Finans- och näringsutskottets betänkande 9/2021-2022
|
| ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 9/2021-2022 | ||
| Datum |
| |
Finans- och näringsutskottet | 2022-04-07 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Finans- och näringsutskottets betänkande
Ny serviceprocess för arbetssökande
· Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2021-2022
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att serviceprocessen för arbetssökande ska ändras. De föreslagna bestämmelserna berör serviceprocessen vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Syftet med de föreslagna ändringarna är att påskynda sysselsättningen av arbetssökande och hänvisa dem till ändamålsenliga tjänster som stöder sökandet av arbete. Ändringarna gäller också på vilka grunder arbetslöshetsförmåner ska erhållas och arbetssökande ska vara skyldiga att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att få arbete. I lagförslaget ingår ändringar i fyra landskapslagar. Ändringarna motsvarar till största delen ändringar i rikslagstiftningen. Avsikten är att den föreslagna landskapslagstiftningen ska träda i kraft redan den 2 maj 2022.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagarna godkänns med några smärre ändringar av teknisk eller språklig natur i det första och andra lagförslaget.
Utskottets synpunkter
Lagförslagen är kopplade till den första tilläggsbudgeten i och med att de föreslås träda i kraft i den ordning som föreskrivs i självstyrelselagens 20 § 3 mom. Utskottsbehandlingen har i viss mån försenats av att utskottet haft ambitionen att samtidigt med detta lagförslag även behandla ett närliggande lagförslag inom arbetsmarknadspolitikens område (LF 11/2021-2022). Eftersom LF 11 är beroende av att vissa lagar blir färdigbehandlade i riksdagen har processen dragit ut över tid och budgetens förverkligande kräver nu att lagstiftningen genomförs.
Lagförslagen är en reform av serviceprocesserna kring arbetslösa arbetssökande. Utskottet behandlade ärendet i samband med första tilläggsbudgeten i vilket tilläggsanslag beviljades till Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS). Eftersom AMS administrationssystem för hantering av utkomststöd för arbetslösa är uppkopplade mot Finlands motsvarande system är det av väsentlig betydelse att lagstiftningen kan träda i kraft samtidigt som i Finland, det vill säga 2 maj 2022. Med anledning av detta föreslås lagarna sättas i kraft i den ordning som föreskrivs i självstyrelselagens 20 § 3 mom.
Utskottet har fäst uppmärksamhet vid frågan om arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga och deras möjlighet att erhålla anställning med sysselsättningsstöd för högst två år åt gången (48 §). Utskottet anser att frågan är av humanitär natur och att landskapsregeringen bör granska systemet ur den synvinkeln och överväga en förlängning av tiden med sysselsättningsstöd. Denna problematik gäller också för övriga kategorier med ännu kortare tider för vilka sysselsättningsstöd kan erhållas.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 9 februari 2022 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Fredrik Karlström i samband med behandlingen av den första tilläggsbudgeten (FNU 8/2021-2022).
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand samt ersättaren Katrin Sjögren.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar det första och andra lagförslaget i nedanstående lydelse samt
att lagtinget antar det tredje och fjärde lagförslaget i föreslagen form.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 8 § 2 mom., 17 §, 18 § 2 och 3 mom., 20 § 1 mom., 21, 28, 29, 30, 30a §§, 37 § 4 mom., 38 §, 39c § 1 mom. 3 punkten, 47 §, 48 § 2 mom., 52 §, 61 § 1 mom., 62 § 1 mom. 6 punkten, 68 § 1 mom., 76 § 3 mom. 3 punkten, 77 § 3 mom. 3 punkten landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, sådana 8 § 2 mom. och 17 § lyder i landskapslagen 2013/79, 18 § 2 mom. i landskapslagarna 2011/31 och 2012/76, 20 § 1 mom. i landskapslagen 2011/31, 21 § i landskapslagen 2012/76, 28 § i landskapslagen 2011/31, 29 § i landskapslagarna 2011/31 och 2012/76, 30 § i landskapslagarna 2012/76 och 2013/79, 30a § i landskapslagarna 2011/31, 2012/76 och 2013/79, 39c § i landskapslagen 2015/57, 62 § 1 mom. 6 punkten i landskapslagen 2011/31, 76 § 3 mom. 3 punkten i landskapslagen 2015/57, 77 § 3 mom. 3 punkten i landskapslagen i 2015/57, samt
fogas till lagen nya 8 § 3 mom., 8a och 8b §§, 18 § 4 och 5 mom., 26 § 3 mom., nya 27, 27a-d, 28a, 30b §§, ett nytt 39e § 4 mom. som följer:
8 §
Arbetslös arbetssökande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med arbetslös avses en person som
a) inte står i ett anställningsförhållande; som arbetslös betraktas även den som står i ett anställningsförhållande och som är permitterad på heltid eller vars ordinarie arbetstid per vecka är mindre än fyra timmar eller vars varierande arbetstid per vecka enligt ett arbetsavtal med garanterad minimiarbetstid är mindre än fyra timmar,
b) inte på det sätt som avses i 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) är sysselsatt på heltid i företagsverksamhet eller i eget arbete mer än två veckor utan avbrott; som arbetslös betraktas även den som utan hinder av sysselsättning i företagsverksamhet eller i eget arbete har rätt till arbetslöshetsförmån enligt 2 kap. 5a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och
c) inte är studerande på heltid enligt 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa; som arbetslös betraktas även den som utan hinder av studier har rätt till arbetslöshetsförmån enligt 2 kap. 10a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska tillämpas i förenlighet med landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
8a §
Person som hotas av arbetslöshet
En person anses hotas av arbetslöshet om han eller hon löper risk att bli arbetslös inom två veckor.
8b §
Plan som ersätter sysselsättningsplanen
Integrationsplanen enligt landskapslagen (2012:74) om främjande av integration är en plan som ersätter sysselsättningsplanen.
17 §
Registrering som arbetssökande
Den som söker arbete och personligen begär det kan registreras som arbetssökande vid arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Registreringen kan göras elektroniskt via den nättjänst som är avsedd för ändamålet, personligen på arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten eller på annat av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten anvisat sätt.
Förutsättningen för att en enskild ska registreras som arbetssökande är att personen lämnar de uppgifter om sin arbetserfarenhet, utbildning och övriga kompetenser samt sin arbetsförmåga som behövs för tillhandahållandet av arbetsmarknadsservice, meddelar sin adress och andra kontaktuppgifter genom vilka han eller hon utan dröjsmål kan nås och vidtar övriga åtgärder som serviceprocessen för arbetssökande kräver.
Om den som söker arbete begär att få registreras som arbetssökande ska de uppgifter som han eller hon lämnar föras in i det informationssystem som avses i landskapslagen (2013:81) om tillämpning på Åland av 13 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Genom landskapsförordning utfärdas vid behov närmare bestämmelser om förfaringssättet vid registreringen.
Det förutsätts inte att man ska registrera sig som arbetssökande för att man ska kunna komma i åtnjutande av arbetsmarknadsservice, stöd och andra förmåner enligt denna lag, om inte något annat bestäms i denna lag. En person kan på begäran registrera sig inom en särskild serviceform utan att för den skull betraktas som registrerad arbetssökande.
Om en enskild person inte kan registreras som arbetssökande, meddelar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beslut om avslag av registrering.
18 §
Arbetsansökans giltighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En ansökan upphör att vara i kraft om den arbetssökande
1) meddelar att han eller hon inte längre önskar hålla sin ansökan i kraft eller inte förnyar sin arbetsansökan,
2) inte inom den tid som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har angett lägger fram utredning om sin arbetserfarenhet och andra utredningar om omständigheter som avses i 17 § 2 mom. och som är behövliga med avseende på tillhandahållande av arbetsmarknadsservice,
3) upprepade gånger under en granskningsperiod på 12 månader underlåter att inom den tid och på det sätt som överenskommits med arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten vara i kontakt med myndigheten, eller
4) inte längre uppfyller de villkor för registrering av utländsk arbetssökande som anges i 19 §.
För att en arbetsansökan som upphört att gälla ska kunna träda i kraft på nytt måste en ny arbetsansökan göras på det sätt som anges i 17 §. Om en ansökan har upphört att vara i kraft till följd av ett förfarande som avses i 2 mom. 2 punkten förutsätts dessutom att den som gör en ny ansökan lägger fram de utredningar som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten begär.
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan begränsa personens rätt att registrera sig som arbetssökande elektroniskt via den nättjänst som är avsedd för ändamålet, om arbetsansökans giltighet har upphört med stöd av 2 mom. 2 eller 3 punkten.
Med att vara i kontakt med myndigheten i enlighet med 2 mom. 3 punkten anses också att anlända till en inledande intervju, ett samtal om sökande efter arbete och ett kompletterande samtal om sökande efter arbete vid den tidpunkt som personen själv har reserverat via den nättjänst som är avsedd för ändamålet.
20 §
Information till arbetssökande
Den som registreras som arbetssökande ska i samband med registreringen eller omedelbart därefter informeras om omständigheter som hänför sig till arbetssökandet och om den service som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan erbjuda honom eller henne. Den arbetssökande ska även upplysas om villkoren för arbetsansökans giltighet samt om omställningsskydd enligt 6a kap.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
21 §
Den arbetssökandes skyldigheter
En arbetssökande som ansöker om arbetslöshetsförmån ska aktivt söka arbete och utbildning. Den arbetssökande ska också delta i bedömningen av sitt servicebehov, i utarbetandet och översynen av en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter sysselsättningsplanen och i service som stöder sökandet efter arbete och främjar arbetsmarknadsfärdigheterna och möjligheterna att få arbete.
Om den arbetssökande anhåller om arbetslöshetsförmån har han eller hon en skyldighet att på det sätt som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten bestämt underrätta denna om hur sysselsättningsplanen har följts. Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelser om den information som ska meddelas.
Den arbetssökande ska underrätta arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten om förändringar i sina kontaktuppgifter. Den arbetssökande ska förvara de handlingar som gäller uppfyllandet av den skyldighet att söka arbete som avses i 5 kap. och visa upp dem för arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på begäran.
26 §
Arbetsförmedlingstjänster till enskilda
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten erbjuder den arbetssökande möjlighet att publicera den presentation han eller hon gjort upp för att främja sin sysselsättning i den för ändamålet avsedda nättjänsten.
27 §
Skyldighet att söka arbete
Om inte något annat följer av 27b-27d §, ska det enligt sysselsättningsplanen för en arbetslös arbetssökande eller en person som hotas av arbetslöshet avtalas om tre granskningsperioder som omfattar en månad vardera under vilka den arbetssökande ska söka fyra arbeten som han eller hon har möjlighet att få. En granskningsperiod kan sättas ut så att den börjar retroaktivt om det ligger i den arbetssökandes intresse. Granskningsperioderna kan av vägande skäl sammanslås utan att det påverkar antalet möjliga arbeten som ska sökas.
Även om den arbetssökande inte är arbetslös eller hotas av arbetslöshet, åläggs han eller hon en skyldighet att söka arbete såvida han eller hon
1) deltar i en sysselsättningsfrämjande utbildning,
2) deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 7a kap. i denna lag eller i 22a-22d §§ i landskapslagen om främjande av integration, eller
3) är i arbete med sysselsättningsstöd.
Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten bedömer att det under granskningsperioden inte kommer att finnas fyra sådana arbeten att söka som den arbetssökande har möjlighet att få med beaktande av hans eller hennes arbetserfarenhet, utbildning och övrig kompetenser samt arbetsförmåga och arbetssökandens eventuella skydd för yrkesskicklighet enligt 2a kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, ska antalet arbeten som ska sökas under granskningsperioden minskas eller, om det inte finns några möjliga arbeten att söka, ska det inte ingå någon skyldighet att söka arbete i sysselsättningsplanen. Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för en minskning av skyldigheten att söka arbete.
27a §
Verksamhet som uppfyller skyldigheten att söka arbete
Skyldigheten att söka arbete kan uppfyllas genom att den arbetssökande
1) söker en sådan anställning i arbetsförhållande som varar längre än två veckor och som den arbetssökande med fog kan förvänta sig att få,
2) söker en anställning som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten erbjuder honom eller henne individuellt,
3) söker mertidsarbete hos den egna arbetsgivaren,
4) söker ett sådant arbete där en i 1 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd företagare med fog kan förväntas bli anställd,
5) publicerar en presentation som avses i 26 § 2 mom.,
6) vidtar andra motsvarande åtgärder som syftar till sysselsättning.
27b §
Undantag som gäller tidpunkten för när skyldigheten att söka arbete börjar
Skyldigheten att söka arbete börjar efter det att arbetsförhållandet har upphört, om den arbetssökande är i sådant annat arbete än arbete med sysselsättningsstöd som varar längre än två veckor och där arbetstiden överskrider 80 procent av den maximala arbetstid för heltidsanställda som tillämpas i branschen.
Skyldigheten att söka arbete för permitterade inträder från och med det samtal om sökande efter arbete som avses i 28 § 2 mom. 2 punkten och som ordnas då tre månader har förflutit sedan permitteringen började.
Skyldigheten att söka arbete börjar från och med att ett i 28a § 3 mom. avsett samtal om sökande efter arbete har ordnats, om den arbetssökande
1) deltar i en sysselsättningsfrämjande utbildning som beräknas fortgå längre än en månad,
2) deltar i arbetsprövning som beräknas fortgå längre än en månad,
3) är i annat än med sysselsättningsstöd subventionerat arbete som med avseende på arbetstiden beräknas fortgå längre än en månad, eller
4) är i sådan rehabilitering utan avbrott som beräknas fortgå längre än en månad.
27c §
Undantag i fråga om antalet möjliga arbeten som ska sökas och granskningsperioden
Om inte något annat följer av 27 § 3 mom. eller 27d §, ska det i sysselsättningsplanen för en arbetssökande som är deltidsanställd i minst två veckor eller vars permittering genomförs i form av förkortad arbetstid ingå en granskningsperiod på tre månader under vilken den arbetssökande ska söka minst ett arbete som han eller hon har möjlighet att få.
Det som föreskrivs i 1 mom. ska tillämpas, om den arbetssökandes regel-bundna arbetstid är högst 80 procent av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltidsarbete. Hur den faktiska arbetstiden inverkar på skyldigheten att söka arbete anges i 2a kap. 12 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Om inte något annat följer av 1 mom., 27 § 3 mom. eller 27d §, ska det i sysselsättningsplanen för en arbetssökande som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 7a kap. i denna lag eller i 22a–22d §§ i landskapslagen om främjande av integration ingå granskningsperioder på tre månader vardera under vilka arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten ska anvisa den arbetssökande att söka tre arbeten som han eller hon har möjlighet att få. Det som föreskrivs i 1 mom. och i 27 § 3 mom. och 27d § tillämpas på skyldigheten att söka arbete efter det att ett i 28a § 3 mom. avsett samtal om sökande efter arbete har ordnats för den arbetssökande.
27d §
Situationer där skyldigheten att söka arbete inte åläggs
Skyldigheten att söka arbete åläggs inte om
1) arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har konstaterat att den arbetssökande behöver socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster eller rehabiliteringstjänster för att främja sysselsättningen,
2) den arbetssökande enligt en sådan medicinsk utredning som betraktas som tillförlitlig saknar arbetsförmåga för sådant arbete som motsvarar hans eller hennes arbetserfarenhet och utbildning under den tid skyddet för yrkesskicklighet enligt 2a kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa varar och han eller hon följer sysselsättningsplanen eller den ersättande planen till den del det enligt planen har avtalats att personen ska ansöka om förmån som beviljas på grund av arbetsoförmåga och söka sig till rehabilitering som för-bättrar arbets- och funktionsförmågan,
3) den arbetssökande på det sätt som avses i 7a kap. eller i 22a–22d §§ i landskapslagen om främjande av integration bedriver frivilliga studier i läs- och skrivkunnighet som stöds med arbetslöshetsförmån och studierna på det sätt som avses i 2 kap. 10 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bedrivs på heltid,
4) den arbetssökande deltar i sysselsättningsfrämjande utbildning som ordnas tillsammans med arbetsgivaren inom ramen för gemensam anskaffning av utbildning eller i sysselsättningsfrämjande utbildning som ordnas på motsvarande sätt,
5) den arbetssökande är förhindrad att vara på arbetsmarknaden på det sätt som avses i 3 kap. 1 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
6) den arbetssökandes arbetslöshet upphör eller den arbetssökande inleder bevärings- eller civiltjänst eller familjeledighet inom en månad; skyldigheten att söka arbete åläggs inte under den granskningsperiod då arbetslösheten upphör eller bevärings- eller civiltjänsten eller familjeledigheten inleds.
I sådana situationer som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten är en ytterligare förutsättning att den arbetssökandes situation som helhet betraktad är sådan att placering på den öppna arbetsmarknaden inte är möjlig.
Det som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas tills ett i 28a § 3 mom. avsett samtal om sökande efter arbete har ordnats för den arbetssökande. Det som föreskrivs i den förstnämnda bestämmelsen tillämpas även efter samtalet om sökande efter arbete, om det i sysselsättningsplanen eller den ersättande planen har avtalats att studierna i läs- och skrivkunnighet fortsätter inom en månad efter det att sysselsättningsplanen eller den ersättande planen utarbetades.
28 §
Ordnande av serviceprocessen för arbetssökande
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten ska ordna en inledande intervju eller ett kompletterande samtal med den arbetssökande inom fem vardagar från det att han eller hon har registrerats som arbetssökande vid myndigheten. Om ett kompletterande samtal om sökande efter arbete ordnas med den arbetssökande, ska en inledande intervju ordnas snarast möjligt därefter. En ny inledande intervju ordnas endast om det har förflutit minst sex månader sedan sökandet efter arbete har upphört och personen registreras som arbetssökande på nytt. Den inledande intervjun ordnas alltid vid arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, om inte något annat sätt att ordna intervjun av vägande skäl är mer ändamålsenligt.
Utöver den inledande intervjun ordnar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten också
1) för en arbetslös arbetssökande och en person som hotas av arbetslöshet, fem kompletterande samtal om sökandet efter arbete under de tre månader som följer på den inledande intervjun; om ett kompletterande samtal om sökande efter arbete har föregått den inledande intervjun, ordnas dock fyra kompletterande samtal om sökande efter arbete,
2) för en arbetslös arbetssökande, en person som hotas av arbetslöshet samt en annan arbetssökande i deltidsanställning och en arbetssökande vars permittering genomförs i form av förkortad arbetstid, ett kompletterande samtal om sökandet efter arbete alltid då tre månader har förflutit efter den inledande intervjun eller det senaste samtalet om sökandet efter arbete enligt denna punkt,
3) för en arbetslös arbetssökande, två kompletterande samtal om sökandet efter arbete alltid då sex månader förflutit från den inledande intervjun eller från ett tidigare samtal om sökandet efter arbete enligt
denna punkt,
4) för en enskild kund, utöver vad som föreskrivs i 1–3 punkten, kompletterande samtal om sökandet efter arbete på det sätt som servicebehovet förutsätter.
Ett kompletterande samtal om sökandet efter arbete enligt 2 mom. 1 punkten och ett samtal om sökandet efter arbete enligt 2 mom. 2 punkten ordnas också för en arbetssökande som deltar i sysselsättningsfrämjande utbildning och för en arbetssökande som deltar i studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 7a kap. i denna lag eller i 22a–22c § i landskapslagen om främjande av integration och för en arbetssökande som är anställd med sysselsättningsstöd, även om han eller hon inte är arbetslös eller hotas av arbetslöshet, om den sysselsättningsfrämjande utbildningen eller de studier som stöds med arbetslöshetsförmån beräknas pågå i högst en månad eller den arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån beräknas pågå i högst en månad eller perioden med anställning med sysselsättningsstöd utan avbrott beräknas fortgå i högst en månad.
Ett samtal om sökande efter arbete och ett kompletterande samtal om sökande efter arbete ordnas på det sätt som med beaktande av den arbetssökandes behov av service och av omständigheterna är mest ändamålsenligt. Inledande samtal om sökande efter arbete och kompletterande samtal om sökande efter arbete enligt 2 mom. 3 punkten ordnas inte, om den arbetssökandes sökande efter arbete kommer att upphöra inom en månad. Om den arbetssökande är permitterad, ordnas de kompletterande samtal som avses i 2 mom. 1 punkten endast på den arbetssökandes begäran.
28a §
Undantag som gäller samtal och kompletterande samtal om sökande efter arbete
Ett samtal om sökande efter arbete och ett kompletterande samtal om sökande efter arbete enligt 28 § 2 mom. 1 och 3 punkten ordnas inte om den arbetssökande
1) deltar i en sysselsättningsfrämjande utbildning som beräknas pågå längre än en månad,
2) deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i 7a kap. i denna lag eller i 22a–22d §§ i landskapslagen om främjande av integration och som beräknas pågå längre än en månad,
3) deltar i arbetsprövning som avses i 7 kap. och beräknas pågå längre än en månad,
4) är i arbete med sysselsättningsstöd som beräknas pågå längre än en månad, eller
5) är i sådan rehabilitering som beräknas pågå längre än en månad.
Om den arbetssökande är permitterad, ordnas de kompletterande samtal som avses i 28 § 2 mom. 1 punkten endast på den arbetssökandes begäran.
För en arbetssökande som avses i 1 mom. 1-5 punkten ordnas ett samtal om sökande efter arbete en månad före det att sysselsättningsfrämjande utbildning, studier som stöds med arbetslöshetsförmån, en prövning, en period med anställning med sysselsättningsstöd eller rehabilitering beräknas upphöra. Inom en månad efter ett samtal om sökande efter arbete ordnas två kompletterande samtal om sökande efter arbete, om det inte är uppenbart onödigt att ordna sådana samtal.
För arbetssökande som deltar i sysselsättningsfrämjande utbildning som ordnas tillsammans med arbetsgivaren inom ramen för gemensam anskaffning av utbildning eller i sysselsättningsfrämjande utbildning som ordnats på motsvarande sätt ordnas samtal om sökande efter arbete och kompletterande samtal om sökande efter arbete endast om det finns ett vägande skäl för detta med tanke på den arbetssökandes sysselsättning eller servicebehov.
29 §
Intervjuernas och samtalens innehåll
Vid den inledande intervjun bedömer arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten den arbetssökandes förutsättningar att söka och få arbete samt den arbetssökandes behov av service som stöder hans eller hennes sökande efter arbete. Utifrån bedömningen utarbetas en sysselsättningsplan, såvida det inte har utarbetats en plan som ersätter sysselsättningsplanen. Dessutom anvisar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten vid den inledande intervjun den arbetssökande att söka möjliga arbeten som är lämpliga för honom eller henne och till att söka sig till behövlig service. Vid den inledande intervjun presenteras den service som tillhandahålls den arbetssökande och avtalas om sättet att anlita service och andra sätt att kontakta arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.
Vid ett samtal om sökande efter arbete anvisar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten den arbetssökande att söka möjliga arbeten som är lämpliga för honom eller henne och stöder hans eller hennes sökande efter arbete. Dessutom hänvisas den arbetssökande till behövlig service. Vid ett samtal om sökande efter arbete kontrolleras bedömningen av den arbetssökandes servicebehov och utarbetas eller revideras sysselsättningsplanen.
Ett kompletterande samtal om sökande efter samtal inriktas utifrån bedömningen av den arbetssökandes servicebehov på stödjande av sökande efter arbete eller på fortsatt utredning av servicebehovet och hänvisande av den arbetssökande till behövlig service. Om ett kompletterande samtal om sökande efter arbete ordnas före en inledande intervju, utarbetas en sysselsättningsplan vid det kompletterande samtalet om sökande efter arbete, såvida det inte har utarbetats en plan som ersätter sysselsättningsplanen. Vid ett kompletterande samtal om sökande efter arbete som ordnas senare kan sysselsättningsplanen utarbetas eller revideras. I stället för ett kompletterande samtal om sökande efter arbete kan den arbetssökande erbjudas annan motsvarande personlig service som stöder sökandet efter arbete eller bidrar till att förbättra den arbetssökandes förutsättningar att få arbete.
30 §
Bedömning av servicebehovet
I arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens bedömning av den arbetssökandes behov av service beaktas åtminstone
1) den arbetssökandes kompetens och yrkesskicklighet och hans eller hennes egna mål för att utveckla sin kompetens och yrkesskicklighet,
2) omständigheter i fråga om den arbetssökandes arbets- och funktions-förmåga som inverkar på förutsättningarna att söka och få arbete,
3) den arbetssökandes färdigheter att söka arbete och övriga omständigheter som inverkar på hans eller hennes sysselsättningsmöjligheter,
4) sannolikheten för att personen blir arbetslös och för att arbetslösheten förlängs.
För klarläggande av den arbetssökandes servicebehov kan han eller hon hänvisas till undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan samt andra sakkunnigbedömningar. Den arbetssökandes kompetensutveckling kan bedömas i samarbete med utbildningsproducenten och den arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga kan bedömas i samarbete med producenterna av social- och hälsovårdstjänster.
30a §
Sysselsättningsplanens innehåll
Sysselsättningsplanen ska innehålla skyldigheten att söka arbete och andra sådana åtgärder som hänför sig till sökande av arbete eller till utvecklandet av företagsverksamhet vars syfte är att den arbetssökande snabbt ska få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Dessutom ska sysselsättningsplanen vid behov innehålla åtgärder som hänför sig till arbetsmarknadsservice enligt den arbetssökandes servicebehov samt andra tjänster som ökar den arbetssökandes kompetens och arbetsmarknadsfärdigheter samt service som ökar den arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga och åtgärder som hänför sig till sökandet av arbete eller utvecklandet av företagsverksam-het eller till klarläggandet av den arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga eller hälsotillstånd som inverkar på hans eller hennes sysselsättning.
Sysselsättningsplanen ska innehålla en överenskommelse om uppföljning av hur planen har genomförts och en tidsfrist inom vilken den arbetssökande ska meddela hur planen har följts. Om arbetsmarknads- och studieservice-myndigheten förutsätter någon annan redogörelse för hur planen har följts än den arbetssökandes eget meddelande, ska detta skrivas in i planen.
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten och den arbetssökande godkänner sysselsättningsplanen. Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelser om sysselsättningsplanens struktur och om hur planen godkänns och arkiveras.
30b §
Påminnelse
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten påminner skriftligen den arbetssökande om hur hans eller hennes förfarande påverkar sysselsättningen och rätten att få arbetslöshetsförmån bland annat när den arbetssökande
1) inte kommer till en inledande intervju, ett samtal om sökande efter ar-bete eller ett kompletterande samtal om sökande efter arbete eller en sådan inledande kartläggning som avses i 9 § i landskapslagen om främjande av integration,
2) på annat sätt underlåter att anlita service hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inom den tid som myndigheten har satt ut och på det sätt myndigheten förutsätter,
3) inte inom den tid och på det sätt som överenskommits i sysselsättnings-planen eller en plan som ersätter den underrättar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten eller serviceproducenten om hur han eller hon har följt planen eller en ersättande plan,
4) inte börjar ta del av den service som överenskommits i sysselsättnings-planen eller en plan som ersätter den, eller om servicen avbryts av orsaker som beror på den arbetssökande, eller
5) på något annat sätt underlåter att fullfölja sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den.
37 §
Stöd för personer med nedsatt arbetsförmåga
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En arbetsgivare kan beviljas stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, om placeringen av en person med nedsatt arbetsförmåga i arbete eller hans eller hennes möjligheter att behålla sitt arbete kan förutsätta sådana ändringar eller arrangemang i de yttre förhållandena på arbetsplatsen i fråga om arbetsmaskiner, -redskap eller -metoder, som är nödvändiga för att eliminera eller lindra de olägenheter som den nedsatta arbetsförmågan medför.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
38 §
Ersättning för resekostnader och boende
En deltagare i arbetsprövning beviljas ersättning för resekostnader och boende under dagarna för arbetsprövningen. Även en deltagare som inte fyllt 17 år beviljas ersättning för resekostnader och boende under dagarna för arbetsprövning.
Ersättningen är 9 euro per dag. Ersättningen utgör 18 euro per dag om färdvägen i ena riktningen mellan den arbetssökandes bostad och arbetsplatsen är minst 80 kilometer. Ersättningen kan även vara 18 euro, trots att färdvägen i ena riktningen mellan den arbetssökandes bostad och arbetsplatsen är mindre än 80 kilometer, om deltagandet i arbetsprövningen orsakar den arbetssökande kostnader för boende.
Om inte annat är föreskrivet i denna eller i annan lag ska på ersättning enligt denna paragraf tillämpas vad som bestäms i 11 kap. 2-3, 5-6, 10, 13-15 och 15a §§ samt 13 kap. 1 och 3-8 §§ i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar ut en arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 11 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och mottagaren av förmånen har rätt att få ersättning för resekostnader och boende, kan arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan särskilt beslut. Ersättningen betalas då till ett fullt belopp.
39c §
Särskilda förutsättningar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) som är allmänbildande grundutbildning eller allmänbildande gymnasieutbildning och om vilka det föreskrivs i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola eller landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling eller
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
39e §
Stödets varaktighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med avvikelse från 1 mom. kan stöd för en studiehelhet ges för högst 48 månader, om målet med studierna är att inhämta grundskolans lärokurs.
47 §
Ersättningsdagar
Vid anställning betalas sysselsättningsstöd för de dagar för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala lön. Stöd betalas dock för högst 5 dagar per kalendervecka. Sysselsättningsstöd betalas inte för de dagar för vilka arbetsgivaren har rätt att med stöd av 7 kap. 4 § och 15 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen, för lönekostnaderna för den person som sysselsätts, få dagpenning enligt nämnda lag eller särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning.
48 §
Stödets varaktighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med avvikelse från 1 mom. kan sysselsättningsstöd beviljas för högst ett år i sänder om personen har fyllt 55 år eller om personen har bristande kunskaper i svenska. Om den person som anställs med sysselsättningsstöd har nedsatt arbetsförmåga kan stödet oavsett arbetsgivare beviljas för högst två år åt gången.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
52 §
Ersättning för resekostnader och boende
En deltagare i arbetspraktik beviljas ersättning för resekostnader och boende under dagarna för arbetspraktik. Även en deltagare som inte fyllt 17 år beviljas ersättning för resekostnader och boende under dagarna för arbetspraktik.
Ersättningen är 9 euro per dag. Ersättningen utgör 18 euro per dag om färdvägen i ena riktningen mellan den arbetssökandes bostad och arbetsplatsen är minst 80 kilometer. Ersättningen kan även vara 18 euro, trots att färdvägen i ena riktningen mellan den arbetssökandes bostad och praktikplatsen är mindre än 80 kilometer, om deltagandet i arbetspraktiken orsakar den arbetssökande kostnader för boende.
Ersättning kan av särskilda skäl beviljas även för den sökandes resekostnader till och från en praktikplats utanför landskapet till skäligt belopp.
Om inte annat är föreskrivet i denna eller i annan lag ska på ersättning enligt denna paragraf tillämpas vad som bestäms i 11 kap. 2-3, 5-6, 10, 13-15 och 15a §§ samt 13 kap. 1 och 3-8 §§ i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar ut en arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 11 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och mottagaren av förmånen har rätt att få ersättning för resekostnader och boende, kan arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan särskilt beslut. Ersättningen betalas då till ett fullt belopp.
61 §
Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd
Sysselsättningsstöd kan beviljas en arbetslös arbetssökande som ämnar starta företagsverksamhet på heltid för att främja hans eller hennes egna insatser för att skaffa sig arbete och trygga försörjningen under inledningsskedet av företagsverksamheten.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
62 §
Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd
En förutsättning för att sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet ska kunna beviljas är
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6) att företagsverksamheten inte har inletts på heltid innan beslut om att stöd beviljas har fattats och
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
68 §
Avbrytande av utbetalning och återkrav av sysselsättningsstöd
Utbetalning av sysselsättningsstöd upphör och stödet ska helt eller delvis återkrävas om det har använts för andra ändamål än för dem för vilka det har beviljats, om stödtagaren har lämnat felaktiga uppgifter som haft en väsentlig inverkan på att stödet har beviljats, om stödtagaren hemlighållit omständigheter som har inverkat på beslutet om beviljande eller om stödet betalts till ett för stort belopp, om den som får stödet inte följer de villkor som ställs i beslutet om sysselsättningsstöd eller om det efter beviljandet av stödet framgår att förutsättningarna enligt 43 § 1 eller 2 mom. inte uppfylls.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
76 §
Rättelse
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rättelse av beslut får inte begäras
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) när det gäller arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens avgörande att påminna den arbetssökande om hans eller hennes skyldigheter på det sätt som avses i 30b §, att ålägga den arbetssökande skyldighet att söka arbete som avses i 5 kap. eller om beslutet gäller ett avgörande att inte erbjuda enskilda vägledning för yrkesvalet och kompetensutveckling, prövning och sakkunnighetsutlåtanden eller att inte stöda den arbetssökandes frivilliga studier.
77 §
Besvär
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Besvär över beslut får inte anföras
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) när det gäller arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens avgörande att påminna den arbetssökande om hans eller hennes skyldigheter på det sätt som avses i 30b §, att ålägga den arbetssökande skyldighet att söka arbete som avses i 5 kap. eller om beslutet gäller ett avgörande att inte erbjuda enskilda vägledning för yrkesvalet och kompetensutveckling, prövning, sakkunnighetsutlåtanden eller att inte stöda den arbetssökandes frivilliga studier.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
Bestämmelsen i 28 § 2 mom. 1 punkten i denna lag tillämpas på personer som är registrerade som arbetssökande då denna lag träder i kraft eller därefter.
Om en person är registrerad som arbetssökande före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas 28 § 2 mom. 2 punkten i denna lag när tre månader har förflutit från det att den senaste i 28 § 2 mom. avsedda intervjun med den arbetssökande hölls, i den lydelse paragrafen och momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.
Om en person är registrerad som arbetssökande före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas 28 § 2 mom. 3 punkten i denna lag när ett sådant samtal om sökande efter arbete som avses i 3 momentet har ordnats för personen och han eller hon har varit arbetslös i sex månader.
Det som föreskrivs i 28a § 3 mom. tillämpas på ordnande av samtal om sökande efter arbete och kompletterande samtal om sökande efter arbete, om den arbetssökandes sysselsättningsfrämjande utbildning, frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, arbetsprövning, arbete med sysselsättningsstöd eller rehabilitering upphör den dag denna lag träder i kraft eller senare.
Bestämmelsen i 39e § 4 mom. i denna lag tillämpas på studier som inletts den 1 augusti 2021 eller senare.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 2 mom., 2 § och 5 § landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, sådan 1 § 2 mom. lyder i landskapslagen 2015/59, 2 § 2 punkten i landskapslagen 2008/80, 2 § 3 punkten i landskapslagen 2013/78 samt 2 § 9 och 10 punkterna i landskapslagen 2015/59, som följer:
1 §
Lagens syfte och tillämpningsområde
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Även en arbetslös arbetssökande som inte är bosatt i landskapet har rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt denna lag om han eller hon uppfyller de förutsättningar som anges i 1 kap. 8a § 2 och 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa med de avvikelser som följer av denna lag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 §
Bestämmelser som inte tillämpas
Med stöd av denna lag ska följande bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte tillämpas i landskapet:
1) 1 kap. 4 § 3 mom. om bindande utlåtanden,
2) 1 kap. 5 § 10 punkten om en sysselsättningsplan, till den del det är fråga om en sektorsövergripande sysselsättningsplan,
3) 1 kap. 5 § 10a punkten om en plan som ersätter sysselsättningsplanen, till den del det är fråga om en aktiveringsplan,
4) 1 kap. 5 § 11 punkten om högsta förhöjda lönesubvention,
5) 10 kap. 6 § om kostnadsersättning,
6) 11 kap. 2 § 2 mom. om att förete de utredningar som förutsätts enligt arbets- och näringsbyråns utlåtande,
7) 11 kap. 2 § 5 mom. 4 punkten om högsta förhöjda lönesubvention,
8) 11 kap. 3 § 2 mom. och 11 kap. 4 § om arbetskraftspolitiskt utlåtande,
9) 13 kap. 10 § om register över förmånstagare,
10) 14 kap. 3 § om finansiering av den inkomstrelaterade dagpenningen och av grunddagpenningen,
11) 14 kap. 3 a § om finansiering av arbetsmarknadsstödet,
12) 14 kap. 3 b § om förskott som ska betalas för täckande av förmånerna,
13) 14 kap. 3 c § om uppbörd av kommunernas finansieringsandel och
14) 14 kap. 3 d § om övriga bestämmelser om finansieringen.
5 §
Bosättning på Åland
Om det vid tillämpningen av denna lag först ska avgöras om en person är bosatt på Åland, avgörs frågan i tillämpliga delar enligt lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (FFS 16/2019).
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
Mariehamn den 7 april 2022 | |
Ordförande |
Jörgen Pettersson |
Sekreterare |
Sten Eriksson |