I budgetförslaget föreslås anslagen för verksamhet och överföringar uppgå till totalt 430,2 (433,8 år 2024) miljoner euro och inkomsterna till 399,6 (443,5) miljoner euro, vilket innebär att budgetperiodens beräknade resultat uppgår till -30,6 (9,6) miljoner euro före planerade reserveringar och extraordinära poster, men inklusive ändringsbudgetarna för 2024.

Investeringarna budgeteras till 30,9 (31,8) miljoner euro i anslag.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 67 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med de tillägg som framkommer i klämmen.

Budgetmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

På Åland råder en låg relativ arbetslöshet om fem procent i november 2024, vilket är en låg arbetslöshets i jämförelse med både Finland och Sverige. Den relativa arbetslösheten har ökat något sedan hösten år 2023, där ökningen skett i högre grad för personer under 25 år. Figuren nedan skildrar antalet arbetslösa från och med januari 2019 – juni 2024. Det kan konstateras att Åland i stort återhämtat sig från den höga arbetslöshetsgrad som rådde under covid-19 pandemin, trots detta är inte arbetslösheten lika låg som innan pandemin.

En bild som visar text, skärmbild, Teckensnitt, Graf

Automatiskt genererad beskrivning

Andelen långtidsarbetslösa utgör cirka 2,2 % av arbetskraften på Åland i november 2024, vilket är en ökning i jämförelse med året innan (1,8% november 2023). Arbetslösheten förväntas minska till utgången av år 2025 i och med ett förbättrat konjunkturläge. De åländska hushållens köpkraft kommer troligen att öka år 2025 i och med ECB:s sänkning av styrräntan år 2024. Inflationstakten har sjunkit från en hög nivå till cirka 2 procent, vilket motsvarar centralbankernas målnivå.

Näringslivets omsättning kan ses som minskande för de flesta sektorer det första halvåret 2024 förutom företagstjänster och hotell- och restaurangbranschen vars omsättning ökar. Omsättningen minskar främst inom byggsektorn, livsmedelsindustrin samt personliga tjänster. En svagare lönsamhet råder inom sjöfarten och primärnäringarna medan andra näringars lönsamhet ökar, dock inte i sådan takt att de traditionella branschernas exportintäkter kompenseras.

Befolkningstillväxten på Åland är positiv. Per den 31.12.2023 bodde 30 541 personer på Åland, vilket är en ökning med 182 personer under året. De senaste 20 åren har befolkningen på Åland ökat med 4194 personer. Befolkningstillväxten med inflyttande utifrån Åland är avgörande eftersom antalet barn som föds på Åland minskat sedan början på 90-talet medan befolkningen samtidigt lever längre.

Landskapsekonomin

Under perioden 2019-2025 som granskas i tabellen nedan framgår det att Landskapets personalkostnader har ökat med 27 procent under perioden, medan verksamhetskostnaderna ökat med 17 procent och överföringskostnaderna med 28 procent. Överföringskostnaderna består till största delen av transfereringar till kommunerna, stöd till näringslivet, arbetsmarknadsstöd, studiestöd och övrig trafik.

Landskapets årsverken, personal-, verksamhets- och överföringskostnader 2021-2025 (bokslut)
	Årsverken, inkl. ÅHS (budgeten)	Personalkostnader ¹	Verksamhetskostnader (minus personalkostnader)	Överföringar
2019		104 224 000	96 785 000	91 589 000
2020		107 922 000	95 469 000	109 750 000
2021	1 722,4	111 994 000	97 798 000	103 908 000
2022	1 721,8	113 178 000	108 958 000	100 952 000
2023	1 761,0	116 963 000	111 711 000	109 178 000
2024	1 784,9	127 079 000²	119 980 000²	119 718 000²
2025	1 798,2	131 996 000²	113 489 000²	117 704 000²

Noter:

(1) Personalkostnader omfattar löner och lönebikostnader, t.ex. pensionspremier. Pensionskostnader till pensionerad personal ingår inte. Fastighetsverket ingår inte.

(2) Avser budgeterat belopp.

Reservation: Ltl Wille Valve och ltl Andreas Kanborg har lämnat en gemensam reservation mot texten under rubriken ”Landskapsekonomin”.

Landskapets finansiering

Under budgetåren 2021 och 2022 samverkade det tidigare finansiella gottgörelsesystemet med det nya systemet som togs i bruk år 2021, något som gav upphov till en intäktspuckel för år 2021 och delvis för år 2022. Efter 2023-års budget finns ingen intäktspuckel kvar.

År	Avräkningsbelopp	Skatte- avräkning	”Gamla” systemet	Överföringar totalt	%
2018				274 589 000	3,1
2019				264 026 000	-3,8
2020				241 791 000	-8,4
2021*	194 073 000	79 600 000	24 654 000	298 327 000	23,3
2022*	202 195 000	84 800 000	7 791 000	294 786 000	-1,2
2023*	198 416 000	122 550 000	-	320 966 000	8,9
2024*	249 436 000¹	100 394 000	-	349 831 000	9,0
2025*	206 919 000	104 000 000	-	310 919 000	-11,1
2026**	207 661 000	120 568 000		328 229 000	5,8
2027**	204 881 000	124 370 000		329 251 000	0,3

*Året är ej slutreglerat ännu. I uppgifterna ingår förskottsbelopp som kan ändra under året.

** Finansministeriets prognos

(1) Avräkningen är extraordinärt hög p.g.a en intäkt om 47 m€ som berodde på att statsbokslutet innehöll en återföring av oanvända medel om 10 mrd€.

Tabellen ovan lever hela tiden beroende på beloppen på slutregleringarna av de olika överföringarna fördelat på de olika åren samt även på ändringar i förskottsbeloppen.

Enligt budgetförslaget ska avräkningsbeloppet uppgå till 206,9 miljoner euro och skatteavräkningsbeloppet till 104,0 miljoner euro. Enligt Ålandsdelegationens beslut den 16.9.2024 om förskottsbeloppen för 2025 framgår att förskottet på skatteavräkningen är 110,7 miljoner euro men detta belopp har i budgetförslaget minskats till 104,0 miljoner euro eftersom slutregleringen av skatteavräkningen för 2023 beräknas bli 6,7 miljoner lägre än förskotten. I avräkningsbeloppet för 2024 ingår en intäkt om 47 miljoner euro av extraordinär art eftersom det i statsbokslutet för 2023 återfördes ett tidigare reserverat belopp om 10 miljarder euro, vilket således ska betraktas som en intäkt i statsbokslutet och utgör en del av grunden för avräkningsbeloppet.

I det budgeterade beloppet för intäkter av skattenatur ingår även den åländska medieavgiften om 2,8 miljoner euro och apoteksavgifterna om 0,9 miljoner euro, vilket gör att slutsumman under moment 89000 Skatter och inkomster av skattenatur uppgår till 314 679 000 euro, vilket är cirka 1,2 miljoner euro lägre än budgeten (inkl. ändringsbudget) för 2024.

Övriga finansieringsposter uppgår till 28,9 miljoner euro netto, varav 5 miljoner kommer från Landskapets fastighetsverk och 20,4 miljoner euro från Ålands penningautomatförening (PAF).

Fastighetsverkets överskott är ett tekniskt överskott som skapas av de räntor som ingår i de internhyror som landskapets verksamheter betalar för användningen av sina lokaler.

