Finans- och näringsutskottets betänkande 8/2023-2024

Lagtingsår: 2023-2024

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 8/2023-2024

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2024-05-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Förslag till budgetpolitiska mål för åren 2025-2027

·      Landskapsregeringens budgetförslag nr 4/2023-2024

·      Budgetmotionerna  nr 1-20/2023-2024

,

                                          

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Motionerna. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Den ekonomiska situationen. 1

Intäktssidan. 2

Osäkerheter i kostnadsramen. 2

Likviditetssituationen. 3

Penningautomatmedlens användning. 3

Utskottets summering. 4

Ärendets behandling. 4

Motioner 4

Reservation. 4

Höranden. 4

Närvarande. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till budgetpolitiska mål för perioden 2025-2027.

     Vidare föreslås ett överskottsmål för Ålands budget som sträcker sig fram till år 2030.

 

Motionerna

 

I anslutning till budgetförslaget har 20 budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att de budgetpolitiska målsättningarna jämte överskottsmålet godkänns.

 

Utskottets synpunkter

 

Den ekonomiska situationen

 

Den finländska ekonomin förväntas inte uppvisa någon tillväxt under 2024 men därefter förväntas BNP-tillväxten ligga runt 1,5 procentenheter årligen. Sysselsättningen följer utvecklingen i ekonomin så att arbetslöshetsgraden förväntas sjunka från 7,4 % år 2024 till 6,2 % år 2028. Inflationen avtar och tillsammans med den förväntade inkomstutvecklingen leder det till att hushållens disponibla inkomster ökar.

     Den åländska ekonomin följer den finländska ekonomin, möjligen så att tillväxten blir aningen högre 2025 och 2026 då ÅSUB:s prognos visar på en 2-procents ökning av BNP. Den åländska inflationen var i april 2024 2,9 procent, vilket är en avsevärd sänkning från motsvarande siffra för april ifjol som uppgick till 9,4 procent.

     Befolkningen i landskapet ökade under 2023 med 182 personer, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter. Totalt har befolkningen ökat med 6,5 procent på 10 år.

     Den relativa arbetslösheten totalt sett har närmat sig samma nivå som före pandemin, 4,4 procent i april (3,4 % april-19). Däremot har antalet långtidsarbetslösa nästan fördubblats i förhållande till situationen innan pandemin (2,2 % mot 1,2 % i april-19) och ungdomsarbetslösheten (8,4 % mot 5,3 % i april-19) är också högre än före pandemin.

 

Intäktssidan

 

I budgetförslagets prognos över skatteintäkter för planperioden 2025-2027 kalkyleras med relativt låga förändringar för perioden, totalt en ökning om 2,7 procent det tredje planåret, vilket är lägre än den förväntade inflationen. Trots en höjning av mervärdesskattesatserna förväntas avräkningsbeloppet inte höjas nämnvärt under perioden.

     Beräkningarna av avräkningen och skatteavräkningen baserar sig på Finansministeriets plan för de offentliga finanserna (publicerad 25.4.2024). De relativt stora förändringarna i debiteringsgrunderna för olika skatter och skatteliknande avgifter i riket leder till att det råder en viss osäkerhet om det slutliga utfallet och det är troligt att det finns en viss försiktighet i Finansministeriets bedömning av utvecklingen av de offentliga finanserna.

     Utskottet bedömer därför att det råder en relativt stor osäkerhet kring intäktssidan i landskapsekonomin då det är många faktorer som spelar in beträffande det slutliga utfallet.

     Intäkter som det råder osäkerhet om är intäkterna från utsläppshandel som höjts i förhållande till tidigare år. Metoden att bestämma dessa intäkter är i dagsläget föremål för en förhandling med riket, vilket kan innebära betydligt högre intäkter.

     Intäkter för utsläppshandel är avsedda att användas för den gröna omställningen. Utskottet har erfarit att det har beaktats kostnader för den gröna omställningen som motsvarar den intäkt som upptagits.

     Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft har beaktats för åren 2026 – 2027. Eventuella arrendeinkomster och tidpunkt när dessa förverkligas är beroende av i vilken takt landskapsregeringen slutför arbetet med auktionering samt intresset hos aktörer inom branschen och innehåller således en osäkerhetskomponent.

     Utskottet uppmanar landskapsregeringens verksamhetsenheter att öka ansträngningarna med att söka extern finansiering för specifika projekt.

 

Osäkerheter i kostnadsramen

 

Utskottet noterar att avskrivningarna utgör en relativt liten del av landskapsboksluten, cirka 12 miljoner euro eller 3,1 procent för år 2023. Till detta kan läggas Fastighetsverkets avskrivningar om 9,8 miljoner euro som de facto finns inbakat i landskapets budget och bokslut via internhyrorna.

     Utskottet är av den uppfattningen att kostnadsbelastningen från avskrivningarna på sikt kommer att öka även om detta inte framgår av det investeringsprogram som presenteras i förslaget till budgetplan för åren 2025-2027. Det är möjligt att ökningen av avskrivningskostnaderna inte kommer att börja synas under planperioden, men sakförhållandet borde omnämnas.

     I budgetförslaget nämns den planerade investeringen av nya färjor och linfärjor överstigande 100 miljoner euro. Om dessa anskaffningar kan betalas i sin helhet med extra anslag från riket uppstår inga avskrivningar, men om så inte är fallet ökar avskrivningsbeloppen väsentligt.

     Därtill är det känt att centralsjukhusets byggnadsbestånd behöver genomgå ett omfattande renoveringsprogram som sannolikt innebär nybyggnation. Till den del programmet innebär nybyggnation kommer kostnaderna att öka via internhyrorna. Innan ett renoveringsprogram kan inledas måste Ålands hälso- och sjukvård presentera sin uppfattning om hur den framtida vården ska bedrivas och vilka utrymmen som behövs i den framtida vården. För hälso- och sjukvårdens del betonar utskottet vikten av den vårdstrategi som parlamentariskt ska tas fram som ett dokument för framtidens sjukvård.

     Utskottet noterar också att landskapsregeringen tillämpar långa avskrivningstider på viss infrastruktur. De långa avskrivningstiderna kan innebära att de verkliga kostnaderna är underdimensionerade i planen. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över avskrivningsprinciperna.

     Utskottet konstaterar att utmaningarna i den finländska ekonomin och de åtgärder riksregeringen vidtar har effekter också för ålänningarna och åländsk ekonomi. För att kunna motverka negativa effekter bör åländsk ekonomi vara långsiktigt stabil. 

 

Likviditetssituationen

 

I den likviditetsplan som presenteras i budgetplanen framkommer en snabbt försämrad likviditet, så att likviditeten skulle vara negativ redan vid årsskiftet 2025/26. Det bör noteras att Fastighetsverket har en ansenlig likviditet som inte medräknats i planens likviditetskalkyl, trots att landskapsregeringen har full tillgång till Fastighetsverkets likviditet.

     Utskottet konstaterar att landskapets likviditet per 31.12.2023 var nästan 102 miljoner euro vilket inkluderar Fastighetsverkets kassa om cirka 23 miljoner euro.

     Likviditetsplaneringen påverkas av att det är svårt att prognosticera utbetalningen av överföringsutgifter, huvudsakligen stöd av olika slag. Likaså är kassaflödena för landskapets egna investeringar svårberäknade eftersom tidsåtgången för igångsättandet av en investering inte alltid går att planera i detalj.

     Utskottet konstaterar också att budgetmomentens olika förverkligandegrad samt framskjutandet av olika överföringsutgifter över årsskiftet påverkar resultaträkningen och framförallt dess matchning mot det budgeterade resultatet. Å andra sidan har denna framflyttning av kostnader legat runt 30-miljoners strecket flera år, varför felet är konstant och således påverkar resultatet marginellt. Utskottet erfar att landskapsregeringen överväger att ändra bokföringsprinciperna kring bokföringen av reservationsanslag och överföringsutgifter.

    

Penningautomatmedlens användning

 

Landskapsregeringen aviserar i budgeten en revidering av reglerna för användning och fördelning av avkastningen från Ålands penningautomatförening r.f. (PAF).

     Utskottet har i samband med sina betänkanden de senaste åren vid ett flertal tillfällen betonat behovet av att lagstiftningen gällande penningspel och för penningautomatföreningen förnyas och välkomnar således den åtgärden.

     Utskottet konstaterar att det i bokslutet finns en post med reserverade PAF-medel som har vuxit snabbt de senaste åren så att den uppgår till 83 miljoner euro per 31.12.2023. Trots att bokslutsposten kallas reservation är endast 23 miljoner av detta belopp märkta för ett visst ändamål, återstoden saknar adress. Det är därför hög tid att användningen av dessa medel får en reglering i lag.

     Utskottet noterar att vårbudgeten innehåller ett förslag om att öka det årliga uttaget från PAF från 15 till 20 miljoner euro. Utskottet vill framhålla att huvudregeln för användningen av PAF-medlen är att de används till den tredje sektorns finansiering och inte till landskapsregeringens egen verksamhet. Detta med tanke på att incitamenten för att balansera landskapsekonomin riskeras bli underminerade om PAF-medlen alltid kan användas som finansieringsreserv.

 

Utskottets summering

 

Utskottet konstaterar att detta är den första vårbudget för en treårig planperiod som någonsin avgetts till lagtinget.

     Överskådligheten i framställningen är inte helt optimal, som exempel kan nämnas att sparbetingen inom politikområdena är separerade från tabellerna med områdenas kostnadsutveckling under perioden. Samtidigt kan det noteras att de politikområdesvisa strukturerna inte är avgörande i detta skede av behandlingen. Utskottet har bekantat sig med innehållet i de olika politikområdena men tar inte ställning till innehållet i detta betänkande då lagtinget i vårbudgeten enbart ska fastställa planperiodens kostnadstak.

     Utskottet konstaterar att en balansering av landskapets ekonomi kommer att kräva ett ökat fokus på prioriteringar med syfte att effektivisera landskapets verksamhet. Det är ett arbete som kommer kräva nyckeltal och mätbara mål samt utvecklandet av arbetsmetoder och system som ökar produktiviteten.

     Vid tillkomsten av den nya lagstiftningen gällande 3-åriga budgetplaner betonades vikten av uppföljning och prognostisering av den ekonomiska utvecklingen. Utskottet konstaterar att de budgetpolitiska förändringarna effektueras i samband med höstbudgeten och utskottet vill därför framhålla vikten av att förändringarna åtföljs av en noggrann analys av effekter på budgeten och ekonomin som helhet.

     Betänkandet tillkom efter omröstning som slutade 5-2 varvid utskottets betänkande understöddes av ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Roger Höglund och ersättaren Sandra Listherby.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 21 maj 2024 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till budgetpolitiska mål jämte överskottsmål.

                     

Motioner

 

Tjugo budgetmotioner har inlämnats. Motionerna föreslås förkastade.

 

Reservation

 

Ledamöterna Wille Valve och Andreas Kanborg har inlämnat en gemensam reservation till betänkandet.

 

Höranden

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Annika Hambrudd, ministrarna Camilla Gunell, Jesper Josefsson, Mats Perämaa,  Arsim Zekaj och Ingrid Zetterman, avdelningschefen Björn Snis, finanschefen Conny Nyholm och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, styrelseordföranden Sara Kemetter och hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen från Ålands hälso- och sjukvård, förvaltningschefen John Eriksson, avdelningscheferna Linnea Johansson, Bengt Mickelsson och Niklas Stenbäck, IT-chefen Jani Sjölund,  budgetrådet Johanna von Knorring-Rosenlew och seniorrådgivaren Atro Andersson från Finansministeriet samt utredarna Johan Flink och Robin Lähde från Ålands statistik- och utredningsbyrå.

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, vice ordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Roger Höglund, Andreas Kanborg, Wille Valve och ersättaren Sandra Listherby.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

-        att budgetmotionerna nr 1-20 förkastas,

-        att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2025 till 382,2 miljoner euro,

-        att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2026 till 381,0 miljoner euro,

-        att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2027 till 385,9 miljoner euro samt

-        att lagtinget fastställer ett överskottsmål som innebär att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat år 2030.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 31 maj 2024

 

 

 

Ordförande                           John Holmberg

 

 

 

Sekreterare                           Sten Eriksson