Framställning 10/2000-2001

Ålands landskapsstyrelse	FRAMSTÄLLNING nr 10/2000-2001
	Datum	Beteckning
	2001-03-08	FR1020002001

 

Till
Ålands lagting
Förlängd försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning
Berör
1.       Landskapslag om ändring av 38 § landskapslagen om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning 2.       Landskapslag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i landskapslagen om ändring av 2 § landskapslagen om studiestöd

 

I N N E H Å L L

Förslag. 1

Motivering. 2

1. Gällande bestämmelser2

2. Landskapsstyrelsens förslag. 4

3. Lagstiftingsbehörigheten. 5

4. Förslagets verkningar5

5. Beredningsarbete. 5

Lagtext6

1.6

L A N D S K A P S L A G om ändring av 38 § landskapslagen om en  försöksverksamhetmed yrkeshögskoleutbildning  6

2.6

L A N D S K A P S L A G  om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i landskapslagen om ändring av 2 ' landskapslagen om studiestöd. 6

 

Bilaga

·       Parallelltexter

 

 

Förslag

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en ändring av landskapslagen om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning (55/1997).

     Genom förslaget förlängs försöksverksamheten för yrkeshögskoleutbildningen med ett år, så att försöksverksamheten skulle omfatta den utbildning som påbörjats före utgången av år 2002.

     Samtidigt föreslås en motsvarande justering av ikraftträdelsebestämmelsen i landskapslagen om ändring av 2 ' landskapslagen om studiestöd (56/1997).

     Avsikten är att de föreslagna lagarna skall träda i kraft så snart som möjligt.

__________________

 

Motivering

 

1. Gällande bestämmelser

 

1.1. Allmänt

Med stöd av landskapslagen om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning (55/1997) inleddes från och med 1 augusti 1997 ett försöks- och utvecklingsprojekt med yrkeshögskoleutbildning i landskapet. Lagen omfattar den utbildning som de studerande inleder senast år 2001. Syftet med försöksverksamheten är att med utgångspunkt från den utbildning som år 1997 bedrevs på högre nivå successivt höja utbildningens nivå och erbjuda större bredd i utbildningen inom sektorerna sjöfart, teknik, vård, hotell- och restaurangservice samt ekonomi och att bidra till en utveckling av det åländska arbetslivet genom utbildning, utvecklingsarbete och tillämpad forskning. Verksamheten skall genom pedagogiskt utvecklingsarbete och pedagogisk fortbildning garantera en hög kvalitativ nivå av utbildningen.

     Lagen har formen av en ramlag, som kompletterats med en mer detaljerad reglering i en försöks- och utvecklingsplan. Försöks- och utvecklingsplanen skall utarbetas av yrkeshögskolans styrgrupp och fastställas av landskapsstyrelsen. Av planen framgår bl.a. utbildningens särskilda mål, de huvudmoment utbildningen omfattar, utbildningens huvudsakliga uppläggning samt utbildningsprogrammen. En slutlig försöks- och utvecklingsplan fastställdes av landskapsstyrelsen den 24 september 1998.

     Den 15 december 1998 kompletterades försöks- och utvecklingsplanen med en statusrapport. Statusrapporten är innehåller en lägesbeskrivning av försöksverksamheten. I statusrapporten ingår även några avsnitt med förslag till åtgärder eller beslut.

     För verksamheten finns även en examensordning med närmare bestämmelser och anvisningar om examina, utbildningsprogram, utbildningens struktur och krav för yrkeshögskoleexamen.

 

1.2. Utbildning

Avsikten med yrkeshögskoleutbildningen i landskapet är att bidra till utvecklingen av det åländska arbetslivet och regionens näringsliv genom utbildning, utvecklingsarbete och tillämpad forskning; fungera som en motor för utvecklingen genom att skapa en kompetensutvecklingsform och attraktiv och kvalificerad inlärningsmiljö på Åland med nätverk för kommunikation, högklassig undervisning och kunskapsutveckling; etablera och stimulera samarbete både lokalt, regionalt och internationellt för ett livskraftigt lärande landskap.

     Genom utbildningen skall de studerande få en kvalificerad högre yrkesutbildning. Yrkeshögskoleutbildningen utgör en utbildning på högre nivå, dvs en utbildning som bygger på 120 studieveckors gymnasialstadieutbildning eller motsvarande utbildning på gymnasialstadiet. Avsikten med försöket är att höja utbildningens nivå så att den kan placeras in på en nivå som är parallell med traditionella vetenskapliga universitet och högskolor.

     Efter fullgjord utbildning erhåller den studerande en yrkeshögskoleexamen. Den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram omfattande minst 120 eller högst 180 studieveckor. Utbildningen omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete.

     De sju utbildningsprogram som ingår i försöksverksamheten vid de fem programansvariga skolorna är följande: sjöfart (140+40 sv, sjökapten YH), maskinteknik (180 sv, ingenjör YH), elektroteknik (180/160 sv, ingenjör YH), informationsteknik (120 sv, YH-examen inom IT-området), ekonomi och marknadsföring (140 sv), hotell- och restaurangservice (160 sv) och vård (160 sv, sjukskötare YH)[1]. Inom yrkeshögsskolans ram genomförs också en ca 90 studieveckors utbildning till vaktmaskinmästare med möjlighet att fortsätta till ingenjör YH, maskinteknik.

     Ålands yrkeshögskola antar cirka 100 nya studerande per år, vilket medför en totalvolym på cirka 400 studerande under försöksperioden. Därtill kommer studerande som deltar i olika enskilda yrkeshögskolekurser eller studerar på distans.

     Enligt 18 ' landskapslagen om försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning skall ett kvalitetssäkringssystem successivt utarbetas under utvecklingsperioden. Insatser som vidtas är en uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten. Den totala verksamheten inom yrkeshögskolan skall utvärderas såväl internt som externt. Den process som kvalitetssäkringen av utbildningen innebär skall på ett avgörande sätt bidra till hur yrkeshögskolan utformas efter projektperiodens slut. En rutin för intern kvalitetsrevision för yrkeshögskolan är under uppbyggnad. Den kommer att använda de principer som finns inom standarden ISO 9001:2000. De senaste interna kvalitetsrevisioner som utförts av Ålands teknologicenter genomfördes vid Ålands sjöfartsläroverk i april 2000 och vid Ålands tekniska läroverk i november 2000.

     Utbildningen har även genomgått en extern utvärdering. Under våren 1998 gjorde sjöfartsverket en utvärdering av sjöfartsutbildningen i landskapet enligt de krav som finns i STCW-konventionen, dvs i 1978 års internationella konvention angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (FördrS 22/1984), reviderad år 1995 (STCW‑ 95). Utvärderingen utföll mycket väl och bör ses som en klar framgång för de berörda utbildningspro­grammen sjöfart och maskinteknik.

 

1.3. Organisation

Utbildningsverksamheten bedrivs inom ramen för ett samarbetsnätverk som benämns Ålands yrkeshögskola. I nätverket ingår Ålands sjöfartsläroverk, Ålands tekniska läroverk, Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola och Ålands vårdinstitut. Inom detta nätverk har de programansvariga skolorna ett stort ansvar i fråga om utveckling, planering, kvalitetssäk­ring och utvärdering av utbildningen.

     Parallellt med lagstiftningen om försöksverksamheten måste nämnda skolor även iaktta vad som föreskrivs i landskapslagen om utbildning efter grundskolan (52/1997). Direktionerna vid de skolor som berörs av yrkeshögskoleprojektet har således att förvalta även den utbildning och övrig verksamhet som bedrivs med stöd av landskapslagen om utbildning efter grundskolan. Till övrig verksamhet hänförs exempelvis fastighetsförvaltning, uppgörande av budgetförslag, anställningsfrågor för den personal som inte nyanställs enligt försökslagen.

