Finansmotion 48/2001-2002

Komplettering av motiveringen till kapitel 47.15 Främjande av lantbruket

För alla medvetna ålänningar är det ett känt faktum att hela Östersjön men särskilt dess kustvatten är påtagligt eutrofierade. Närsaltsbelastningen från land men också från luft och vatten är betydande. Det negativa belastningstrycket kan spåras såväl från internationella som nationella, regionala och lokala källor.

     I den åländska skärgården syns eutrofieringen klart. Belastningen totalt sett har positivt nog minskat under 1990-talet till följd av ökad medvetenhet och åtgärder men Åland kännetecknas ändå av en hög belastningsfaktor per invånare.

     I vår egen skärgård har siktdjupet minskat under det senaste decenniet. I innerskärgården har mängderna av närsalter stabiliserats men nivån är hög. I ytterskärgården och då speciellt den östra och södra delen har halterna av närsalter stigit under 1990-talet. Forskare kan genom undersökningar påvisa att vildfiskproduktionen och artsammansättningen förändras mot mer mörtfiskdominerande populationer.

     Den ökade miljömedvetenheten hos ålänningarna och inte minst insikterna inom jordbruket för minimerade diffusa utsläppsmängder ger hopp om en ekologisk hållbarare utveckling. Anpassade gödselgivor och ökad återhållsamhet inom bekämpningsområdet verkar i en positiv riktning.

     Jordbrukets roll är självklar när det gäller att minska de belastande faktorerna av kväve och fosfor i vattendragen och jordbrukarna skall ha erkänsla för redan vidtagna belastningshämmande åtgärder även om mycket ännu återstår att göra.

     I budgetförslaget för nästa år talar landskapsstyrelsen både vitt och brett om utveckling av hållbara produktionsmetoder och om ekologiskt riktig odling. Målen preciseras också men åtgärderna för att nå ett uppställt mål upplever vi tämligen ihåliga.

     Det räcker inte att vilja ge stöd till alla odlare som benämns miljövänliga och dessutom ge specialstöd till odlare som gör lite till för naturbeten och lövängar även om det i sig är behjärtansvärt. För att inom ett antal år uppnå cirka 25 procent av den odlade arealen som naturenligt odlad krävs mer. Landskapsstyrelsen måste visa sitt uppenbara intresse för att stimulera den mer arbetskrävande ekologiska odlingen, aktivt arbeta för ökad marknad, hjälpa till att forma distributionsnät och aktivt påverka konsumentledet i nyttan av att handla ekologiskt. En tankeställare för alla beslutsfattare borde ändå vara att betydande mängder ekologiskt framställda produkter som i dag saluförs har sina producenter i riket.

Med beaktande av  ovanstående förslår vi undertecknade

att lagtinget i budgeten för år 2002 under kapitlet 47.15 Främjande av lantbruket inför en klar deklaration av följande lydelse: "Senast år 2010 skall minst hälften av den på Åland odlade arealen underställas ekologiskt hållbara odlingsmetoder och senast under 2002 skall landskapsstyrelsen i meddelande till lagtinget föreslå hur detta skall förverkligas."