Framställning 10/2009-2010
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 10/2009-2010 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2009-12-09 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Nytt högkostnadsskydd inom Ålands hälso- och sjukvård
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Enligt förslaget ska högkostnadsskyddet inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ändras så att en person under ett kalenderår betalar avgifter till ett belopp om högst 375 euro sammanlagt (kostnadstak) för tjänster som erbjuds av ÅHS och som omfattas av skyddet. För personer under 18 år och över 65 år är kostnadstaket högst 120 euro för ett kalenderår. Enligt förslaget ska även personer som erhåller sjukpension i enlighet med den i landskapet gällande pensionslagstiftningen omfattas av det lägre kostnadstaket. Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
Motivering
1. Inledning
I enlighet med bestämmelsen i 19 § 3 mom. Finlands grundlag (FFS 731/1999) ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Detta innebär att alla oavsett ålder eller ekonomi ska tillförsäkras rätten till en adekvat hälso- och sjukvård. Kostnaderna för vården måste således i görligaste mån fördelas så att även de i ekonomiskt hänseende mindre bemedlade får det stöd och den service som de anser sig vara i behov av. Ur detta följer i sin tur att uppbörden av avgifter måste anpassas till de ekonomiska realiteterna för den enskilde. Något som är viktigt att beakta i sammanhanget är att grunderna för avgifter enligt 81 § grundlagen alltid måste anges i lag.
2. Centrala bestämmelser
Grundlagens krav i förevarande fall har beaktats genom bestämmelserna i landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), nedan kallad avgiftslagen, vilket tydligt framgår av 1 § avgiftslagen. Enligt 1 § avgiftslagen omfattas dock inte avgifter inom miljöhälsovården och heller inte priset på tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer av lagens bestämmelser. Enligt 2 § avgiftslagen gäller att vissa tjänster som erbjuds av ÅHS är avgiftsfria. Härmed avses sådana tjänster som erbjuds vid:
1) besök inom den psykiatriska öppenvården,
2) skolhälsovården, barn- och mödrahälsovården samt livmoderhalscancerscreeningen,
3) läkarbesök för bedömning av om patienten ska tas in för vård oberoende av dennes vilja,
4) hembesök som sker helt på läkarens eller vårdpersonalens initiativ,
5) undersökning och behandling av allmänfarliga smittsamma sjukdomar samt HIV-infektion, gonorré och klamydiainfektion som överförs sexuellt.
Vidare kan landskapsregeringen enligt samma paragraf besluta om grunderna för när avgiftsbelagda tjänster likväl ska vara avgiftsfri för användaren.
I 4 § avgiftslagen föreskrivs om s.k. högkostnadsskyddet inom ÅHS. Högkostnadsskydd är en allmän förmån som innebär att man blir skyddad från alltför höga egna utgifter inom sjukvården. Som högkostnadsskydd gäller att en person under ett kalenderår betalar avgifter till ett belopp om högst 300 euro sammanlagt (kostnadstak) för tjänster som omfattas av skyddet. För personer under 18 år och över 65 år är kostnadstaket 125 euro för ett kalenderår. Det lägre kostnadstaket tillämpas till och med det kalenderår då personen fyller 18 år samt från och med det kalenderår som följer efter det år då personen fyllt 65 år. Högkostnadsskyddet omfattar patientavgifter för öppenvårdsbesök, dagkirurgi, kortvarig institutionsvård, rehabilitering och fysiatri samt hyra för utlåning av hjälpmedel. När det gäller dygnsavgifter omfattas dock bara tilläggsdelen av högkostnadsskyddet, men landskapsregeringen kan besluta att inte heller grunddelen ska uppbäras efter att kostnadstaket överskridits. Avgifter för intyg och utlåtanden kan även omfattas av högkostnadsskyddet enligt vad landskapsregeringen bestämmer.
3. Överväganden och förslag
Vid utarbetandet av ramar för 2010 års budget har landskapsregeringen dimensionerat ramen för ÅHS till 72,0 miljoner euro. I bokslutet för år 2008 steg kostnaderna till 71,0 miljoner euro. Efter den justering av anslaget för år 2009 som föreslagits i landskapsregeringens första tilläggsbudget för år 2009 uppgår anslaget för 2009 års verksamhet till 72,0 miljoner euro. Vid bedömningen av anslagsnivån har beaktats att de nu gällande tjänstekollektivavtalen medför en merkostnad för år 2010 i förhållande till innevarande år om i storleksordningen 2,5 miljoner euro, medan förändringen av pensionspremierna och socialskyddsavgiften medför en inbesparing om 1,3 miljoner euro. Hälso- och sjukvården är således fortsatt ett högprioriterat område men verksamheten måste effektiveras för att minska kostnaderna per prestationsenhet.
Inrättande av vissa tjänster medför rationalisering genom att flera patienter än tidigare, där det är medicinskt, ekonomiskt och medmänskligt motiverat, kan få sin vård helt eller delvis på hemmaplan. En stor och växande utgiftspost är vård utanför Åland. Patientströmmarna bör analyseras både övergripande och på individnivå. En övergripande och kontinuerlig uppföljning av samarbetet och arbetsfördelningen mellan ÅHS och de närliggande remissjukhusen, Åbo universitets centralsjukhus och Uppsala akademiska sjukhus är nödvändig för ett rationellt resursutnyttjande.
