Ålands stamnätsbolag, Kraftnät Åland Ab, avser att under åren 2012-2015 bygga en likströmsförbindelse till riket för att säkra landskapets elförsörjning då den ordinarie elförsörjningen är bruten.

Lagtinget har den 4 november 2009 tillställt Ålandsdelegationen en framställning (FR 20/2008-2009) om ett extra anslag om 60 procent av de godtagbara investeringskostnaderna, dock högst 75.000.000 euro, att utges som bidrag till Kraftnät Åland Ab för byggande av likströmsförbindelsen till riket. Kostnaderna för projektet beräknades ursprungligen uppgå till maximalt 125 miljoner euro.

Ålandsdelegationen har den 18 juli 2011 beslutat bevilja extra anslag om högst 50.000.000 euro att utges som bidrag åt Kraftnät Åland Ab för att bygga en likströmsförbindelse mellan Åland och riket. Enligt beslutet får stödet uppgå till högst 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna. Stödet ska notifieras till kommissionen innan det utbetalas. Ålandsdelegationens beslut har vid tidpunkten för överlämnandet av denna framställning ännu inte stadfästs av republikens president.

Kraftnät Åland Ab anhåller nu, i enlighet med den ursprungliga finansieringsplanen, om att landskapet Åland beviljar landskapsgarantier utan krav på motsäkerhet för de lån bolaget upptar för att finansiera projektet.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bevilja landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 70.000.000 euro till säkerhet för lån, som bolaget upptar för byggande av en likströmsförbindelse till riket samt för lånen ställda villkor.

Landskapsregeringen har dock noterat att kostnaderna för projektet i rådande marknadsläge realistiskt kan bedömas till 105.000.000 euro. Om projektets kostnader blir lägre än den ursprungliga kostnadskalkylen så sjunker bidraget såväl som garantibeloppet i samma proportion.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag.

Utskottets synpunkter

Ansvar för reservkraften

Utskottet konstaterar att Kraftnät Åland Ab har systemansvaret för försörjning av elektrisk energi inom landskapet Åland enligt 12 § landskapsförordningen om elmarknaden (1999:65). Kraftnät Åland är således ansvarigt för att elnätet ska möjliggöra leverans av elkraft och att elkraft finns att tillgå. Kraftnät Åland Ab skall säkra tillgången på elektrisk energi både under normalförhållanden och vid störningar i ordinarie försörjning. I samband med störningar i ordinarie försörjning täcks behovet med reservkraft.

Behov av reservkraft

Landskapsregeringen konstaterar i framställningen att behov av reservkraft uppstår framför allt vid avbrott på förbindelsen från Sverige. I värsta fall kan det innebära 100 dygns drift med reservkraft vintertid vid ett fel på sjökabeln från Sverige. Landskapet Åland måste kunna förses med elektrisk energi under ett sådant avbrott, samt vid planerade underhållsåtgärder och andra tillfällen när förbindelsen till Sverige inte är tillgänglig. Reservkraften ska ersätta importen från Sverige och därmed täcka nästan hela Ålands elbehov.

Den kalkylerade reservkraftbristen uppgår år 2012 till 10 MW och förväntas stiga till 15 MW år 2014. Om inte reservkraftsavtalet med Mariehamns Energi Ab förlängs år 2014 är den kalkylerade reservkraftsbristen 63 MW år 2014.

Utskottet har erfarit att innan kabelinvesteringen har förverkligats så kommer det att finnas en reservkraftsbrist vid ett avbrott på kabeln till Sverige som Kraftnät Åland Ab enligt nu gällande lag måste kunna hantera. Landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med en lösning i denna fråga.

Vald reservkraftslösning

Den valda reservkraftslösningen är slutresultatet av en lång process med omfattande utredningar med början redan år 2006. Utgående från detta är det tekniska, miljömässiga och totalekonomiskt bästa alternativet en likströmsförbindelse till riket. Med en 100 MW likströmsförbindelse behövs ingen tid för återstart av nätet vid avbrott.

Den behandling och de diskussioner med berörda riksmyndigheter som lagtingets anhållan om extra anslag föranlett har bekräftat bolagets och landskapsregeringens uppfattning om att den valda lösningen är den bästa möjliga med tanke på framtiden.

Förbindelsen är dubbelriktad med samma effekt åt båda håll. Förbindelsen ansluts till det finska stamnätsbolaget Fingrid Oy:s 110 kV ställverk i Nådendal. Förbindelsen dimensioneras för en maximalt överförd effekt på omkring 100 MW. Från omriktarstationen i Ytterby byggs en 110 kV ledning till Tingsbacka elstation med en avgrening till Norrböle elstation. Inmatningen mot Norrböle är en reservinmatning.

Fördelarna med den valda lösningen

Landskapsregeringen konstaterar i sin framställning följande: ”En likströmsförbindelse fungerar i motsats till gasturbinalternativet inte enbart som en momentan backup vid avbrott på förbindelsen från Sverige. Förbindelsen fungerar även som en spänningsstabilisator i det åländska stamnätet, vilket ger fördelar t.ex. då det förekommer en mycket stor vindkraftinmatning i nätet. Förbindelsen ger även i kombination med ”Sverigekabeln” möjligheter till överföring av elenergi i båda riktningarna mellan Sverige och Finland. Detta har både Fingrid Oy och Svenska Kraftnät visat intresse för.”.

Utskottet har erfarit att den tekniska livslängden för kabeln är längre än den kalkylerade avskrivningstiden om 35 år. Förbindelsen stöder även utvecklingen mot mikroproduktion och utvecklande av intelligenta elnät.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande nr 7/2008-2009 följande: ” Utskottet har vidare erfarit att den nu planerade likströmskabeln innehåller en option på en framtida inkopplingspunkt för vindkraftel någonstans i skärgården. Om denna inkopplingspunkt förverkligas ska den i sin helhet finansieras av vindkraftaktörerna.” Transitering av vindkraftel i stamledningsnätet genererar intäkter som bidrar till att sänka kostnaderna i konsumentledet. Utskottet har erfarit att Kraftnät Åland Ab nu har tecknat ett intentionsavtal med vindkraftsaktörerna om detta.

Kostnaden för projektet och inverkan på elpriset

Utskottet har i likhet med landskapsregeringen erfarit att kostnaden för projektet kan hamna mellan 125 miljoner euro och 105 miljoner euro beroende av hur den slutliga upphandlingen utfaller.

Ålandsdelegationens har beslutat att bevilja ett stöd uppgående till högst 50 miljoner euro dock högst 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna. Landskapsregeringen föreslår genom den nu aktuella framställningen att tillhandahålla landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 70 miljoner euro till säkerhet för lån, som bolaget upptar för byggande av likströmsförbindelsen till riket samt för lånen ställda villkor. Landskapsregeringen avser därtill föreslå i en kommande budget att tillskjuta ett aktiekapital om 5 miljoner euro i bolaget. Samtidigt har utskottet erfarit att landskapsregeringen avser inlösa övriga aktieägares aktieinnehav i Kraftnät Åland Ab i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72 EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54 EG. Den likvid som erläggs för aktiekapital kommer att komma elkonsumenterna tillgodo vad beträffar de båda nätbolagen.

Utgående från detta har utskottet erfarit att konsumentprishöjningen beräknas bli mellan 5,0 - 6,5 procent i Åland Elandelslags nät för ett hushåll med 12.000 kwh elförbrukning per år. I Mariehamns stads elnät beräknas motsvarande höjning bli 5,6 - 7,2 procent. Denna ökning blir lägre om gränstariffen från Sverige avlyfts, inkomster från transitering av el tillkommer när de planerade vindkraftsprojekten förverkligas. Vid ett sådant bästa scenario kan prisökningen bli 1,2 – 1,3 procent.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen ämnar tillsätta en energikommission som bl.a. får i uppgift att se över samarbetsmöjligheter mellan eldistributionsbolagen i syfte att uppnå synergieffekter som ytterligare kan nedbringa konsumentpriset. Kommissionen borde även arbeta med energieffektivisering och förverkliga målen i landskapets strategi för energiarbetet på Åland 2008- 2025 (M 2/2007-2008) dvs. utveckla en långsiktig energipolitik med fokus på ökad självförsörjning av förnyelsebar energi.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 21 september 2011 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i samband med behandlingen arrangerat ett öppet hörande där minister Mats Perämaa, finanschef Dan E Eriksson, elnätschef Sven-Anders Eriksson vid Kraftnät Åland Ab, VD Jan Kahlroth vid Kraftnät Åland Ab och VD Jan Wennström vid Ålands Elandelslag hörts. Utskottet har därtill hört elverkschef Per Eriksson vid Mariehamns stad, styrelseordförande Erling Gustafsson vid Allwinds Ab, landshövding Peter Lindbäck, civilingenjör Bengt Lundin, styrelseordförande Tuula Mattsson vid Kraftnät Åland Ab och europarättschef Michaela Slotte.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson och vice ordförande Raija-Liisa Eklöw samt ledamöterna Camilla Gunell, Torsten Sundblom och Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att utan krav på motsäkerhet men i övrigt på av landskapsregeringen fastställda villkor bevilja Kraftnät Åland Ab utöver av lagtinget tidigare godkända garantibelopp, landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 70.000.000 euro till säkerhet för lån, som bolaget upptar för byggande av en likströmsförbindelse till riket samt för lånen ställda villkor; samt

att garantierna får beviljas för lån som upptas före den 31.12.2015.

__________________

Mariehamn den 27 september 2011

Ordförande

Jan-Erik Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

Finansutskottets betänkande 9/2010-2011

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter