Utskottet föreslår att budgeten godkänns med de av utskottet föreslagna ändringarna. Ett anslag om 40.000 euro föreslås upptas för att utges till kommunerna som bidrag till stöd för cancersjuka. Finansmotionerna nr 1-8/2002-2003 och 10-79/2002-2003 föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Utskottet konstaterar att landskapsstyrelsens budgetförslag har byggts upp som en politisk helhet utifrån den rådande ekonomiska situationen. Den övergripande målsättningen har under budgetarbetet varit att åstadkomma en allmän åtstramning inom de befintliga verksamheterna. Vissa kärnområden såsom hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen har prioriterats, även om inte heller dessa områden förblir opåverkade av inbesparingsåtgärderna.

Eftersom finansmotion nr. 1 är uppbyggd utifrån ett annat politiskt perspektiv föreslår utskottet att motionen förkastas.

Utskottet föreslår en förändring av budgetbehandlingen så att lagtinget under våren har att behandla riktlinjer för kommande års budget.

Ekonomisk politik

Utskottet omfattar landskapsstyrelsens beskrivning av det ekonomiska läget och motiveringarna under Ekonomisk politik i den allmänna motiveringen.

Utskottet ser mycket allvarligt på den ekonomiska utvecklingen. Åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen i den offentliga sektorn är nödvändiga. Speciellt allvarliga är de stigande drifts- och investeringskostnaderna. Utskottet vill särskilt understryka landskapets ansvar för inbesparingar genom neddragningar i de egna driftskostnaderna.

Landskapet och kommunerna

Utskottet noterar att landskapsstyrelsen liksom tidigare år har haft överläggningar med Ålands kommunförbund om landskapsandelssystemet och övriga ekonomiska relationer inför budgetåret 2003. I överläggningarna diskuterades även en överföring av betalningsansvaret för pensionspremier för grundskollärare. I det inledande skedet var utgångspunkten att överföringen skulle verkställas från och med 1 januari 2003. Landskapsstyrelsen föreslår i framställningen att betalningsansvaret överförs den 1 juli 2003.

Utskottet konstaterar att överföringen kräver ändrad lagstiftning. Utskottet bedömer att ifrågavarande lagstiftning inte kan träda i kraft den 1 juli 2003. Utskottet föreslår därför att kommunernas övertagande av pensionsansvaret skall träda i kraft den 1 oktober 2003. När lagen har trätt i kraft får landskapsstyrelsen återkomma med justeringar i en tilläggsbudget.

Landskapsstyrelsen skall enligt utskottet under våren tillsammans med kommunerna ta fram ett nytt förslag till ändring i landskapsandelarna för 2004 och framåt, som beaktar effekterna av det ändrade betalningsansvaret.

Landskapsandelarna och budgeten för hälso- och sjukvården är de tyngsta posterna i landskapets budget. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och med hänvisning till social- och miljöutskottets utlåtande till finansutskottet om den preliminära planen för hälso- och sjukvården 2003 skall landskapsstyrelsen enligt utskottet inkomma till lagtinget med dels ett förslag till reviderat landskapsandelssystem och dels de ekonomiska ramarna för ÅHS.

Sammanfattning av den ekonomiska politiken

Utskottet anser att landskapsstyrelsen bör införa en behovsprövning i samband med att ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande upphör. Samtidigt bör landskapsstyrelsen pröva om det i samband med nyanställning är ändamålsenligt att ombilda en tjänst till arbetsavtalsförhållande. Enligt utskottet är detta en praxis som bör införas och tillämpas kontinuerligt. I övrigt omfattar utskottet de personalpolitiska åtgärderna i framställningen.

Utskottet omfattar även landskapsstyrelsens planer på att till lagtinget överlämna en framställning med förslag till lag om permittering av tjänstemän. Permitteringar är att föredra framom uppsägningar och indragning av tjänster när arbetsuppgifterna minskar inom något verksamhetsområde. Utskottet vill framhålla att noggrant övervägande bör föregå eventuella permitteringar.

Utvecklingen av självstyrelsen

Beskattningen

Utskottet är oroat över kommunernas ekonomiska utveckling. Under de senaste åren har riksdagen fattat flera beslut som har inverkat negativt på kommunernas inkomster från framförallt samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten har minskat kraftigt från 44,8 procent år 1997 till 24,09 procent detta år. Förslag har dessutom framförts som skulle minska andelen till 19, 75 procent under nästa år.

Utskottet konstaterar att ett antal utredningar har genomförts i riket som bland annat berör samfundsbeskattningen. Utskottet vill understryka att förändringar i skattesystemet kan få stora effekter på kommunernas ekonomi. Det har inför utskottet påpekats att den nuvarande modellen för samfundsskatten inte är en bra lösning ur kommunernas synvinkel, eftersom det ekonomiska utfallet inte är tillräckligt förutsägbart och stabilt. Den ekonomiska stabiliteten för kommunerna bör därför enligt vad utskottet erfarit ökas framöver.

Eftersom de åländska kommunernas situation skiljer sig från förhållandena för kommunerna i riket vill utskottet framhålla vikten av att landskapsstyrelsen lyfter fram de åländska kommunernas ställning när ändringar i beskattningen blir aktuella. Det är enligt utskottet viktigt att särskild uppmärksamhet ägnas de åländska kommunerna så att hänsyn även kan tas till dessas situation.

Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat omfatta landskapsstyrelsens motiveringar under detta avsnitt. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ersättaren Per-Erik Eriksson.

Sjöfartspolitiken

Utskottet vill understryka att välfärden i landskapet är tätt förknippad med utvecklingen inom den åländska sjöfartsnäringen. Trots senare års ansträngningar att stimulera en diversifiering av näringslivet har sjöfartsnäringen fortsättningsvis en mycket stor betydelse för den åländska ekonomin som helhet.

Hittills har landskapsstyrelsens försök att påverka riksmyndigheternas sjöfartspolitik inte lett fram till de åtgärder som önskats. I riket pågår dock ett intensivt utredningsarbete som kan få betydelse för sjöfartspolitiken framöver. En utredning som bl.a. skall redogöra för sjöfartens roll i den finländska nationalekonomin skall presenteras i december. Vid sidan av denna utredning pågår ett annat utredningsarbete som syftar till att kartlägga hela det finländska sjöfartsklustret. Den senare utredningen beräknas bli klar i april 2003. Utskottet utgår från att de nämnda utredningarna kommer att påverka den kommande regeringens ställningstagande angående sjöfartspolitiken i det nya regeringsprogrammet.

Utskottet har dessutom erfarit att nuvarande regering beslutat tillsätta en ny arbetsgrupp för att utforma och bearbeta förslag till grund för den kommande sjöfartspolitiken, framför allt med tanke på att ett nytt regeringsprogram skall antas i vår. Landskapsstyrelsen kommer att vara representerad i arbetsgruppen.

Utskottet omfattar i övrigt landskapsstyrelsens motiveringar under detta avsnitt.

Investeringar

Beträffande kongress- och kulturhuset konstaterar utskottet att finansutskottets synpunkter som tidigare framförts i samband med budgetframställningar inte har uppfyllts. Fortfarande har ingen tidsplan presenterats för projektet. Utskottet har i samband med beredningen av denna framställning erfarit att planeringsarbetet fortsättningsvis pågår. Från landskapsstyrelsens sida uppges att tidpunkten för förverkligandet är avhängigt av det ekonomiska läget och byggkonjunkturen. Landskapsstyrelsen anser att ett gemensamt driftsbolag bör bildas med landskapsstyrelsen och staden som huvudsakliga ägare. Utskottet har erfarit att förberedelser pågår för att bilda ett driftsbolag. Enligt utskottet är det viktigt att planeringsprocessen fortsätter.

Samhällsekonomiska projekt

Mot bakgrund av byggkonjunkturen avser landskapsstyrelsen att på nytt föra diskussioner med Finströms kommun och driftsbolaget för idrotts- och motionscentret i Godby om tidpunkten och ordningsföljden för förverkligandet av de olika delprojekten före slutligt ställningstagande tas om bidrag. Utskottet anser att landskapsstyrelsen i samband med dessa underhandlingar med kommunen och driftsbolaget särskilt bör fästa uppmärksamhet vid drifts- och intäktskalkylerna och att de ansvarsförbindelser som förutsatts för driften är tillräckliga.

Bostadspolitiken

Enligt utskottet är den nuvarande bostadspolitiken framgångsrik. Bostadsbyggandet har under senaste år ökat i omfattning, särskilt ute i kommunerna.

Utskottet är av uppfattningen att enhetslånen stimulerar bostadsproduktionen. Landskapsstyrelsen bör därför ha viss beredskap att reservera mer pengar för enhetslån i en tilläggsbudget.

Utskottet har noterat att en betydande andel hyreslägenheter har omvandlats till aktielägenheter under senare tid. Sådana ombildningar har även berört hyreshus som byggts med landskapslån. För dessa hus finns begränsningar som gäller användning och överlåtelse. Under perioden 2000-2001 omvandlades landskapsbelånade hyreslägenheter i åtta fastighetsbolag omfattande 303 lägenheter. Utskottet konstaterar att möjligheten att friköpa sig från begränsningar för hyresfastigheter som byggts med landskapslån upphör den 31 december 2003. Efter detta datum är låntagarna bundna av begränsningarna under resterande lånetid, dvs. 27 respektive 44 år efter lånets beviljande, beroende på den avtalade lånetiden.

Social- och hälsovårdspolitik

Utskottet har under beredningen inhämtat information från olika instanser om drogproblemen i landskapet. Droganvändningen har av uppgifterna att döma ökat, särskilt bland ungdomar. Det är enligt utskottet allvarligt att resurserna för att hantera dessa frågor är så knappa att de inte räcker till för på ett framgångsrikt sätt arbeta förebyggande. Utskottet har erfarit att fler ungdomar än tidigare har en mer tolerant inställning till drogmissbruk. I vissa grupper har missbruket spridit sig till yngre ålderskategorier.

Utskottet har erfarit att åtgärder är nödvändiga för att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter som arbetar för att stävja drogmissbruket och förhindra brott som är relaterade till droghanteringen. En viss frivillig samverkan finns mellan en del av myndigheterna, men utskottet har fått intrycket av att bristen på fasta strukturer, regelmässighet och krav på samverkan leder till ineffektivitet.

När det gäller omhändertagandet av unga missbrukare är resurserna alltför splittrade för att kunna utnyttjas effektivt, vilket har lett till bristande kontinuitet i åtgärderna.

Kommunerna har tecknat avtal med Mariehamns stad för att handlägga missbrukarfrågor. Trots detta varierar förutsättningarna att snabbt kunna erbjuda åtgärder såsom vård, terapi och stöd, beroende på i vilken kommun missbrukaren hör hemma. Utskottet anser att landskapsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att samordna befintliga resurser så att de här frågorna kan hanteras på ett bättre och mer effektivt sätt. Landskapsstyrelsen bör därför omgående vidta nödvändiga åtgärder för att strukturera samordningen av resurser och insatser på detta område, vilket enligt utskottet även innefattar lagstiftningsåtgärder.

Utskottet omfattar i övrigt landskapsstyrelsens motiveringar under detta avsnitt.

Under detta avsnitt i budgeten har ltl Barbro Sundback lämnat en finansmotion nr 4 i vilken en ändring av motiveringen föreslås. Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat föreslå att motionen förkastas. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg och ersättaren Per-Erik Eriksson.

Miljö- och miljömedicinsk politik

Utskottet har beslutat omfatta landskapsstyrelsens motiveringar under detta avsnitt.

Efter omröstning (3-2) har utskottet beslutat omfatta landskapsstyrelsens skrivningar om en avloppsplan för fasta Åland. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg och ersättaren Per-Erik Eriksson.

Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat omfatta landskapsstyrelsens skrivningar om avfallshanteringen. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg och ersättaren Per-Erik Eriksson.

Detaljmotivering

INKOMSTER

33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
33.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET
33.05.60	Inkomster av radio- och TV-verksamhet
	I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 7 föreslås en ändring i momentets motivering. Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat föreslå att motionen förkastas. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ledamoten Jan-Erik Mattsson.
33.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
33.40.01	Verksamhetens inkomster
	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 20 föreslås en höjning av anslaget med 1.000.000 euro. Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat föreslå att motionen förkastas. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ledamoten Jan-Erik Mattsson.
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIERINGSINKOMSTER
39.01.	FINANSIELLA INKOMSTER
39.01.25	Inkomst av aktieförsäljning
	I ltl Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 23 föreslås att ett nytt moment införs för inkomst av aktieförsäljning under vilket 12.360.000 euro upptas. I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 11 föreslås att ett nytt moment införs för inkomst av aktieförsäljning under vilket 10.000.000 euro upptas. Utskottet föreslår att motionerna förkastas.
39.30	UPPTAGNA LÅN
39.30.90	Finansieringslån
	Med hänvisning till utskottets förslag att införa ett anslag om 40.000 euro under moment 45.30.51 Stödjande av cancersjuka föreslår utskottet att detta moment höjs med 40.000 euro för att balansera ändringen.

U T G I F T E R

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET
	Utskottet har erfarit att Sveriges Televisions ledning har begärt en omorientering av den digitala televisionspolitiken. Sveriges riksdag kommer att ta ställning till denna fråga under våren. Om Sveriges Televisions lednings förslag vinner gehör så kommer hela digitalsituationen i Sverige att förändras så att en allmän "folkstandard" för mottagning av public service-kanalerna skapas. Befolkningen får möjlighet att inom licensavgiften erhålla en digitalbox för public service-kanalerna. Mot denna bakgrund bör utvecklingen i vår omvärld kartläggas så att eventuella konsekvenser för Ålands radio och TV är kända före de planerade åtgärderna och investeringarna under detta kapitel förverkligas. Enligt utskottet är det angeläget att investeringarna står i samklang med utvecklingen i vår omvärld. I ltl Barbro Sundbacks finansmotion nr 3 föreslås en ändring av motiveringen under kapitlet. Utskottet föreslår att motionen förkastas.
43.05.61.	Understöd för investeringar i radio- och tv-anläggningar (R)

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 25 föreslås att anslaget under momentet sänks med 482.000 euro. Enligt vad utskottet har erfarit är den lösning som presenteras i motionen inte tekniskt bra ur användarnas synvinkel. Den bekvämaste lösningen för tv-tittarna är att sända via etern. Hos mottagaren behövs en digitalbox som är lätt att installera och förflytta. Utskottet föreslår med hänvisning till denna motivering att motionen förkastas.

43.20.	PLANLÄGGNINGS- OCH BYGGNADSVÄSENDET
43.20.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 26 föreslås att anslaget under momentet ökas med 50.000 euro för framtagandet av svenskspråkiga byggbestämmelser, förverkligandet av ett kompetensutvecklingsprogram för byggbranschen samt för implementering av den nya byggnadslagen. Motionen tar upp en angelägen fråga. Utskottet vill understryka vikten av att byggbestämmelserna skall finnas på svenska. Landskapsstyrelsen bör söka en lösning för detta och vidta nödvändiga åtgärder så att bestämmelser och information finns att erhålla på svenska. Utskottet föreslår att motionen förkastas.

43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION
43.25.83.	Bostadslån (R)

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 27 föreslås att anslaget under momentet sänks med 5.000.000 euro.
	I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 56 föreslås att anslaget under momentet minskas med 4.000.000 euro. Utskottet föreslår att motionerna förkastas med hänvisning till utskottets synpunkter under allmänna motiveringen samt landskapsstyrelsens motiveringar i budgeten.

43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI
43.27.40.	Understöd för befrämjande av förnybar energi (R)

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 28 föreslås att anslaget under momentet höjs med 400.000 euro till 500.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringen under momentet i budgeten.

43.30.	BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET

	Landskapsstyrelsen tillsatte under år 2002 en kommitté som skall utarbeta ett förslag till ny lag och förordning om brand- och räddningsväsendet. Utskottet vill understryka vikten av att kommittén i samband med detta arbete även överväger frågan om en sammanslagning av delegationerna för brand- och räddningsväsendet och oljebekämpningsförvaltningen. Utskottet hänvisar till finansutskottets betänkande om landskapsrevisorernas berättelse för 2001.

43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING

	I ltl Barbro Sundbacks finansmotion nr 71 föreslås ändringar i motiveringen under kapitlet. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringarna i budgeten.

43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET

	När det gäller polisens arbete med drogproblem i landskapet har utskottet erfarit att situationen fortsättningsvis är problematisk. Vid polisen finns obesatta tjänster och för närvarande finns endast två poliser, en heltids- och en deltidsanställd polis, som löpande arbetar med de här frågorna. Situationen är på sikt ohållbar. Utskottet anser att befintliga resurser bör utnyttjas så att drogrelaterade brott kan utredas i snabbare takt. Eftersom resurserna är alltför knappa finns det inte något utrymme för förebyggande arbete. Enligt utskottet bör målsättningen vara att besätta de lediga tjänsterna. Arbetssituationen och organisationen bör samtidigt ses över för att lösa problem och konflikter. För vidare motivering angående åtgärder för att hantera frågor som rör drogproblem hänvisas till den allmänna motiveringen under Social- och hälsovårdspolitik.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA

	I budgeten för 2001 infördes en möjlighet för landskapsstyrelsen att bevilja stöd för strukturella och organisatoriska åtgärder för att främja en gemensam skötsel av kommunala uppgifter i syfte att åstadkomma inbesparingar. Utskottet vill i detta sammanhang lyfta fram att en av Ålands kommunförbunds målsättningar, som antogs i samband med budgetbehandlingen för 2003, är att främja samarbetet mellan kommunerna så att ekonomiska fördelar uppnås. Utskottet vill uttrycka sitt stöd för denna målsättning.
44.05.32	Kompensation för utebliven kapitalinkomstskatt till kommunerna (F)
	Utskottet har genom omröstning (3-2) beslutat omfatta det föreslagna anslaget under momentet. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ersättaren Per-Erik Eriksson.

44.05.35	Kompensation för sänkning av samfundsskatt till kommunerna (F)
	Utskottet har genom omröstning (3-2) beslutat omfatta det föreslagna anslaget under momentet. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ersättaren Per-Erik Eriksson.

44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR
44.10.32.	Bidrag för samhällsekonomiska projekt (R)

	Utskottet hänvisar till betänkandets motiveringar under rubriken Samhällsekonomiska projekt i den allmänna motiveringen.
	I vtm Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 30 föreslås en ändring i motiveringen under momentet.
	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 62 föreslås att anslaget under momentet höjs med 50.000 euro och att ett tillägg fogas till motiveringen under momentet angående en utredning om ett tekniskt allaktivitetsområde. Utskottet konstaterar att anslag för en utredning om ett allaktivitetsområde tidigare har beviljats. Inga åtgärder vidtogs dock för att förverkliga ett tekniskt allaktivitetsområde. Utskottet föreslår att finansmotionerna nr 30 och 62 förkastas.

44.10.74.	Landskapsprojekt (R)
	I ltl Barbro Sundbacks finansmotion nr 2 föreslås att ett delanslag om 400.000 euro upptas under momentet för förverkligandet av KK-huset samt att motiveringen under momentet ändras. Utskottet har beslutat att förkasta motionen med hänvisning till motiveringen under rubriken Investeringar i den allmänna motiveringen.

44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL
44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel

	I vtm Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 31 föreslås att anslaget om 1.149.000 euro under momentet stryks. Utskottet har erfarit att projektgruppen för Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland har begärt in anbud för byggprojektet. Det slutliga investeringsbeslutet tas när anbuden inkommit och det står klart vad projektet kostar att genomföra. Projektet innefattar bostäder, daghem, korttidshem för utvecklingsstörda, centrum för föreläsningar, mötestorg, terapibassäng, behandlingsrum och motionssal m.m. Intresseanmälningar har redan tagits emot till lägenheterna som delvis kommer att säljas medan resterande skall hyras ut. Utskottet föreslår att motionen förkastas.

45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

	I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 63 föreslås att barnomsorgslagen revideras så att möjligheten att få tiden för moderskaps- och föräldraledighet pensionsberättigad klargörs. Utskottet konstaterar att moderskaps- och föräldraledigheten redan är pensionsgrundande, såväl inom den offentliga som den privata sektorn. För att ledigheten skall vara pensionsgrundande krävs dock att den anställde fortsätter anställningsförhållandet efter den lagstadgade ledigheten. Utskottet vill samtidigt påpeka att landskapet endast har lagstiftningsbehörighet angående arbetspensioner för landskapets anställda och grundskollärare. I övrigt hör denna fråga till rikets lagstiftningsbehörighet. Med denna motivering föreslår utskottet att motionen förkastas. I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 64 föreslås en komplettering av motiveringen till kapitlet enligt vilket landskapsstyrelsen under 2003 skall ta initiativ till samordnandet av barnhabiliteringen. Uppgiften att samordna barnhabiliteringsfrågorna åligger barnavdelningen vid Ålands hälso- och sjukvård. Dessutom finns en barnhabiliteringskommitté. Utskottet har erfarit att det är ca 100 familjer som på olika sätt deltar i barnhabilitering. Utskottet föreslår med denna motivering att motionen förkastas.