     Förvaltningen och övervakningen av yrkeshögskoleverksamheten handhas av en ledningsgrupp. Den löpande förvaltningen sköts av en styrgrupp under ledning av en projektchef. Styrgruppen består av projektchefen och de rektorer för de skolor som ingår i försöksverksamhe­ten samt andra sakkunniga som landskapsstyrelsen utser. Vid styrgruppens sammanträden har utöver de medlemmar som ingår i styrgruppen även yrkeshögskolans bibliotekarie samt de programansvariga lärarna deltagit.

     Under våren 1998 kompletterades personalen vid yrkeshögskolan med en projektsekreterare. Dessutom har olika specialtjänster köpts in för yrkeshögskolans gemensamma behov, bland annat för kvalitetssäkringen, kompetensutvecklingen, och fortbildningen, praktikhandledningen, bibliotektsfunktionerna, funktionerna för informationstekniken, marknadsföringen och informationen, de internationella kontakterna och för viss gemensam undervisning.

 

2. Landskapsstyrelsens förslag

 

2.1 Allmänt

Landskapsstyrelsen föreslår att försöksverksamheten för yrkeshögskoleutbildningen förlängs med ett år. Enligt lagförslaget skulle försöksverksamheten således omfatta den utbildning som påbörjats före utgången av år 2002. Samtidigt föreslås en motsvarande justering av ikraftträdelse­bestämmelsen i landskapslagen om ändring av 2 ' landskapslagen om studiestöd (56/1997).

     Avsikten vid inledningen av yrkeshögskoleprojektet år 1997 var att, utgående från de erfarenheter försöket gav, i god tid innan utgången av försöksperioden inleda beredningen av de lagstiftningsåtgärder som ansågs nödvändiga för att genomdriva den reform av yrkesutbildningen som inletts, så att en ny lagstiftning om yrkeshögskoleutbildningen kunde ha tagits tas i bruk senast den 1 januari 2002. Baserad på den utvecklingsprocess verksamheten nu befinner sig i har landskapsstyrelsen funnit det mest ändamålsenligt att förlänga försöket med ett år.

 

2.2. Utförd utvärdering

För att säkerställa utbildningens kvalitet och en fortlöpande utveckling av utbildningen samt för att skapa tillräckliga garantier för att de examina som avläggs vid Ålands yrkeshögskola även skall gälla och accepteras utanför landskapet fordras en såväl intern som extern utvärdering av verksamheten. Sjöfartsverket har genomfört en extern utvärdering av sjöfartsutbildningen i enlighet med STCW-konventionen, medan interna revisioner genomförts av såväl Ålands teknologicenter som landskapsstyrelsens revisionsbyrå.

 

2.3. Pågående utvärdering

Landskapsstyrelsen konstaterar att den externa utvärderingen av verksamheten ännu inte slutförts. I syfte att granska hur organisationen fungerar, på vilket sätt och med vilket resultat utbildningen förverkligas samt för att ge landskapsstyrelsen en uppfattning om huruvida Ålands yrkeshögskola uppfyller de nationella och internationella kvalitetskrav som ställs på högskoleundervisning gav landskapsstyrelsen i november år 2000 Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) i uppdrag att utvärdera Ålands yrkeshögskola, dess organisation och utbildningsverksamhet.

     Rådet för utvärdering av högskolorna är ett oberoende organ för kvalitetsbedömning av högskolorna i riket som ansvarar för utvecklingen, koordineringen och organiserandet av bedömnings‑ och kvalitetsverksamheten vid högskolorna. Rådets medlemmar som företräder sakkunskap i fråga om högskoleväsendet samt näringslivet och arbetslivet utses av undervisningsministeriet.

     Det utvärderingsarbete RUH utför inleddes med ett seminarium den 15 november 2000 i Mariehamn. Därefter följde en egen utvärderingsfas som avslutades den 29 januari 2001, då yrkeshögskolans svar på Rådets frågor sändes in. Den 14 februari 2001 gjorde RUH ett utvärderingsbesök på Åland. Nästa fas i utvärderingen sker inom RUH, som utarbetar en utvärderingsrapport. Rådets utvärderingsrapport kommer att avlämnas i maj 2001.

 

2.4. Förlängd försöksperiod

Den utvärdering av Ålands yrkeshögskola som RUH utför utgör en viktig beståndsdel i det underlag som landskapsstyrelsen kommer att stöda sig på i sitt ställningstagande i fråga om yrkeshögskolans fortsatta verksamhet efter projektperiodens utgång. Eftersom utvärderingen beräknas var klar i maj 2001 samt den arbetsgrupp som bereder en ny lagstiftning om yrkeshögkolan just inlett sitt arbete föreslår landskapsstyrelsen att försöksperioden med yrkeshögskoleutbildningen förlängs med ett år, så att lagstiftningen om försökverksamheten omfattar den utbildning som påbörjats före utgången av år 2002.

     Avsikten är att de föreslagna lagarna skall träda i kraft så snart som möjligt, i god tid innan utgången av år 2001.

 

3. Lagstiftingsbehörigheten

 

Enligt 18 ' 1 och 14 punkten självstyrelselagen för Åland (71/91) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsstyrelsen och under denna lydande inrättningar samt undervisning. I fråga om undervisning är landskapets behörighet i viss mån inskränkt genom lagens 27 ' 30 punkten[2].

 

4. Förslagets verkningar

 

Ålands yrkeshögskola är ett samarbetsnätverk för utbildning som bedrivs vid fem av landskapets skolor under en försöks- och utvecklingsperiod. Kostnaderna för den yrkeshögskole­verksamhet som de programansvariga skolorna ansvarar för ingår i respektive skolas budget som en del av den totala budgeten för respektive skola, som också kan innehålla annan verksamhet än den som hänför sig till Ålands yrkeshögskola. Det sistnämnda gäller de skolor som har utbildning på såväl gymnasialstadie- som högre nivå. Utöver de yrkeshögskolekostnader som ingår i de programansvariga skolornas budgetmoment finns det ett gemensamt budgetmoment för verksamhetens utgifter. Eftersom försöksperioden föreslås förlängd med ett år kommer budgeten även för år 2002 att vara strukturerad på samma sätt som hittills. De ekonomiska konsekvenserna av lagförslaget kommer att beaktas i landskapsbudgeten för år 2002.

     Organisatoriskt medför förslaget inga förändringar i förhållande till hur verksamheten bedrivs i dag.

     Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön eller effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

5. Beredningsarbete

 

Landskapsstyrelsen tillsatte den 21 december 2000 en arbetsgrupp för förberedande av en lag för Ålands yrkeshögskola att gälla efter försöksperiodens slut. På anhållan av arbetsgruppen beslöt landskapsstyrelsen den 8 februari 2001 utarbeta ett lagförslag så att försöksverksamheten för yrkeshögskoleutbildning förlängs så att den omfattar utbildning som påbörjats före utgången av år 2002.

Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget anta följande lagar.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 38 § landskapslagen om en
försöksverksamhetmed yrkeshögskoleutbildning

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 38 § 1 mom. landskapslagen den 19 juni 1997 om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning (55/1997) som följer:

 

38 §

Ikraftträdelse och giltighetstid

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997 och omfattar den utbildning som enligt denna lag påbörjats före utgången av år 2002.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i landskapslagen om ändring av 2 ' landskapslagen om studiestöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras ikraftträdelsebestämmelsen i landskapslagen den 19 juni 1997 om ändring av 2 ' landskapslagen om studiestöd (56/1997) som följer:

 

D  enna lag träder i kraft den 1 augusti 1997 och omfattar den utbildning som enligt landskapslagen om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning (55/1997) påbörjats före utgången av år 2002.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

Mariehamn den 8 mars 2001
L a n t r å d	Roger Nordlund
Föredragande ledamot	Gun Carlson