Som remitterande part kan ÅHS långt styra vart den enskilda patienten eller definierade patientgrupper remitteras och vilka tjänster man önskar köpa för hur lång tid. Den medicinska och teknologiska utvecklingen och den aktuella situationen i sig ställer krav på både de fysiska faciliteternas utformning, flexibilitet och utrustning. Mer ändamålsenliga utrymmen torde i många fall kunna minska både drifts- och personalkostnader, t.ex. i form av smidigare logistik och minskat antal kostsamma komplikationer.
De helikopterburna patienttransporterna genererar ökande driftskostnader. En analys av kostnadsstrukturerna är påbörjad. Den bör vara kontinuerlig, inkluderande en analys av alarmeringsgrunder, nyttjandegrad, utbildning och tillgång på personal, eventuella alternativ till primär-/sekundärtransporterna, verksamhetens volym samt utfärdande av riktlinjer för att uppnå en medicinskt och logistiskt rationell aktivitet utan att äventyra patientsäkerheten. Analyserna utgör ett viktigt underlag för den kommande upphandlingen av helikoptertjänster år 2011.
Landskapsregeringen har baserat inkomstnivån för ÅHS under år 2010 utgående från att avgifterna inom hälso- och sjukvården utformas så att de med låga inkomster fortsättningsvis ska ha ett lågt högkostnadstak medan avgifterna generellt kan höjas. Landskapsregeringen ställer sig positivt till att ÅHS med full kostnadstäckning hyr ut utrymmen och utrustning för privat sjukvård. Mot bakgrund av detta anser landskapsregeringen det motiverat att justera avgiftslagens bestämmelser om högkostnadsskydd på det sätt som framgår av förslaget till lagtext nedan.
4. Förslagets konsekvenser
De höjda avgifterna leder till en kostnadsökning för den enskilde förutom i de fall vederbörande är eller blir sjukpensionär på heltid och befinner sig i åldersintervallet 18-65 år då kostnaden för erhållande av sjukvårdstjänster blir lägre. Kostnaderna för landskapets del kan i det här skedet vara svåra att förutsäga exakt i och med att sjukpensionärerna kommer att omfattas av det lägre kostnadstaket (som föreslås bli lägre än vad det är för närvarande) samtidigt som de nuvarande kostnadstaken för åldersgruppen 18-65 år likväl höjs. På sikt torde förslaget ändå medföra en ökning av landskapets intäkter.
Förslaget har inga miljömässiga konsekvenser. När det gäller jämställdheten kan det vara svårt att förutsäga exakt vilka konsekvenser förslaget har. Men generellt kan sägas att kvinnor lever längre än män, besöker läkare oftare än vad män gör samtidigt som kvinnor i genomsnitt har en lägre inkomst än vad män har. Med visst fog kan därför konstateras att erläggande av avgifter påverkar kvinnors ekonomiska situation i större utsträckning än mäns.
5. Beredningsarbete
Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med ÅHS och social- och miljöavdelningen vid Ålands Landskapsregering. Under beredningen har diskussioner även förts med chefen för jämställdhetsfrågor vid Ålands landskapsregering.
I förslaget till budget har landskapsregeringen beaktat ändringen i anslaget för verksamhetsinkomster för ÅHS (moment 35.70.20). För att kunna tillämpas fr.o.m. ingången av nästa år bör den föreslagna lagändringen således träda i kraft senast den 1 januari 2010. Landskapsregeringen anser att den föreslagna lagen uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen (1991:71) för Åland och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 1 mom. landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård som följer:
4 §
Högkostnadsskydd
Som högkostnadsskydd gäller att en person under ett kalenderår betalar avgifter till ett belopp om högst 375 euro sammanlagt (kostnadstak) för tjänster som omfattas av skyddet. För personer under 18 år och över 65 år är kostnadstaket högst 120 euro för ett kalenderår. Det lägre kostnadstaket tillämpas till och med det kalenderår då personen fyller 18 år samt från och med det kalenderår som följer efter det år då personen fyllt 65 år. Oavsett ålder ska det lägre kostnadstaket alltid tillämpas ifråga om personer som beviljats sjukpension på heltid i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. folkpensionslagen (FFS 568/2007), personer som beviljats invalidpension i enlighet med de i 6 § 1 mom. folkpensionslagen angivna författningarna samt personer som beviljats invalidpension i enlighet med landskapslagen (1969:45) om pension för lagtingsmän, landskapslagen (1969:47) om pension för ledamot av Ålands landskapsstyrelse, landskapslagen ( : ) om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen, landskapslagen (1978:34) om personalen vid landstingets kansli, landskapslagen (2007:54) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner, landskapslagen (1997:4) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner, landskapslagen (1971:51) om vissa pensioner, som skall betalas av landskapsmedel och landskapslagen (2007:29) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med stöd av 20 § 3 mom. självstyrelselagen (1991:71) för Åland bemyndigar lagtinget landskapsregeringen att bestämma när denna lag helt eller delvis träder i kraft.
Denna lag träder i kraft den
Åtgärder som verkställigheten av lagen kräver får vidtas innan den träder i kraft.
| Mariehamn den 9 december 2009 | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Katrin Sjögren |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 10/2009-2010