Ålands lagting	FINANSMOTION nr 3/2001-2002
	Lagtingsledamot	Datum
	Roger Jansson	2001-11-19
	Till Ålands lagting

Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering på särskilda punkter

 

 

Denna motion innehåller förslag jämte motiveringar till ändringar och kompletteringar i de allmänna motiveringarna till förslaget till BUDGET för landskapet Åland år 2002. I enlighet med 26§ 1 mom. LO innehåller motionen endast de allmänna frågor som landskapsstyrelsen samlat berör under kapitlet ”Allmän motivering”.

 

     Våra förslag till lagtingsbeslut är utformade med indrag och kursiv stil.

 

Målsättningen med denna motion är att tillsammans med de anslutande finansmotioner som vi inlämnat till vissa av budgetens kapitel och moment, presentera i huvudlinjer välmotiverade ändringar i den av landskapsstyrelsen inför lagtinget föreslagna budget- och finanspolitiken.

     LS:s budgetförslag understöder i huvudsak de reformer och den politik som vi företrätt som LS-parti under en följd av år, men som mycket aktivt kritiserats av dåvarande oppositionspartier. Vi stöder sålunda huvuddelen av föreslagna satsningar med tyngdpunkten lagd på miljö, hälsa, social trygghet, utbildning, näringslivsutveckling och infrastrukturer.

     Vi bekymrar oss över förslagets bristande anpassning till inkomsterna vilket innebär att redan det första året med den nya LS-konstellationen resulterar i att i stort sett hela det under tidigare år uppbyggda överskottet nu på kort tid utraderas genom det budgeterade underskottet på 24,4 M euro (bilaga 2 i budgetförslaget). Och detta i en tid då vi ännu befinner oss i ett mycket gott konjunkturläge. Vid ett troligt sämre konjunkturläge framöver saknas sedan behövliga medel för att tillräckligt stimulera

samhällsekonomin för att igen få fart på hjulen och vända utvecklingen.

     Särskilt alarmerande och obegriplig blir bilden av landskapsstyrelsens ekonomiska skötsel när man jämför resultaten i boksluten åren 1995-2000 med de nu budgeterade underskotten (se figur nedan!). De i treårsplanen (i budgetförslagets bilaga 3) beräknade underskotten åren 2002-2004 på sammanlagt 934.000.000 mk (som motsvarar ett helt års avräkningsbelopp) visar att landskapsstyrelsen helt förlorat kontakten med realistisk budgetering.

     Landskapsstyrelsens resultat enligt bokslut 1995-2000 och budget 2001-2004. Åskådliggörs i diagrammet på följande sida.

 

 

 

 

 

 

 

Överskotten blir stora underskott.

Lagtinget uppmanar landskapsstyrelsen att omedelbart återkomma till lagtinget med förslag till hur ekonomin åren 2002-2004 kan bringas i en betydligt bättre balans än den fullständiga obalans som nu presenteras i landskapsstyrelsens föreliggande budgetförslag.     

 

Vi noterar också att landskapsstyrelsen i sitt budgetunderlag bortsett från de uppenbara risker som föreligger för utflaggning till Sverige av åländskt färjtonnage.

 

De snabbt växande allvarliga konsekvenser för landskapet som helhet och för de 16 kommunerna, som också ÅSUB i sin analys pekat på, av en sådan nu relativt trolig utflaggning, bör ge spår i den budget som lagtinget fastställer för 2002 och i budgetkalkylerna för 2003-2004.

 

EKONOMISK POLITIK

 

Landskapet och kommunerna

Vi stöder LS:s förslag om översyn av landskapsandelssystemet som nu särskilt behövs efter de genomgripande statliga åtgärderna med omläggning av samfundsskattefördelningen, mervärdesskatteredovisningen för kommunerna och möjliggörandet för enskilda och företagare till överföring av beskattning mellan förvärvsinkomstskatt och kapitalinkomstskatt. För att skapa en för kommunerna långsiktigt hållbar och stabil finansiering föreslår vi ytterligare

 

att landskapsstyrelsen tillsammans med det hittills enhälliga förslaget om övertagande av samfundsskattebehörigheten också inkluderar kapitalskattebehörigheten.

 

Därmed kan all den skatt som Ålands företag och företagare direkt genererar, stanna kvar på Åland och fördelas på ett sakenligt sätt mellan landskapet och de kommuner där den beskattningsbara företagsinkomsten produceras.

     Vi understryker också liksom LS behovet av att redan år 2002 återinföra takbelopp och maximiytor som norm för landskapsstöd till kommunernas investeringar, så att kommunala projekt återigen anpassas mera till behovet och kommunernas resurser än till frikostiga möjligheter till bidrag.

 

Sammanfattning av den ekonomiska politiken

Vi understöder LS i tolkningen av att landskapet har bristande handlingsutrymme för att stabilisera samhällsekonomin. Utan makt över skatteinstrumenten förblir självstyrelsen till denna del en halvmesyr och en starkt försvagad finanspolitisk aktör på Åland, trots att beslutsfattarna ges ansvar för resultaten.

     Vi stöder också LS:s förslag om en fortsatt hög privat konsumtionsnivå för att hålla de ekonomiska hjulen rullande genom att motsätta sig skattehöjningar och kvarhålla de  konsumtionsfrämjande skatteavdragen i kommunalbeskattningen.

     Det årliga överskottet från Ålands Penningautomatförening har under en lång följd av år legat kring 30 miljoner mark och från Posten på Åland mellan 15 och 20 miljoner mark. Med oro ser vi nu kraftigt försämrade resultat i dessa bägge verksamheter. För PAF:s del är utvecklingen särskilt alarmerande eftersom intjäningen i färjtrafiken ännu inte för år 2002 beräknas minska.

 

Lagtinget förutsätter att LS tillser att styrelserna för PAF och Posten tillförs sådan affärsmässig kompetens att de genom många år uppnådda resultatnivåerna kan återinföras i verksamheterna. Sidsteppandet av oppositionens kompetens synes nu få förödande konsekvenser för verksamheternas resultat.

 

LS föreslår att ”regional balans” skapas genom att av de så kallade ”landskapsprojekten” och ”samhällsekonomiska satsningarna” tre av dem placeras i Mariehamn och de resterande fem placeras i Finström. Övriga Åland måste ihågkommas för att en bättre regional balans skall åstadkommas. Sålunda nämns inte med ett ord Jomala kommuns anhållan om förstärkning av sitt idrottscentrum i Prästgården by.

     Tidigare landskapsstyrelser har velat sprida IKT-satsningarna runt Åland varför förslaget till IT-teknologibygget på Klinten i Mariehamn bör kompletteras med

 

att utrymmen för IKT-företagsetableringar också skapas i flera kommuner på fasta Åland och i skärgården.

 

ANLÄGGNINGSINVESTERINGAR

Landskapsprojekt

Eftersom antalet övernattningar i landskapet särskilt utanför högsäsongen (midsommar–10 augusti) fortsätter att minska, måste förutom en omläggning av landskapets marknadsföringsinsatser som vi föreslår i en skild finansmotion, de mest nödvändiga strukturinvesteringarna för besöksnäringen nu utan ytterligare dröjsmål fås till stånd.

     Tillsammans med golfturismen är konferens- och kongressturismen den per besöksdygn mest avkastande verksamheten inom besöksnäringen. Åland har fortlöpande halkat efter inom detta marknadssegment och därför är satsningen på användbara och säljande kongress- och konferenslokaler i kombination med utrymmen för kulturella framföranden den mest brådskande satsningen för att öka avkastningen utanför högsäsongen inom Ålands besöksnäring.

 

Planeringen av kongress- och kulturhuset bör slutföras före 30.6.2002 så att byggandet kan bjudas ut på entreprenad inom år 2002.

Samhällsekonomiska projekt

Uppgiften om att det samlade projektet i Godby skulle generera 100.000 nya övernattningar á 400-500 mk/besökare och dygn förefaller att vara starkt överdriven.

 

Tabellen som bedömer badhuset i Mariehamn och Idrotts- och motionscentrum i Godby har uppgjorts av den finansansvarige ledamoten som också mot varit den av kommunen betalda konsulten som framtagit projektet. Tabellen måste därför betraktas som en partsinlaga och kan inte som sådan läggas till grund för bedömningen av projekten eftersom samma konsult föredragit budgeten inför landskapsstyrelsen.

 

Lagtinget konstaterar att bedömningen av de tvenne samhällsekonomiska projekten i Mariehamn och Godby tillkommit i strid med jävsbestämmelserna i landskapslagen om Ålands Landskapsstyrelse § 16 p. 5, varför den däri gjorda bedömningen i lagtingets handläggning av frågan bortses från. Lagtinget noterar det olyckliga i att den kommunala beslutsprocessen i Finström förbigåtts när kommunens nyss gjorda prioritering på en simanläggning av landskapsstyrelsen ändrats till en kommunal ishall.

”Landskapsstyrelsens förslag”

Vi föreslår att lagtinget besluter:

 

För badhuset i Mariehamn beviljas ett bidrag om 50%, dock högst 5 miljoner euro och för det sammantagna projektet i Godby ett bidrag om högst 65%, dock högst 6,5 miljoner euro. Om endast en eller två delar av Godbyprojektet genomförs sänks bidragsandelen till högst 40% (25+15) genom att de påtalade samordningseffekterna för besöksnäringen då bortfaller.

 

UTVECKLINGEN AV SJÄLVSTYRELSEN

Självstyrelsens finansiering

I budgeten för 2001 noterade detta lagting i december år 2000 att behörigheten över samfundsskatten bör överföras till landskapet samt att diskussioner om överföring av de direkta statsskatterna, som ett viktigt finanspolitiskt och regionalpolitiskt instrument, bör inledas.

 

Lagtinget konstaterar nu med förvåning att landskapsstyrelsen meddelar att den ”avser att fortsätta diskussionerna med riksmyndigheterna om övertagande av behörighet avseende indirekta skatter”!

     Landskapsstyrelsen har sålunda sitt parlament ovetande inlett en process för att överta huvuddelen av den statliga skattebehörigheten till självstyrelsen. Att LS gjort detta utan fullmakt från lagtinget inom en skattesektor som förvaltningsmässigt, nyttomässigt och för vår exportindustri och våra importerande företags del är särskilt komplex, ökar den oro som lagtinget bör känna inför LS:s tilltag. De indirekta skatterna är den skattegrupp som bör ligga sist i prioritetsordning för övertagande på grund av de svåröverskådliga konsekvenser kan ge för handeln mellan särskilt Åland och riket, främst avseende ökad skattegränsbyråkrati.

     LS har inlett dylika förhandlingar utan att för lagtinget eller befolkningen presentera några som helst kalkyler över utfall eller skisser på hur de negativa effekter förslaget kan  få på skattegränsproblematiken skulle slå ut. Inte heller har de främst berörda, företagen, givits någon som helst möjlighet att utvärdera eller bedöma förslaget.

 

Övertagande av behörighet inom skatteområdet bör av ändamålsenlighetsskäl inledas med samfunds- och kapitalskatterna, därefter följas av punktskatter och nytillkomna skatteområden, som alla bör överföras till självstyrelsen så fort som möjligt.

 

Frågan om övertagande av de direkta statsskatterna bör föregås av noggranna utredningar de närmaste åren. Hur därefter de indirekta skatterna som sista skatteområde överförs till självstyrelsen skall föregås att särskilt noggranna utredningar på grund av övertagandets komplexitet.

 

Som en rimlig målsättning bör ställas att all statsbeskattningsbehörighet överförts till självstyrelsen före år 2015.

 

BOSTADSPOLITIKEN

 

Antalet nya hyres- och bostadsrättsbostäder som givits räntestödslån uppgick under år 2000 till 105 st och hittills under år 2001 till 74 st, mot att byggandet av sådana bostäder tidigare under 1990-talet varit närmast obefintligt. Sålunda har den genomförda ändringen av bostadsfinansieringspolitiken givit avsedd effekt.

     LS föreslår nu en återgång till en politik som inte tidigare burit frukt. Banksystemen är välfyllda med lånepengar för bostadsbyggande i alla former. För att begränsa hyresnivåerna och andra bostadskostnader är bostadslåneräntans nivå det styrmedel som är mest effektivt, tillsammans med skattelättnader av olika slag.

 

Lagtinget konstaterar att ett reellt behov för landskapet att överta bankernas funktion som bostadslångivare inte finns efter att bostadslånesystemen i landskapet reformerats under de senaste åren. Lagtinget har därför i enlighet med skild finansmotion inom den verksamheten kunnat minska budgetunderskottet med 6 miljoner euro.

 

 

 

SOCIAL- OCH MILJÖPOLITIK

ÅHS-utvecklingen

Trots att ÅHS-budgeten står för 39,4 % av budgetens konsumtionsutgifter och för en mycket stor del av kommande investeringsbehov har landskapsstyrelsen lämnat den helt okommenterad i den politiska översikten under social- och miljöavdelningen i detta kapitel.

     Den verksamhetsgenomgång för att utreda hur ÅHS:s verksamhet kan skötas inom befintlig budgetram som ÅHS:s styrelse beslutat om under hösten 2001 kommer att vara avgörande för hur den höga servicenivån inom landskapets hälso- och sjukvård skall kunna bibehållas.

 

Lagtinget understryker att ÅHS-styrelsens ansvar för att vidmakthålla den höga nivån inom primärvården och specialsjukvården erfordrar att beslutet om verksamhetsgenomgång för att göra prioriteringar inom befintlig budgetram måste följas upp och resultera i nödvändiga omprioriteringar.

 

Lagtinget förutsätter att ÅHS:s investeringsplaner utformas utgående från en kostnadseffektiv och patientcentrerad planering. Flyttningen av psykiatrin från Grelsby till ÅCS-området bör följa en småskalig lösning och befintliga byggnader i Grelsby bör få en ändamålsenlig användning efter avyttring. Nya köksutrymmen vid ÅCS bör prioriteras. Beslut om Hälsocentralbyggnaden vid Norragatan bör tas snabbt för att undvika löpande dubbelkostnader.

 

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK

 

Utbildning på grundskole-, gymnasialstadie- och  högre nivå

Ålands hantverksskola har i många år haft behov av en ny verkstadsbyggnad. Ett samarbete mellan Ålands husmodersskola eller Ålands naturbruksskola har också diskuterats.

 

Under första halvåret bör beslut tas om var skolan skall verka i framtiden, så att den nödvändiga verkstadsbyggnaden kan förverkligas.

 

Landskapsstyrelsen föreslår i budgetförslaget att Ålands yrkeshögskola skall ombildas till Ålands Högskola.

 

Frågan om Yrkeshögskolans permanentning avser lagtinget att besluta om i samband med det förslag till lagstiftning som landskapsstyrelsen aviserat i god tid före den redan förlängda försöksperioden utgår. Landskapsstyrelsen förslag om att skapa en ”Högskola på Åland” hänskjutes till behandlingen av lagförslaget.

Till- och ombyggnader för utbildningens behov

Vi är mycket tillfreds med att förslagen i landskapsstyrelsens utredning om ”Utbildning för framtiden på Åland”, en konsultrapport som också landskapsrevisorerna skarpt ifrågasatt upphandlingen av, inte genomförs utan att LS i stället nu föreslår att Lyceets utbyggnad prioriteras tillsammans med behoven inom Yrkesskolan och Vårdinstitutet.

 

Yrkesträningsundervisningens lokalbehov bör brådskande lösas i en särskild tillbyggnad vid Yrkesskolan enligt särskild finansmotion. I tillbyggnaden kan behoven för multimediautbildningen tillgodoses. Vårdinstitutets behov av tilläggsutrymmen kan bäst tillgodoses genom en flygelbyggnad på institutets tomt.

 

NÄRINGSPOLITIK

 

Vi konstaterar med tillfredsställelse att den närings- och regionalpolitik som tidigare fastlagts nu bekräftas i LS:s budgetförslag också för 2002. Utvecklingen inom nya Ålands Utvecklings Ab sägs ges nya tilläggsresurser efter ett behov som sägs vara stigande, Ålands Teknologicentrum ställs under näringsavdelningens ansvar och ett IT-center för ”IKT-, maritim- och kunskapsintensiv tjänsteproduktion” förverkligas på Klinten.

 

I skild finansmotion pekar vi på behovet av en omläggning av landskapets turismmarknadsföring.

 

Den modell för marknadsföring, produktutveckling, prisbildning och aktivitetsutveckling som nu tillämpats i över 10 år visar sig inte mera vara tillräckligt kostnadseffektiv och kan inte heller redovisa nödvändiga resultat i övernattningsstatistiken och resultatutvecklingen för branschen. Varumärket Åland har inte etablerat sig på marknaden på ett tillfredsställande sätt.Landskapsstyrelsen bör därför finna nya former som ger bättre avkastning för de satsade samhällsmedlena.

                                                                               

SJÖFARTSPOLITIK

 

I självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande från 09.10.2001 anges att LS bör ägna sjöfartens utveckling, bevarande och stärkande fortsatt mycket hög prioritet. LS uttalar samma målsättning i budgetförslaget genom att LS ”på kort sikt” avser att påverka riksmyndigheterna och ”på längre sikt” överse behörighetsfördelningen, skattefrågorna, registerfrågan och avtalsbehörigheten samt konkretisera målet att skapa ett sjöfartscentrum (BMC) för Östersjön med bas på Åland.

 

Lagtinget understryker att LS:s angivna planer för både det korta och det längre perspektivet ges den höga prioritet som också understrykts av självstyrelsepolitiska nämnden, så att landskapets mest värdefulla humankapital, sjöfartskunnandet, kan fortsätta att generera basen för landskapets ekonomiska utveckling.

 

ENERGIPOLITIK

 

Åland och dess landbaserade näringsliv och exportindustri har betydligt högre elenergikostnader än motsvarande verksamheter i Finland och Sverige. Sammantaget ligger Ålands elenergikostnad cirka 20% över omgivande regioners.

 

De två stora kostnadsposter som andra regioner inte har och  som bör minskas för att ge Åland en likställd elkostnadsbild som omgivande regioner är dels reservkraftkostnaden som kan komma att överstiga 5 p/kWh och en överstor exportavgift för överföringen från Sverige på för närvarande 2,1 p/kWh. LS bör prioritera dessa kostnadsreduceringar och tillse att lösningen för den långsiktiga reservkraftsförsörjningen kan verka i kostnadssänkande riktning.

 

En långsiktigt hållbar utveckling kräver energiproduktion via förnyelsebara och rena produktionsmetoder. Åland har idag över 5% av sitt elenergibehov täckt av egen producerad vindenergi. Denna andel bör successivt betydligt öka.

 

Landskapsstyrelsen bör inför lagtinget snarast redogöra för hur vindkraften kan byggas ut som ett hållbart komplement till importerad och egenproducerad elkraft som är baserad på förbränning av fossila bränslen och kärnkraft och vilka effekter en sådan utbyggnad får på prisbildning och investeringsbelastning på budgeterna.

 

TRAFIK OCH TRANSPORTPOLITIK

 

Lagtinget konstaterar att landskapsstyrelsen låtit upphandla ett konsultförslag till utvecklad skärgårdstrafik (Norrbelius) och att de däri ingående förslagen kunde få en ytterst positiv effekt för både skärgårdstrafiken och skärgårdens utveckling. Landskapsstyrelsen bör därför beakta förslagen och förelägga lagtinget i anledning därav föranledda förbättringar som kan lösgöra resurser för viktiga satsningar i skärgårdskommunerna. Den av lagtinget på basen av finansmotion upptagna ökade inkomsten från skärgårdstrafiken bör användas i här avsett syfte.

 

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget vid behandlingen av de allmänna motiveringarna i förslaget till budget för år 2002 beaktar det ovan anförda.             

 

 

Mariehamn den 19 november 2001
Roger Jansson	Harriet Lindeman
Dennis Jansson	Jörgen Strand