Överföringen från PAF sjunker till 20,4 miljoner euro efter att åren 2023-2024 ha uppgått till 32,7 respektive 32,5 miljoner euro. Det högre uttaget dessa år fungerade som en kompensation för den sänkning av lotteriskatten som verkställdes under åren 2022-2023, något som minskade skatteavräkningsbeloppet. Kompensationen användes för att finansiera ett antal särskilda projekt men även för att täcka kostnader inom de sociala och kulturella områdena.

Ökningen av uttaget från PAF användes även till en avsättning till en reservering för att trygga den framtida finansieringen av den tredje sektorn (10 m€/år).

För budgeten 2025 föreslås ett normalt uttag, cirka 15 miljoner euro, för tredje sektorns finansieringsbehov, samt därtill 0,4 miljoner euro till Grit Lab och ett extra uttag om 5,0 miljoner euro utan angivet ändamål.

Utskottet har sedan tidigare i ett flertal sammanhang efterlyst en diskussion kring PAF i avsikt att uppdatera lagstiftningen kring dess verksamhet och framförallt för att skapa tydliga regler kring användningen av vinstmedlen från verksamheten. Behovet av detta blir ännu mer påtagligt i samband med att den finländska spellagstiftningen sannolikt ändrar runt år 2027 och den finländska spelmarknaden öppnas.

Bland övriga finansieringsintäkter finns ett nytt moment gällande försäljning av utsläppsrätter inom vilket en intäkt om 2,0 miljoner euro har beaktats. Intäkterna från utsläppshandeln, som tidigare har gottskrivits Energimyndigheten, har i medeltal uppgått till cirka 200 000 euro per år för de senaste fyra bokslutsåren. I och med att sjöfarten blev inkluderad i utsläppshandeln från och med år 2024 beräknas intäkterna öka väsentligt.

Utskottet erfar att intäkterna från utsläppshandeln är budgeterat enligt försiktighetsprincipen. Ändringen av utsläppshandelslagen kräver en ny överenskommelseförordning med riket, samt ett nytt avtal med riket om hur inkomsterna från utsläppshandeln ska fördelas mellan landskapet och riket. Med tanke på att antalet åländska fartyg utgör en relativt stor del av den finländska sjöfarten finns det argument för att detta ska avspegla sig i den andel av intäkterna från utsläppshandeln som ska komma Åland tillgodo. Intäkterna från utsläppshandeln ska enligt EU-direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EU 2003/87/EG, ändrat genom direktiv 2023/959) styras till finansiering av investeringar i den gröna omställningen.

Utskottet konstaterar att det inte är ändamålsenligt att i budgeten anvisa hur intäkterna från utsläppshandeln ska fördelas med tanke på att redan pågående och budgeterade satsningar överstiger de förväntade intäkterna, men att det vore önskvärt att i årsredovisningen göra en sammanställning av de satsningar som görs för att främja den gröna omställningen.

Reservation: Ltl Andreas Kanborg har reserverat sig mot texten under rubriken ”Landskapets finansiering”.

Beskattningen

Utskottet konstaterar att som helhet betyder förändringarna i beskattningen en skattelindring för ålänningarna om 4,5 miljoner euro, vilket ses som positivt för köpkraften.

Riksdagen i Finland har beslutat om ett antal förändringar i beskattningen för att i första hand stärka hushållens ekonomi. Den största förändringen är att förvärvsinkomstavdraget slopas och arbetainkomstavdraget höjs. Ytterligare sker bland annat sedvanlig indexjustering av inkomstskatteskalorna samt minskat hushållsavdrag. Vissa av avdragen görs från den beskattningsbara inkomsten medan andra avdrag görs direkt från skatten. Vissa avdrag berör statsbeskattningen medan andra berör kommunalbeskattningen.

Beskattningen är således komplex. Social- och hälsovårdsreformen i Finland har bidragit till att beskattningen på Åland skiljer sig alltmer från beskattningen i Finland. Först i mitten av september presenterade finansministeriet mer utförligt de beräknade effekterna av de olika skatteåtgärderna för Åland.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen således inte haft rimlig möjlighet att i tillräcklig omfattning analysera de beräkningar som uppgjorts av finansministeriet. Utskottet betonar att självstyrelsen måste få information om förändringar, i detta fall skatteändringar, som berör hushållen, landskapet och de åländska kommuner i tillräckligt god tid. Med tanke på den korta tid som funnits för att analysera konsekvenserna av skatteförändringarna uppmanar utskottet landskapsregeringen följa med utfallet av dessa skatteändringar och vid behov förslå åtgärder.

Landskapets likviditet

Landskapsregeringen har i ett separat avsnitt redogjort för den prognosticerade utvecklingen av likviditeten under 2025, vilket man också gjorde i 2024-års budget. Det kan ha ett visst intresse att jämföra de två årens prognoser.

Vid tidpunkten då budgeten fastställdes i oktober fanns det totalt 96 (91 m€ år 2023) miljoner euro tillgängliga, av dessa 29 (23) miljoner euro i Fastighetsverket och 30 (20) miljoner euro som en avsättning av PAF-medel för framtida finansiering av den tredje sektorn. När budgeten för 2024 uppgjordes beräknade man att likviditeten 31.12.2023 skulle uppgå till 88 miljoner, vilket kan jämföras med den verkliga situationen om nästan 102 miljoner euro vid årsskiftet 2023/24.

Vid årsslutet 2024 beräknar man att likviditeten är 60 (88) miljoner euro och vid slutet av 2025 15 (83) miljoner euro.

Utskottet konstaterar att den snabba förbrukningen av likviditet inger en oro, men att man samtidigt kan konstatera att verkligheten ofta har uppvisat en bättre utgång än vad prognostiseringen ger vid handen.

Genomförande av rambudgetkonceptet

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen har inlämnat ett budgetförslag som håller sig inom den takbaserade kostnadsramen.

Utskottet konstaterar att ett budgetförslag för första gången i Ålands historia är formad utefter efter finanspolitiskt ramverk i enlighet med 4 och 4a §§ i landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning. Detta innebär bland annat att ett kostnadstak tillämpas med tre års framförhållning i syfte att uppnå det budgetpolitiska målet om en budget i balans år 2030. Budgetramen för år 2025 fastställdes till 382,2 miljoner euro.

Utskottet konstaterar att budgetförslaget år 2025 innehåller anslag om 374,1 miljoner euro, därtill kvarstår ofördelade medel om 0,6 miljoner euro från de takbegränsade kostnaderna. Budgetmarginalen utgör 7,5 miljoner euro och ska godkännas av lagtinget innan den kan tas i användning. Budgeten ska uppvisa ett nollresultat år 2030. Tabellen nedan illustrerar de kostnadsramar som fastslagits av lagtinget.

Fastslaget kostnadstak för budgeten år 2025 – 2027 (MEUR)
	2025	2026	2027
Kostnadstak	382,2	381,0	385,9
- varav takbegränsade kostnader	374,7	373,5	374,7
- varav budgetmarginal	7,5	7,5	11,2

Utskottet betonade i sitt betänkande över vårbudgeten (FNU 8/2023-2024) behovet av nyckeltal och mätbara mål i framtida budgetar. Med nyckeltal kan man utvärdera hur förvaltningen använder resurser och även jämföra effektivitet med liknande verksamheter. Utskottet konstaterar att användningen av mätbara mål delvis framkommer i budgetförslaget för år 2025, där majoriteten av målsättningarna är mätbara, medan användandet av relevanta nyckeltal är relativt lågt.