45.10.	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER
	Utskottet välkomnar den utredning som missbrukarsamarbetsgruppen har haft till uppdrag att utarbeta och som torde presenteras inom kort. Utskottet ställer stora förhoppningar till att utredningen kan ligga till grund för en rad nödvändiga åtgärder inom arbetet med missbrukarfrågor på Åland. För vidare motivering hänvisar utskottet till den allmänna motiveringen.

45.10.50	Bostadsbidrag (F)
	I ltl Anne-Helena Sjöbloms finansmotion nr 17 föreslås att anslaget under momentet höjs med 23.000 euro och att lagtinget beslutar att bostadsbidraget ändras i enlighet med motionens motivering.
	Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till utskottets motiveringar under detta moment i betänkandet om budgeten för år 2001.

45.10.60

Ålands antidrogfond

I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 32 föreslås ett nytt moment med ett anslag om 23.000 euro för bildandet av en fond vars avkastning drogförebyggande arbete skall finansieras.

Utskottet finner syftet med motionen angeläget men anser att detta arbete skall bedrivas och finansieras inom de befintliga budgetmomenten. Utskottet föreslår därför att motionen skall förkastas. För utskottets synpunkter på antidrogarbetet på Åland hänvisas till betänkandets allmänna motivering under social- och hälsovårdspolitik.

45.15.

AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER

45.15.31

Landskapsandel till kommunerna och privata samfund för anläggningskostnader för sociala tjänster (R)

I ltl Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 33 föreslås att anslaget under momentet sänks med 500.000 euro.

Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsen har inlett arbetet med att se över reglerna för anläggningar som finansieras med stöd från detta moment i avsikt att utarbeta nya principer. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att de gällande reglerna ses över för att möjliggöra ett mer kostnadseffektivt byggande av ifrågavarande anläggningar. Eftersom det föreslagna anslaget är dimensionerat i enlighet med redan planerade projekt och gällande normer anser utskottet att anslaget inte kan sänkas. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

45.30.

ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

45.30.51

Stödjande av cancersjuka

I ltl Anne-Helena Sjöbloms finansmotion nr 9 föreslås att ett anslag om 40.000 euro upptas under momentet att utges till kommunerna som bidrag för stöd till cancersjuka utöver vad sjukförsäkringen ersätter.

Utskottet har i tidigare betänkanden till budgetframställningar understrukit att det inte är acceptabelt att det föreligger skillnader i stöden till cancerpatienter, kroniskt sjuka och andra långtidssjuka patienter beroende på hemkommun och den sjukdom som patienten drabbats av. Trots att anslaget för cancersjuka kan uppfattas som orättvist är det enligt utskottet svårt att motivera att stödet nu tas bort. Utskottet har erfarit att det pågår en utredning om de här frågorna. Utskottet föreslår att motionen godkänns och att ett anslag om 40.000 euro förs in under momentet.

45.35.

ÖVRIG VETERINÄRVÅRD

I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr 10 föreslås ett tillägg till kapitlets motivering enligt vilken landskapsstyrelsen under året skall undersöka förutsättningarna för ett eget hästregister på Åland.

Enligt utskottet har intresset för rid- och travsport vuxit under de senaste åren på Åland. Detta har lett till att antalet hästar ökar. Registreringen av hästarna är synnerligen viktigt för livsmedelssäkerheten men även för dem som idkar någon form av hästsport. Registreringen av hästar sköts i Finland av Hippos r.f. De uppgifter som föreningen genom lagstiftning sköter utgör en form av myndighetsutövning. Det är därför enligt utskottet berättigat att ställa krav på svenskspråkig service. Utskottet har erfarit att den svenskspråkiga servicen ibland har varit bristfällig. Blanketter som sänts till personer som vill registrera sina hästar har bl.a. varit finskspråkiga.

Landskapsstyrelsen bör enligt utskottet ägna denna fråga större uppmärksamhet och vid behov ta upp språkfrågor och eventuella andra problem med berörda instanser. Som övervakande myndighet i veterinärvårdsfrågor har landskapsstyrelsen ett ansvar för att registreringen av hästar fungerar smidigt i landskapet. Om landskapsstyrelsen trots påstötar ändå finner att registreringen inte fungerar tillfredsställande anser utskottet att landskapsstyrelsen bör överväga åtgärder för att möjliggöra ett åländskt hästregister.

I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr 51 föreslås ett tillägg till kapitlets motivering enligt vilken hänsyn bör tas till behovet av resurser för handläggningen av djurskyddsärenden i samband med utredningen av samordningen av miljöhälsovårdens arbetsuppgifter.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att djurskyddsfrågorna bör tilldelas mer resurser inom förvaltningen. Utskottet har erfarit att det torde finnas utrymme för att rationalisera miljöhälsovårdsuppgifterna så att resurser frigörs för detta ändamål. Enligt landskapsstyrelsens motivering till kapitlet skall en utredning om arbetsuppgifterna inom miljöhälsovården slutföras inom år 2003. Utskottet förutsätter att denna utredning leder till att arbetsuppgifterna organiseras på ett mer ändamålsenligt sätt så att större uppmärksamhet kan ägnas åt djurskyddsfrågorna. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna nr 10 och 51 förkastas.

45.54.

VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD

45.54.60

Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder

I ltl Bert Häggblom m.fl. finansmotion nr 36 föreslås att anslaget under momentet höjs med 500.000.

Utskottet har erfarit att outnyttjade anslag från tidigare år tillsammans med de anslag som föreslås i föreliggande budget kommer att kunna användas för att förverkliga det projekt som åsyftas i motionen. Vid behov kan landskapsstyrelsen enligt utskottet återkomma till denna fråga i en tilläggsbudget. I övrigt hänvisas till de i budgeten ingående motiveringarna. Utskottet föreslår efter omröstning (3-2) att motionen förkastas. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ledamoten Jan-Erik Mattsson.

45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
	Utskottet har inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet om den preliminära planen för hälso- och sjukvården 2003. Utlåtandet bifogas detta betänkande. Utskottet omfattar i stort social- och miljöutskottets synpunkter i utlåtandet, men vill i detta sammanhang tillfoga ytterligare några synpunkter angående Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Finansutskottet tvingas konstatera att det som anförs i utlåtandet om ÅHS:s ekonomi och bokslut för 2002 redan har visat sig vara alltför optimistiskt med tanke på den tilläggsbudget som överlämnats till lagtinget under beredningen av denna budgetframställning. Utskottet kommer att återkomma till denna fråga i samband med behandlingen av den andra tilläggsbudgeten för 2002. Vidare vill utskottet ytterligare understryka vikten av att patienternas rätt till vård på svenska skall garanteras. ÅHS har enligt framställningen deltagit i missbrukarvårdssamarbetsgruppen som torde presentera sin utredning nu under december. Utskottet förutsätter att ÅHS aktivt deltar i åtgärder för att effektivera och förbättra omhändertagandet av drogmissbrukare i landskapet. När det gäller samordningen mellan resurser och insatser hänvisas till betänkandets motiveringar i den allmänna motiveringen under Social- och hälsovårdspolitik. I övrigt hänvisas till finansutskottets synpunkter om ÅHS i betänkandet om landskapsrevisorernas berättelse för år 2001. I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr 77 föreslås en ändring av motiveringen till kapitlet. Utskottet föreslår att motionen förkastas eftersom utskottet redan beaktat motionens sakinnehåll i sin motivering till kapitel 45.70.

46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, i samband med behandlingen av den ordinarie budgeten, efterlyst en plan som tar ställning till vilka utbildningslinjer som skall upprätthållas i landskapets regi. Utskottet ställer nu krav på ett slutligt ställningstagande i budgeten för 2004 angående vilka utbildningar som skall finnas kvar och vilka som skall avvecklas. Med tanke på budgetläget är det inte försvarbart att upprätthålla utbildningslinjer som under flera år fått skära ner sin verksamhet så att de fysiska och personella resurserna inte längre utgör tillräckliga förutsättningar för att erbjuda en kvalitativt god utbildning. I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr. 50 föreslås en ändring i kapitlets motivering. Utskottet har erfarit att lärarutbildningen i de nordiska länderna i stort sett är likvärdig. När det gäller lönenivåerna vid grundskolorna har landskapsstyrelsen inget direkt inflytande. Lönerna fastställs i kollektivavtalsförhandlingar mellan fackliga företrädare och arbetsgivarna, som företräds av den av Ålands kommunförbund tillsatta avtalsdelegationen, i vilken landskapsstyrelsen inte är representerad. De åländska avtalen har i stort sett följt motsvarande avtal i riket. När det gäller lärare som undervisar på gymnasialnivå konstaterar utskottet att det också här är en avtalsfråga. Om avtalen innebär merutgifter för landskapet underställs avtalen dessutom finansutskottet som på lagtingets vägnar slutligt godkänner avtalen. Genom nordiska överenskommelser ger de nordiska ländernas lärarutbildningar behörighet för lärartjänster i alla nordiska länder, om utbildningen är minst treårig. Ländernas utbildningar varierar dock i fråga om antal studieveckor. Den svenska utbildningen för grundskollärare är t.ex. 140 studieveckor medan motsvarande utbildning i Finland är 160 studieveckor. Kvalitativt sett torde den svenska och finländska utbildningen vara helt jämbördig. Utbildningens längd har ändå inverkat på lönesättningen i kollektivavtalen, trots att nordisk behörighet uppfyllts redan med den kortare utbildningstiden. Detta har medfört att lärare med svensk examen har erhållit lägre lön i landskapets skolor. Utskottet har erfarit att den svenska lärarutbildningen sannolikt kommer att förlängas till 160 studieveckor. Löneskillnaderna kommer därför att försvinna på sikt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen förkastas.
46.01.74	Fastighetsplanering (R)
	Med hänvisning till utskottets motivering under kapitlet konstaterar utskottet att besluten i de öppna fastighetsfrågorna bör följa det ställningstagande som utskottet efterlyser i budgeten för 2004.
46.05.	FRITT BILDNINGSARBETE OCH HANTVERKSUTBILDNING
	I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr. 52 föreslås en ändring av kapitlets motiveringar så att landskapsstyrelsen skall besluta om en flyttning av Ålands hantverksskola till Ålands husmodersskola och inleda en planering av verkstadsutrymmen där. Utskottet föreslår med hänvisning till motiveringen under kapitlet att motionen förkastas.

46.09.			ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET
46.09.30			Kommunal ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet
			I ltl Barbro Sundbacks finansmotion nr. 6 föreslås att anslaget under momentet höjs utgående från att basbeloppet för kommunal kulturverksamhet justeras till 12,08 euro. Utskottet konstaterar att en kartläggning av hur dessa medel används i kommunerna bör ligga till grund för en sådan ändring som motionären föreslår. Enligt utskottet stöds de olika verksamheterna även med andra bidrag. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen avslås.
46.09.56			Understöd för Ålands brandkårsmuseum
			I ltl Anne-Helena Sjöbloms finansmotion nr. 16 föreslås att anslaget under momentet sänks med 6.000 euro. Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat föreslå att motionen förkastas. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, viceordföranden Lars Holmberg och ledamoten Jan-Erik Mattsson.
46.11.			PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR UNGDOMSARBETE OCH IDROTT
46.11.53			Understöd för idrottsorganisationers verksamhet
			I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr. 55 föreslås att anslaget under momentet höjs med 20.000 euro, vilka reserveras för projektet "Åländsk idrott visar vägen". Med hänvisning till landskapsstyrelsens motivering till momentet föreslår utskottet att motionen förkastas.
46.15.			GRUNDSKOLEVÄSENDET
46.15.33			Pensionspremier för grundskollärare (F)
			Utskottet hänvisar till den allmänna motiveringen under rubriken Landskapet och kommunerna. I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr. 38 föreslås att anslaget höjs med 1.070.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till den allmänna motiveringen.
46.19.			VUXENUTBILDNING
46.19.04			Läroavtalsutbildning (VR)
			I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr. 39 föreslås att anslaget under momentet höjs med 100.000 euro. Utskottet har erfarit att antalet läroavtal har ökat kraftigt under de senaste åren. Hittills har 170 lärlingar genomgått utbildningen. Utbildningsformen har varit framgångsrik. Mot bakgrund av rådande budgetläge och de resurser som krävs för att sköta de löpande avtalen och att hitta nya läroavtalsplatser är det inte enligt utskottet ändamålsenligt att i detta skede utöka platserna. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.
46.35.			ÅLANDS LYCEUM
46.35.20			Verksamhetens utgifter (VR)
			I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr. 12 föreslås att anslaget under momentet höjs med 35.000 euro för en idrottsinriktad gymnasieutbildning. Utskottet anser att en idrottsinriktad gymnasieutbildning på sikt borde inrättas i landskapet. Utbildningen skulle medföra positiva effekter såväl för skolan som för eleverna och deras familjer. Erfarenheterna från idrottsgymnasier är goda. Idrottsaktiva elever blir ofta goda förebilder både i skolan och i sin idrottsförening. Om utbildningen genomförs stimuleras fler att genomgå denna form av utbildning eftersom alternativet är att söka in till ett idrottsgymnasium utanför Åland. Utskottet har erfarit att Ålands lyceums budgetramar inte möjliggör att utbildningen startar på försök som tidigare varit avsett. Utskottet föreslår därför att motionen avslås. För vidare motivering hänvisas till motiveringen under 46.01.
46.44.			ÅLANDS NATURBRUKSSKOLA
			I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr. 67 föreslås en ändring i kapitlets motivering. I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr. 76 föreslås en ändring i kapitlets motivering. Med hänvisning till motiveringen under kapitel 46.01 bör inte den föreslagna utredningen om möjligheterna att inrätta en naturvetenskapligt inriktad studieförberedande utbildning med yrkesprofil genomföras. Utskottet ställer sig skeptiskt till behovet av en ny naturvetenskapligt inriktad utbildning, eftersom sådan utbildning redan erbjuds vid andra skolor i landskapet. Däremot finns det utrymme för att utveckla andra typer av praktisk utbildning och kursverksamhet vid skolan. Enligt utskottet finns det bl.a. behov av kurser för att stöda utvecklingen av glesbygdsnäringar. Med hänvisning till utskottets motiveringar under detta kapitel samt under kapitel 46.01 föreslås att motionerna förkastas.
	46.46.		ÅLANDS HUSMODERSSKOLA
			I ltl Barbro Sundbacks finansmotion nr 15 föreslås en ändring av motiveringen under kapitlet. Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets motivering under 46.01 att motionen förkastas.
	46.60.		MUSEIBYRÅN
			Utskottet har till kännedom fått kulturutskottets utlåtande till lagutskottet i behandlingen av landskapsstyrelsens berättelse för år 2001. Med anledning av den organisationsförändring som presenteras i budgeten och med beaktande av kulturutskottets utlåtande så poängterar finansutskottet behovet av en utvärdering av reformen.
47.			NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.01.			ALLMÄN FÖRVALTNING
			I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr. 66 föreslås en ändring av kapitlets motivering. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till betänkandets motiveringar under kapitel 45.35.
47.01.01		Verksamhetens utgifter (VR)
		I ltl Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr. 65 föreslås att anslaget under momentet höjs med 40.000 euro. Utskottet konstaterar att det uppdrag som sjöfartsutvecklaren anställdes för är slutfört. Inom landskapsstyrelsens olika avdelningar finns flera personer som handlägger sjöfartsfrågor eller andra ärenden som har anknytning till sjöfarten. Vid behov kan landskapsstyrelsen anlita utomstående experter eller konsulter. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen förkastas.
47.03.			NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
			I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 40 föreslås en ändring av kapitlets motiveringar. Enligt utskottet handlägger Ålandskontoret sådana uppgifter som motionärerna lyfter fram i motionen. Dessutom finns en särskild bilateral koordineringsgrupp som även tar upp denna typ av frågor. I gruppen sitter representanter från svenska utrikesdepartementet och landskapsstyrelsen. Eftersom utskottet funnit att arbete redan pågår i olika former och på olika nivåer föreslås att motionen förkastas.
47.03.41		Turismens främjande (R)
		I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr. 61 föreslås att anslaget under momentet höjs med 50.000 euro för fortsatt stöd för Ålandsbutiken i Stockholm. Ålandsbutiken startades i syfte att främja den landbaserade näringen på Åland. Avsikten var att verksamheten skulle bära sina egna kostnader. Denna målsättning har visat sig vara svår att uppnå. Utskottet har erfarit att det under ett antal år har pågått en kontinuerlig diskussion mellan landskapsstyrelsen och olika intressenter angående deltagande i driften av Ålandsbutiken. Landskapsstyrelsen har funnit att intresset för Ålandsbutiken är alltför svagt bland möjliga intressenter på Åland för att det skall vara motiverat att driva verksamheten vidare. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen förkastas.
47.03.88		Aktieteckning i bolag (R)
		I och med att lagtinget antog den första tilläggsbudgeten för år 2002 slogs de kriterier fast som skall tillämpas vid uthyrningen av lokaler i utvecklings-/IT-byn på Klinten i Mariehamn. Enligt landskapsstyrelsens framställning nr 22/2001-2002 skall den verksamhet som bedrivs av företag som hyr lokaler vara i överensstämmelse med landskapsstyrelsens målsättning med utvecklingsbyn och alltså främst avse nyföretagande, befintliga företag som expanderar, företag som deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt samt företag som flyttar till Åland. Utskottet har erfarit att Ålands Industrihus Ab nu är redo att förverkliga projektet. Förhandlingar pågår med företag som är intresserade av att hyra lokaler i utvecklings- och teknikbyn. Projektet finansieras på basen av ett avtal mellan landskapsstyrelsen, Mariehamns stad och Ålands Industrihus Ab. Utskottet vill understryka att de fastlagda kriterierna för både igångsättandet av projektet och de företag som skall erbjudas hyreskontrakt skall följas. Utskottet förutsätter att landskapsstyrelsen ser till att kriterierna inte frångås. Utskottet anser dessutom att sådana hyresgäster vars verksamhet och kostnader finansieras av offentliga medel, t.ex. Ålands teknologiecentrum, inte skall beviljas bidrag för hyran i utvecklings-/IT-byn. Utskottet anser att hyran bör kunna finansieras genom tjänster som säljs till andra företag. I ltl Lasse Wiklöfs finansmotion nr. 14 föreslås att anslaget om 800.000 euro för IT-byns finansiering utgår. Utskottet har genom omröstning (2-2) beslutat förkasta motionen. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund och ledamoten Jan-Erik Mattsson. I ltl Ronald Bomans finansmotion nr. 73 föreslås att anslaget om 1.000.000 euro under momentet utgår. Utskottet föreslår att motionen förkastas.
47.46		FÖRSÖKSVERKSAMHETEN
47.46.74		Om- och tillbyggnad för Ålands försöksstation (R)
		I ltl Lasse Wiklöfs finansmotion nr. 18 föreslås att anslaget om 100.000 euro under momentet utgår. Anslaget är avsett för renovering och tillbyggnad av Ålands försöksstation. Enligt framställningen prioriteras laboratoriedelen. Utskottet har erfarit att byggnaden är i behov av renovering. När det gäller verksamheten vid laboratoriet konstaterar utskottet att analyser görs av jord, stallgödsel och foder för jordbrukarna i landskapet. Analyserna krävs enligt miljöstödsreglerna med 3-5 års intervaller. Miljöstödsreglerna tillämpas för närvarande för 95 procent av den odlade arealen i landskapet. Det har under behandlingen framkommit att det är viktigt för jordbrukarna att ha tillgång till ett lokalt laboratorium för att få fram analysresultaten i rimlig tid. Laboratorierna i riket har under vissa år inte kunnat utnyttjas på grund av kapacitetsbrist. Åländska prover har inte heller kunnat sändas till Sverige eftersom en annan analysmetod används där. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen förkastas.
47.49.		ÅLANDS SVINAVELSSTATION
		I ltl Lasse Wiklöfs finansmotion nr. 13 föreslås en ändring i kapitlets motivering. Utskottet har erfarit att svinavelsstationen är viktig för att behålla en lokal svinproduktion i landskapet. Eftersom det finns efterfrågan på åländska smågrisar samtidigt som åländska svinproducenter är beredda att investera i sina egna verksamheter bedöms svinavelsstationen ha utvecklingsmöjligheter. Landskapsstyrelsens medverkan är nödvändig under en övergångsperiod, för att en utökad produktion skall komma igång. Utskottet vill dock understryka att landskapsstyrelsen skall avveckla sitt engagemang under budgetåret 2003 i takt med att andra intressenter går in i bolaget. Med hänvisning till utskottets motivering föreslås att motionen förkastas.
47.49.21		Verksamhetens utgifter - Ålands svinavelsstation (VR)
		I vtm Olof Salméns m.fl. finansmotion nr. 43 föreslås att anslaget under momentet stryks och att motiveringen ändras. I ltl Ronald Bomans finansmotion nr. 68 föreslås att anslaget under momentet utgår. Med hänvisning till betänkandets motiveringar till kapitlet föreslår utskottet att motionerna förkastas.

48.			TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.30.			VÄGAR, BROAR, HAMNAR OCH LINFÄRJOR
48.30.20			Verksamhetens utgifter (VR)
			I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr. 46 föreslås att anslaget utökas med 30.000 euro och att ett tillägg fogas till motiveringen till momentet. Utskottet har erfarit att de i motionen ingående förslagen till åtgärder kommer att behandlas i den kommande trafikplanen. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att motionen förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 21 november 2002 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet om den preliminära planen för hälso- och sjukvården 2003. Utlåtandet bifogas till betänkandet.

Motioner

I anslutning till framställningen har utskottet behandlat följande finansmotioner:

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering. (FM nr 1/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Upptagande av anslag under moment 44.10.74 för KK-huset och ändring av momentets motivering. (FM nr 2/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Ändring av kapitelmotiveringen 43.05 Radio- och TV-verksamhet. (FM nr 3/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Ändring av allmänna motiveringen under rubriken "Social- och miljöpolitik". (FM nr 4/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Höjning av anslaget under moment 46.09.04 Utgifter för Ålands kulturdelegation. (FM nr 5/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Höjning av anslaget under moment 46.09.30 Kommunal ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet. (FM nr 6/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Ändring av detaljmotiveringen under moment 33.05.60 Inkomster av radio- och TV-verksamhet. (FM nr 7/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Höjning av anslaget under moment 38.20.20. Verksamhetens inkomster. (FM nr 8/2002-2003).

Ltl Anne-Helena Sjöblom: Upptagande av anslag under moment 45.30.51 Stödjande av cancersjuka. (FM nr 9/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Komplettering av motiveringen till kapitel 45.35 Övrig veterinärvård. (FM nr 10/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Upptagande av ett nytt inkomstanslag under moment 39.01.25 Inkomst av aktieförsäljning. (FM nr 11/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Höjning av anslaget under moment 46.35.20 Ålands lyceum, verksamhetens utgifter. (FM nr 12/2002-2003).

Ltl Lasse Wiklöf: Ändring av motiveringen till kapitel 47.49 Ålands svinavelsstation. (FM nr 13/2002-2003).

Ltl Lasse Wiklöf: Sänkning av anslaget under moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag. (FM nr 14/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Tillägg till motiveringen under kapitel 46.46 Ålands Husmodersskola. (FM nr 15/2002-2003).

Ltl Anne-Helena Sjöblom: Sänkning av anslaget under moment 46.09.56 Understöd för Ålands brandkårsmuseum. (FM nr 16/2002-2003).

Ltl Anne-Helena Sjöblom: Höjning av anslaget under moment 45.10.50 Bostadsbidrag. (FM nr 17/2002-2003).

Ltl Lasse Wiklöf: Strykning av anslaget under moment 47.46.74 Om- och tillbyggnad för Ålands försöksstation. (FM nr 18/2002-2003).

Lasse Wiklöf: Komplettering av allmänna motiveringen. (FM nr 19/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 33.40.01 Verksamhetens inkomster. (FM nr 20/2002-2003)

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 39.10.92 Återbäring av lotteriskatt. (FM nr 21/2002-2003)

Ltl Danne Sundman m.fl.: Upptagande av nytt anslag under moment 34.20.51 Avkastning av Veikkaus verksamhet. (FM nr 22/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Upptagande av ett nytt anslag under moment 39.01.25 Inkomst av aktieförsäljning. (FM nr 23/2002-2003).

Vtm Olof Salmén m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 43.05.60 Främjande av rundradioverksamhet. (FM nr 24/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 43.05.61 Understöd för investeringar i radio- och TV-anläggningar. (FM nr 25/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 43.20.01 Planläggnings- och byggnadsväsendet - verksamhetens utgifter. (FM nr 26/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 43.25.83. Bostadslån. (FM nr 27/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 43.27.40 Understöd för befrämjande av förnybar energi. (FM nr 28/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 43.60.74 Om- och tillbyggnad av polishuset. (FM nr 29/2002-2003).

Vtm Olof Salmén m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 44.10.32. (FM nr 30/2002-2003).

Vtm Olof Salmén m.fl.: Strykning av anslaget under moment 44.20.51 Projektbidrag ur penningautomatmedel. (FM nr 31/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Upptagande av anslag under ett nytt moment 45.10.60 Ålands antidrogfond. (FM nr 32/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 45.15.31 Landskapsandel till kommunerna och privata samfund för anläggningskostnader för sociala tjänster. (FM nr 33/2002-2003).

Vtm Olof Salmén m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 45.25.20 Understöd för ideell verksamhet. (FM nr 34/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 45.52.88 Anskaffning av områden för naturskyddsändamål. (FM nr 35/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Höjning av anslaget under moment 45.54.60 Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder. (FM nr 36/2002-2003).

Vtm Olof Salmén m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 46.15.32 Landskapsandel för anläggningskostnader för grundskolor och allmänna bibliotek. (FM nr 37/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Höjning av anslaget under moment 46.15.33 Pensionspremier för grundskollärare. (FM nr 38/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 46.19.04 Läroavtalsutbildning. (FM nr 39/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Tillägg till kapitelmotiveringen under 47.03 Näringslivets främjande. (FM nr 40/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 47.40.20 Verksamhetens utgifter. (FM nr 41/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 47.40.54 Sysselsättningens främjande. (FM nr 42/2002-2003).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 47.40.54 Sysselsättningens främjande. (FM nr 43/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 48.10.45 Understöd för kollektivtrafik. (FM nr 44/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Tillägg till motiveringen under kapitel 48.20 Sjötrafiken. (FM nr 45/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 48.30.20 Verksamhetens utgifter. (FM nr 46/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl. Sänkning av anslaget under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten. (FM nr 47/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Höjning av anslaget under moment 39.01.94 Dividendinkomster. (FM nr 48/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 46.60.20 Verksamhetens utgifter. (FM nr 49/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Komplettering av motiveringen till kapitel 46.01 Allmän förvaltning. (FM nr 50/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Komplettering av motiveringen till kapitel 45.35 Övrig veterinärvård. (FM nr 51/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Ändring av motiveringen till kapitel 46.05 Fritt bildningsarbete och hantverksutbildning. (FM nr 52/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 46.19.05 Yrkesinriktad vuxenutbildning. (FM nr 53/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Höjning av anslaget under moment 46.15.32 Landskapsandelar för anläggningskostnader för grundskolor och allmänna bibliotek. (FM nr 54/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Höjning av anslaget under moment 46.11.53 Understöd för idrottsorganisationers verksamhet. (FM nr 55/2002-2003).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 43.25.83 Bostadslån. (FM nr 56/2002-2003).

Vtm Olof Salmén m.fl.: Höjning av anslaget under moment 38.50.20 Verksamhetens inkomster. (FM nr 57/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 33.05.60 Inkomster av radio- och TV-verksamhet. (FM nr 58/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Höjning av anslaget under moment 45.70.20 Verksamhetens utgifter. (FM nr 59/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Upptagande av anslag under moment 47.07.75 Ombyggnad av travbana. (FM nr 60/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 47.03.41 Turismens främjande. (FM nr 61/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Höjning av anslaget under moment 44.10.32 Bidrag för samhällsekonomiska projekt. (FM nr 62/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Komplettering av motiveringen till kapitel 45.01 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, allmän förvaltning. (FM nr 63/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Tillägg till motiveringen under kapitel 45.01 Allmän förvaltning. (FM nr 64/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Höjning av anslaget under moment 47.01.01 Verksamhetens utgifter. (FM nr 65/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Tillägg till motiveringen under kapitel 47.01 Allmän förvaltning. (FM nr 66/2002-2003).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Ändring av motiveringen under kapitel 46.44 Ålands naturbruksskola. (FM nr 67/2002-2003).

Ltl Ronald Boman: Strykning av anslaget under moment 47.49.21 Verksamhetens utgifter, Ålands svinavelsstation. (FM nr 68/2002-2003).

Ltl Ronald Boman: Sänkning av anslaget under moment 46.60.20 Verksamhetens utgifter, Museibyrån. (FM 69/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom: Sänkning av anslaget under moment 45.20.30 Mottagande av flyktingar. (FM nr 70/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Ändring av motiveringarna under kapitel 43.40 Fastighetsförvaltning. (FM nr 71/2002-2003).

Ltl Barbro Sundback: Komplettering av allmänna motiveringen. (FM nr 72/2002-2003).

Ltl Ronald Boman: Strykning av anslaget under moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag. (FM nr 73/2002-2003).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Tillägg till motiveringen under moment 46.15.30 Landskapsandel för grundskolornas driftsutgifter. (FM nr 74/2002-2003).

Ltl Bert Häggblom m.fl.: Höjning av anslaget under moment 46.46.20 Verksamhetens utgifter, Ålands husmodersskola. (FM nr 75/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Ändring av kapitelmotiveringen under kapitel 46.44 Ålands naturbruksskola. (FM nr 76/2002-2003).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Komplettering av kapitelmotiveringen till kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård. (FM nr 77/2002-2003).

Ltl Sune Mattsson: Ändring av detaljmotiveringen till moment 47.22.04 Utgifter för viltvårds- och jaktärenden. (FM nr 78/2002-2003).

Ltl Dennis Jansson m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 47.03.41 Turismens främjande. (FM nr 79/2002-2003).

Rättelser

Utskottet har under behandlingen av ärendet informerats om att i det tryckta budgetförslaget ingår några felaktigheter som inte blivit rättade i förhållande till landskapsstyrelsens beslut. Utskottet har därför beslutat att inta dessa rättelser som en bilaga till betänkandet.

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, vicelantrådet Olof Erland, landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson, Runar Karlsson, Ritva Sarin Grufberg och Sune Eriksson, finanschefen Dan E. Eriksson, styrelseordföranden för Ålands radio och TV Ab Ben-Erik Alm, verksamhetsledaren för Ålands cancerförening r.f. Helka Andersson, sekreteraren i Ålands hyresgästförening r.f. Ola Andersson, rektorn Helena Byfält från Ålands vårdinstitut, finanschefen Peter Carlsson och fritidschefen Terese Åsgård från Mariehamns stad, avdelningschefen Yvonne Eliasson, vikarierande överinspektören Elisabeth Storfors och byråchefen Stina Colérus från utbildningsavdelningen, rektorn Sigbritt Fagerström från Ålands husmodersskola, VD Johan Eriksson från Ålands handelskammare, industrirådet Trygve Eriksson, verksamhetsledaren Bror Gammals från Folkhälsan på Åland, bankdirektören Mikael Granskog, projektchefen Gösta Helander för Ålands yrkeshögskola, marknadsföraren John Holmberg, avdelningschefen Carin Holmqvist från näringsavdelningen, vice ordföranden i Ålands kulturdelegation Mikael Lagström, budgetplaneraren Robert Lindblom, ordföranden i Ålands Idrottsförbund Håkan Lindén, förbundsdirektören för Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall, omsorgsdirektören Per Lycke från Ålands omsorgsförbund, styrelseordföranden Lennart Isaksson och fritidschefen Bror Myllykoski från Ålands idrotts- och motionscenter Ab, överkonstapeln Åke Mattsson, landskapsveterinären Mikael Karring och biträdande landskapsveterinären Ketzia Karring, konsulten Anders Norrbelius, VD Pia Rothberg-Olofsson från Ålands Radio och TV Ab, föreståndaren för Ålands svinavelsstation Anna-Lena Persson, rektorn Bodil Regård från Ålands naturbruksskola, kommundirektören Mikael Smeds från Lemlands kommun, VD Erik Sundblom, föreståndaren för Ålands hantverksskola Yvonne Sundblom-Korpi, understatssekreteraren Juhani Turunen från finansministeriet samt informationssekreteraren Gunnar Westerholm.

Utskottet har dessutom inbegärt skriftliga utlåtanden från Brändö kommun, pensionshandläggaren Monica Clemes, konsulten Mia Hanström, konsulten Erik Hjärne och verksamhetsledaren Christian Stormbom från Mediaverkstan.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg (delvis), ledamöterna Jan-Erik Mattsson (delvis) och Anne-Helena Sjöblom samt ersättarna Per-Erik Eriksson (delvis) och Jörgen Strand.

Reservationer

Till betänkandet har fogats var sin reservation av ledamöterna Anne-Helena Sjöblom och Jörgen Strand.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsstyrelsens förslag till budget för landskapet Åland under år 2003 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsstyrelsen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån,

Inkomster

		Landskapsstyrelsens förslag	Finansutskottets förslag
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIERINGSINKOMSTER	202.315.000	202.355.000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	21.275.000	21.315.000
39.30.90.	Finansieringslån	18.775.000	18.815.000
	Inkomsternas totalbelopp	239.586.000	239.626.000

Utgifter

45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	85.371.000	85.411.000
45.30.	ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTGIFTER	449.000	489.000
45.30.51.	Stödjande av cancersjuka	0	40.000
	Utgifternas totalbelopp	239.586.000	239.626.000

att lagtinget bemyndigar landskapsstyrelsen att ikläda sig de förpliktelser som verkställandet av förvaltningen för Interreg IIIA-programmet för skärgården medför samt

att lagtinget förkastar finansmotionerna nr 1-8 och 10-79/2002-2003.

Mariehamn den 13 december 2002

Ordförande

Folke Sjölund

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

BILAGA

Under rubriken "Ärendets behandling" har utskottet noterat att vissa rättelser inte blivit införda i det tryckta budgetförslaget. Utskottet har beaktat följande rättelser:

Sida nr
16	Allmänna motiveringen	Rubriken skall lyda SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSPOLITIK
171	Detaljmotiveringen, moment 46.19.07	Första hela stycket skall lyda: Anslaget för personalutgifter avser 40 % av lönekostnader enligt bilaga 5. Resterande del av lönen, 60 %, belastar näringsavdelningens anslag för tekniskt stöd för Mål 2, moment 47.01.06 (Ls:s andel) och moment 47.05.45 (EU:s andel).
199	Detaljmotiveringen, kapitel 46.48	I tabellen Utbildningsprogram skall 16 utbildningsplatser under rubriken Barmästare/Sommelier strykas Ht 2003. Antalet studerande sammanlagt Ht 2003 blir därmed 80.
225	Detaljmotiveringen, kapitel 47.03	Strukturella förändringar i verksamheten 2003. I stycke 2 skall följande mening utgå: Inom ramen för Mål 2 föreslås även ett nytt skärgårdsstöd till tjänste- och tillverkande företag som inte omfattas av finansieringsstödet till detaljhandeln i skärgården.
234	Detaljmotiveringen, moment 47.05.40	Följande stycke skall utgå: En ny stödordning i enlighet med de minimi reglerna föreslås gälla från år 2003 för att stimulera nyföretagandet och tillväxten i skärgården. Inom ramen för skärgårdsstödet föreslås det bli möjligt att ge lönebidrag till nystartade företag under en period samt investeringsstöd till etableringar och befintliga företag. Målgruppen väntas i första hand vara tillverkande företag, turistföretag och övriga tjänsteföretag.
241	Detaljmotiveringen, moment 47.15.45	Följande mening skall utgå: Vid andra skördeskador kan ett lån med räntestöd beviljas i enlighet med moment 47.15.46 samt landskapsstyrelsens principer.
Bilaga 5 18		Under rubriken "Personal i arbetsavtalsförhållande" skall "Gårdskarl" utbytas mot "Gårdskarlsassistent".


	Ålands lagting	Utlåtande
		Datum
		2002-12-04



	Till Finansutskottet

Social- och miljöutskottet

Budget för landskapet Åland 2003

Landskapsstyrelsens framställning nr 3/2002-2003

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

Lagtinget har till finansutskottet remitterat landskapsstyrelsens framställning med förslag till budget för landskapet Åland 2003 och finansutskottet har enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 25 november 2002 anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande angående den preliminära planen för hälso- och sjukvården 2003.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att planen för hälso- och sjukvården regleras i landskapslagen om hälso- och sjukvården. Enligt lagens 7 § skall styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård årligen tillställa landskapsstyrelsen ett förslag till en plan för hälso- och sjukvården. Landskapsstyrelsen skall därefter enligt 2 § foga en preliminär plan till sitt budgetförslag och så snart budgeten för det år som planen omspänner har antagits av lagtinget skall landskapsstyrelsen anta planen.

Utskottet konstaterar att planen till stora delar är likartad från år till år och att den plan som landskapsstyrelsen bifogar budgeten till stora delar är den plan som styrelsen för ÅHS har utarbetat. Detta innebär enligt utskottets uppfattning att planen inte till fullo fyller sin uppgift som landskapsstyrelsens styrinstrument i förhållande till ÅHS. Landskapsstyrelsen bör därför enligt utskottets mening i större utsträckning ta sitt ansvar som beställare av hälso- och sjukvården i landskapet.

Utskottet konstaterar vidare att landskapsstyrelsen i sin berättelse över år 2001 uppger att ett meddelande kommer att sändas till lagtinget i vilket de långsiktiga planerna för utvecklingen av hälso- och sjukvården presenteras. En sådan långsiktig planering är enligt utskottets mening nödvändig och brådskande. Landskapsstyrelsen bör även överväga att i framtiden låta hälso- och sjukvårdsplanen omspänna en längre tidsperiod såsom exempelvis 3 år. Landskapsstyrelsen bör även överväga möjligheten att införa sådana rutiner att lagtinget redan under våren kan ta ställning till ramarna för kommande års budget.

Den långsiktiga plan som landskapsstyrelsen aviserar skall basera sig på en utvärdering av ÅHS utförd av en extern konsult i syfte att granska i vilken utsträckning de ursprungliga målsättningarna för organisationsreformen har förverkligats. Enligt utskottets mening föreligger starka skäl att se över hela organisationen i syfte att åstadkomma en klarare ansvarsfördelning med åtföljande tydligare ansvar för ledningen av ÅHS.

Utskottet konstaterar att vissa åtgärder nu vidtagits i fråga om den budgetstyrning som lagtinget länge har efterlyst. I de budgetdirektiv som i början av året sändes till basenhetscheferna inom ÅHS betonas vikten av åtgärder för att stävja kostnadsutvecklingen och vissa kostnadsinbesparingar har kunnat göras under året. Åtgärder har också vidtagits i syfte att åstadkomma en bättre budgetuppföljning. Utskottet vill här starkt betona vikten av en fortsatt ökad kostnadsmedvetenhet i hela organisationen samt en mer effektiv ekonomistyrning och budgetuppföljning. Ansvaret för detta åligger såväl landskapsstyrelsen som styrelsen och ledningen för ÅHS. Utskottet förutsätter att redan vidtagna och planerade åtgärder kommer att ge resultat i kommande bokslut.

Enligt 44 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland skall lagtinget när budgeten fastställs eftersträva att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst desamma som i riket. Utskottet konstaterar att hälso- och sjukvårdsplanens redogörelse över tandvårdsenheten helt saknar omnämnande om eventuella konsekvenser av den tandvårdsreform som kommer att genomföras i riket. Utskottet efterlyser här landskapsstyrelsens snara ställningstagande.

Vad gäller vård utom Åland konstaterar utskottet att planen fäster uppmärksamhet vid patienternas rätt till vård på svenska. Vidare sägs i planen att ÅHS skall tillse att patienterna erhåller information på sitt modersmål och att den skriftliga informationen (epikrisen) finns tillgänglig på svenska i patientjournalen. Utskottet vill betona vikten av att detta efterlevs också i praktiken.

I planens text angående psykiatrienheten sägs att förverkligandet av en missbrukarenhet inom ÅHS har framskjutits och tas med i planeringen av den nya psykiatriska enheten invid centralsjukhuset. Utskottet konstaterar att avgiftningen av missbrukare nu sker vid Grelsby sjukhus vilket inte kan betraktas som tillfredsställande varför en annan interimistisk lösning bör sökas. Beträffande missbrukarvården i övrigt önskar utskottet betona vikten av förebyggande och tidiga insatser. Missbruket av framför allt narkotika förefaller starkt växande och frånvaron av förebyggande insatser leder på sikt till stora samhällskostnader. En barnpsykiatrisk avdelning kan därför på sikt bli aktuell bland annat som ett led i det förebyggande arbetet.

Utskottet konstaterar åter att hälsovårdarberedskapen i skärgården är underdimensionerad och måste utökas genom omprioriteringar. Utskottet förutsätter att denna synpunkt, som redan i fjol omfattades av lagtinget, följs upp av landskapsstyrelsen och ÅHS. Utskottet förhåller sig även positivt till en fortsättning på det pågående projektet med en konsultbarnmorska som bistår skärgårds- och landsbygdskommunerna.

Vidare konstaterar utskottet att det av planen framgår att läkarkontrollerna vid Mariehamns mödravårdscentral kommer att övertas av gynekologerna vid gynekologiska enheten medan hälsovårdarkontrollen kvarblir vid rådgivningen. Utskottet anser här att landskapsstyrelsen bör överväga om även övriga rådgivningar skall inkluderas i överföringen så att en regional rättvisa uppnås.

Utskottet vill slutligen framhålla vikten av satsningar på förebyggande hälsovård som på sikt bidrar till en mindre ökning av sjukvårdskostnaderna. Detta är särskilt viktigt med tanke på att antalet äldre kontinuerligt ökar.

I övrigt önskar utskottet hänvisa till det utlåtande som utskottet gav gällande hälso- och sjukvårdsplanen för innevarande år.

Ärendets behandling

Finansutskottet har i en skrivelse den 25 november 2002 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört förvaltningschefen Björn-Olof Ehrnström, vik. ekonomichefen Carola Karlsson, överskötaren Birgitta Hermans och ledande internrevisorn Agneta Mannberg-Jansson.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Ulf Andersson, vice ordföranden Lasse Wiklöf, samt ledamöterna Raija-Liisa Eklöw, Sune Mattsson och Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att finansutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 4 december 2002

Ordförande

Ulf Andersson

Sekreterare

Susanne Eriksson

RESERVATION

Med hänvisning till den rådande budgetsituationen och att trenden för den offentliga ekonomin inte är positiv samt att betydande budgetunderskott hotar att uppstå enligt allmänna motiveringarna till landskapsstyrelsens budgetframställning samt det stora antalet finansmotioner föreslog jag att utskottet skulle behandla budgeten på ett mer övergripande plan särskilt då det gäller den offentliga ekonomin i landskapet och kommunerna och dessutom ytterligare fördjupa oss i de aktuella sjöfartsfrågorna. Vidare föreslog jag att finansutskottet skulle inbegära utlåtande av kultur-, social-och miljö-, samt näringsutskottet beträffande frågor som ankommer på de tre utskotten.

Förslaget vann inget understöd.

Jag har ändå deltagit i finansutskottets behandling av budgeten och har i förhållande till utskottsmajoritetens beslut en annan uppfattning på följande punkter.

ALLMÄN MOTIVERING

Sammanfattning av den ekonomiska politiken (budgetens sid. 9 tredje stycket)

I enlighet med finansmotion nr 72/ 2002-2003 fogas följande tillägg till betänkandet:

"En ny utvidgad och fördjupad regionalpolitik skapas i demokratisk interaktion med de människor som lever och bor i avfolkningskommuner i rand- och skärgårdsområden."

Social- och hälsovårdspolitik (miljöpolitik)

Utskottsmajoriteten har omfattat landskapsstyrelsens förslag om att Ålands omsorgsförbund k.f. åläggs ansvaret för Fixtjänst från och med 2004.

Förslaget går emot lagtingets beslut att "Fixtjänst bör fortsätta i nuvarande form tills en överenskommelse om förändringar i huvudmannaskapet för verksamheten uppnåtts".

Fixtjänst är inte en verksamhet som startades med tanke på de utvecklingsstördas behov. Fixtjänst betjänar en annan målgrupp än Ålands omsorgsförbunds k.f. klienter.

Med hänvisning till finansmotion nr 4/2002-2003 föreslår jag att till betänkandet fogas följande: "Lagtinget omfattar inte landskapsstyrelsens förslag till att ålägga Ålands omsorgsförbund ansvaret för Fixtjänst och uppmanar landskapsstyrelsen att nå en hållbar överenskommelse med kommunerna om finansieringen av Fixtjänsts verksamhet."

DETALJMOTIVERING

Utgifter

Moment 43.05. Radio och TV- verksamhet. ( ändring av kapitelmotiveringarna)

Det är inte försvarbart att höja TV licensen med 45 % på två år. Radiolyssnarna och TV tittarna har inte förorsakat landskapets dåliga ekonomi.

Jag föreslår att finansmotion nr 3/ 2002-2003 antas.

Moment 43.40. Fastighetsförvaltning (ändring av motiveringarna)

I landskapet har gjorts en utredning av landskapets bebyggda fastigheter. Utredningen saknar ekonomiska analyser och politiska amitioner att effektivera fastighetsförvaltningen

Jag föreslår att finansmotion nr 71/ 2002-2003 antas så att siffran 324 stryks.

Moment 44.10.74. Landskapsprojekt.

KK-husets förverkligande får inte stanna upp. KK-husets drift bör i första hand bjudas ut på den öppna marknaden.

Jag föreslår att finansmotion nr 2/ 2002-2003 antas.

Moment 44.20.51. Projekt ur penningautomatmedel.

Folkhälsans Allaktivitetshus Ab satsning på att bygga bostäder stöder jag helt.

Ett driftsbolag kommer att tillhandahålla omsorgstjänster så som daghem med tre avdelningar, korttidshem för utvecklingsstörda m.m. Avsikten är att kommunerna skall köpa tjänster och betala för verksamheten. Det har inte framkommit under utskottsbehandlingen att någon kommun har avtalat om att köpa omsorgstjänster av ifrågavarande driftsbolag.

Jag föreslår att bidraget inte beviljas till bolaget innan driftsbolaget för klart redovisar hur de planerade omsorgsverksamheterna ska finansieras.

Moment 45.10.50. Bostadsbidrag.

Bostadsbidraget har stor betydelse för de som har begränsade ekonomiska möjligheter och det finns behov av en förstärkning av stödet särskilt för grupper med svag ekonomi så som barnfamiljer, ensamförsörjare, ensamstående och arbetslösa. Bristen på bostäder gör dessutom att hyrorna ständigt stiger. Jag anser att ett nytt system för bostadsbidraget bör utarbetas som beaktar en högre m2 yta per person och en 30 % bidragstäckning av boendekostnaderna.

Jag föreslår att finansmotion nr 17/ 2002-2003 antas.

Moment 45.15. Av kommunerna anordnade sociala tjänster.

Utskottsmajoriteten omfattar landskapsstyrelsens förslag till tvångslagstiftning och är villiga att överföra en kostnad på Ålands omsorgsförbund k.f. som egentligen ligger på primärkommunerna. Att påtvinga omsorgsförbundet Fixtjänst innebär att bl.a. administrationen kraftigt måste byggas ut. Vid överförandet föreslås dessutom att de anställda vid Ålands handikappförbund r.f.:s verksamhet Fixtjänst överflyttas till kommunalanställning vid omsorgsförbundet vilket är ett stort ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten.

Jag föreslår att lagtinget vidhåller sitt beslut i enlighet med finansutskottets betänkande nr 1/2001-2002 och stryker kapitelmotiveringarna under moment 45.15. fjärde stycket på sidan 120.

Moment 46.09.04. Utgifter för Ålands kulturdelegation.

Förändringen inom kulturlivet mot en allt högre grad av professionalism både förutsätter och leder till att kulturen utgör en viktig ekonomisk faktor att beakta i politiken. Omfattningen av kulturlivets sysselsättande och samhällsekonomiska effekter är okända.

Jag föreslår att finansmotion nr 5/ 2002-2003 antas.

Moment 46.09.30 Kommunal ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet.

Basbeloppet för kommunal kulturaktivitet är väldigt lågt i jämförelse med beloppet för idrott och motion. För att visa att det kommunala kulturarbetet inte är värdelöst bör basbeloppet för kultur höjas till minst samma nivå som för idrotten.

Jag föreslår att finansmotion nr 6/ 2002-2003 antas.

Moment 46.46. Ålands Husmodersskola

Den allmänna samhällsförändringen har gjort att Ålands Husmodersskolas undervisning i sin nuvarande form har svårt att attrahera studerande. Samtidigt kan man konstatera att behov av kunskaper i hemvård och kosthåll inte förlorat sin betydelse utan på många sätt har behovet ökat. Ett bra alternativ för Ålands Husmodersskola är att integrera den i Åland Vårdinstitut. Vårdinstitutet har i sitt utbildningsprogram behov av utbildning som ligger inom husmodersskolans kompetensområde

Jag föreslår att finansmotion nr 15/ 2002-2003 antas.

Moment 46.09.56. Understöd för Ålands brandkårsmuseum

Det finns inget skäl att favorisera och skriva om avtalet gällande hyran och höja anslaget för ett privat museum framom alla andra privata museer samtidigt som en arbetsgrupp inom museibyrån håller på att utarbeta principer och riktlinjer för stöd till privata museer.

Jag föreslår att anslaget under moment 46.09.56. sänks med 6000 euro.

Moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag.

Enligt landskapsstyrelsens egen uppfattning kommer det framöver att bli nödvändigt med strängare fokusering på kärnområdena i den offentliga verksamheten till vilka hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen hör. Dessutom säger landskapsstyrelsen ytterligare att näringspolitiken förändras redan i föreliggande budgetförslag så att direkta bidragens andel minskas. Utvecklings- och teknikbyn på Klinten hör inte till landskapets kärnområden.

Ålands Industrihus Ab planerar nu att bygga traditionella kontorslokaler för redan etablerade företag till en subventionerad hyra som snedvrider konkurrensen på hyresmarknaden i fråga om kontorslokaler vilket drabbar enskilda företagare. Eftersom den ursprungliga tanken med en IT-by helt förfelats bör anslaget för ifrågavarande projekt utgå och projektet läggas ner.

Jag föreslår att finansmotion nr 14/ 2002-2003 antas.

Moment 47.46.74. Om och tillbyggnad av Ålands försöksstation

Med hänvisning till budgetens allmänna motiveringar " ... arbetet med att granska vilken nivå på verksamhet som är ändamålsenlig för de mer fristående enheterna såsom Ålands försöksstation och ...." och med hänvisning till rådande budgetläge bör investeringen utgå tillsvidare.

Jag föreslår att finansmotion nr 18/ 2002-2003 antas.

Mariehamn den 13 december 2002

Anne-Helena Sjöblom

R e s e r v a t i o n

Utskottsmajoriteten föreslår att finansmotion nr 1 förkastas för att den är uppbyggd utifrån ett annat politiskt perspektiv än landskapsstyrelsens. Konstaterandet är riktigt på så vis att i motion nr 1 prioriteras skola, vård och omsorg samt kommunerna i större utsträckning än i landskapsstyrelsens förslag. Investeringar i två badhus, skidtunnel, m.m, samt höjda tv- licenser har prioriterats ner i motion nr 1. De besparingar som föreslås för att få budgeten i bättre balans är till största delen inom icke lagstadgade områden, som fastighets- trafik- samt ekonomisk förvaltning. Då utskottsmajoriteten inte omfattat de olika förslag som finns i motion nr 1 så föreslås att de förslag som nedan markeras med kursiv stil godkänns och fogas till allmänna motiveringen.

ALLMÄN MOTIVERING

Ekonomisk politik

Försäljning av egendom

I enlighet med motion nr 1, förslag 2

Landskapsstyrelsen bör genomföra försäljningar av fast egendom för cirka 2 miljoner euro och utbjuda Ålands turisthotell till försäljning bundet till att KK-huset skall förverkligas.

Landskapet och kommunerna

På basen av motiveringar och förslag i motion nr 1, förslag 3 och 4:

För att ge kommunerna en rimlig tid att säkerställa välfärden inom skola, vård och omsorg så föreslås att lärarnas pensioner överförs under en fyrårsperiod och att kompensation på cirka en miljon ges via landskapsandelssystemet samt att ytterligare kompensation för kommunernas skattebortfall via kapitalbeskattningen och genom samfundsskattereformen intas i budgeten.

Landskapsstyrelsen bör ta fram en omvärldsanalys som gäller alla åländska kommuner vilken kan ligga till grund för att utveckla det kommunala samarbetet.

Sammanfattning av den ekonomiska politiken

Med hänvisning till det finansutskottet skriver i sitt betänkande och till motiveringarna i motion nr 1, förslag 6:

Lagtinget ser inget skäl till att i detta läge uppgöra ett lagförslag om permittering av tjänstemän.

Utvecklingen av självstyrelsen

Beskattningen

Utskottet har under sin behandling fått erfara att finansministeriet inte har några planer på att jobba vidare med skattebehörighetsfördelningen mellan Åland och riket efter att utredningen om penningströmmarna klar. Vidare har utskottet erfarit att fastighetsskatten fortsättningsvis kommer att vara en kommunal skatt med kanske en ökad betydelse. Hur staten avser påverka kommunernas fastighetsskatteinkomster har inte utretts av utskottet.

Med hänvisning till ovanstående och motiveringarna i motion 1, förslag 9:

Lagtinget förutsätter att en bred uppvaktning kan ordnas hos regeringen som klargör Ålands enhälliga begäran att utan dröjsmål överföra behörigheten över samfunds- och kapitalskatten till självstyrelsen.

Skattegränsen

I utskottsbehandlingen har framkommit att skattegränsfrågan har låg prioritet från landskapsstyrelsen sida. På direkt fråga så levererades följande skriftliga svar: ”Det pågår inga förhandlingar i skattegränsfrågan mellan finansministeriet och landskapsstyrelsen”.

Med hänvisning till ovanstående och motiveringarna i motion 1, förslag 10

Lagtinget förutsätter att landskapsstyrelsen i brådskande ordning förmår Finland att jämställa handelsvillkoren för åländska företag med finländska företag på både den nationella marknaden och EU-marknaden genom att förenkla skattegränslagstiftningen och göra förbättringar för den åländska exporten.

Investeringar

Landskapsprojekt

På basen av motiveringarna och förslag i motion nr 1, förslag 13

Lagtinget föreslår att KK-husets planering slutförs i snabb takt och att landskapsstyrelsen senast i samband med första tilläggsbudget för år 2003 presenterar en hållbar tidtabell för förverkligandet av KK-huset.

På basen av motiveringarna och förslag i motion nr 1, förslag 14

Med anledning av den osäkerhet beträffande markfrågorna som råder i Grelsby så föreslås att landskapsstyrelsen senast i samband med första tilläggsbudget för år 2003, presenterar ett upplägg för en golfbanesatsning i vilken framgår vilken bana av Grelsby, Föglö eller annan som har de bästa driftsförutsättningarna samt hur stort privat kapital som krävs av intresserade entreprenörer.

Samhällsekonomiska projekt

På basen av motiveringarna och förslag i motion nr 1, förslag 15

Regelverket för samhällsekonomiska projekt bör förtydligas så att alla kommuner erhåller samma förmåner som Finströms kommun.

Därutöver bör möjligheten att bevilja 80% i stöd tas bort och regelverket för samhällsekonomiska investeringar tydliggöras så att det på förhand kan avgöras vilken stödnivån för olika projekt blir.

Social- och hälsovårdspolitiken

I enlighet med motion nr 1, förslag 18

Landskapstyrelsen bör utreda huruvida en kommun kan ta över huvudmannaskapet för Fixtjänsts verksamhet och sälja tjänsterna till övriga kommuner.

Miljö- och miljömedicinsk politik

I enlighet med motion nr 1, förslag 19

Landskapsstyrelsen bör under året tillsammans med kommunerna ta fram en avloppsplan, som innebär att avloppsvattnet leds till Mariehman. I den planen ingår också en restaurering av Svibyviken.

I enlighet med motion nr 1, förslag 20

Eftersom landskapsstyrelsen har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen bör landskapsstyrelsen under första halvåret 2003 uppgöra och förelägga lagtinget en plan, innefattande tidtabell på hur avfallshanteringen kommer att organiseras i landskapet.

Utbildnings- och kulturpolitik

På basen av motiveringarna och förslag i motion nr 1, förslag 21

Landskapsstyrelsen bör under året bereda en flyttning av Ålands hantverksskola till Ålands husmodersskola, där en ny verkstadsbyggnad också planeras och byggs snarast möjligt.

Näringspolitik

I enlighet med motion nr 1, förslag 23

Landskapsstyrelsen bör se över sin resursfördelning för de olika näringarna så att man uppnår en ändamålsenlig fördelning av tjänster där de olika näringarna prioriteras enligt utvecklingsmöjligheter, lönsamhet, skattekraft och arbetsplatser.

Trafik- och transportpolitiken

På basen av motiveringarna i motion nr 1

Lagtinget föreslår att tunnelalternativet till Föglö skall ingå som ett alternativ i kommande trafikplan. Vidare förutsätts att landskapsstyrelsen för vårt näringslivs och sjukvårdens bästa presenterar hållbara långsiktiga lösningar för flygtrafiken.

I enlighet med motion nr 1, förslag 26

Anslagen för vägbyggen och vägförbättring samt sjötrafiken bör av landskapsstyrelsen sänkas med c:a 3 miljoner euro.

DETALJMOTIVERING

Inkomster

Moment 33.05.60. Inkomster av radio och TV-verksamhet

I utskottsbehandlingen har framkommit att det med effektivare uppbörd skulle vara möjligt att få in samma intäkter som i landskapsstyrelsens förslag med en avgift om 175 euro.

Lagtinget beslutar att meningen som anger att avgiften höjs till 200 euro utgår ur detaljmotiveringen under moment 33.05.60 och ersätts med ”Genom en effektiverad uppbörd av tv-avgiften så kan ett avgiftsbelopp om 175 euro fastställas”.

Moment 38.20.20. Verksamhetens inkomster

Lagtinget besluter att inkomsterna under momentet sjötrafiken verksamhetens inkomster ökas med 300 000 euro så att totala intäkten blir 1 000 000 euro.

Moment 39.01.25. Inkomst av aktieförsäljning (nytt moment)

Ett anslag om 10 miljoner euro upptas som inkomst från försäljningen av aktierna i Ålands turisthotell AB för att fonderas för byggandet av KK-huset.

UTGIFTER

Moment 44.05.32 Kompensation för utebliven kapitalinkomstskatt till kommunerna

Lagtinget besluter höja anslaget med 500 000 euro.

Moment 44.05.35 Kompensation för sänkning av samfundsskatt till kommunerna

Lagtinget besluter höja anslaget med 500 000 euro.

Moment 44.10.32. Bidrag för samhällsekonomiska projekt

I utskottets hörande av sakkunniga har framkommit att det inte finns realistiska driftsförutsättningar för två stora badanläggningar på Åland. Redan att få bra beläggning i en anläggning kommer att vara en utmaning. Man skall också komma ihåg att går man in för att nu säga ja till badanläggningen i Godby så ger man i princip klartecken för skidtunnel, ishall och uppvärmd fotbollsplan. Det har hela tiden från landskapsstyrelsen framförts att detta är en helhet som inte har driftsförutsättningar om inte alla delar förverkligas.

Landskapsstyrelsen bör tillsammans med Finströms kommun under året revidera Godbyprojektet så att nya trovärdiga investerings- och driftskalkyler visas för en mindre simhall alternativt ishall, dock så att totalkostnaden får vara högst 1,5 miljoner euro.

Moment 46.11.53 Understöd för idrottsorganisationers verksamhet

I utskottsbehandlingen har framkommit att landskapsstyrelsen ifjol tog från Ålands idrottsförbunds egna anslag reserverade för annat, för att finansiera drogförebyggande projektet ”Åländsk idrott visar vägen”. I år har man smugit in projektet i ramen utan att kompensation för de anslag som går till projektet.

Lagtinget besluter att utgifterna under momentet höjs med 20 000 euro.

Moment 46.15.32 Landskapsandelar för anläggningskostnader för grundskolor och allmänna bibliotek.

Lagtinget beslutar att utgifterna under momentet höjs med 500 000 euro och att det totala anslaget även får användas till skollösningar som inkluderar Emkarby och Pålsböle skolor.

Moment 46.35.20 Ålands lyceum verksamhetens utgifter.

Utskottsmajoriteten föreslår att finansmotion nr 12 förkastas med motiveringen att verksamheten inte ryms innanför budgetramarna. Eftersom det är lagtinget som slutgiltigt fastställer ramarna så är det en politisk prioritering om man vill ha denna verksamhet.

Lagtinget beslutar att anslaget under momentet höjs med 35 000 euro för en idrottsinriktad gymnasieutbildning.

Moment 47.03.41. Turismens främjande

Lagtinget besluter att orden ”marknadsföring och” under motiveringen till moment 47.03.41. fjärde styckets sista mening stryks.

Moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag

Utskottet har utrett upplägget för uthyrningen av utrymmena i utvecklings-/teknikbyn på Klinten i Mariehamn. Det har visats sig att alla hyror kommer att vara mycket kraftigt subventionerade och detta på ett sätt som inte ingick ursprungsplanen för projektet. Utskottet har inte fått ta del av vilka företag som anmält intresse för att hyra in sig, vilket inte är förenligt med den öppenhet man kan förvänta sig i ett projekt finansierat med skattemedel.

Lagtinget besluter i enlighet med finansmotion nr 14 att anslaget om 800 000 euro för IT-byns finansiering utgår ur moment 47.03.88, Aktieteckning i bolag.

Mariehamn den 16 december 2002

Jörgen Strand

Finansutskottets betänkande 1/2002-2003

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter