Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till budget för år 2019. I budgetförslaget föreslås ett kostnadsanslag om totalt 376 227 000 (364 800 698 = grundbudget 2018) euro för år 2019. Kostnader för verksamheten föreslås uppgå till 240 710 000 (232 357 698) euro, för överföringar 97 024 000 (97 987 000) euro, finansiella poster och avskrivningar till 8 080 000 (8 041 000) euro och investeringar, lån och övriga finansinvesteringar till 30 413 000 (26 415 000) euro.

Årets beräknade resultatmässiga underskott (exklusive extraordinära intäkter och kostnader) uppgår till 1 951 000 (4 502 000) euro.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 67 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med beaktande av ändringen som framgår av klämmen. Budgetmotionerna föreslås förkastade med undantag av motion nr 39/2018-2019 som utskottet föreslår godkänd.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Världen

Världsekonomins tillväxt är fortsättningsvis på en rätt god nivå som förväntas hålla i sig ytterligare ett par år. Konjunkturtoppen har dock sannolikt passerats. De ökade tendenserna till protektionism genom införande av skyddstullar i handeln mellan USA och Kina och även i viss mån mellan USA och EU är oroväckande och kan drabba världsekonomin kraftigt om inte världsekonomins stora aktörer får överenskommelser till stånd.

Inom euroområdet är styrräntan fortfarande 0,0 procent och förväntas ligga kvar på den nivån åtminstone under första halvåret 2019. Euroområdet har fortfarande en genomsnittlig tillväxt runt 2 procent vilket får anses vara acceptabelt. Brexit-processen är givetvis ett orosmoment för den europeiska ekonomin, eftersom det är svårt att förutsäga exakt hur handeln med varor och tjänster utvecklas efter utträdet i mars 2019.

Den svenska ekonomin har under en lång tid varit väldigt stark och statsfinanserna är i gott skick. Arbetslösheten ligger på dryga 6 procent och inflationen är låg, vilket gör att styrräntorna hålls nere. Det är också en anledning att den svenska kronan försvagats med cirka 20 procent i förhållande till euron, vilket försvårar för åländsk tjänste- och varuexport till Sverige och gör givetvis också att svenska turister på Åland har en sämre köpkraft än tidigare.

Ltl Stephan Toivonen har föreslagit en tilläggstext, vilken framgår i reservation, vilken utskottet har förkastat efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ltl Stephan Toivonen.

Finland

Finlands ekonomi har under 2018 haft en fortsatt positiv utveckling. Bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt som år 2017 stannade på 2,8 procent kommer att hållas på samma nivå för år 2018, men förväntas därefter sjunka till cirka 2 procent de närmaste åren. Arbetslösheten visar fortsättningsvis sjunkande siffror och Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) prognos visar en prognosticerad arbetslöshet om 7,4 procent för 2019, vilket är 0,4 procentenheter lägre än motsvarande prognos som ETLA uppgjorde under 2018.

Den statliga sektorns finansieringsunderskott förbättras stadigt och förväntas bli positiv under 2020-talet. Statens, kommunernas och socialskyddsfondernas samlade finansieringsbalans beräknas nå en positiv nivå först under år 2020. Statsskuldens andel av BNP nådde sin topp under 2017 och har sedan dess sjunkit. År 2019 uppskattas statsskulden uppgå till cirka 45 procent av BNP.

Åland

Tillväxten i den åländska ekonomin mätt genom den reala tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) är svag. Utskottet har erfarit att BNP-tillväxten per capita preliminärt var – 0,5 procent år 2017 och förväntas vara oförändrad år 2018. Den sammanlagda BNP-tillväxten för 2017 och 2018 är prognosticerad till 0,5 procent. Den låga BNP-tillväxten kan förklaras med en allmän avmattning i det privata näringslivet. År 2015 utgjorde första perioden med tre sammanhängande år av tillväxt sedan 2007. Räknat per capita och köpkraftsjusterat hade den åländska ekonomin 2015 dock ännu inte nått tillbaka till den nivå som rådde innan nedgången 2008. Utskottet har erfarit att trenden är nedåtgående oavsett BNP-mått.

En del övriga ekonomiska indikatorer är dock positiva. Åland har fortfarande en relativt hög inflyttning vilket bidrar till att upprätthålla den relativa storleken på arbetskraften trots pensionsavgångarna från de stora årskullarna. Inflationen är låg liksom arbetslösheten, som ligger under 4 procent, och rekryteringsförväntningarna är fortsatt goda på grund av de stora pensionsavgångarna.

Utskottet ser med oro på ökningen av hushållens skuldsättning. Under tioårsperioden 2007-2016 ökade de skuldsatta bostadshushållens skulder från 84 500 euro per hushåll till 117 700 euro per hushåll. Angivet som skuld i förhållande till disponibel inkomst steg skuldsättningen från 158 % till 212 %. Totalt hade de åländska hushållen 981 miljoner euro i skuld år 2017, varav 688 miljoner euro utgjorde bostadsskulder. En hög skuldsättning kan ge kraftiga marginaleffekter på samhällsekonomin om räntorna stiger eftersom en ökad andel av hushållens medel då kommer att användas för räntebetalningar istället för konsumtion och investeringar. Den snabbast växande kategorin av skulder är gruppen ”övriga skulder”, vilket i praktiken till största delen torde vara konsumtionsskulder. Denna grupp har ökat från 140 miljoner euro till 241 miljoner euro under perioden 2007-2017.

Bostadshushållens skulder ”för inkomstens förvärvande” har istället sjunkit från 63 miljoner euro till 52 miljoner euro under perioden 2007-2017. Antalet personer som har skulder för att bedriva sin yrkesverksamhet har minskat i ännu snabbare takt än skuldsaldot, från 954 till 596 stycken.

Självstyrelseutveckling

Utskottet konstaterar att arbetet med en ny självstyrelselag visade att det finns en relativt stor okunnighet om självstyrelsen i Finland. Utskottet vill därför framhålla att det är viktigt att på olika sätt öka kontaktytorna till såväl den parlamentariska nivån som till förvaltningen i Finland. Utskottet har noterat att de besök och träffar, till exempel den så kallade Ålandsakademin, som anordnats har gett positiva resultat, speciellt då besöken ordnas på Åland med organiserat program. Utskottet anser att det är viktigt att landskapsregeringen och lagtinget intensifierar och utvecklar arbetet med att skapa kontakter till riket och i detta sammanhang förtydliga Ålandskontorets roll. Huvudfokus bör vara att under våren 2019 arbeta för att få in skrivningar om självstyrelsens utveckling i det kommande regeringsprogrammet i Finland.

För att på Åland fortsättningsvis säkerställa ett brett politiskt samförstånd i arbetet med ett nytt självstyrelsesystem bör det fortsatta arbetet ske på ett sätt så att en bred politisk representation uppnås.

Utskottet delar landskapsregeringens oro över den försämrade situationen för det svenska språkets ställning i Finland eftersom det är en av grundpelarna för självstyrelsesystemets uppbyggnad. Det språkpolitiska arbetet bör intensifieras och utskottet stöder landskapsregeringens plan på att det redan tillsatta språkrådet kompletteras med en ny parlamentarisk språkkommitté.

Utskottet föreslår att landskapsregeringen ser över introduktionsutbildningen och fortbildningen för tjänstemän vid landskapsregeringen med fokus på att öka kunskapen om självstyrelsen.

Vtm Veronica Thörnroos har föreslagit en tilläggstext, vilken framgår i reservation, vilken utskottet har förkastat efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av vtm Veronica Thörnroos och ledamot Lars Häggblom.

Landskapets ekonomi

Det budgeterade resultatet i budgeten visar fortfarande ett underskott om 1,95 miljoner euro, vilket kan jämföras med grundbudgeten för år 2018 som hade ett underskott om 4,5 miljoner euro.

	2015	2016	2017	2018	2019
Grundbudget, kostnadsanslag	343 308 000	336 006 000	334 478 800	338 700 000	345 814 000
Tilläggsbudgetering	1 112 000	1 187 000	-133 000	1 313 000
Summa budgeterade kostnadsanslag*	344 420 000	337 193 000	334 345 000	340 013 000	345 814 000

Skattrelaterade intäkter, bokslut	238 416 900	240 908 800	269 750 700	265 527 000***	268 280 000***
Verkställt resultat**	- 9 971 700	-15 507 200	16 864 200	-3 585 000***	-1 951 000***

(*) investeringsanslag ingår ej

(**) exklusive extraordinära kostnader och intäkter

(***) budgeterat belopp

Utskottet har i ett flertal betänkanden gällande budgeten lyft frågan om behovet av bättre information om personalstorleken och antalet utförda årsverken. Utskottet erfar att lönesystemet fortfarande inte förmår leverera de uppgifter som krävs för att få en korrekt bild av antalet anställda. Enligt manuellt sammanställda uppgifter som utskottet erhållit från landskapsregeringen ska det nästa år (2019) finnas 1 658 arbetsavtal, inrättade och tillfälliga tjänster, av vilka 5 arbetsplatser är vakanta. Utskottet konstaterar att det är svårt att jämföra antalet anställda mellan olika budgetår på grund av att det sker strukturella förändringar i form av driftprivatiseringar samt bildande av fristående verk och myndigheter.

Utskottet har noterat att uttaget från pensionsfonden för 2019 föreslås ökat jämfört med år 2017 och 2018. Som framgår ur tabellen nedan ökar också de budgeterade pensionskostnaderna vilket får till följd att fondfinansieringens relativa andel till och med minskar jämfört med år 2017. Det bör noteras att siffrorna för år 2018 och 2019 är budgetsiffror, där fonduttaget är exakt medan kostnaderna i allmänhet är budgeterade med en viss marginal. Vidare konstaterar utskottet att fondfinansieringen tidvis legat på betydligt högre nivåer, 60-70 %.

År	Pensionskostnader, m€	Överfört från pensionsfonden, m€	Fondmedlens andel av kostnaderna, %
2015	29,4	18,5	63,1
2016	30,5	18,5	60,6
2017	32,0	16,5	51,6
2018	33,5*	16,0*	47,8*
2019	35,2*	17,7*	50,3*

* Budgeterade belopp

Kommunerna

Utskottet konstaterar att det är stora skillnader i de åländska kommunernas förutsättningar och ekonomi, men som helhet kan utskottet konstatera att verksamhetskostnaderna för kommunerna har ökat med 10 miljoner euro från nästan 153 miljoner år 2011 till drygt 163 miljoner euro år 2017. Kommunernas verksamhetsintäkter har minskat med drygt 7 miljoner euro under samma tid, medan skatteintäkterna har ökat med drygt 18 miljoner euro mellan åren 2011-2017. Landskapsandelar för driften har minskat från drygt 38 miljoner euro år 2011 till drygt 37 miljoner euro år 2017.

Kommunerna lånefinansierar i huvudsak sina investeringar som i sin tur belastar resultaten genom avskrivningar under en längre tid. Skuldbördan i kommunerna har totalt sett ökat sedan början av 2000-talet. De senaste åren har dock lånestocken minskat år för år från drygt 63 miljoner euro år 2014 till strax under 45 miljoner euro år 2017. De årliga avskrivningarna i kommunerna har under de senaste sex åren (2012-2017) legat kring 10–11 miljoner euro. Under samma period har årsbidragen i genomsnitt varit kring 18 miljoner euro. Kommunernas kassamedel har ökat och överskred till och med skuldsaldot med nästan 3 miljoner euro i slutet av år 2017. Resultaten har varit positiva varje år under samma period och i medeltal har de sammanräknade resultaten uppgått till nästan 10 miljoner euro. Kommunerna har således de senaste åren som helhet lyckats relativt bra med att uppfylla behovet av att göra positiva resultat för att skapa utrymme för investeringar och för att hantera skulder. För enskilda kommuner ser situationen naturligtvis annorlunda ut, men gemensamt är att alla kommuner fortsättningsvis bör sträva mot att göra positiva resultat. Vissa kommuner är också synnerligen starkt beroende av landskapsandelarna och flera står inför stora utmaningar.

Landskapsregeringen aviserar att processen med reformen av kommunstrukturen går in i en förverkligandefas under år 2019 och att huvudansvaret för förverkligandet av den beslutade kommunstrukturen övergår till kommunerna. Finans- och näringsutskottet har tidigare i bland annat utskottets utlåtande 2017-2018 gällande reform av kommunstrukturen på Åland konstaterat att Åland inom en snar framtid står inför stora utmaningar när det gäller den demografiska försörjningskvoten och att en reform av kommunstrukturen är nödvändig. Landskapsregeringen föreslår att den planerade minskningen av landskapsandelarna för år 2018 senareläggs till år 2019 för att tidsmässigt sammanfalla med den tidigare aviserade besparingen om cirka 1 miljon euro för år 2019. Utskottet tillstyrker detta och påminner samtidigt om vikten av att landskapsregeringen arbetar vidare med att reformera landskapsandelssystemet med tanke på de utmaningar den kommunala sektorn står inför och med tanke på den stundande kommunreformen.

Barn och ungdom

Utskottet har under behandlingen erhållit en omfattande information om situationen för barn och unga på Åland.

Utskottet konstaterar att när situationen är så pass allvarlig att en ung person måste placeras utanför hemmet efter beslut om omhändertagande måste detta ske inom Finlands gränser eftersom omhändertagandet sker med stöd av lagstiftning som givetvis inte kan tillämpas i Sverige. Sverige skulle annars ligga nära till hands såväl avståndsmässigt som språkligt. I Finland är det endast Lagmansgården i Österbotten som ger vård på svenska. Om placeringen utanför hemmet sker på frivillig väg kan också institutioner i Sverige användas. Utskottet erfar att antalet placeringar utom hemmet år 2016 uppgick till 55 stycken, varav 26 i familjevård och 29 i institutionsvård, vilket utgjorde 0,8 % av hela populationen i åldersgruppen 0-17 år.

Utskottet konstaterar att Förenta Nationernas barnkonvention är bindande lag på Åland och barnens rätt ska beaktas i all ny lagstiftning.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en utmaning för dagens skolor. Det arbetas olika inom skoldistrikten och utskottet konstaterar att det är ett kommunalt ansvar att tillgodose likvärdig grundskola för sina kommuninvånare, vilket innebär att alla elever ska ha rätt till stöd utifrån sina egna behov och förutsättningar. Utbildning och handledning efterfrågas för lärarna i respektive skola. Under utskottsbehandlingen har det framkommit att specialpedagoger skulle kunna vara en resurs till att utveckla skolornas och lärarnas kunskaper för dessa elever. Utskottet har också erfarit att arbetet med att samordna skolpsykologer har tagit steg framåt, att fortbildning för lärare kommer att genomföras och landskapsregeringen ser över möjligheten att ordna specialpedagogutbildning genom Högskolan på Åland, då denna utbildning endast finns i Sverige.

Ekonomisk utsatthet

I budgeten för år 2018 omnämndes att landskapsregeringen avsåg att beställa en uppdaterad utredning om ekonomisk utsatthet och social trygghet. Utredningen, som publicerades 3.12.2018, bygger på data från 2016. Jämförande material från år 2012 och 2004 finns presenterat i tidigare rapporter från ÅSUB. Rapporten konstaterar att andelen hushåll under den relativa fattigdomsgränsen, som var 17,1 procent, hade sjunkit något jämfört med år 2012 och 2004 då andelen var 17,3 respektive 18,1 procent. Andelen hushåll under den relativa fattigdomsgränsen är högre än i Finland, men lägre än för Sverige och klart lägre än för EU som helhet. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen avser att komma med förslag till ytterligare åtgärder med anledning av ekonomisk utsatthet.

Hälso- och sjukvård

I Ålands budget för 2018 finns en skrivning om att behovet av cancerscreening ska utredas. Den hudcancerscreening som nu genomförs sker i Ålands cancerförenings r.f. regi och har ett stort antal besökare vid varje tillfälle. I budgetmotion nr 22 äskas om ett anslag så att hudcancerscreening kan genomföras på alla ålänningar. Åtgärdsmotion nr 7/2016-2017 som tar upp samma tema som budgetmotionen har nyligen färdigbehandlats i social- och miljöutskottet (SMU 2/2018-2019). Utskottet ansluter sig till social- och miljöutskottets betänkande i ärendet.

I budgetmotion nr 24 äskas om att öppethållningstiden vid hälsocentralen i Godby ska utökas till fem dagar per vecka. Utskottet konstaterar att fredagsstängningen infördes som ett resultat av inbesparingar under tidigare budgetår varför utskottet inte anser det ändamålsenligt att ändra detta. Utskottet konstaterar vidare att det är Ålands hälso- och sjukvårds uppgift att besluta om öppethållningstider med mera inom organisationen.

Landskapsregeringen skriver i budgeten att de prehospitala landtransporterna i skärgården ordnas och tryggas. Utskottet välkomnar detta och förutsätter att det görs med beaktande av de olika skärgårdskommunernas förutsättningar.

Vtm Veronica Thörnroos och ledamot Lars Häggblom har lämnat en gemensam reservation.

Hållbar utveckling och miljö

Landskapsregeringen har under mandatperioden arbetat med att implementera den Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland som togs fram 2016. Energi-, plan- och byggfrågor är centrala komponenter för att i stor skala kunna öka samhällets hållbarhet på lång sikt.

Utskottet noterar att landskapsregeringen avser lansera ett nytt produktionsstöd för vindkraft. Energin från vindkraften behöver dock ett elnät som kan klara av att bära olika belastningar varför nätet måste anpassas för att kunna klara snabba ändringar i förutsättningar. Här ger digitaliseringen möjligheter till intelligenta nät, något som FLEXe-projektet ska arbeta med. Det bolag, Flexens ab, som bildats för att delta i detta projekt har i sin uppdragsbeskrivning att arbeta med alla former av energilösningar.

Under de senaste åren har det etablerats laddningsstationer för elbilar. Då infrastrukturen finns på plats finns det förutsättningar för ett ökat antal elbilar i landskapet samtidigt som besökare inte hindras på grund av bristande laddinfrastruktur.

Biogas är ett koldioxidneutralt bränsle som kan framställas lokalt. Utskottet har erfarit att det för närvarande pågår åtminstone två förstudier för etablering av biogasanläggningar på Åland. Utskottet har också erfarit att tillverkning av ren biogas som duger i fordonsmotorer är en krävande process. Mängden råvara på Åland är också relativt liten, varför det inte är helt säkert att det går att få lönsamhet i en relativt liten anläggning.

Det åländska näringslivets tillväxtförutsättningar

Utskottet har konstaterat att näringslivet i landskapet har en svag tillväxt jämfört med omvärlden, något som är oroande med tanke på att omvärlden har haft en god konjunktur ett antal år.

Den åländska sjöfartssektorn som står för en stor andel av det åländska näringslivet börjar bli allt mer dominerat av färjrederier. Sjöfartsstödet och inhemskt flaggade fartyg är av avgörande betydelse för att säkerställa bevarandet av arbetsplatser inom landet och för ålänningar. Utskottet påminner om att det, på alla nivåer, fortsättningsvis måste arbetas för att säkerställa att inte stödet försämras eller att fartyg flaggas ut från landet. Utskottet anser att det är av yttersta vikt att de åländska sjöfartsutbildningarna håller en hög nivå. Den planerade investeringen i simulator för sjöfartsutbildningarna ser utskottet som en positiv åtgärd för branschen.

Utskottet har erfarit att näringslivet anser att konkurrenskraften försämras av att olika insatskomponenter som el- och värmeenergi, myndighetsavgifter med mera är dyrare än i omgivningen. Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår en utredning som ser på näringslivets verksamhetsförutsättningar. Utredningen kommer att färdigställas under våren 2019.

Utskottet anser att tjänstesektorn bör utvecklas, speciellt turismen har förutsättningar att kunna stärkas ytterligare. Utskottet ser även positivt på den strategiska och breda satsningen gällande besöksnäringen där satsningar på Pommerndocka, idrottsanläggningar, golfbana, gästhamnar, matprojekt, varumärkesarbete och sportfiske. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen kommer att inleda ett projekt med förnyande av besöksupplevelsen i Kastelholms slott och att planeringen inleds för byggande av ett besökscenter i Bomarsund. Med tanke på att dessa områden har en dragningskraft på turister är det av största vikt att besöksupplevelsen är på högsta möjliga nivå. En av de absolut viktigaste frågorna inom tjänsteproduktionen är den ökande digitaliseringen, vilket är ett område som inte får försummas om man vill vara konkurrenskraftig. Utskottet anser att det även borde finnas potential i upplevelse- och naturturism och avser fördjupa sig i ämnet turism.

Utskottet ser också möjligheter i utvecklingen av primärnäringarna. Primärnäringar är arbetsintensiva och ger ett brett spektra av diversifierade arbetsplatser och bidrar positivt till export och upprätthållande av Ålands transport- och logistiksystem.

Utskottet ser positivt på den stimulansåtgärd landskapsregeringen gör genom att utvidga arbets- och pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Syftet är att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning. Utskottet ser fram emot ytterligare åtgärder i kommande budgetar för att främja tillväxten.

Utskottet erfar vidare att hållbarhetsfrågorna har fått ett allt kraftigare genomslag i näringslivet, dels ser man att effekterna av klimatförändringar skapar osäkerhet i verksamhetsmiljön, dels utgör också de åtgärder som man genomför för att öka hållbarheten en möjlighet till ny affärsverksamhet.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över behovet av och möjligheterna i att skapa en central funktion som kan bistå och vägleda företag med extern finansiering från EU och andra gränsöverskridande samarbeten.

Infrastruktur

Inom det infrastrukturella området har arbetet med att skapa hållbara fram-tida lösningar för skärgårdstrafiken har varit intensivt under denna mandatperiod. Den antagna lösningen för skärgårdens nya infrastruktur, allmänt kallat för kortruttsprojektet, har grundligt behandlats i utskottet i samband med första tilläggsbudgeten för år 2017. Projektet har under inne-varande år startat med fastställande av vägplan för etapp 1 av vägen Degerö-norra Gripö, inklusive färjfästet på Mellanholm, medan etapp 2 av vägsträckningen har varit utställd. Enligt landskapsregeringens beräkningar ska kortrutten kunna verkställas utan att den totala budgetbelastningen ökar. I den ansökan om extra anslag som lagtinget insänt till staten är broförbindelsen mellan Degerö och Gripö en del av det belopp som äskas.

Under arbetet med vägplanen för kortruttsprojektet västra Föglö har ett privat initiativ framförts för en fastförbindelse mellan Lumparland och Föglö. Initiativtagarna föreslår två alternativ: dels en kortare tunnel från Svinö som ansluter till kortruttsprojektet västra Föglö och dels en längre tunnel från Svinö hela sträckan till Degerby som skulle ersätta kortruttsprojektet västra Föglö. Utskottet konstaterar att även om de tekniska lösningarna som presenteras sannolikt är fullt genomförbara så är de ekonomiska förutsättningarna fortfarande vagt presenterade samtidigt som det saknas miljökonsekvensbedömning. Utskottet konstaterar att en tunnel kan utgöra en möjlig fortsättning på de nuvarande planerna för kortruttens trafikupplägg. Utskottet noterar vidare att det i landskapsregeringens ansökan om extra anslag (BF 3/2017-2018) ingår följande text: ”Utbyggnaden med ett kortare färjepass möjliggör således ett framtida kortare alternativ för en eventuell fast förbindelse till Föglö, i vilket fall landskapsregeringen kan återkomma med ytterligare framställning om extra anslag”.

Ltl Lars Häggblom har föreslagit en ny motivering, vilken framgår i reservation, vilken utskottet har förkastat efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ltl Lars Häggblom, vtm Veronica Thörnroos och ltl Stephan Toivonen.

Vtm Veronica Thörnroos och ltl Lars Häggblom har inlämnat en gemensam reservation.

Investeringsfullmakter

Utskottet har erfarit att investeringsfullmakten till fastighetsverket för uppförande av polishuset eventuellt inte är tillräcklig. Om det visar sig att fullmakten behöver ökas avser landskapsregeringen återkomma i tilläggsbudget.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering föreslås att budgetmotionerna nr 1, 2, 18, 20, 21, 23-27, 29, 32-38(1), 40(1), 42(1), 43(1), 45, 47-49, 59, 66 och 67 som samtliga hänför sig till den allmänna motiveringen förkastas.

Utskottet har fattat beslut om motionerna nr 1, 24, 25, 27, 29, 33, 35, 48, 59 och 67 efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson.

Utskottet har fattat beslut om motionen nr 37 efter omröstning som utfallit (5-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Ingrid Johansson och Stephan Toivonen.

Utskottet har fattat beslut om motionen nr 2 efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson. Ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen röstade mot beslutet och vtm Veronica Thörnroos avstod från att rösta.

Utskottet har fattat beslut om motionerna nr 23 och 34 efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson. Ledamoten Lars Häggblom och vtm Veronica Thörnroos röstade mot beslutet och ledamoten Stephan Toivonen avstod från att rösta.

Utskottet förhåller sig positivt till budgetmotion nr 39 och föreslår att det till betänkandet fogas en kläm enligt vilken landskapsregeringen uppmanas att ändra namnet på budgeten till Ålands budget för år 2019, dock endast i digitala versioner och i nödvändiga arkivexemplar. Utskottet konstaterar att termen Ålands budget infördes redan då lagtingsordningen förnyades 2011. I den tidigare lagtingsordningen från 1972 användes termen årsstat. I självstyrelselagen används landskapets budget. I samband med förslaget till ändring av lagtingsordningen (TMK 1/2014-2015), då den senaste ändringen av lagtingsordningen gjordes, fördes en längre diskussion i vilket namnanvändningen motiverades.

Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

Detaljmotivering

		VERKSAMHET - detaljmotivering
200		LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET
200		LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER
210		REGERINGSKANSLIET
21010		Regeringskansliet, verksamhet
		I ltl. Harry Janssons m.fl. budgetmotion nr 19/2018-2019 föreslås att i momentmotiveringen ersätta texten ”Av anslaget föreslås 40 000 euro för att bistå kommuner med att samordna verkställandet av den föreslagna kommunstrukturreformen” med följande lydelse: ”Av anslaget föreslås 40 000 euro för att bistå de kommuner som inlett eller inleder en frivillig process för samgående med en eller flera andra kommuner.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 19/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. I ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 41/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 25 000 euro och att motiveringen får följande tillägg: ”För att underlätta kompetensförsörjningen inom folkrätt, självstyrelse och lagberedning föreslås ett anslag om 25 000 euro för fyra sommarpraktikplatser för studerande inom dessa områden.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 41/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamöterna vtm Veronica Thörnroos och ledamöterna Lars Häggblom samt Stephan Toivonen. I Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 46/2018-2019 föreslås att anslaget ska ökas med 50 000 euro och att motiveringen får ett tillägg med följande lydelse: ”En permanent åländsk representation i Sverige återinrättas under året.” Utskottet föreslår att budgetmotion 46/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Ledamoten Lars Häggblom och vtm Veronica Thörnroos röstade mot beslutet och ledamoten Stephan Toivonen avstod från att rösta. I Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 50/2018-2019 föreslås att anslaget minskas med 100 000 euro. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 50/2018-2019 förkastas. I Axel Jonssons m.fl. budgetmotion 51/2018-2019 föreslås att motiveringen ges ett tillägg med följande lydelse: ”Regeringen tillser under året att böter som grundar sig på åländsk lagstiftning tillfaller Åland.” Utskottet föreslår att budgetmotionen 51/2018-2019 förkastas.
		Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson.

400 40010 410 41000 42000		SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet I ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 52/2018-2019 föreslås att motiveringen under momentet ges ett tillägg med följande lydelse: ”Lagtinget uppdrar åt regeringen att under året förbereda lagstiftningsåtgärder för att stärka barnkonventionens ställning i åländsk rätt.” Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 52/2018-2019 förkastas. I ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 54/2018-2019 föreslås att motiveringen under momentet ges ett tillägg med följande lydelse: ”Under året vidtas åtgärder för att inrätta föräldraringar i syfte att stärka det åländska föräldraskapet.” Utskottet konstaterar att det sannolikt finns behov av föräldrastöd på Åland men att det i första hand inte är ett myndighetsuppdrag och föreslår därför att budgetmotion nr 54/2018-2019 förkastas. ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER Övriga sociala uppgifter I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 4/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 1 800 000 euro och att motiveringen under momentet får följande tillägg: ”Anslaget ökas med 1 800 000 € att användas som stipendium till personer, som lyfter folkpension eller sjukpension, eller som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning” Utskottet hänvisar till texten i allmänna motiveringen om ekonomiskt utsatta hushåll och föreslår att budgetmotion nr 4/2018-2019 förkastas. Ltl Stephan Toivonen har inlämnat en reservation. I ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 56/2018-2019 föreslås att anslagets utgifter ökas med 30 000 euro och att det till motiveringen under rubriken ”utgifter” fogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Under året genomförs en enkätundersökning i syfte att nå barn och unga personer som befinner sig utanför bildningssystemet och arbetsmarknaden.” Utskottet har erfarit att UngResurs r.f. utreder hemmasittarnas situation genom kvalitativa intervjuer och föreslår att budgetmotion nr 56/2018-2019 förkastas. I ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 57/2018-2019 föreslås att motiveringen under momentet ges ett tillägg med följande lydelse: ”Under året vidtas åtgärder för att likställa svenska skolhem med finska så att åländska barn långsiktigt garanteras en svenskspråkig uppväxt.” Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 57/2018-2019 förkastas. I ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 60/2018-2019 föreslås att anslaget ska ökas med 30 000 euro och att det till motiveringen under momentet ges ett tillägg med följande lydelse: ”Under året förs en nära dialog med ideella aktörer som bedriver hjälpverksamhet åt utsatta ålänningar i akut behov av mat och hygienartiklar och vid behov bidrar regeringen med finansiellt stöd.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 60/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Vtm Veronica Thörnroos och ledamoten Stephan Toivonen röstade emot beslutet medan ledamot Lars Häggblom avstod från att rösta. Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter I vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 22/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 50 000 euro och att momentmotiveringen får följande tillägg: ”Under 2018 ska alla ålänningar kostnadsfritt ges möjlighet till att få sina födelsemärken "prickar" kontrollerade och behandlade.” Utskottet konstaterar att motionärerna avsett år ”2019” i sin motion. Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 22/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Vtm Veronica Thörnroos och ltl Lars Häggblom har inlämnat en reservation.
450		VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD
45000		Vattenförsörjning och vattenvård
		I ltl Runar Karlssons m.fl budgetmotion nr 30/2018-2019 föreslås momentmotiveringen får följande tillägg: ”Ett nytt vattenreningsverk vid ny råvattentäkt måste byggas. Investeringskostnaderna beräknad till 14 miljoner euro. Landskapsregeringen beviljar minst 40 % i stöd till Ålands Vatten för projektet. Landskapsregeringen framför också, till Ålands vatten, att man har beredskap att bevilja stöd för merkostnaderna för anslutning av andra vattendistributionsområden som idag inte hör till Ålands Vattens kunder.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 30/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Ledamoten Lars Häggblom och vtm Veronica Thörnroos röstade mot beslutet och ledamoten Stephan Toivonen avstod från att rösta. I ltl Brage Eklunds m.fl, budgetmotion 65/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 20 000 euro och att momentet ges följande tillägg: ”-regeringen vidtar åtgärder för att i samråd med berörda mark- och vattenägare rensa upp och muddra inloppet i Torpfjärden för att säkerställa vattengenomströmningen till den för Åland mycket viktiga biotop som lekplats för flera viktiga fiskarter.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 65/2018-2019 förkastas.
500 500 50010		UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE ALLMÄN FÖRVALTNING I ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 42/2018-2019 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Regeringen ger fastighetsverket i uppdrag att ta fram en lämplig fastighet för uthyrning till gymnasiestuderanden som har sina familjer på långt avstånd från studieorten. Ålands gymnasium ges i uppdrag att uppgöra regler och avtal för de minderåriga hyresgästerna och deras föräldrar. Ålands gymnasium tar även fram ett förslag på hur studieboendet kunde bemannas och fyllas med trygghet på lämpligt sätt. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 42/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Ledamoten Lars Häggblom och vtm Veronica Thörnroos röstade mot beslutet och ledamoten Stephan Toivonen avstod från att rösta. I ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 43/2018-2019 föreslås att följande text läggs till i kapitelmotiveringen: ”En utbildningsinsats för elever med autismdiagnos planeras under året.” Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 43/2018-2019 förkastas. Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet I ltl Axel Jonsson m.fl. budgetmotion nr 55/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 100 000 euro. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 55/2018-2019 förkastas.

610		NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
61000		Näringslivets främjande (R) I ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 12/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 50 000 euro och momentmotiveringen får följande tillägg: ”Anslaget ska användas för att en utomstående konsult uppgör åtgärdsförslag för att stärka och utveckla turismnäringen i landskapet.” Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 12/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamoten Lars Häggblom, vtm Veronica Thörnroos och ltl Stephan Toivonen.
		I ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 63/2018-2019 föreslås att motiveringen under momentet ges ett tillägg med följande lydelse: ”Under året vidtas åtgärder för att etablera och tillgängliggöra den åländska naturen genom vandringsleder och andra naturturistiska satsningar.” Utskottet hänvisar till den allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 63/2018-2019 förkastas. I ltl Brage Eklund m.fl. budgetmotion nr 64/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 30 000 euro och att momentmotiveringen ges ett tillägg med följande lydelse: ”Under året skapas förutsättningar för framtagning och förädling av lokalt producerat biobränsle av slaktavfall från fiskindustrin.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 64/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (5-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Ingrid Johansson och Stephan Toivonen.
670		FRÄMJANDE AV FISKENÄRINGEN
67000		Främjande av fiskenäringen
		I ltl. Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion nr 44/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 50 000 euro och att momentets motiveringen ändras så att anslaget innefattar kostnader för lagstadgad fiskeriövervakning, uppdatering och underhåll av fiskenäringens register, samt att 50 000 euro avsätts för att främja avsättningen av fisk i glesbygd och skärgård. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 44/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson.
700		INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

750 75010		KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK Upphandling av sjötrafik I ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 15/2018-2019 föreslås att till momentets motivering fogas ett nytt stycke med texten: ”Landskapsregeringen får i uppdrag att avbryta nu aktuell upphandling ” färjetrafik Svinö-Mellanholm 2022-2037 om sjötrafik till Föglö samt göra en trafikmässig neutral upphandling där även tunnelalternativ till Föglö inkluderas. Efter det att anbud inkommit ska landskapsregeringen inbegära lagtingets åsikt innan fortsatta åtgärder vidtas.” Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 15/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ltl Lars Häggblom, vtm Veronica Thörnroos och ltl Stephan Toivonen.
760		KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING I ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 38/2018-2019 föreslås att momentets motivering ges följande tillägg: ”Under året görs ett försök med självlysande vägmarkeringar för några utvalda avsnitt av vägnätet och cykelbanor.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 38/2018-2019 förkastas.



ÖVERFÖRINGAR – detaljmotivering

270 27000 300	RADIO- OCH TV VERKSAMHET Radio- och TV-verksamhet (F) I ltl Runar Karlssons budgetmotion nr 31/2018-2019 föreslås att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Av anslaget kan 100 000 euro användas till att köpa icke public service tjänster av privata, lokala radiobolag” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 31/2018-2019 förkastas. FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
330	LANDSKAPSANDELAR OCH STÖD TILL KOMMUNERNA
33000	Landskapsandelar och stöd till kommunerna (F)
	I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 5/2018-2019 föreslås att anslaget sänks med 1 800 000 euro och att det fjärde stycket under rubriken ”Utgifter” i momentmotiveringen utgår. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 5/2018-2019 förkastas. I ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 13/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 4 000 000 euro och att till motiveringen fogas följande tillägg: ”Landskapsregeringen får i uppdrag att återställa landskapsandelarna till kommunerna för att säkerställa nuvarande servicenivå och skatteuttag av medborgarna.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 13/2017-2018 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ltl Lars Häggblom, vtm Veronica Thörnroos och ltl Stephan Toivonen. I ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 58/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 50 000 euro. Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen under rubriken ”Barn och unga” och föreslår att budgetmotion nr 58/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. I ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 61/2018-2019 föreslås att motiveringen under momentet ges ett tillägg med följande lydelse: ”Under året justeras pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen för att gynna låginkomsttagare och stärka den ekonomiska jämställdheten bland äldre.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 61/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ltl Stephan Toivonen.
350	PENNINGAUTOMATMEDEL
35000	Penningautomatmedel (R) I ltl Stephan Toivonens budgetmotion nr 9/2018-2019 föreslås att en ny text med följande lydelse fogas in efter stycke två i motiveringen: ”Av anslaget under momentet reserveras 700 000 att användas för UNHCR:s flyktingverksamhet i Mellanöstern.” Utskottet konstaterar att biståndsverksamhet är Finlands behörighet och föreslår att budgetmotion nr 9/2018-2019 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.
	I ltl. Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 16/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 1 000 000 euro och att följande text läggs till motiveringen: "Av anslaget under momentet reserveras 1 000 000€ att användas så att alla som konstaterats att ha drabbats av spel som inte uppfyller de krav som bör ställas på ett ansvarsfullt spel via Ålands Penningautomatförening skall ersättas för uppkommen och konstaterad skada." Utskottet föreslår att budgetmotion nr 16/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson. Ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen röstade mot beslutet och vtm Veronica Thörnroos avstod från att rösta. Reservation har inlämnats av ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen.
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
410	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER
41010	Övriga sociala uppgifter, överföringar (F)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 53/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 1 000 000 euro. Utskottet hänvisar till allmänna motiveringen och föreslår att budgetmotion nr 53/2018-2019 förkastas.
460	CIRKULÄR EKONOMI
46000	Cirkulär ekonomi (R)
	I ltl. Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 14/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 100 000 euro och att till motiveringen fogas följande text: ”Skrotbilspremie införs år 2019.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 14/2018-2019 förkastas.
	Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamoten Lars Häggblom och vtm Veronica Thörnroos.
700 715 71500	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE BOSTÄDER OCH BYGGANDE Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder (R) I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 3/2018-2019 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Anslaget bör ges till alla former av förnyelsebara eller klimatvänliga åtgärder såsom biomassa, sol, vindkraft, värmepumpar m.m.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 3/2018-2019 förkastas.
	Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen.
720 72010	ELSÄKERHET OCH ENERGI Främjande av hållbar energiomställning (RF) I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 6/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 702 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Ökningen av detta moment skall användas till en subventionering av konvertering av bensin- och dieselbilar till gasbilar.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 6/2018-2019 förkastas. Reservation har inlämnats av ledamoten Stephan Toivonen. I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 7/2018-2019 föreslås att till motiveringen fogas följande text: ”av anslaget under detta moment ska 200 000 euro användas till investering i en gasstation. Utskottet har erfarit att mängden gasdrivna fordon ökar och att det också ingår i det nationella programmet att öka såväl antalet el- som gasdrivna fordon. För att antalet gasdrivna enheter ska kunna öka krävs en fungerande infrastruktur. I såväl Finland som Sverige byggs nätet av tankningsstationer ut. Tankningsstationerna är dock betydligt dyrare att anlägga än motsvarande stationer för elbilar. Utskottet ser positivt på en ökad användning av gasdrift, speciellt inom det tunga fordonssegmentet skulle en ökad gasanvändning vara välkommen. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 7/2018-2019 förkastas. I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 8/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 5 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Anslaget ska användas till en konvertering av ÅLAND 1 till gasbil.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 8/2018-2019 förkastas. I ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion nr 28/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 2 000 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Landskapsregeringen ges i fullmakt att bevilja stöd om 40% av investeringskostnaderna, dock högst 2 000 000 €.” Utskottet hänvisar till allmänna motiveringarna och föreslår att budgetmotion 28/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av vtm Veronica Thörnroos och ltl Lars Häggblom.

751 75100	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK Understöd för varutransporter i skärgården I ltl Mikael Lindholms budgetmotion nr 10/2018-2019 föreslås att det återinförs ett anslag om 280 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Anslaget avser trygga varutransporter i skärgården.” Utskottet konstaterar att budgetmotion nr 10/2018-2019 har ett identiskt innehåll som budgetmotion nr 17/2018-2019. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 10/2018-2019 förkastas. I ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion nr 17/2018-2019 föreslås att det återinförs ett anslag om 280 000 euro och att motiveringen får följande lydelse: ”Anslaget avser trygga varutransporter i skärgården.” Utskottet föreslår att budgetmotion 17/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av vtm Veronica Thörnroos och ltl Lars Häggblom. INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR - detaljmotivering
890	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANISELLA POSTER
892	FINANSIELLA POSTER
89200	Finansiella poster (F)
9760 976000	I ltl. Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion nr 11/2018-2019 föreslås att anslaget ökas med 30 000 000 euro under intäkter och att motiveringen får följande lydelse: ”I enlighet med lagmotion nr 5/2017-18 beräknas intäkterna för återbetalning av lån öka med 30 miljoner euro vilket väsentligt skulle öka landskapets likviditet samt medföra att upptagande av lån undviks.” Utskottet konstaterar att en lagmotion i samma ärende är under behandling i social- och miljöutskottet och föreslår att budgetmotion nr 11/2018-2019 förkastas. Utskottet har fattat beslut om motionen efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg samt Ingrid Johansson. Reservation har inlämnats av ledamöterna Lars Häggblom, vtm Veronica Thörnroos och Stephan Toivonen. KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING Infrastrukturinvesteringar (R) I ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 40/2018-2019 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Under året inleds planering av en rondell i centrala Godby.” Utskottet har erfarit att projektering pågår och en rondell i Godby är planerad att budgeteras för år 2020. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 40/2018-2019 förkastas.
9840	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
984000	Hälso- och sjukvårdsinvesteringar (R)
	I ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 62/2018-2019 föreslås att följande stycke under rubriken ”Utgifter” stryks: ”Förberedelser görs för anskaffande av en tandvårdsbil. Landskapsregeringen avser återkomma i ett förslag till tilläggsbudget under året.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 62/2018-2019 förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 15 november 2018 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Många broar till framtiden

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2018-2019

Mot allt våld i nära relationer

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2018-2019

Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2018-2019

Stipendium till folkpensionärer, sjukpensionärer samt för personer med långvarig sjukdom eller arbetslöshet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2018-2019

Landskapsandelar och stöd till kommunerna

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2018-2019

Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2018-2019

Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 7/2018-2019

Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 8/2018-2019

Flyktinghjälp

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 9/2018-2019

Understöd för varutransporter i skärgården

Ltl Mikael Lindholms budgetmotion BM 10/2018-2019

Inkomster från inbetalning av lån

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 11/2018-2019

Turismens framtid på Åland

Ltl Bert Häggbloms m.fl budgetmotion BM 12/2018-2019

Utökade landskapsandelar till kommunerna

Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 13/2018-2019

Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 14/2018-2019

Upphandling av sjötrafik-alternativt tunnel till Föglö

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 15/2018-2019

Penningautomatmedel

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 16/2018-2019

Understöd för varutransporter i skärgården

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 17/2018-2019

Ålands politiska system

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 18/2018-2019

Frivilliga kommunprocesser

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 19/2018-2019

Tillsättande av språkpolitisk kommitté

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 20/2018-2019

Självstyrelsepolitiska åtgärder

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 21/2018-2019

Hudcancerscreening

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 22/2018-2019

Bro över Prästösund

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 22/2018-2019

Tryggad hälso- och sjukvård på norra Åland

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 24/2018-2019

Konkurrensutsatt drift av det allmänna vägnätet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 25/2018-2019

Fortsatt god närservice på hela Åland

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 26/2018-2019

Infrastruktur- och transportpolitik

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 27/2018-2019

Stöd för biogasanläggning

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 28/2018-2019

Stöd för vård av dementa

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 29/2018-2019

Landskapsstöd till nytt vattenreningsverk och nya råvattentäkter

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 30/2018-2019

Anslag för radioverksamhet

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 31/2018-2019

Rådgivning för extern finansiering

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 32/2018-2019

Vårdös status som skärgårdskommun

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 33/2018-2019

Nystart av Ålandskontoret i Stockholm

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 34/2018-2019

En ny och mer effektiv budgetprocess

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 35/2018-2019

Strykning av olycklig formulering

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 36/2018-2019

Bolagisera högskolan på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 37/2018-2019

Självlysande cykelbanor och vägmarkeringar

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 38/2018-2019

Namnbyte av budgeten

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 39/2018-2019

Bygg en rondell i centrum av Godby

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 40/2018-2019

Praktikplatser inom självstyrelsen

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 41/2018-2019

Studerandebostäder för Ålands gymnasiums studerande från skärgården, randkommuner och utifrån

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 42/2018-2019

En utbildningsinsats för barn med autismdiagnos

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 43/2018-2019

Uppsamlingsstöd för fjällfisk

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 44/2018-2019

Ålands intressen till grund för framtidens självstyrelse

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 45/2018-2019

Återinrätta Ålandskontoret i Stockholm

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 46/2018-2019

Stärk kunskapen om självstyrelsen och Ålands rättigheter enligt folkrätten

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 47/2018-2019

Verkställande av tidigare parlamentariska förslag om näringsrätt och jordförvärv

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 48/2018-2019

Informationsinsamling av Finlands bristande hantering av språkliga rättigheter

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 49/2018-2019

Slopande av politiska jippon

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 50/2018-2019

Åländska böter till Ålandskassan

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 51/2018-2019

Generellt företräde för barnkonventionen i åländska lagstiftning

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 52/2018-2019

Lyft för ekonomiskt utsatta barnfamiljer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 53/2018-2019

Föräldraringar för ett gott föräldraskap

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 54/2018-2019

Satsningar på skolcoacher

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 55/2018-2019

Att fånga upp barn och unga i utanförskap

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 56/2018-2019

Svenskspråkigt barnskydd

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 57/2018-2019

Ökade resurser till NPF-barn

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 58/2018-2019

Stöd för förverkligande av kommunernas socialtjänst

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 59/2018-2019

Matbankens långsiktiga verksamhetsförutsättningar

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 60/2018-2019

Skattelättnader för ekonomiskt utsatta äldre kvinnor

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 61/2018-2019

Slopa planerna på anskaffning av tandvårdsbil

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 62/2018-2019

Satsningar på naturturism och vandringsleder

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 63/2018-2019

Utveckling och förädling av åländskt biobränsle

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 64/2018-2019

Rädda Torpfjärden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 65/2018-2019

Värna den fria konkurrensen på IT-marknaden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 66/2018-2019

Långsiktigt stöd till jordbruken

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 67/2018-2019

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Camilla Gunell, ministrarna Tony Asumaa, Nina Fellman, Mika Nordberg, Mats Perämaa och Wille Valve, forskaren Birgitta Berg-Andersson från Näringslivets forskningsanstalt (ETLA) (per telefon), avdelningschefen Vivan Nikula från regeringskansliet, avdelningschefen Bengt Michelsson från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Linnea Johansson och fiskerikonsulenten Tom Karlsson från näringsavdelningen, avdelningschefen Rainer Juslin, landskapsantikvarien Viveka Löndahl och kulturchefen Jan-Ole Lönnblad från utbildnings- och kulturavdelningen, finanschefen Conny Nyholm och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, utredaren Richard Palmer från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), avdelningschefen Yvonne Österlund, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman, byråchefen Lennart Nord, projektingenjören Ian Bergström, biträdande ingenjören Gunnar Westling, inspektören för el och energi Henrik Juslin och controllern Per Ringsby från infrastrukturavdelningen, företagarna Otto Hojar och Hans Holmström från FS Links Ab, direktören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund, riksdagsledamoten Mats Löfström (per telefon), verksamhetsledaren Marika Sundqvist från Ung Resurs r.f., skoldirektören Mathias Eriksson från Södra Ålands högstadiedistrikt, rektorn Maria Säll-Öfverström från Ålands folkhögskola, kommundirektören Johan Rothberg från Kökar kommun, specialsakkunnige Tove Nylund från social- och miljöavdelningen, specialläraren Gudrun Jansson från Kyrkby högstadieskola, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen, chefsläkaren Olli-Pekka Lehtonen, sjukskötaren Katinka Holmström och läkaren Björn-Olof Ehrnström från Ålands hälso- och sjukvård, verksamhetsledaren Monica Toivonen vid Ålands cancerförening r.f., verkställande direktören Mathias Grunér och sjukskötaren Petra Alm från Medimar ab, verksamhetsledaren Fredrik Lundberg från Ålands fiskarförbund r.f., kommundirektören Andreas Johansson från Vårdö kommun, kommunstyrelseordföranden Gun-Britt Gullbrandsson från Föglö kommun, verkställande direktören Jesper Svanfelt från Svinryggens deponi ab, verkställande direktören Bengt Karlsson från Ålandskomposten ab, kommunikationsministern Anne Berner (per telefon), internatföreståndaren Marina Lundmark från Skellefteå kommun (per telefon), verkställande direktören Nils Lampi från Wiklöf Holding ab, verkställande direktören Mats Clemes från Transmar ab, konsulten Ulf Eriksson från Dricksvattenteknik ab (per telefon), vikarierande kansliledaren Simon Holmström från Ålands natur och miljö r.f. samt affärsutvecklaren Matti Ojanpää från Gasum ab.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm. Veronica Thörnroos samt Stephan Toivonen.

Reservationer

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

22 reservationer har fogats till betänkandet.

Ledamoten Stephan Toivonen har inlämnat 8 reservationer.

Vtm Veronica Thörnroos samt ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen har inlämnat 6 reservationer tillsammans.

Vtm Veronica Thörnroos och ledamoten Lars Häggblom och har inlämnat 8 reservationer tillsammans.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2019 samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån,

att lagtinget godkänner budgetmotion nr 39 sålunda att landskapsregeringen uppmanas ändra budgetens benämning till Ålands budget för år 2019, dock så att namnet för 2019-års budget endast ändras i digitala versioner och i de arkivexemplar som behövs,

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-38 och 40-67 samt

att lagtinget beslutar att budgeten för år 2019 ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Mariehamn den 17 december 2018

Ordförande

Petri Carlsson

Sekreterare

Sten Eriksson


	Ålands lagting	RESERVATION
	Vice talman	Datum
	Veronica Thörnroos m.fl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

Regeringskansliet

Åland behöver mer kunskap om självstyrelse- och folkrättsliga frågor. Ålands regering har vid tillfällen påtalat att den tänkta nysatsningen på forskning inom Ålands högskola kunde inriktas mot just dessa ämnen.

Kanslikommissionen har återkommande efterlyst stipendiater inom områden som ökar kunskapen kring självstyrelsen och dess histioria och utveckling. För att stimulera intresset för självstyrelsen behövs insatser för att ta tillvara de som bedriver grundstudier inom dessa för Åland viktiga områden. För att säkra kompetensförsörjningen för självstyrelsen behövs insatser som skapar ett intresse att arbeta med och inom Ålands självstyrelse.

Ett sätt är att som regeringen föreslår i budgeten att via AMS ordna praktikantplatser för studerande inom både privat- och offentlig sektor.

För att ha möjlighet till en högskolepraktikplats från AMS måste du, när praktikperioden startar, uppfylla ett antal rimliga villkor. För detta ändamål budgeterar regeringen 210 000 och det är bra. En begränsning är dock att en studerande kan beviljas en praktikantplats endast en gång.

Åland har brist på ny kunskap inom folkrätt, självstyrelse och lagberedning. För att ytterligare uppnå en utveckling mot att attrahera arbetskraft till regeringskansliet och lagberedningen som framtida arbetsplatser behöver regeringen införa ett eget anslag om 25.000 € för studenter som efter kandidatexamen och trots att de redan fullgjort en praktikplats genom AMS har möjlighet att komma tillbaka till självstyrelsen och sommarjobba flera säsonger.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att moment 21010 regeringskansliet ökas med 25 000 euro

att momentmotiveringen får ett tillägg som följer: ”För att underlätta kompetensförsörjningen inom folkrätt, självstyrelse och lagberedning föreslås ett anslag om 25 000 € för fyra sommarpraktikplatser för studerande inom dessa områden.”

Mariehamn den 17 december 2018

Veronica Thörnroos Lasse Häggblom

Stephan Toivonen


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom mfl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

300 Finansavdelningens förvaltningsområde

330 Landskapsandelar och stöd till kommunerna

33000 Landskapsandelar och stöd till kommunerna (F).

Landskapsregeringens avsikt att skära ner landskapsandelarna till kommunerna under kommande år innebär ett tryck på kommunerna vilket kommer resultera i skattehöjningar under kommande år inom kommunerna.

I budgetförslaget under allmän motivering bedömer landskapsregeringen att konjunkturen på Åland sakta börjar klinga av nästa år. Vidare i budgetförslaget anför landskapsregeringen att de avser att vidta åtgärder för att stimulera det åländska samhället med ett avdrag på löne- och pensionsinkomster.

Detta utvisar landskapsregeringens inkonsekventa politik då landskapsandelar till kommunerna minskar med målsättning om ca 4 000 000€ per år medan ett nytt avdrag införs som innebär 1 800 000 € av minskade skatteintäkter för kommunerna som kommunerna skall kompenseras för. Konsekvensen av denna politik är att dessa åtgärder inte stimulerar det åländska samhället utan tvärtom.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att moment 33000 Landskapsandelar och stöd till kommunerna (F) ökas med 4.000.000 euro

att följande text läggs till motiveringen: ”Landskapsregeringen får i uppdrag att återställa landskapsandelarna till kommunerna för att säkerställa nuvarande servicenivå och skatteuttag av medborgarna.”

Mariehamn den 17 december 2018

Lars Häggblom Veronica Thörnroos Stephan Toivonen


	Ålands lagting	Reservation
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom mfl	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 8/2018-19 gällande budget för landskapet Åland 2019.

Inkomster från inbetalning av lån

I en skild lagmotion föreslås att enskilda, bolag och kommuner skall ha möjlighet att bortbetala landskapslån för bostadsändamål i förtid i utbyte mot att alla sanktioner borttas såsom att erlägga nyttan av lånets låga ränta.

Idag är det utestående enligt bokslut för år 2017 51,8 miljoner euro. Vid årsskifte 2018-19 torde saldot vara ca 48,5 miljoner euro.

Såvida lagtinget godkänner lagmotionen kan det beräknas inflyta ca 30 miljoner euro under år 2019. Med beaktande av det allmänna låga ränteläget skulle de flesta låntagare utnyttja den lagändring som förslås.

Vi anser det är av vikt att stärka landskapets likviditet och att detta görs under år 2019 innan räntorna stiger för att få önskad effekt.

Med anledning av ovanstående föreslår vi

Att intäkterna under momentet 89200 Finansiella poster ökas med 30.000.000, samt

att momentmotiveringen erhåller följande tillägg: ”I enlighet med lagmotion nr 5/2017-18 beräknas intäkterna för återbetalning av lån öka med 30 miljoner euro vilket väsentligt skulle öka landskapets likviditet samt medföra att upptagande av lån undviks”.

Mariehamn den 17 december 2018

Lars Häggblom Veronica Thörnroos Stephan Toivonen


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Stephan Toivonen m.fl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

Allmänna motiveringen i utskottets betänkande

Med anledning av texten under allmänna motiveringen i utskottets betänkande föreslår vi

att texten under ”Allmän motivering, Det åländska näringslivets tillväxtsförutsättningar” erhåller ett tillägg som lyder: ”Mot bakgrund av att BNP per capita har utvecklats negativt för Åland, såväl år 2017 som 2018, och då en nedgång i BNP-tillväxten prognostiseras såväl i Finland, som i Sverige som i övriga världen, så bör ett näringsutskott inrättas för att kunna fokusera på att förbättra förutsättningarna för ökad tillväxt på Åland.”.

Mariehamn den 17 december 2018

Stephan Toivonen Lars Häggblom Veronica Thörnroos


	Ålands lagting	RESERVATION
	Vice talman	Datum
	Veronica Thörnroos m.fl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservationer mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

1. Självstyrelseutveckling

I jämförelse med andra självstyrande områden så ligger Åland långt efter när det gäller fördelningen av resurser i form av pengar och personal till stöd för den politiska vardagen. Såväl lantrådet, ministrar som lagtingsgrupper saknar därmed assistens när det gäller politiska initiativ och utredningar. Resultatet är att Åland i externpolitiken är ytterst beroende av att ledande tjänstemän, utöver sitt ordinarie arbete, har förmåga att supporta den politiska sfären med det som närmast kunde benämnas för politiska insatser.

Trots alla upplevda bakslag de senaste åren bör likväl ansträngningarna att förverkliga ett nytt autonomisystem fortsätta på alla nivåer. Det stora kunnande och gemensamma vilja som den åländska delen av revisionsarbetet präglats av, bör tas tillvara genom att revisionsarbetet enligt de åländska utgångspunkterna fortsätter med oförminskad kraft. Målsättningen bör vara att gemensamt via en parlamentarisk kommitté arbeta fram ett färdigt förslag till ny självstyrelselag, som omedelbart efter det finska riksdagsvalet kan presenteras för den nya regeringen. Kommittén bör i sitt arbete utgå från den stora mängden underlagsmaterial som revisionsprocessen gett upphov till. Vid behov kan kommittéarbetet fortsätta även efter lagtingsvalet i oktober 2019.

Med anledning av det anförda föreslår vi

att det till utskottets text under rubriken ”Självstyrelseutveckling” fogas följande text: ”Landskapsregeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som dels får i uppdrag att göra en konsekvensutredning rörande dagens externpolitiska arbete och komma med förslag om hur det politiska systemets resurser bäst kunde stärkas samt, dels utarbeta förslag till en ny självstyrelselag enligt de åländska utgångspunkterna för reformen”.

2. Hälso- och sjukvård

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat både i Sverige och Finland och därigenom finns det fog för att anta att motsvarande ökning även finns på Åland. Ålands Cancerförening arrangerade screeningdagar så kallade Prickdagar under våren. Två hudspecialister undersökte under två dagar 400 personer varvid 53 personer opererades vid en privat läkarmottagning. Den totala kostnaden uppgick till 11 725 euro.

En cancerdiagnos är alltid tung att bära både för den drabbade samt anhöriga. Genom att i ett tidigt skede upptäcka och behandla en hudtumör minskas den enskildes lidande och prognosen förbättras. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är uteblivna eller förkortade sjukskrivningar att föredra framom det motsatta. Rent kostnadsmässigt är screeningundersökningar betydligt billigare än behandling av cancer.

Genom att de läkare och vårdpersonal, som utför undersökningen, far ut i skärgården och undersökningarna sker i respektive kommun ges fler personer möjligheten att delta. Samtidigt är det självklart att det är smartare och mer samhällsekonomiskt att två personer åker ut än att ”100 Kökarsbor” ska sätta bort en hel arbetsdag för en undersökning som oftast bara tar några minuter.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi

att moment 42000 Övriga hälso- och sjukvårdsavgifter ökas med 50 000 euro, samt

att motiveringen under momentet erhåller följande tillägg: ”Alla ålänningar kostnadsfritt ges möjlighet till att få sina födelsemärken "prickar" kontrollerade och behandlade under 2019”.

3. Hälso- och sjukvård

Godby Hälsocentral, med ett upptagningsområde med fler än 10000 personer, erbjuder högkvalitativa och närproducerade hälso- och sjukvårdstjänster. Verksamheten är bevisligen effektiv och efterfrågan på tjänsterna hög. Av oklar anledning är mottagningen dock bara öppen för besök fyra vardagar i veckan. Att inte utnyttja verksamhetslokalerna fullt ut, det vill säga för fem vardagar i veckan är samhällsekonomiskt oförnuftigt. Och för den enskilde, som är van att besöka Godby hälsocentral, är de praktiska omständigheterna många gånger försvårande om besöket skall ske i Mariehamn.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi

att i utskottets text under rubriken ”Hälso- och sjukvård” fogas följande text: ”Vid hälsocentralen i Godby utökas öppethållningstiderna från nuvarande fyra till fem vardagar i veckan, för att därigenom möjliggöra närproducerade och högkvalitativa sjukvårdstjänster på norra Åland, till gagn både för den enskilda och samhället i stort”.

4. Infrastruktur

En bro över Prästösund är en infrastrukturell satsning som ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv har stark bärkraft. Det är en satsning som stärker hela norra Åland och skapar nya möjligheter för utbyte av tjänster både på individ- och kommunal nivå. Därtill ökar det tryggheten speciellt för Vårdöborna då blåljuspersonal alltid snabbt och enkelt kan ta sig över sundet. En fast förbindelse stärker Vårdö som kommun och ökar möjligheterna till inflyttning och näringslivsexpansion.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi

att i utskottets text under rubriken ”Infrastruktur” fogas följande text: ”I syfte att stärka norra Åland som region och skapa möjligheter för ett utvecklat samarbete på kommunal nivå aktiveras och intensifieras planerna på en fast förbindelse över Prästösund.”

5. Varutransporter i skärgården

En året runt levande skärgård kräver särskilda insatser och landskapsregeringen har ett stort ansvar för transporter och trafik. Det är också därför som landskapsregeringen de senaste 30-åren ansvarat för upphandling av varutransporterna. Därigenom har butiker, restauranger, företagare, privatpersoner med flera kunnat vara trygga i förvissningen om att det året runt finns varor att tillgå. Sammantaget berörs ca 80 företag och ett stort antal privatpersoner av transporterna. När landskapsregeringen i oktober, med ytterst kort varsel, meddelade att de från och med januari 2019 inte längre kommer att ta ansvar för transporterna utbröt stor oro. Tack vare ytterst företagsamma personer i skärgården har en kortsiktig lösning nu nåtts.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi

att till moment 75100 återförs ett anslag om 200 000 euro, samt

att till momentets motivering fogas följande text: Landskapet ska fortsättningsvis vara huvudman för upphandlingen av varutransporter i skärgården.

6. Hållbar energiomställning

I det framtida energipusslet utgör biogas en viktig pusselbit till ett hållbart samhälle. Ingen annan bioenergi kan sluta kretsloppet som en biogasanläggning kan. Avfall blir till gas som kan användas som bränsle i fordon och i skärgårdstrafiken. Restprodukten blir värdefullt gödningsmedel inom jordbruk och trädgårdar. Dessutom är en biogasanläggning nödvändig för berört näringsliv. En biogasanläggning är cirkulär ekonomi på riktigt.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att moment 72010 Främjande av hållbar energiomställning ökas med 2 000 000 euro, samt

att motiveringen till momentet får följande tillägg: ”Landskapsregeringen ges i fullmakt att bevilja stöd om 40 % av investeringskostnaderna, dock högst 2 000 000 €.”

Mariehamn den 17 december 2018

Veronica Thörnroos Lars Häggblom


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom mfl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

350 Penningautomatmedel

35000 Penningautomatmedel (R)

Av anslaget under momentet reserveras 1 000 000€ att användas till att alla som konstaterats drabbats av spel som inte uppfyller de krav som bör ställas på ett ansvarsfullt spel via Ålands penningautomatförening skall ersättas för uppkommen och konstaterad skada.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att motiveringen i moment 35000 Penningautomatmedel erhåller ett tillägg till texten: ”1 000 000€ reserveras att användas till att alla som konstaterat drabbats av spel och som inte uppfyller de krav som bör ställas på ett ansvarsfullt spel via Ålands penningautomatförening skall ersättas för uppkommen och konstaterad skada”.

Mariehamn den 17 december 2017

Lars Häggblom Stephan Toivonen


	Ålands lagting	Reservation
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom m.fl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

Skrotbilspremie.

I Finland infördes år 2015 en skrotbilspremie. Den som köper en ny bil och i samband med det lämnar in sin gamla bil till skrotning erhåller en skrotbilspremie om 1500 euro. Av bidraget stod staten för 1000 euro och bilbranchen för 500 euro. Ett motsvarande system bör införas under år 2019 i landskapet på samma grunder som skrotbilspremien betalades ut i Finland. Förutsättningen för att beviljas bidraget är att bilen som skrotas är minst 10 år gammal och att den nya bilen har ett koldioxidutsläpp på högst 120 g/km. Här borde koldioxidutsläppet vara högst 95 g /km.

Meningen med skrotbilspremien är att förnya bilparken och därigenom få ner utsläppen vilket går i linje med landskapets rådande klimatstrategi.

Därtill är det ett uppenbart problem att alltfler skrotbilar finns överallt på vägar, parkeringsplatser, i naturen och på gårdsplaner.

Med anledning av ovanstående föreslår vi

att anslaget för moment 46000 Cirkulär ekonomi (s.155) ökas med 100.000 euro, samt

att följande text införs i motiveringen till momentet: ”Skrotbilspremie införs år 2019”.

Mariehamn den 17 december 2018

Lars Häggblom Veronica Thörnroos


	Ålands lagting	Reservation
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom mfl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2018.

Turismens framtid på Åland

Turismstrategidokumentet fär Åland bör revideras och förnyas

Det nuvarande Turismstrategidokumentet för Åland 2012 – 2022, bör revideras och förnyas, och vara mer av aktuell karaktär, än vad som nu är fallet.

Turismen förändras hela tiden, de aktiviteter som turister efterfrågade år 2012 är förmodligen inte aktuella eller intressanta att delta i längre. Turismen är en trendig marknad, det gäller för Åland att följa med aktuella förändringar, och därmed även förändra sin turismstrategi i enlighet med detta.

Landskapsregeringen har tillsatt en samordningsgrupp för turismstrategi för Åland 2012 – 2022, och till gruppens uppgifter hör bland annat att årligen se över och revidera strategin. Någon ny och för dagens turism tillrättalagd version av turismstrategin har dock inte presenterats hittills.

Skärgården har en stor och outnyttjad potential, vad gäller att erbjuda turisterna olika upplevelser, men tillgängligheten är inte optimal. Här är behovet av goda förbindelser viktiga för att kunna utöka antalet besökare och förbättra och utöka resmålen. Detsamma gäller de perifera delarna av fasta Åland. Avsaknaden av en god kollektivtrafik gör att turismströmmen stannar i Mariehamn, eller som nu, går från landgång till landgång från färja till färja, i stället för att göra ett längre besök på Åland , och samtidigt ha en trevlig semestertripp med upplevelse av skärgårdsmiljö.

Många turister förväntar sig också att få uppleva orörd natur, när de besöker Åland. Något som också poängteras i Ålands hållbarhetsagenda. Hur detta skall gå till när varken kollektivtrafiken eller skärgårdstrafiken är anpassad för turisters behov, är en frågeställning som Turismstrategins samordningsgrupp borde ägna sig åt att fördjupa sig i och komma med förslag till lösningar på.

Samordningsgruppen kunde med fördel utökas med aktörer från de små turistföretagen i skärgården och de perifera delarna av fasta Åland, människor med insikter om de problem som den småskaliga turistföretagaren brottas med, och som sällan kommer upp på Visit Ålands bord.

Det är också viktigt att Visit Åland, som årligen erhåller ett ganska stort samhällsstöd , bedriver en verksamhet som kommer hela Ålands turistnäring tillgodo, och inte enbart vänder sig till vissa grupper av besökare, som några få aktörer har intresse av. Här bör man se till helheten, en organisation som Visit Åland bör ha hela Ålands turistnäring i blickfånget när man fattar sina strategiska beslut.

Den småskaliga turismen på landsbygen och i skärgården med vandringsleder och cykelturister har minskat till förmån för de större aktörernas aktiviteter. Vandringslederna växer igen och cykelturisterna flyr landskapet. Åland som är ett småskaligt samhälle borde värna mer om sin småskalighet, och ge de små turistföretagen möjlighet att växa och utvecklas. Därför behövs ett nytt och aktuellt turismstrategidokument som visar att Åland är ett småskaligt och naturnära turistmål.

Med anledning av ovanstående föreslår vi

att moment 61000 Näringslivets främjande (R) ökas med 50.000 euro samt

att momentets motivering få följande motivering: Anslaget skall användas för att en utomstående konsult uppgör åtgärdsförslag för att stärka och utveckla turismnäringen i landskapet.

Mariehamn den 17 december 2018

Lars Häggblom Veronica Thörnroos

Stephan Toivonen


	Ålands lagting	Reservation
	Lagtingsledamot	Datum
	Lars Häggblom m.fl.	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2018-19 gällande budget för landskapet Åland 2019.

Upphandling av sjötrafik-alternativt tunnel till Föglö

Landskapsregeringen har fortsatt sitt arbete med kortrutt på västra Föglö och fortsätter arbetet oaktat att Högsta förvaltningsdomstolen ännu inte givit beslut angående besvär som inlämnats över vägplan del 1. Det senaste är att landskapsregeringen gått ut med en upphandling om totalentreprenad för Föglölinjen Svinö – Mellanholm HILMA : 2018-022668 utan att beakta neutralitet genom att även begära in anbud på alternativ med tunnel till Föglö. Benämning på upphandlingen är nu enbart ”Färjetrafik Svinö-Mellanholm 2022-2037”.

Ett tunnelprojekt skulle möjliggöra ett bättre alternativ både ekonomiskt och framtidsmässigt för en levande skärgård. Ur miljösynpunkt torde ett tunnelalternativ vara att föredra.

Föreningen Ålands natur och miljö rf : s medborgarinitiativ om hållbar skärgårdstrafik MI 1/2017-18 utvisar att landskapsregeringens nuvarande planer saknar folkligt stöd. Det missnöje som utvisats av markägare har inte heller beaktats. Enligt vad vi erfarit har inga markägare ställt sig negativa till en tunnel mellan Svinö och Degerby.

Med anledning av ovanstående föreslår vi

att motiveringen under momentet 75010 Upphandling av sjötrafik (s.105) får följande lydelse:

”Landskapsregeringen får i uppdrag att avbryta nu aktuell upphandling ” färjetrafik Svinö-Mellanholm 2022-2037 om sjötrafik till Föglö samt göra en trafikmässig neutral upphandling där även tunnelalternativ till Föglö inkluderas.

Efter det att anbud inkommit ska landskapsregeringen inbegära lagtingets åsikt innan fortsatta åtgärder vidtas.”

Mariehamn den 17 december 2018

Lars Häggblom Veronica Thörnroos Stephan Toivonen


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Stephan Toivonen	2018-12-17



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2018-2019 gällande budget för landskapet Åland 2019.

ALLMÄNNA MOTIVERINGEN

1. Många broar till framtiden

Landskapsregeringen har några former av stöd för energieffektivisering och klimatvänliga åtgärder. Dessa bör dock sammantaget täcka så många former som möjligt av förnyelsebar energiproduktion.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att det under rubriken Broar till framtiden (s. 6) i budgetförslagets allmänna motivering läggs till följande text i det tredje stycket efter sol och vind: ”vatten, luft, jord och biomassa”,…

2. Mot allt våld i nära relationer

Regeringen har nu utarbetat en handlingsplan mot våld i nära relationer som ska bidra till att öka medvetenheten och kompetensen. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i både internationella och nationella styrdokument.

Regeringens handlingsplan mot våld i nära relationer 2019 – 2020. Regeringen kommer under året att börja verkställa handlingsplanen mot våld i nära relationer för perioden 2019 - 2020. Handlingsplanen kommer att fokusera på fyra övergripande områden.

Tyvärr är den enbart fokuserad på de problem som drabbar kvinnorna, medan man helt negligerar männen.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att punkterna 2-4 under rubriken ”Nolltolerans mot våld i nära relationer” (s.22) i budgetförslagets Allmänna motivering byts mot följande text:

2. Förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor, män och barn

3. Effektivare brottsbekämpning mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor samt kvinnors våld mot män samt

4. Förbättrad kunskap och metodutveckling inom området mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män i nära relationer.

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

3. Stipendium till folkpensionärer, sjukpensionärer samt för personer med långvarig sjukdom eller arbetslöshet.

I vårt aktuella partiprogram skriver Åländsk Demokrati: ”Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 €/månad till alla som lyfter folkpension eller sjukpension, pga att pensionerna stått stilla och prisnivån stiger hela tiden.”

Vi föreslår nu att den summa, som regeringen vill satsa på sitt höjda avdrag för löne- och pensionsinkomster i kommunalbeskattningen, dvs 1.800.000 €, istället skall ges som ett stipendium till de grupper, som lyfter folkpension och sjukpension samt till dem, som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre lyfter inkomstrelaterad ersättning.

Stipendiet skall fås utan ansökan och skall vara skattefritt skall inte inverka på sociala understöd.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att moment 41000 Övriga sociala utgifter i budgetförslaget (s.71) ökas med 1 800 000 euro, samt

att motiveringen får följande tillägg: ”Anslaget ökas med 1.800.000 € att användas som stipendium till personer, som lyfter folkpension eller sjukpension, eller som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning.”

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

4. Landskapsandelar

Av såväl socialpolitiska som jämställdhetspolitiska skäl borde beskattningen av pensioner därmed anpassas så att låga pensionsinkomster beskattas ännu lindrigare än idag. ÅSUB:s rapport visar nämligen att den främsta inkomstformen bland de äldre är pensionsinkomsterna. Ett effektivt sätt att höja ekonomiskt utsatta kvinnors standard är således att ändra beskattningen av pensioner. Eftersom de med lägst inkomster aldrig når upp till brytpunkten för statlig skatt på sina pensionsinkomster regleras deras beskattning helt och hållet av den kommunala skattelagstiftningen, vilken i sin helhet faller inom ramen för Ålands nuvarande skattebehörighet.

I kommunalbeskattningen görs idag ett pensionsinkomstavdrag. Således föreslås att det befintliga avdraget justeras för att gynna åländska låginkomsttagare. Det välmående Åland har råd att ge framför allt sina ekonomiskt utsatta äldre kvinnor en drägligare tillvaro.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att moment 33000 Landskapsandelar och stöd till kommunerna i budgetförslaget (s.148) ges ett tillägg till motiveringen med följande lydelse: "Under året justeras pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen för att gynna låginkomsttagare och stärka den ekonomiska jämställdheten bland äldre.”

5. Flyktinghjälp

Det är viktigt för PAF och dess varumärke att bolaget konkret kan påvisa samhällsnyttan både lokalt och i vår omvärld. Därför kunde PAF även hjälpa flyktingsistationen i världen genom att bevilja stöd exempelvis till UNHCR:s flyktingverkasmhet i Mellanöstern.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att moment 35000 Penningautomatmedel (R) i budgetförslaget (s.150) får följande tillägg till momentets motivering: ”Av anslaget under momentet reserveras 150.000 att användas för att finansiera 30 läkartjänster under ett år i Panzi-sjukhuset i Kongo under ledning av nobelpristagaren Mukwege.

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

6. Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder

Landskapsregeringen har olika former av stöd för energieffektivisering och klimatvänliga åtgärder. Dessa bör sammantaget täcka alla former av förnyelsebar energiproduktion.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att motiveringen under moment 71500 Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder (R) i budgetförslaget (s. 171) ges följande tillägg under det andra franska strecket: Anslaget bör ges till alla former av förnyelsebara och klimatvänliga åtgärder såsom biomassa, sol, vindkraft, värmepumpar m.m.

7. Främjande av hållbar energiomställning (RF)

Föreslås att 15.000 euro av detta moment skall användas för att subventioner konverteringar av bensin- och dieselbilar till gasbilar, vilket, vilket påskyndar övergången till hållbarare transportmedel på Åland.

Förslaget är en subvention om 1.500 euro per konvertering.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att anslaget under moment 72010 Främjande av hållbar energiomställning (RF) i budgetförslaget (s.172) ökas med 15.000 euro, samt

att momentet erhåller ett tillägg till motiveringen som lyder: ”Ökningen av detta moment skall användas till en subventionering av konvertering av bensin- och dieselbilar till gasbilar.”

8. Allmänna motiveringen i utskottets betänkande

Med anledning av texten under allmänna motiveringen i utskottets betänkande föreslår vi

att texten under ”Allmän motivering, Världen” erhåller ett tillägg som lyder: ”I den svenska budgetpropositionen i november var prognosen för BNP år 2018 +2,6% och +1,3% per capita. De preliminära uppgifterna för tredje kvartalet blev dock +1,6% för BNP vilket tyder på att nedgången kommer tidigare än beräknat.”, samt

att texten under ”Allmän motivering, Ekonomisk utsatthet” erhåller ett tillägg som lyder: ”Mot bakgrund av den färska ÅSUB-rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2016”, bör landskapsregeringen snarast utreda möjligheten att ge ett arvode (om exempelvis 100 euro per månad) till de grupper, som lyfter folkpension eller sjukpension samt till dem, som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre lyfter inkomstrelaterad ersättning.

Arvodet skall fås utan ansökan, och bör helst vara skattefritt, och det bör inte inverka på sociala understöd.”

Mariehamn den 17 december 2018

Stephan Toivonen