Utskottet bedömer att nyckeltal inom förvaltningen skulle medföra bättre förutsättningar för landskapsregeringen att efterleva kostnadsramarna och utveckla verksamheten för framtiden.

I utskottets betänkande över förslaget till budgetpolitiska mål för åren 2025–2027 konstaterades att det råder osäkerhet angående intäkterna för landskapsekonomin. Detta är fortfarande aktuellt i samband med budgetförslaget för år 2025, då t.ex. de förväntande intäkterna för utsläppshandel har uppskattats med försiktighet trots att intäkterna kan bli betydligt högre ifall intäkterna proportionerligt tillfaller Åland i paritet med registrerade bolag inom sjöfarten. Utskottet stödjer en försiktighet i budgeteringen av framtida intäkter och konstaterar samtidigt att osäkra intäkter försvårar möjligheten att budgetera ändamålsenligt inom de fastslagna kostnadsramarna.

Det finanspolitiska ramverket har medfört ändringar i arbetsordningen för Ålands lagting (2015:87). Budgetmotioner som föreslår kostnadsökningar ska samtidigt innehålla motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar så att kostnadstaket inte höjs. Utskottet bedömer att en del budgetmotioner inte uppfyller arbetsordningens förslag om utgiftsminskning eller inkomstökning. Utskottet konstaterar att framtida budgetbehandlingar kräver tydligare budgetmotioner i syfte att uppfylla arbetsordningens bestämmelser.

Utskottet saknar strukturella förändringar i syfte att förbättra produktivitet och kostnadseffektivitet. Sett till ledtider borde arbetet framåt haft fler avtryck i budget 2025. Utskottet konstaterar att resultatförbättringsarbetet till stor del hittills handlat om att strama upp budgetens olika verksamhetsområden.

För att uppnå överskottsmålet och en ekonomi i balans krävs en ökad politisk prioritering över vad som ska ingå i landskapsregeringen verksamhetsområden. Utskottet ser även konkurrensutsättningar som en möjlig åtgärd för att bibehålla servicenivåer och samtidigt minska kostnadstrycket på välfärdsproduktionen. Som ett exempel kan nämnas möjligheten att efterkontrollen av besiktade fordon kan utföras av andra aktörer än Fordonsmyndigheten.

Utskottet anser att den digitala transformationen inte är ett självändamål. Transformationen bör kompenseras med en ökad produktivitet i landskapet och en så bred samverkan som möjligt bör uppnås i syfte att uppnå kostnadseffektivitet.

Beredskap och resiliens

Utskottet erfar att landskapsregeringen strukturerat upp ett säkerhetsarbete och bl.a. skapat en egen säkerhetsgrupp. Samtidigt förekommer utmaningar med att samordna det åländska beredskapsarbetet med beredskapsstrukturerna i Finland. Utskottet stöder landskapsregeringens arbete med att få till stånd en effektivt fungerande beredskapskedja som möjliggör för självstyrelsen att fungera och agera i kristid.

Politikområde 2

Polismyndigheten

I budgetförslaget föreslås en kostnadsökning om cirka 430 000 euro för Ålands polismyndighet. Utökningen består av flera delar, en del består av bildandet av en trafikgrupp i syfte att utveckla kompetens och kapacitet för att övervaka tung och yrkesmässig trafik och en del består av att utveckla preventiv verksamhet i förhållande till unga förare. Trafikgruppen medför även utökad möjlighet att övrig verksamhet kan ha ett större fokus på respektive delområde, så som planlagd ungdomspolisverksamhet och ungdomspolisens närvaro på nätet.

Utskottet anser att bildandet av en trafikgrupp är en satsning som kommer att förebygga övriga samhällsmässiga kostnader på Åland. Utskottet betonar samtidigt att framtida behov hos Ålands polismyndighet bör ske genom omprioriteringar snarare än utökade anslag.

Utskottet stöder ambitionerna att öka polisens kontakter med civilsamhället. Skapandet av förtroendefulla relationer med unga och samhällsgrupper som är i riskzonen för att bli utsatta för olika former av brott bör prioriteras.

Utskottet konstaterar att det fortfarande finns oklarheter kring finansieringen av arbetsuppgifter som hör till rikets behörighet. Det är av yttersta vikt att riket kompenserar för uppgifter som Ålands polismyndighet utför inom ramen för rikets behörighet.

Utskottet erfar att det finns ett behov av automatiserad trafikövervakning på Åland, men att det inte finns förutsättningar i lagen för att inleda dylik övervakning. Utskottet ber landskapsregeringen att se över möjligheterna att skapa lagliga förutsättningar för införandet av automatiserad trafikövervakning om effektiviseringsvinster finns.

Politikområde 3

Överföringar till kommunerna

Överföringarna till kommunerna i form av landskapsandelar, skattekomplettering, samarbetsstöd, likviditetsstöd samt kompensationer för kommunala avdrag utgör överföringarna till kommunerna. Under 2025 föreslås totalt 53,3 miljoner euro att transfereras till kommunerna via dessa anslag, vilket således är en ökning med 3,2 miljoner euro. I tabellens siffror för 2024 ingår ett anslag om 1,0 miljoner euro i samarbetsstöd som infördes via ändringsbudget 3/2024 (BF 6 och 6a/2024-2025).

Överföringar till kommunerna 2020-2025 (milj. euro)
	Utfall 2020	Utfall 2021	Utfall 2022	Utfall 2023	Budget 2024	Budget 2025
Skattekomplettering	14,8	15,3	15,4	15,7	16,9	17,6
Landskapsandelar	19,8	21,0	23,2	23,0	24,2	25,9
Övriga stöd	0,3	0,4	0,3	0,1	1,0	-
Kompensationer	6,8	1,6	-0,1	8,3	8,9	9,8
Sammanlagt	41,4	38,3	38,8	47,2	51,1	53,3

Det slopade sjukdomskostnadsavdraget och det höjda grundavdraget innebär att kommunalskatteintäkterna ger en nettoökning. Som en följd av detta föreslås att kompensationen till kommunerna sänks från 70 procent till 60 procent (LF 6/2024-2025). För skatteåret 2026 planeras kompensationen att sänkas till 46 procent.

Landskapsregeringen aviserar åtgärder under ramperioden 2025-2027 i avsikt att minska de kommunala kostnaderna, där målet är 1-2 miljoner euro på årsbasis.

Utskottet ser positivt på landskapsregeringens intention om att en arbetsgrupp i början av 2025 ska presentera förslag på lagändringar kring justering av den subjektiva rätten till barnomsorg. Utskottet vill dock framhålla att alla barn fortsättningsvis ska ha rätt till den pedagogiska verksamheten inom barnomsorgen.

Gällande förändringarna i barnomsorgslagen vill utskottet påminna om lag- och kulturutskottets betänkande 11/2021-2022 då ett enhälligt utskott konstaterade att landskapsregeringen enligt lagförslaget kommer att ”utvärdera ändringarna tillsammans med kommunerna efter att lagen tillämpats i två år och vid behov kommer kommunerna att kompenseras retroaktivt om merkostnader har uppstått”.

Utskottet efterlyser en ökad tyngd på den ekonomiska konsekvensanalysen i lagförslagen i kommande lagförslag som berör kommunerna.

Utskottet konstaterar att den påbörjade verksamheten med en tankesmedja mellan landskapet och kommunerna har inlett sin verksamhet på ett bra sätt.

Utskottet har erfarit att det finns en risk för att större delen av anslaget för samarbetsunderstöd till kommuner kommer att förbrukas av de ansökningar om likviditetsstöd som inkommit och aviserats från ett flertal kommuner under hösten 2024.

Reservation: Ltl Andreas Kanborg har reserverat sig mot texten under rubriken ”Överföringar till kommunerna”.

Fastighetsverket

Internhyrorna som fastighetsverket debiterar mot landskapets olika verksamheter har inte indexeras på några år, vilket på sikt kommer att leda till försämrade möjligheter att få kostnadstäckning. Beaktat en indexhöjning om 1,3 procent skulle det uteblivna intäktsbeloppet utgöra cirka 300 000 euro. Avsikten med den uteblivna indexhöjningen är givetvis att minska budgetbelastningen.

Utskottet har också tagit del av diskussionen om att minska volymen av externt upphyrda kontorslokaler genom en samlokalisering i egna lokaler.

Utskottet ser att det kan finnas fördelar i att avyttra en del av landskapets fastighetsbestånd: minskade underhållskostnader, ökade affärsmöjligheter för entreprenörer och en renodling av landskapets verksamhet. Utskottet ber därför landskapsregeringen återkomma till lagtinget med en försäljningsplan över fastigheter som kan bli föremål för avyttring.

Investeringsfullmakt för aktier

Under moment 934000 Övriga finansinvesteringar finns ett anslag om 1 000 000 euro upptaget för att öka aktiekapitalet i Kraftnät Åland Ab. Som motivering anges att det egna kapitalet i Kraftnät Åland Ab behöver förstärkas.

Utskottet konstaterar att landskapet i egenskap av ägare har stärkt bolagets kapital med 6,0 miljoner euro under perioden 2017-2024 och nu föreslås ytterligare 1,0 miljoner euro.

I sitt betänkande över budgeten för 2024 skrev utskottet att anslaget kan kvarbli, men innan kapitaltillskottet ges bör det utredas i vilken utsträckning kapitalhöjningen påverkar stamnätsbolagets tariffer och framför allt huruvida stamnätstarifferna påverkar distributionsbolagens tariffer och följaktligen konsumenternas kostnader. Utskottet konstaterar att det inte delgetts någon sådan utredning.

Utskottet efterlyser en plan för Kraftnäts kommande investeringar och finansieringsbehov. Utskottet erfar att bolagets kapital, alternativt intjäningsförmåga, troligen är för svagt för att klara av en kommande investering i en ny Sverigekabel. Landskapsregeringen bör se landskapsekonomin som en koncernhelhet och ta ut kapital från överkapitaliserade bolag för att bidra till finansieringen av andra viktiga samhällsåtaganden.

Budgetens framställning

Utskottet önskar betona vikten av att budgetens innehåll är enhetligt presenterat. Som exempel härpå kan nämnas landskapet Ålands pensionsfond som under 2024 inrättades som en myndighet men inte är presenterad som en egen myndighet under politikområde 3, likaså är inte Ålands kulturdelegation presenterad som en myndighet under politikområde 5.

Utskottet ser det också som önskvärt att presentationen av verksamheten och budgeten för Ålands hälso- och sjukvård skulle ges mera utrymme i budgeten med tanke på att myndighetens budget omfattar nästan en tredjedel av hela landskapsbudgeten.

Vidare vill utskottet framhålla vikten av att det i budgetens inledande partier finns en sammanställning av rambudgeteringen, där vårbudgetens innehåll framgår och hur budgetförslaget förhåller sig till den ram som fastställdes på våren.

Politikområde 4

Socialvård

Utskottet erfar att det inom socialvården på Åland finns en variation vad beträffar nyttjandet av vårdtyngdsmätning inom äldreomsorgen. Utskottet bedömer det som en nödvändighet att vårdtyngdsmätning används i större utsträckning i syfte att möjliggöra en rättvis bedömning i samband med att insatser tillgodoses för den äldre befolkningen. Utskottet önskar betona vikten av rätt omsorg på rätt nivå inom äldreomsorgen och tillsyn av den lagstadgade bedömningen av servicebehovet och vårdens kvalitet.

Utskottet konstaterar att det inom socialvården finns en omfattande mängd lagar som ska tillämpas. I vissa fall är lagstiftningen otydlig, vilket skapar tolkningsskillnader mellan olika aktörer vad beträffar ansvarsfördelning och verkställighet av insatser. Däribland kan nämnas äldrelag (2020:9) för Åland och dess tillämpning i anknytning till andra lagar vad beträffar vilka insatser som ska tillgodoses av kommun eller kommunalförbund. Utskottet uppmanar Ålands landskapsregering att se över möjligheten att revidera lagstiftning vars tolkningsutrymme skapar oklarheter om ansvarsfördelningen gällande klienterna.

Närståendevårdare är betydelsefulla och har en avgörande funktion inom socialvården. Utskottet konstaterar att en majoritet av närståendevårdarna och klienterna som vårdas är över 65 år, samt att kvinnor i högre grad är närståendevårdare och män i högre grad är klienterna som vårdas. Utskottet ser fördelar i att stärka närståendevården, beaktat mänskliga hänsyn och de samhällsekonomiska fördelarna.

Utskottet konstaterar att den nu gällande lagstiftningen ger ett stort utrymme för kommuner och kommunalförbund att besluta om nivån för närståendevården, både arvodes-, utbildnings- och avlastningsmässigt. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen har beredskap att revidera lagstiftningen efter att Finland har genomfört förändringar på området.

Klimat och miljö

Utskottet anser att den naturliga mångfald som råder på Åland är värd att bevara och understöder landskapsregeringens anslagsförslag om 70 000 euro för att inventera och kartlägga hotade och skyddsvärda arter och biotoper. Det är av yttersta vikt att säkerställa långsiktig hållbarhet i det åländska ekosystemet.

     Utskottet anser att det är viktigt att programmet om frivilligt skydd av skog och mark samt skötsel och restaurering av landskapets naturreservat och genbanken verkställs. Utskottet betonar att skyddande av områden inte står i motsättning till ett traditionellt nyttjande av marken genom jakt, fiske samt plockande av bär och svamp.
     Utskottet erfar att de högt ställda klimatmålen som råder på Åland kräver en större strukturomvandling inom både transport och jordbruk, som står för de största utsläppen. Målet inom all verksamhet ska genomsyras av ett miljömedvetande där ett av de primära målen är en minskning av koldioxidutsläppen.
     Utskottet konstaterar att hållbarhetsagendans mål 3.5 är att människoskapade nettoutsläpp av fosfor och kväve till vatten minst ska halveras till år 2030 (jämfört med 2015). För att mäta om detta mål uppfyllts eller ej fordras en årlig uppföljning där fosfor- och kväveutsläppen fördelas enligt utsläppskälla. Utskottet har under budgetbehandlingen erfarit att miljöbyrån planerar för en rutinmässig uppföljning på årsbasis och att landskapets digitaliseringsenhet överväger en ändamålsenlig lösning. Utskottet önskar inför detta arbete betona vikten av att de årliga uppföljningarna görs lätt tillgängliga och begripliga för medborgarna.

Reservation: Ltl Andreas Kanborg och Ltl Wille Valve har två (2) gemensamma reservationer mot texten under politikområde 4.

Politikområde 5

Sjöfartsutbildningar på Åland

Utskottet konstaterar att det finns tre aktörer på Åland som tillgodoser sjöfartsutbildning på Åland. Dessa aktörer är Högskolan på Åland, Ålands gymnasium samt Ålands sjösäkerhetscentrum. Samtliga utbildningsanordnare har möjlighet att nyttja fartyget Michael Sars. Enligt budgetförslaget är nyttjandegraden av fartyget lågt, trots insatser under år 2024 att öka nyttjandegraden. Detta har föranlett att fartyget föreslås avyttras. Utskottet kan konstatera att landskapsregeringens förslag om att avyttra skolfartyget Michael Sars väcker starka känslor från såväl skolpersonal, yrkesverksamma och studeranden. Utskottet vill betona vikten av helhetsgrepp för att utveckla samarbeten samt ytterligare förhöjning av utbildningarnas flexibilitet, attraktions- och konkurrenskraft.

Utskottet vill betona vikten av att förändringsprocesser inkluderar berörd personal för att skapa bättre grogrund och förståelse för behoven av utveckling och måluppfyllelse. Den nyligen tillsatta arbetsgruppen med syfte att utreda möjligheterna för sjöfartsutbildningarna, borde enligt utskottet ha inlett sitt arbete i ett tidigare skede. Detta med tanke på de ledtider som finns inom utbildningssystemet samt för att skapa optimala förutsättningar till välanalyserade beslut.

Intäkterna för fartyget förväntas vara 100 000 euro år 2025 varv 75 % bestå av interndebitering samt till 25 % av extern försäljning, samtidigt uppskattas den årliga driftkostnaden uppgå till cirka 574 000 euro.
Utskottet anser att den planerade försäljningen av skolfartyget Michael Sars är betingad av en otillräcklig användning till följd av ett vikande intresse för sjöfartsutbildningar på främst Högskolan på Åland. Utskottet konstaterar vidare att åtgärder för att förhöja attraktionskraften för sjöfartsutbildningen vore av yttersta vikt, så som exempelvis en större flexibilitet.

Med tanke på branschens behov och Ålands läge vore en fortsatt satsning på sjöutbildning viktig varför utskottet föreslår att försäljningen genomförs först när den nya arbetsgruppen för sjöfartsutbildningar kommit med sin rapport. Sjöfart är en framtidsbransch där behovet av omställning och utbildning är enormt, också i internationell mening.

Reservation: Ltl Wille Valve och ltl Andreas Kanborg har lämnat en gemensam reservation mot texten under rubriken ”Sjöfartsutbildningar på Åland”.

Ålands folkhögskola

Ålands Folkhögskola är en viktig utbildningsanordnare på Åland, där allmänbildande och annan utbildning tillgodoses för ungdomar och vuxna. Utskottet noterar att ett det inom ramen för ett stort lagstiftningspaket planeras att bland annat folkhögskolan ska integreras i Ålands gymnasium. Planen är att folkhögskolan inom Ålands gymnasium ska tillgodose utbildning som förbereder för gymnasiestudier. Integrationen kommer dock inte att ske ännu år 2025.

Bibliotek

Landskapsregeringen upprätthåller gemensamt med Mariehamns stad ett centralbibliotek för Åland. År 2025 kommer ett nytt centrabiblioteksavtal att upprättas mellan staden och landskapet, där bland annat särskild fokus riktas mot läsfrämjande insatser samt media- och informationskunnighet. Utskottet erfar att landskapslagen (1997:82) om allmänna bibliotek är i behov av uppdatering. Vidare konstaterar utskottet att landskapet tillsatt medel för att framställa ett bibliotekspolitiskt program.

Ett förslag på ett bibliotekspolitiskt program var klart år 2021, men ingen åtgärd har verkställts utifrån programmet. Utskottet erfar att programmet är ett verktyg för att tillgodose likvärdig informationstillgång till alla på Åland. Systemet med ”meröppet” är ett bra system för att tillgängliggöra biblioteken. Utskottet vill lyfta bibliotekens potential för att minska det digitala utanförskapet på Åland.

Politikområde 6

Arbetsmarknad

Utskottet noterar att det fortsättningsvis finns utmaningar med att matcha arbetssökanden med arbetstillfällen som är tillgängliga på den åländska arbetsmarknaden. Utskottet välkomnar initiativ för att matcha arbetssökanden med de arbetstillfällen som erbjuds på Åland. Utskottet betonar vikten med att utbildning i svenska bör tillgodoses i kombination med arbete, vilket kräver en flexibilitet bland utbildningsanordnare.

Utskottet noterar att drygt 200 personer befinner sig i sysselsättningsåtgärder och syns följaktligen inte i arbetslöshetsstatistiken.

Attraktionskraft och turism

Utskottet noterar att landskapet har påbörjat en satsning för att höja Ålands attraktionskraft genom tätare samarbete mellan landskapsregeringen, Ålands Näringsliv r.f. och Visit Åland r.f. Vidare redogör landskapet för att natur-, kultur- och idrottsturismens efterfrågan ökar. Utskottet understöder landskapets målsättning att utveckla Åland som en ledande destination för nischade utomhusaktiviteter under hela året. Utskottet erfar samtidigt att den turistrelaterade statistiken kunde kompletteras. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga satsningar på en bred insamling av data som kan användas för att uppnå ett attraktionskraftigt Åland både för besökare och för att främja en ökad inflyttning. Utskottet erfar att arbetet med attraktionskraften gynnas om turistbranschen och resten av näringslivet ökar sin samverkan.
Ett samlat attraktionskraftsarbete vore av stor vikt för att gynna tillväxten och varumärket Åland. Detta kan också vara en del av lösningen för att minska arbetslösheten genom att nya entreprenörer attraheras till den åländska marknaden. Utskottet betonar att tydligare resultatkrav och uppföljning av attraktionskraftsarbetet är av yttersta vikt.

Skattegränsen

Utskottet konstaterar att skattegränsen både är till gagn och en utmaning för Åland. Skatteundantaget innebär att ålänningar, besökare och transportörer har möjlighet att åka till Åland vid flera tillfällen varje dag och logistiken är extraordinär i jämförelse med liknande regioner. Samtidigt leder skatteundantaget till en skattegräns som skapar merarbete hos ålänningar och det landbaserade näringslivet.

Utskottet erfar att det nya tekniska förtullningssystemet i Sverige samt skärpta regler från och med den 01.10.2024 har medfört merarbete, ökade kostnader och brist på leveransmöjligheter från Sverige till åländska företag. Utskottet har i sitt betänkande 1/2023-2024 uppmanat landskapsregeringen att intensifiera arbetet med att hitta lösningar vad beträffar skattegränsen och det har prioriterats i budgeten för 2025.

Utskottet konstaterar att ett skattegränskontor med skattegränsrådgivning officiellt inledde sin verksamhet år 2023 i Ålands näringslivs regi. Landskapsregeringen och delar av rederinäringen är medfinansiärer till skattegränskontoret. Skattegränsrådgivning som finns tillgängligt i skattegränskontoret är ett treårigt projekt som påbörjades år 2024 vars anslag föreslås vara 90 000 euro år 2025. Samtidigt har en parlamentarisk referensgrupp tillsatts, som har till uppgift att ge stöd till landskapsregeringen med konkreta förslag, strategier och ökad kunskap om skattegränsen.

Ålands statistik- och utredningsbyrå gjorde år 2004 en utredning om skatteundantagets betydelse. Utredningen gav en tydlig bild av de negativa effekterna av en slopad skatteundantag. Även om Covid-19 pandemin bekräftade uppskattningarna från 2004 års utredning, har det rests önskemål om att en ny undersökningen bör göras. Utskottet anser att Ålands landskapsregering bör ha beredskap för en ny eller uppdaterad undersökning om skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse. Utskottet anser även att skattegränsen i övrigt fortsatt ska vara högt prioriterat för landskapsregeringen.

Utskottet föreslår, med hänvisning till ovanstående text, att ltl Wille Valves åtgärdsmotion (MOT 2/2023-2024) godkänns.

Politikområde 7

Projekt Sunnanvind, vindkraft i Norrhavet

Utskottet konstaterar att projekt Sunnanvind är ett för åländska förhållanden omfattande projekt. Hittills har projektet huvudsakligen finansierats av EU:s fond för återhämtning och resiliens. Slutredovisning av dessa medel ska ske senast 30.6.2026 och då har man använt 2,8 miljoner euro av dessa medel för projektet. Totalt beräknas projektet kosta 7,6 miljoner euro.

Under hösten 2023 anhöll projektet om finansieringsstöd från REPowerEU:s RRF-instrument och beviljades cirka 700 000 euro, som ska användas för att utreda elöverföringsmöjligheter och vätgasproduktion.

Utskottet framhåller att det är av största vikt att finansieringen till projektet inte upphör i detta skede, snarare så att finansieringen motsvarar den omfattning den havsbaserade vindkraften kan få, så att det offentligas ansvar kan skötas på ett trovärdigt och professionellt sätt.

I förberedelserna för en kommande auktion av etableringsområden krävs att en generalplan antas för området, något som pågår för tillfället och ett utkast till plan förväntas komma under våren 2025 och kommer inte att vara godkänd till dess att auktionen inleds.

Likaså arbetar en arbetsgrupp med en intäktsmodell för projektet, i vilken en anpassning av fastighetsskattelagen ingår som en del.

Ett viktigt delprojekt är givetvis också energiöverföringen och möjligheten att få tillgång till en anknytningspunkt så att energin kan transfereras.

Enligt budgetförslaget ska en första auktionering av ett etableringsområde ske under 2025.

Reservation: Ltl Andreas Kanborg har reserverat sig mot texten under rubriken ”Projekt Sunnanvind”.

Sjötrafik

Utskottet konstaterar att stora delar av den upphandlade sjötrafiken under sommaren drabbades av en extrem situation då de entreprenörer som innehade avtalen på ett flertal av de viktigaste linjerna drabbades av svårigheter att utföra sina leveransåtaganden varför landskapsregeringen sade upp avtalen.

Situationen löstes genom tillfälliga kortfristiga upphandlingar fram till årsskiftet och därefter en pågående 2+1-årig upphandling av linjerna för perioden 2025-2026. I dessa avtal ingår en köpklausul som omfattar 5 av de större frigående färjorna (Alfågeln, Knipan, Skarven, Viggen och Ådan).

I samband med ändringsbudget nr. 3/2024 (BF 6/2023-2024 och 6a/2023-2024) angavs riktlinjer för en ny inriktning för hur skärgårdstrafiken ska struktureras i framtiden.

Landskapsregeringen har inlett ett samarbete med Finlands Färjetrafik Ab (Finferries) genom ett gemensamt ägt rederi, Ålands Skärgårdsrederi Ab (Axferries), vars syfte är att äga det behövliga tonnaget och delta i upphandlingarna av trafik på de olika linjerna.

I tabellen nedan ser man en höjning av budgeten för kommande år. Kapitalkostnaderna för trafiken är relativt blygsamma, i budgeten för 2025 utgör avskrivningarna endast 1,1 miljoner euro, 5,0 procent av bruttokostnaderna för trafiken. Som jämförande exempel kan Finferries avskrivningskostnad på koncernnivå användas, vilken utgör 15,7 procent (2023).

Utskottet konstaterar att det är uppenbart att landskapsflottan är underinvesterad och alla kommande upphandlingar kommer att öka kostnaderna eftersom de ingående kapitalkostnaderna rimligen måste öka om man också ska göra en grön omställning. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen under året kommer att se över servicenivåerna.

Utskottet konstaterar att det är möjligt att anslaget under momentet inte kommer att räcka till för att finansiera nästa års skärgårdstrafik.

Utskottet efterlyser en långtidsplan över skärgårdstrafiken från landskapsregeringen innan de planerade långtidsupphandlingarna genomförs.

Utskottet framhåller att hela skärgårdstrafiken behöver omgärdas av stabilitet och långsiktighet som bygger på regionernas behov. Även inom skärgårdstrafiken behöver förändringar föregås av konsekvensanalyser för att uppnå acceptabla möjliga inbesparingar.

Nettokostnader för upphandling av sjötrafik, moment 75010
År	Budget	Bokslut
2020	14 476 000	12 449 000
2021	13 529 000	12 685 000
2022	19 104 000	17 835 000
2023	17 709 000	15 650 000*
2024	17 654 000
2025	20 212 000

Tabellen anger nettokostnader, eftersom biljettintäkter m.m. räknas momentet tillgodo.

* I det officiella bokslutet är kostnaden 28,9 m€ på grund av att ett skadestånd om 13,3 m€ har påförts anslaget.

Reservationer: Ltl Andreas Kanborg har reserverat sig mot texten under rubriken ”Sjötrafik”.

Ltl Wille Valve och ltl Andreas Kanborg har lämnat fyra (4) gemensamma reservationer mot texten under rubriken ”Sjötrafik”.

Linfärjetrafik

Linfärjornas budgetpost är endast en tiondel av kostnaderna för den frigående sjötrafiken. De åtta linfärjornas medelålder är 43 år. Avskrivningarna under momentet är endast 20 000 euro, medan underhållskostnaderna uppgår till 600 000 euro.

I budgetförslaget anges att Töftöfärjan ska få ett nytt drivaggregat samt att färjan ska elektrifieras. Vidare utreder man om Embarsundsfärjan kan konverteras till lindragen framdrift. Utskottet vill framhålla behovet av elektrifiering av linfärjorna som en såväl kostnads- som miljömässig åtgärd av största vikt.

Införandet av tidtabeller på de större linfärjelinjerna har medfört en del kritik från användarna.

Utskottet framhåller att saklig kritik som framförs är centralt för utvecklingen inom förvaltningen, samtidigt som det är av störst vikt att alla parter avhåller sig från övertoner i den i sak viktiga diskussionen kring olika trafiklösningar. Grov osaklighet mot landskapsregeringens personal har förekommit, vilket inte är acceptabelt.

Reservation: Ltl Wille Valve och ltl Andreas Kanborg har lämnat en gemensam reservation mot texten under rubriken ”Linfärjetrafik”.

Övrig trafik

Utskottet framhåller vikten av det påbörjade arbetet med att utveckla kollektivtrafiken så att den stöder människors möjlighet att röra sig utan bil, och betonar att en fungerande kollektivtrafik bör utvecklas utifrån brukarnas behov, bortom skolskjutsarna.

En fungerande flygtrafik både österut och västerut är nödvändig för Ålands attraktionskraft och näringslivets behov, men också för att säkra att åländska patienter kan få nödvändig vård utanför Åland. Utskottet erfar att en upphandlad flygtrafik till Åbo eller Helsingfors kan innebära betydande kostnadsökningar under det kommande året.

Fullmakter

934000 Övriga finansinvesteringar(R)

Under anslaget finns en generell fullmakt att sälja aktier om det anses ändamålsenligt.

Utskottet föreslår att fullmakten att sälja aktier begränsas till de aktier som i huvudsak utgör rent finansiella innehav. Enligt 25 § finansförvaltningslagen (2012:69) får aktier som anskaffats genom beslut i lagtinget säljas endast med lagtingets samtycke. Fullmakten begränsas således av 25 § i finansförvaltningslagen.

I betänkandet över budgeten för år 2024 föreslog utskottet att landskapsregeringen i bokslutets balansräkning grupperar aktieinnehaven i olika kategorier, till vilka det kan hänvisas om en dylik öppen försäljningsfullmakt ska tillämpas i fortsättningen. Utskottet noterar att landskapsregeringen i bokslutet för 2023 grupperat aktierna i kategorierna “dotterbolag”, “intressebolag” och “övriga bolag”, vilket således skulle svara mot utskottets önskemål. Utskottet noterar dock att grupperingen gjorts enligt bokföringsreglerna snarare än vilken betydelse bolagen har för landskapets verksamhet, vilket var den egentliga avsikten i utskottets betänkande.

Utskottet föreslår att de aktier som landskapsregeringen avser att sälja eller anses kunna säljas vid lämpligt tillfälle borde flyttas över till omsättningstillgångarna i balansräkningen och därigenom automatisk omfattas av den generella fullmakten.

Politikområde 8

Ålands hälso- och sjukvård

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) står inför omfattande behov av effektivisering och omstrukturering för att uppnå de inbesparingskrav som krävs i och med det finanspolitiska ramverkets verkställighet.

Vård utanför Åland är en kostnad som inte är möjlig för organisationen att till fullo förutse på förhand. För att ÅHS på ett rättvist sätt ska kunna planera och verkställa de förändringar kostnadsramen kräver, uppmanar utskottet landskapsregeringen att hitta en annan mekanism för hur kostnaderna för vård utanför Åland kan hanteras. I dagsläget finns det en risk att vård utanför Åland överskuggar de effektiviseringsåtgärder som ÅHS redan verkställer. Utskottet betonar att ÅHS-styrelsen alltjämt bör ha ett uppföljningsansvar för posten ”vård utanför Åland”. Vård utanför Åland innebär vård där patienten har remitterats utanför Åland, det är med andra ord inte kostnader som uppstått i samband med transporter med helikopter.

Vård utanför Åland, budget och utfall 2019 - 2023
	2019	2020	2021	2022	2023
Budget	9 450 000	9 600 000	9 615 000	9 400 000	9 020 000
Utfall	9 900 000	8 930 000	8 270 000	8 500 000	10 100 000
Differens	-450 000	670 000	1 345 000	900 000	-1 080 000

Utskottet noterar att en av de kompenserande åtgärderna för slopandet av sjukdomskostnadsavdraget i beskattningen återspeglas i sänkt självrisk innan högkostnadsskyddet träder i kraft för patienterna. Utskottet anser att detta är en ändamålsenlig åtgärd eftersom den sänkta självrisken gynnar målgrupper i behov av omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser.

Utskottet erfar att en högre nivå av samordning mellan ÅHS och övriga aktörer är en insats som medför samhällsnytta både från ett patient- och kostnadsmässigt perspektiv. Genom tidiga insatser för patienterna i samverkan med hemsjukvården kan antalet inläggningar samt besök till akuten minska. Trots att det finns lagmässiga krav på mångprofessionellt arbete och detta arbete redan genomförs i viss utsträckning, erfar utskottet att samverkan är ett utvecklingsområde som bör prioriteras för att uppnå full potential.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 18 november 2024 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2025.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Sälj inte Michael Sars

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 1/2024-2025

Ålands hälso- och sjukvård behöver en extern organisationsanalys

Ltl Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 2/2024-2025

Krafttag mot hönshirs

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 3/2024-2025

Det offentliga Ålands ansvar för den som vårdar en närstående brister

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 4/2024-2025

Vårt kulturarv, hur bevarar vi det bäst?

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 5/2024-2025

Privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 6/2024-2025

Införande av turlistor på linfärjor saknar konsekvensanalys

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 7/2024-2025

Åtgärder och beslut måste föregås av konsekvensanalyser

Ltl Rainer Juslins budgetmotion BM 8/2024-2025

Fasa ut fiskodling i öppna kassar

Ltl Aino Wallers m.fl. budgetmotion BM 9/2024-2025

Tillgängliggör flerårig, uppdaterad statistik för vattendragsbelastningen

Ltl Wille Valves m.fl. budgetmotion BM 10/2024-2025

Tillgodose sjöfartsutbildningarnas fortsatta behov av ett skolfartyg

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 11/2024-2025

Skapa långsiktiga verksamhetsförutsättningar för Ålands symfoniorkester

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 12/2024-2025

Grunda Ålands Kulturfond för att säkra kulturutövarnas tillgång till Alandica

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 13/2024-2025

Tillgodose sjöfartsutbildningarnas fortsatta behov av ett skolfartyg (BF 1/2024-2025)

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 14/2024-2025

Revidering av Plan- och bygglagen ska stärka cirkulär ekonomi

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM15/2024-2025

Tillgodose sjöfartsutbildningarnas fortsatta behov av ett skolfartyg

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 16/2024-2025

Ta fram en egen vattentjänstlag för Åland istället för en blankettlag

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 17/2024-2025

Skapa incitament för kommunernas hälsofrämjandearbete via ett riktat tilläggsanslag

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 18/2024-2025

Finansieringen av hållbar utveckling ska diversifieras och intensifieras

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 19/2024-2025

Inför anonym rekrytering för att främja sysselsättning, attraktionskraft, kompetensförsörjning och en jämlik arbetsmarknad

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 20/2024-2025

Ta fram färdplan och tidsram för den nya vattenlagen

Ltl Aino Wallers budgetmotion BM 21/2024-2025

Ta fram en heltäckande kollektivtrafikplan för Åland

Ltl Aino Wallers m.fl. budgetmotion BM 22/2024-2025

Ta fram en klimatlag för Åland

Ltl Aino Wallers m.fl. budgetmotion BM 23/2024-2025

Måttfull höjning av avgifterna i skärgårdstrafiken

Ltl Wille Valve m.fl. budgetmotion 24/2024-2025

Delaktighet och effektivisering genom personalens förslag

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion 25/2024-2025

Tydliga resultatkrav och uppföljning för Visit Åland (BF 1/2024-2025)

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion BM 26/2024-2025

Konsekvensanalys före avyttring av m/s Michael Sars (BF 1/2024-2025)

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion BM 27/2024-2025

Pröva tjänster vid pensionering

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion BM 28/2024-2025

Stärkande av demokratiarbetet för åländska skolor genom besök vid Ålands lagting

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion BM 29/2024-2025

Utred ett myndighetshus

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion BM 30/2024-2025

Utveckling av Ålands representation i Helsingfors

Ltl Anders Holmberg m.fl. budgetmotion BM 31/2024-2025

Kompensera våra äldre

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl. budgetmotion BM32/2024-2025

Vårdmätning i alla åländska kommuner

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 33/2024-2025

Främja tillgänglighet och framtidssäkring i nybyggda privatbostäder Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 34/2024-2025

Avyttring av landskapets fastigheter

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 35/2024-2025

Öka kunskapen om att man kan äga sin egen bostad på Åland

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 36/2024-2025

Utveckling av bibliotek som digitala stödcenter för äldre och personer med funktionsnedsättningar

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 37/2024-2025

Muddring av Lumparsunds kanal

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 38/2024-2025

E-fakturering införs vid landskapsregeringen

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 39/2024-2025

Digitalmottagning och E-fakturering införs på ÅHS

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 40/2024-2025

En mer flexibel svenskutbildning för inflyttade som har ett jobb

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 41/2024-2025

Inför anställningsstopp

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 42/2024-2025

Minska antalet tjänster

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 43/2024-2025

Upphandla en större del av AMS' verksamhet

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 44/2024-2025

Begränsa subjektiva rätten till barnomsorg

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 45/2024-2025

Förankra polisverksamheten i det civila samhället

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 46/2024-2025

Nej till allmänt stöd

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 47/2024-2025

Kvalificerad majoritet för skärgårdstrafikens långsiktiga upphandlingar från 2027

Ltl Mika Nordbergs m.fl budgetmotion BM 48/2024-2025

Trygga medborgarnas rätt att betala med kontanter eller bankkort vid ombordsstigningen

Ltl Mika Nordbergs m.fl budgetmotion BM 49/2024-2025

Underlätta företagarnas import från Sverige

Ltl Mika Nordbergs m.fl budgetmotion BM 50/2024-2025

Inför årlig gallup (BF 1/2024-2025)

Ltl Mika Nordbergs m.fl budgetmotion BM 51/2024-2025

WHO

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 52/2024-2025

Sponsorstöd till IFK Mariehamn och Åland United

Ltl Anders Holmbergs m.fl budgetmotion BM 53/2024-2025

Landskapsregeringen upptar diskussioner med rederierna

Ltl Anders Holmbergs m.fl budgetmotion BM 54/2024-2025

Skönmåla inte verkligheten

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 55/2024-2025

Ge Ålands ombudsmannamyndighet uppdraget att främja jämställdheten

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 56/2024-2025

Överför främjande av jämställdhet till Ålands ombudsmannamyndighet

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 57/2024-2025

Dra in tjänsten som specialsakkunnig i jämställdhet vid regeringskansliet

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 58/2024-2025

Effektivera kommunikationsverksamheten

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 59/2024-2025

Elbilsladdare i våra hamnar

Ltl Annette Holmberg-Janssons budgetmotion BM 60/2024-2025

Fritidsedeln

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 61/2024-2025

Åland behöver en användbar turiststatistik

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion 62/2024-2025

Ombyggnation på AMS

Ltl Annette Holmberg-Janssons budgetmotion BM 63/2024-2025

Upphandla mindre asfaltering

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion 64/2024-2025

Kompensation av utebliven möjlighet att göra avdrag för långvårdsavgifter

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 65/2024-2025

Upphandla tvärgående linjen enbart för sommarhalvåret

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 66/2024-2025

Ett samlat grepp om ekonomin

Vtm Marcus Måtars m.fl budgetmotion BM 67/2024-2025

Höranden

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Annika Hambrudd, ministrarna Arsim Zekaj, Camilla Gunell, Jesper Josefsson, Mats Perämaa och Ingrid Zetterman, förvaltningschefen John Eriksson från regeringskansliet, avdelningschefen Björn Snis, byråchefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom, budgetplaneraren Annelie Karlberg och controllern Per Ringsby från finansavdelningen, avdelningschefen Linnéa Johansson, byråcheferna Susanne Strand, Leif Franzell, Jenny Eklund-Melander och Mikael Sandvik, avdelningschefen Otto Ilmonen, byråcheferna Maj-Len Österlund, Ylva Lindström och vikarierande byråchefen Mia Westman, landskapsläkaren Knut Lönnroth, specialsakkunniga Cindi Portin, naturvårdsintendenten Maija Häggblom, vattenbiologen Susanne Vävare, avdelningschefen Niklas Stenbäck, byråcheferna Viveca Löndahl och Jonna Grunér från utbildnings- och kulturavdelningen, avdelningschefen Fredrik Pettersson och förmannen för linfärjeförarna Thomas Fredriksen från infrastrukturavdelningen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), direktören Katarina Fellman Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), förvaltningschefen Ronny Holmström-Wall, rektorn Marcus Koskinen-Hagman, tf. rektorn Kim Gylling och ekonomichefen Ralf Lundberg från Ålands gymnasium, verksamhetsledaren Kristoffer Joelsson och sjökaptenen Jerry Bergman från Ålands sjösäkerhetscentrum, verkställande direktören Susanne Olofsson och turistutskottets ordförande Ann-Louise Djupsund från Ålands Näringsliv, förbundsdirektören Minna Hellström från Ålands kommunförbund k.f., kommundirektörerna Kurt Carlsson från Saltviks kommun, Christian Dreyer från Jomala kommun och Magnus Sandberg från Finströms kommun, stadsdirektören Arne Selander från Mariehamns stad, förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f. (KST), specialsakkunniga Atro Andersson och Johanna von Knorring-Rosenlew från Finansministeriet, polismästaren Johan Pawli från Ålands polismyndighet, skattedirektören Maria Sagulin från Skatteförvaltningen, förbundsdirektören Ann-Mari Silvennoinen från Oasen k.f., bibliotekarien med verksamhetsansvar Teresa Westmark, näringskoordinator Caroline Henriksson från Föglö kommun, rektorn Catharina von Schoulz från Medborgainstitutet på Åland, verkställande direktören Christer Fahlstedt från Ålands penningautomatförening r.f., verkställande direktören Stefan Rumander vid Landskapets fastighetsverk, avdelningsdirektören Martin Kruse från Arbetsförmedlingen i Sverige, sportchefen Jenna Gestranius från Ålands Idrott r.f., vikarierande verksamhetsledaren Lotta Angergård från Rädda barnen r.f., Rauli Lehtinen och Robert Söderdahl från föreningen Rädda Lumparn, Anders Englund som Vårdö kommuns representant i trafikrådet, kommunstyrelsemedlemmen Magnus Lundell från Vårdö, Johnny och Nina Danielsson från Mariehamns kontorsmaskiner, Magnus Lundberg tidigare politiker och ledande revisor, verkställande direktören Tomas Lyyski från Lyyski fastigheter Ab, konsulten Mats Adamczak och ordförande Niclas Fagerlund från Motorbranschens organisation r.f.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Reservationer

Ltl Andreas Kanborg har lämnat in fyra (4) reservationer och ltl Wille Valve och Andreas Kanborg nio (9) gemensamma reservationer.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2025 med följande tillägg:

- att lagtinget godkänner ltl Wille Valves åtgärdsmotion nr 2/2023-2024,

- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-67,

- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt

- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2025 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Mariehamn den 10 december 2024

Ordförande John Holmberg

Sekreterare Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 4/2024-2025

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter