Finansmotion 61/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011
Typ av dokument: Finansmotion

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

FINANSMOTION nr 61/2010-2011

Lagtingsledamot

Datum

 

Roger Jansson m.fl.

2010-11-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Förändringar under den Allmänna motiveringen

 

Efter raset i klumpsummesystemet av statens skatteåterbäring till landskapet för åren 2008-2010, nedgången i skattegottgörelsen samt minskade inkomster från PAF , en sammanlagd nedgång på över 20%, har vi gång på gång begärt att de två regerande partierna liberalerna och centern måste minska landskapets kostnadsnivå genom strukturella reformer.

 

Vi har begärt att LR gör en god beräkning på vad den långsiktiga nedgången i landskapets finansiering framöver ungefär kommer att resultera i för inkomstnivå beaktande de långsiktiga sparåtgärder som staten kontinuerligt genomför. Dessa statens reformer är kännbara, men bedöms som nödvändiga. Tyvärr har inte LR presenterat någon motsvarande plan utan synes hoppas på att allt så småningom skall återgå till det gamla vad gäller statens inkomster och därmed självstyrelsens finansiering.

 

Detta tror inte vi på!

 

De förändringar vi årligen sedan år 2008 och fortlöpande pekat på är inom följande områden:

 

·    Personalförsörjningsplaneringen

·    Skärgårdstrafikens avtal och driftsform

·    Primärnäringarnas finansiering och LR:s personalstab inom sektorn

·    Gymnasialstadiet

·    Omorganiseringar inom förvaltningen med synlig ekonomisk effekt

·    Att göra alla stöd produktions- och tillväxtmaximerande

·    Samhällsreform

 

Vi har beräknat att LR kan minska sin kostnadskostym med 15-20 M€ på årsbasis.

 

LR har tillsammans med lagtinget kunnat enas om gymnasialstadiereformen, men dess ekonomiska konsekvenser har LR ännu inte redovisat.

 

LR håller på med smärre förändringar inom organisationen men några synliga strukturella besparingar är svåra att idag läsa ut.

 

Inom övriga ovannämnda områden har LR inte levererat något konkret. Vissa målsättningsskrivningar är allt som tidigare och nu aktuella budget innehåller. Detta gör oss besvikna och därmed tvivlande till både LR:s och lagtingets majoritets förmåga att genomföra en tillräckligt effektiv ekonomisk styrning av landskapet.

 

Vi föreslår att underskottet för år 2011 nedbantas från 15 M€ till 10 M€ och för år 2012 från beräknade minus 11,7 M€ till budget i balans. Huvuddelen av inbesparingarna bör koncentreras till konsumtionsutgifterna.

 

Vi föreslår ytterligare att skärgårdstrafikens långsiktiga upplägg nu skall fastslås av lagtinget så att norra och södra linjerna samordnas över Föglö. Därmed skapas ett näringspolitiskt underlag för gemensamma skärgårdsföretag att verka i skärgården (Brändö, Kumlinge, Sottunga, Kökar och Föglö) och också samhällets service blir för dessa kommuner förbättrad. Efter att detta principbeslut är taget kan ett kortrutts system förverkligas successivt. Vårdös förbindelse med fasta Åland utvecklas parallellt och integreras med fasta Åland.

 

Vi föreslår därtill att lagtinget går in för att minst en av de större skärgårdsfärjorna sätts under privat drift till hösten 2011. Därmed läggs grunden för en mera kostnadseffektiv skärgårdstrafik och rimligare avtalsnivåer för nyanställda sjömän. Tidtabellen för det fortsatta konkurrensutsättandet blir beroende av kommande avtalsförhandlingar, men lagtinget bör signalera beredskap för driftsprivatisering av två större färjor per år.

 

Med dessa bägge åtgärder för skärgårdstrafiken kan trafiken till kommunerna göras tätare och näringsutvecklingen och den allmänna servicen i skärgården ges bättre förutsättningar – mera trafik för mindre pengar!

 

Vi föreslår också att lagtinget nu principiellt går in för en samhällsreform med målsättningen att säkerställa en likartad servicenivå för alla medborgare i landskapet. Reformen skall vara genomförd senast år 2014. Behovet av reform är uppenbart, landskapets budget visar negativt resultat och kommunernas totala lånebörda de närmaste åren ökar. Dessutom hotar flera kommuners mycket ansträngda ekonomier möjligheten för dem att erbjuda sina medborgare en likartad servicenivå i förhållande till andra kommuner.

 

En intressant modell kunde vara att skapa nya kommunala strukturer åtminstone gällande socialvården, grundskolan och den tekniska sektorn. Landskapsandelssystemet kunde användas som pådrivande kraft för att uppnå förändringar som i slutändan sparar pengar för både landskapet och kommunerna samtidigt som servicenivån till medborgarna hålls på en hög och likartad nivå oberoende av bosättningsort. Samtidigt som reformen genomförs skall en tydlig uppdelning mellan uppgifterna för kommunernas och landskapets uppgifter göras. Landskapets uppgifter gäller lagstiftning och myndighetsutövning medan kommunens uppgifter gäller ansvaret för produktion av samhällsservice till medborgarna.

 

Vi föreslår slutligen att arbetet med de kommande LBU-programmet omedelbart inleds samt görs tydligt marknads- och förädlingsinriktat och koncentreras till heltidslantbrukare. Programmet bör också ge en tillräcklig balans så att pengarna inte är slut i slutet av perioden.

Med hänvisning till ovanstående föreslås att:

 

att finansutskottet i sin allmänna motivering till föreliggande årsbudget för 2011 beaktar de här framförda synpunkterna.

 

 

Mariehamn den 10 november 2010

 

 

Roger Jansson

Jörgen Strand

 

 

Johan Ehn