisk omvårdnad vid Högskolan på Åland

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 72/2020-2021

Landskapsregeringen initierar ett uppströmsarbete för att få rent vatten utan läkemedelsrester

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 73/2020-2021

Ett åländskt kunskaps- och kompetenscentrum för demensvård

Ltl Pernilla Söderlunds budgetmotion BM 74/2020-2021

Upphandling av linfärjetrafik

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 75/2020-2021

Högskolan på Åland

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 76/2020-2021

Infrastruktur

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 77/2020-2021

Infrastruktur

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 78/2020-2021

Gymnasienivån och vuxenutbildningen

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 79/2020-2021

 

Höranden

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, vice lantrådet Harry Jansson, ministrarna Torbjörn Eliasson, Annette Holmberg-Jansson, Annika Hambrudd, Fredrik Karlström, Alfons Röblom och Christian Wikström, förvaltningschefen John Eriksson och utvecklings- och hållbarhetsstrategen Micke Larsson från regeringskansliet, finanschefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom, avtalschefen Tiina Robertsson, upphandlaren Mårten Broman och upphandlingsjuristen Sofia Higson från finansavdelningen, avdelningschefen Linnéa Johansson, byråchefen Sölve Högman och jaktförvaltaren Robin Juslin från näringsavdelningen, avdelningschefen Bengt Michelsson, landskapsläkaren Knut Lönnroth, byråchefen Maj-Len Österlund, byråchefen/miljöjuristen Helena Blomqvist, byråchefen Ylva Lindström, specialsakkunniga Cindi Portin och specialsakkunniga Tove Nylund från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Niklas Stenbäck, byråchefen Elisabeth Storfors och avdelningscontrollern Ansti Dahlén från utbildning- och kulturavdelningen, avdelningschefen Yvonne Österlund, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman, byråchefen Lennart Nord, byråchefen Sten Eriksson, avdelningscontrollern Per Ringsby och biträdande ingenjören Gunnar Westling från infrastrukturavdelningen, lagberedaren Diana Lönngren från lagberedningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), polismästaren Johan Pawli från Ålands polismyndighet, myndighetschefen Susanne Perander från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM), myndighetschefen Tomas Lundberg från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), forskningschefen Jouko Kinnunen och biträdande utredaren Robin Lähde från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), rektorn Marcus Koskinen-Hagman och rektorn Gitte Holmström från Ålands gymnasium, verkställande direktören Christer Fahlstedt från Ålands penningautomatförening (Paf), verkställande direktören Stefan Rumander från Landskapets fastighetsverk, verkställande direktören Conny Rosenberg från Kraftnät Åland Ab, styrelseordföranden Mia Hanström, verkställande direktören Emil Eriksson och redaktionschefen Camilla Karlsson-Hendersson från Ålands Radio & TV Ab, verkställande direktören Katarina Donning från ÅDA Ab, verkställande direktören Christian Nordas från Ålands Vatten Ab, verkställande direktören Berndt Schalin från Flexens Oy Ab, verkställande direktören Tord Sarling från Ålands Trädgårdshall Andelslag, verkställande direktören Peter Selander från Norrö Ab, verkställande direktören Sue Holmström från Ålands Producentförbund r.f., verkställande direktören Anders Ekström från Ålands näringsliv r.f., ordföranden Mats Adamczak och ombudsmannen Jonny Mattsson från Företagarna på Åland r.f., verkställande direktören Lotta Berner Sjölund och kommunikations- och försäljningsansvarige Niko Micklin från Visit Åland r.f., stadsdirektören Barbara Heinonen och äldreomsorgschefen Pernilla Karlsson från Mariehamns stad, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f., förbundsdirektören Arsim Zekaj från Oasen boende- och vårdcenter k.f., styrelseordföranden Runar Karlsson och förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f. (KST), forskaren Birgitta Berg-Andersson från Näringslivets forskningsinstitut (ETLA), biträdande professorn Edvard Johansson och stationsföreståndaren Martin Snickars från Åbo Akademi, chefskonsulten Kaj Jansson på K.J Marineconsulting Ab, veterinären Rosalie Palmer från Ålands Smådjursklinik Ab, verksamhetsledaren Niclas Forsström och koordinatorn Linda Adolfsson från landskapsföreningen Folkhälsan på Åland r.f., vikarierande verksamhetsledaren Lotta Angergård från Rädda Barnen på Åland r.f., verksamhetsledaren Rosita Broström från Ålands Fiskodlarförening r.f., styrelsemedlemmen Regina Johansson och verksamhetsledaren Fia Hagelberg från Demensföreningen på Åland r.f. samt Information Officer Ester Laurell från Central Baltic Åland.

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Liz Mattsson, Jörgen Strand och Stephan Toivonen.

 

Reservationer

 

Elva (11) reservationer har fogats till betänkandet:

-          Ltl Nina Fellman har inlämnat åtta (8) reservationer.

-          Ltl Stephan Toivonen har inlämnat tre (3) reservationer.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

-    att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2021 med följande ändringar:

    

·         moment 976000 minskas med 100 000 euro, motsvarande medel för utredning rörande en fast förbindelse över Prästösund,

 

-    att lagtinget förlänger den fullmakt att uppta finansieringslån om högst 60 miljoner euro som beviljades genom lagtingets beslut om fjärde tilläggsbudget år 2020 att gälla tom den 31 december 2021,

 

-    att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta övriga för budgetens förverkligande erforderliga lån,

 

-    att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-79 samt

 

-    att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2021 ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

 

 

 

Mariehamn den 10 december 2020

 

 

 

Ordförande                          Jörgen Pettersson

 

 

 

Sekreterare                          Emma Dahlén