FNU:s utlåtande 1/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020
Typ av dokument: Bilaga

Ladda ner Word-dokument

  LSvapen

5x5px

 

Ålands lagting

UTLÅTANDE nr 1/2019-2020

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2020-01-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till lag- och kulturutskottet

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets utlåtande

Ändring av självstyrelselagen för Åland

·       Republikens presidents framställning nr 1/2019-2020

 

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Avräkningssystemet 2

Skatteavräkningen. 2

Extra anslag. 3

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Lag- och kulturutskottet har den 28 januari 2020 med stöd av 56 § arbetsordningen för Ålands lagting beslutat att ge finans- och näringsutskottet tillfälle att om utskottet så önskar och har något ytterligare att tillägga i förhållande till utskottets tidigare utlåtande ge ett utlåtande över föreliggande förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland. Finans- och näringsutskottet har i utlåtande 1/2018-2019 anfört synpunkter på samma proposition (RP 320/2018) som nu avses i republikens presidents framställning nr 1/2019-2020.

   Utgående från den behörighetsfördelning mellan utskotten som framgår av lagtingets arbetsordning ser utskottet det som sin uppgift att i första hand granska förslaget med beaktande att förutsättningarna för finansiering av självstyrelsens uppgifter ska vara tryggade samt att de finansieringsmekanismer som regelverket ger uttryck för på systemnivå ska vara ägnade att främja en livskraftig och hållbar utveckling.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet konstaterar att förslaget syftar till revidering av modellen för finansiering av självstyrelsens uppgifter. Systemet för avräkning och skattegottgörelse som utgör huvudkomponenter i dagens system ska enligt förslaget ersättas med ett reviderat system för avräkning och ett nytt system för skatteavräkning.

   Förändringen medför en förskjutning av tyngdpunkten mellan finansieringsmodellens olika delar så att Ålands utgifter till mindre del kommer att finansieras med avräkningsbeloppet och till större del med skatteavräkningen. Av regeringens proposition (RP 320/2018) framgår att landskapets uppgifter år 2016-2018 finansierades i genomsnitt till ca 65 procent med avräkningsbeloppet och till ca. 4,5 procent med skattegottgörelsen. Enligt en preliminär uppskattning baserad på 2016-2018 års uppgifter innebär lagförslaget att uppgifterna skulle finansieras till ca 48 procent med avräkningsbeloppet och till ca 23 procent med skatteavräkningen.

 

Avräkningssystemet

Av propositionen framgår att vid dimensionering av det nya avräkningssystemet (46-48 §§) har i jämförelse med nuläget beaktats ett tillägg till grundfinansieringen med syfte att trygga att landskapet kan finansiera sina uppgifter. Den i propositionen nämnda nivån på avräkningsgrunden om 0,45 procent står enligt utskottets förmenande inte i proportion till Ålands kostnadsansvar och till den ökning av landskapets relativa befolkningsandel som skett sedan senaste revision. Utskottet har nu erfarit att det från regeringen i Finland har lämnats en utfästelse om att, under förutsättning att Åland först för sin del godkänner föreliggande förslag till ändring av självstyrelselagen, föra en proposition innehållande en höjning av avräkningsgrunden från 0,45 procent till 0,47 procent till riksdagen. Givet att garantierna för att så blir fallet är tillräckliga anser utskottet att modellen för det reviderade avräkningssystemet så som den utarbetats i förslaget är tillfyllest.

   Utskottet välkomnar den återkommande bedömningen av huruvida det föreligger grunder för ändring av avräkningsgrunden. I en föränderlig värld måste olika parametrar kunna tas till diskussion och förändras. Den regelbundet återkommande bedömningen kan, under förutsättning att de nu gjorda utfästelserna till en början infrias, utgöra en plattform för ömsesidig och tillitsfull dialog.

   Utskottet välkomnar också mekanismen för automatiskt beaktande av förändringar i befolkningsunderlaget. Utskottet konstaterar att minskande födelsetal utgör en utmaning på Åland och i hela Finland. De fördelar som följer av att befolkningstalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkningstal beaktas vid verkställandet av avräkningsbeloppet är ägnade att stimulera ett aktivt lokalt arbete för tillväxt och attraktionskraft, som ifall det är framgångsrikt gynnar både Åland och Finland. De risker som följer av samma bestämmelse bedömer utskottet i ljuset av lagförslaget som helhet som rimliga.

 

Skatteavräkningen

   Skatteavräkningen (49 §) innehåller förvärvsinkomst-, kapitalinkomst-, käll-, samfunds-, tonnage- och lotteriskatten. Bestämmelsen om skatteavräkning är utformad så att det finns en direkt koppling mellan de skatter som genereras på Åland och det belopp som återförs till Åland. Förändringen tillerkänner inte Åland beskattningsrätt men ger landskapet en ställning som är jämförbar med en skattetagares.

   Modellen där skatter som uppbärs från Åland återförs till Åland skapar en tydlig incitamentsstruktur för att föra en resultatrik närings- och tillväxtpolitik. Betydelsen av ett välmående näringsliv för finansieringen av självstyrelsen blir tydlig, vilket sätter press på en näringspolitik som tar fasta på tillväxtfrämjande insatser.

   Liksom framgår ovan förväntas skatteavräkningens betydelse för finansiering av landskapets kostnader bli cirka fem gånger större än den nuvarande skattegottgörelsens. Det gör också att Åland blir mera direkt beroende av förändringar vad gäller såväl skattegrund som skattebas för de olika skatteslagen. Utskottet noterar att Åland alltjämt i stor utsträckning saknar möjligheter att påverka förutsättningar av betydelse för dessa skatteslag. Tonnageskattens utfall kan exempelvis påverkas av den nationella sjöfartspolitiken och förutsättningarna för att bedriva sjöfart under finländsk flagg ligger utanför åländsk kontroll. För att inte drabbas av oväntade bortfall i ekonomin kan det vara motiverat att närmare analysera de olika skatteslagens andel av hela skatteavräkningen och vid behov göra fördjupade riskanalyser för ett eller flera skatteslag.

   Bland de skatteslag som ingår i avräkningen är samfunds- och kapitalinkomstskatterna särskilt varierande och svåra att förutsäga över tid på ett sätt som kan medföra stora oväntade variationer i inkomstnivåer. Förslaget innehåller en säkerhetsmekanism för att dämpa effekten av stora lokala nedgångar. Mekanismen är utformad så att Åland, om dessa skatter med mer än 10 procent understiger det belopp som hade tillfallit Åland om skatterna istället hade hanterats inom ramen för avräkningssystemet, kompenseras med ett belopp motsvarande mellanskillnaden. Utskottet konstaterar att mekanismen är ägnad att säkra stabilitet och förutsägbarhet i ekonomin vilket är till fördel för såväl Åland som för Finland.

 

Extra anslag

 

Vad gäller möjligheten att på framställning av lagtinget bevilja extra anslag för ”osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med budgeten för landskapet Åland” konstaterar utskottet att det inför kommande revisioner av självstyrelselagen kvarstår ett behov av att förtydliga. Vilken funktion bestämmelsen har i modellen för finansiering av självstyrelsen samt

vilka typer av utgifter som avses behöver klargöras.

 

Ärendets behandling

 

Lagtingets lag- och kulturutskott har den 28 januari 2020 beslutat att ge finans- och näringsutskottet tillfälle att ge ett utlåtande över föreliggande förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Lars Häggblom, Liz Mattsson och Jörgen Strand samt ersättaren Katrin Sjögren.

    

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lag- och kulturutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 30 januari 2020

 

 

 

Ordförande

Jörgen Pettersson

 

 

 

Sekreterare

 

 

Emma Dahlén