Framställning 12/2005-2006
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 12/2005-2006 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2006-02-16 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändrade bestämmelser om studentexamen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med mer detaljerade bestämmelser om studentexamens struktur och centrala innehåll. Till lagen fogas även bestämmelser om det förvaltningsorgan som skall leda, ordna och genomföra studentexamen samt bestämmelser om rätten för andra än studerande som avlägger den studieförberedande utbildningens lärokurs att få delta i studentexamen.
Gällande bestämmelser om studentexamen finns i huvudsak i regelverk på lägre nivå än lag, vilket inte är tillfredställande. Syftet med lagförslaget är att få landskapslagstiftningen om studentexamen på en författningsnivå som är förenlig med såväl 21 § i självstyrelselagen som grundlagen.
Samtidigt föreslås att det till landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå fogas vissa kompletterande bestämmelser om gymnasieexamen.
De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå
1.2 Studentexamensförordningen
1.3 Överenskommelseförordning om studentexamen i landskapet Åland
1.4 Grundlagens inverkan på regleringen av studentexamen
1.5 Nya riksbestämmelser om studentexamen
2 Landskapsregeringens förslag
2.2 Studentexamens struktur och innehåll
2.4 Rätt att delta i studentexamen
2.6 Ny överenskommelseförordning om studentexamen i landskapet Åland
Ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå
Landskapslagen (1997:52) om utbildningen på gymnasialstadienivå utgör en ramlag för de skolor på gymnasialstadiet som landskapet är huvudman för. Skolorna uppräknas i landskapsförordningen (2002:88) om utbildning på gymnasialstadienivå. Utanför lagens tillämpningsområde faller den utbildning på gymnasialstadiet som ordnas vid Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut. Med utbildning på gymnasialstadienivå avses enligt landskapslagen grundläggande yrkesutbildning samt studieförberedande utbildning som omfattar högst 120 studieveckor, minst 75 kurser eller motsvarande. Till begreppet utbildning på gymnasialstadienivå hänförs även den utbildning som bygger på den grundläggande yrkesutbildningen med ytterligare högst 80 studieveckors utbildning.
Den studieförberedande utbildningen tillhandahålls vid Ålands lyceum. Utbildningens hela lärokurs omfattar minst 75 kurser. Utbildningen är indelad i individuella studieprogram med olika inriktningar. Utbildningen leder enligt 5 § i landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå till gymnasieexamen eller studentexamen och ordnas i kursform i de ämnen och i den omfattning som anges i läroplansgrunderna. Kurserna indelas i ett i läroplansgrunderna fastställt antal obligatoriska samt valfria kurser. Utbildningen skall utformas så att den kan genomgås på tre läsår.
Enligt 15 § landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå skall varje skola, på vilka lagen är tillämplig, ha ett reglemente. Reglementet skall enligt landskapslagens 15 § 1 mom. 5 punkt innehålla bestämmelser om examen. Enligt reglementet för Ålands lyceum skall bestämmelserna i studentexamensförordningen (FFS 1000/1994) och förordningen (2000:2) om studentexamen i landskapet Åland iakttas när studentexamen anordnas vid lyceet.
1.2 Studentexamensförordningen
I studentexamensförordningen finns bestämmelser om studentexamensnämnden, hur studentexamen anordnas och när en studerande som genomgår gymnasiets lärokurs har förutsättningar att delta i studentexamen och i prov. I förordningen ingår dessutom bestämmelser om prov med två olika svårighetsgrader i vissa ämnen och om studentexamens krav på prov på den mer krävande nivån. Även bestämmelser om anmälan till studentexamen och prov, om antalet examenstillfällen som får användas för att ta studentexamen, om omtagning av godkända och underkända prov och komplettering av examen, om studentexamensbetyg, kontrollbedömning, följder av svikligt förfarande, ändringssökande och besvärsförbud samt andra frågor som ansluter sig till studentexamen finns reglerade i studentexamensförordningen.
1.3 Överenskommelseförordning om studentexamen i landskapet Åland
Förordningen om studentexamen i landskapet Åland trädde i kraft den 1 januari 2000. Genom förordningen säkerställdes den praxis som iakttagits i landskapet, så att den finländska studentexamensnämnden på ett formellt korrekt sätt blev behörig att föranstalta studentexamen även i landskapet. Studentexamensnämndens befogenhet att verka i landskapet hade, innan förordningen om studentexamen i landskapet Åland trädde i kraft, härletts ur överenskommelseförordningen (1924:24) angående ordnandet av undervisningsväsendet i landskapet Åland samt den praxis som utvecklats med stöd av förordningen. Överenskommelseförordningen från år 1924, som ansetts gälla även under 1951-års självstyrelselag, upphörde automatiskt att gälla i samband med att den nya självstyrelselagen (1991:71) trädde i kraft.
Överenskommelseförordningen om studentexamen i landskapet Åland består av tre paragrafer, av vilka en utgör ikraftträdelsebestämmelsen. Enligt förordningens 1 § bemyndigas den studentexamensnämnd som avses i studentexamensförordningen sköta de förvaltningsuppgifter som består i att föranstalta den studentexamen som avses i 5 § i landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå. Enligt förordningens 2 § skall studentexamen som har avlagts i landskapet Åland på det sätt som avses i förordningens 1 § medföra samma behörighet som motsvarande examen som har avlagts i riket. Sistnämnda paragraf förutsätter att den studentexamen som studentexamensnämnden förrättar på Åland inte avviker från motsvarande examen i riket. Studentexamen som har avlagts i enlighet med överenskommelseförordningen medför således allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor i riket.
1.4 Grundlagens inverkan på regleringen av studentexamen
Enligt 80 § 1 mom. Finlands grundlag (FFS 731/1999) skall bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag regleras i lag. En motsvarande bestämmelse finns i 21 § självstyrelselagen. Riksdagens grundlagsutskott har vid ett flertal tillfällen (GrUL 58/2001 rd och GrUL 12/2004) fäst sin uppmärksamhet på att nästan hela rikets regelverk om studentexamen ingår i författningar på lägre nivå än lag, det vill säga huvudsakligen i studentexamensförordningen. Enligt grundlagsutskottet innehåller studentexamensförordningen bestämmelser om sådana för de studerandes rättliga ställning och rättssäkerhet viktiga frågor som enligt grundlagen måste regleras i lag.
Även kopplingen till 16 § 2 mom. grundlagen talar enligt grundlagsutskottet för att de grundläggande bestämmelserna om studentexamen skall utfärdas genom lag. Enligt 16 § 2 mom. grundlagen skall det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv.
Eftersom det ingår i studentexamensnämndens uppgift såsom statlig myndighet att utöva offentlig makt måste de allmänna grunderna för nämnden enligt 119 § 2 mom. grundlagen bestämmas genom lag. Med ”allmänna grunder” avses nämndens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter samt dess behörighet.
Även rätten för andra än studerande vid gymnasierna att delta i studentexamen fordrar ett regelverk på lagnivå med utgångspunkt från 80 § 1 mom. grundlagen. Enligt grundlagsutskottet är rätten att delta i studentexamen viktig på det individuella planet, eftersom ”studentexamen genererar en allmän behörighet att fortsätta studierna vid en högskola”. Det kan konstateras att någon motsvarande allmän behörighet inte finns i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen.
1.5 Nya riksbestämmelser om studentexamen
Den 1 januari 2006 trädde en lag om anordnande av studentexamen (FFS 672/2005) i kraft i riket. Syftet med den nya lagstiftningen om studentexamen är att få lagstiftningen på en författningsnivå som är förenlig med grundlagen. Den nya rikslagstiftningen medför inga reformer av själva studentexamen eller avläggandet av examen. Lagen om anordnande av studentexamen innehåller grundläggande bestämmelser om studentexamen och om examens- och provdeltagarnas rättsliga ställning och rättssäkerhet. Genom lagen upphävdes studentexamensförordningen.
2 Landskapsregeringens förslag
2.1 Allmänt
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med mer detaljerade bestämmelser om studentexamens struktur och centrala innehåll. Till lagen fogas även bestämmelser om det förvaltningsorgan som skall leda, ordna och genomföra studentexamen. På lagnivå saknas detaljerade bestämmelser om rätten för andra än studerande att delta i studentexamen. Landskapsregeringen föreslår därför att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med mer utförliga bestämmelser om rätten för andra än studerande i studieförberedande utbildning att delta i studentexamen. Samtidigt måste även de hänvisningar som finns i landskapets regelverk till finländska studentexamensförordningen uppdateras, eftersom studentexamensförordningen har upphävts och ersatts med en ny lag om anordnande av studentexamen.
Huvudorsaken till de föreslagna ändringarna är att gällande bestämmelser om studentexamen i landskapet inte är förenliga med självstyrelselagen eller grundlagen. Enligt 21 § i självstyrelselagen skall bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen eller självstyrelselagen i övrigt hör till området för lag regleras i landskapslag. Av betydelse i sammanhanget är även grundlagskottets fasta praxis i fråga om tolkningen av grundlagen.
Samtidigt föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med en närmare definition av gymnasieexamen.
2.2 Studentexamens struktur och innehåll
Enligt 5 § i landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå ordnas studieförberedande utbildning som leder till studentexamen i kursform i de ämnen och i den omfattning som anges i läroplansgrunderna. Enligt landskapslagens 15 § skall det finnas ett reglemente för de skolor som omfattas av lagen. Reglementet skall bland annat innehålla bestämmelser examen. I Ålands lyceums reglemente anges bland annat att bestämmelserna i studentexamensförordningen skall iakttas när studentexamen anordnas i landskapet. Av reglementet kan man således utläsa bland annat vilka prov som ingår i studentexamen, vilka prov som är obligatoriska eller extra och hur proven bedöms.
Situationen vad gäller den författningsnivå på vilken olika bestämmelser skall utfärdas har förändrats i och med ändringen av 21 § i självstyrelselagen år 2004 och tillkomsten av grundlagen vid ingången av mars år 2000. Till detta skall sedan grundlagsutskottets tolkning av grundlagen läggas. Grundlagsutskottet (GrUU 58/2001 rd) har funnit det befogat med avseende på framförallt vad som föreskrivs i 80 § 1 mom. i grundlagen om frågor som hör till området för lag, att den närmare regleringen av studentexamens struktur och centrala innehåll skall intas i lag.
På basis av grundlagsutskottets ställningstagande finner landskapsregeringen det angeläget att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå ändras så, att grundläggande bestämmelser om studentexamens struktur och centrala innehåll intas i lag. I landskapslagen intas en förteckning av de studentexamensprov som ingår i studentexamen samt till vilken del proven är obligatoriska eller frivilliga. I landskapslagen intas även en generell hänvisning till lagen om anordnande av studentexamen, där närmare bestämmelser om anordnandet av den finländska studentexamen och om examens- och provdeltagarnas rättsliga ställning och rättsäkerhet finns samlade. Genom förslaget erhålls en reglering på lagnivå, som bör anses förenlig med 21 § i självstyrelselagen.
2.3 Förvaltningsorgan
Landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå saknar bestämmelser om vem det är som leder, ordnar och genomför studentexamen på Åland. Med stöd av landskapslagens 15 § skall ett reglemente utfärdas för de skolor som omfattas av lagen. Av Ålands lyceums reglemente följer att studentexamen skall anordnas i enlighet med bestämmelserna i den finländska studentexamensförordningen och i överensstämmelse med vad som föreskrivs i överenskommelseförordningen om studentexamen i landskapet Åland. Enligt överenskommelseförordningen är det den finländska myndigheten studentexamensnämnden som föranstaltar studentexamen på Åland.
Enligt den med stöd av reglementet tillämpliga studentexamensförordningen är det studentexamensnämnden som handhar ledningen och ordnandet av studentexamen samt andra uppgifter som gäller föranstaltandet av examen. Reglementets hänvisningar till studentexamensförordningens bestämmelser om den statliga studentexamensnämnden har föga rättsverkan på Åland, eftersom bestämmelserna gäller en statlig myndighets administrativa uppbyggnad och uppgift. De materiella bestämmelserna om studentexamensnämnden och dess uppgifter på Åland finns i överenskommelseförordningen. Ålands lyceums reglemente saknar däremot bestämmelser om hur studentexamen skall föranstaltas såvida ingen överenskommelseförordning är gällande.
Med anledning av den nya grundlagen och grundlagsutskottets tolkning av grundlagen har flertalet administrativa bestämmelser som tidigare funnits på lägre nivå än lag fordrat förtydliganden och till och med en ny reglering på lagnivå. Enbart överenskommelseförordningens bestämmelser om den finländska studentexamensnämndens föranstaltande av studentexamen på Åland är ur sistnämnda synvinkel inte tillräckliga, utan bör kompletteras med nya administrativa bestämmelser om det förvaltningsorgan som föranstaltar studentexamen på lagnivå även i landskapslagstiftningen.
Landskapsregeringen anser att den nuvarande regleringen av administrationen av studentexamen inte är tillfredställande. Avsaknaden av grundläggande bestämmelser på lagnivå i fråga om ett förvaltningsorgan som kan fatta beslut om enskilda individers rättigheter, skyldigheter och förmåner samt rätten att använda offentlig makt förutsätter att en lagändring vidtas. Landskapsregeringen föreslår därför att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med nya bestämmelser om en examensnämnd som tillsätts av landskapsregeringen för tre år i sänder med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Genom förslaget tillgodoses kravet på att det på landskapslagsnivå finns reglerat hur studentexamen skall föranstaltas på Åland i avsaknad av en överenskommelseförordning. I praktiken kommer inte en examensnämnd behöva tillsättas enligt den föreslagna paragrafen i landskapslagen, eftersom föranstaltandet av studentexamen även framledes kommer att skötas av den finländska studentexamensnämnden med stöd av en överenskommelseförordning. En informativ bestämmelse om överenskommelseförordningens företräde i sammanhanget föreslås därför intagen i landskapslagen. Landskapsregeringens uppfattning är dock att överenskommelseförordningens bestämmelser om studentexamensnämnden, vilken har utfärdats med stöd av självstyrelselagen, är på rätt författningsnivå enligt grundlagen.
2.4 Rätt att delta i studentexamen
Rätten för att andra än studerande vid Ålands lyceum skall kunna delta i studentexamen fordrar en komplettering av landskapslagstiftningen. Enligt 36 § i landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå har den som inte är antagen som studerande vid de skolor som omfattas av lagen i enlighet med vad landskapsregeringen närmare beslutar rätt att i särskild examen tentera kurser eller ämnen eller delar av dessa. Denna bestämmelse kan numera inte anses förenlig med 21 § i självstyrelselagen eller grundlagen i fråga om studentexamen.
Så sent som år 2002 accepterade dock riksdagen på förslag av kulturutskottet (KuUB 2/2002 rd) att bestämmelser om rätten för andra än studerande att delta i studentexamen kunde regleras på förordningsnivå, trots att en bestämmelse om att studentexamen gav en allmän behörighet till fortsatta studier vid högskola fanns med i den aktuella lagen. Vid riksdagsbehandlingen av en ändring av rikets gymnasielag (FFS 629/1998) år 2004 fann dock riksdagens grundlagsutskott (GrUU 12/2004 rd) att bestämmelsen om rätten för andra än studerande att delta i studentexamen med utgångspunkt från 80 § 1 mom. grundlagen vara problematisk varför bestämmelsen förtydligades på lagnivå. Grundlagsutskottets ståndpunkt är även riktgivande för hur 21 § i självstyrelselagen skall tolkas.
Landskapsregeringen föreslår därför att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med en bestämmelse om rätten för andra än studerande att delta i studentexamen. Enligt den föreslagna paragrafen skall andra än studerande som avlägger den studieförberedande utbildningens studieprogram få delta i studentexamen och studentexamensprov, om de fullföljt de studier som anges i bestämmelsen (se föreslagna 5c §). En bestämmelse med motsvarande innehåll är gällande i landskapet med stöd av Ålands lyceums reglemente.
2.5 Förändrad gymnasieexamen
I samband med den förslagna översynen av studentexamen föreslår landskapsregeringen även att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med en närmare definition av gymnasieexamen. Lagens 5 § 1 mom. innehåller i dagsläget enbart en mening om att den studieförberedande utbildningen leder till gymnasieexamen eller studentexamen.
Enligt läroplansgrunderna för utbildningen på gymnasialstadiet avslutas den studieförberedande utbildning som leder till gymnasieexamen med att den studerande deltar i en kurs i vetenskapsteori och framlägger ett skriftligt examensarbete som i omfattning motsvarar studier i minst fem kurser alternativt deltar i en studentexamen för att avlägga enskilda examensprov.
Studerande som väljer att delta i studentexamen för att avlägga en gymnasieexamen måste avlägga minst fyra enskilda prov i studentexamen. Utöver provet i svenska och litteratur, som är obligatoriskt, skall ytterligare tre prov avläggas. Proven väljs bland provet i engelska, provet i matematik, provet i realämnena, provet i ett språk kort kurs. Ett av proven i engelska eller matematik måste avläggas på den mer krävande nivån, så kallad lång kurs. Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.
Förutsättningarna för att avlägga en särskild gymnasieexamen med enskilda studentexamensprov har förändrats i och med provet i finska numera är frivilligt i den nationella studentexamen. Landskapsregeringen föreslår därför att den alternativa gymnasieexamen med rätten att delta i studentexamen för att avlägga enskilda examensprov utgår. Efter att den föreslagna ändringen av regelverket har genomförts kan den studerande som så önskar avlägga studentexamensprov genom att delta i studentexamen enligt 5a §.
Landskapsregeringen föreslår däremot att möjligheten att avlägga gymnasieexamen för att delta i en kurs i vetenskapsteori och framlägga ett skriftligt examensarbete som i omfattning motsvarar studier i minst fem kurser kvarstår.
Samtidigt med revideringen av gymnasieexamen kommer landskapsregeringen även att göra en översyn av läroplansgrunderna för utbildningen på gymnasialstadienivå, så att finska blir ett frivilligt språk i utbildningens lärokurs. Därmed få alla studerande vid utbildningen på gymnasialstadienivå, oavsett om de har läst ett fastställt antal kurser i finska, rätt att delta i studentexamen. Förändringen blir mest märkbar för den studieförberedande utbildningen, där studerande i dagsläget måste ha läst finska och uppnått en fastställd kunskapsnivå för att kunna avlägga en studentexamen. Genom ändringen av läroplansgrunderna blir finskan frivillig såväl i gymnasialstadiets lärokurser som i studentexamen.
2.6 Ny överenskommelseförordning om studentexamen i landskapet Åland
Samtidigt som beslut togs om att denna framställning skulle tillställas Ålands lagting beslöt landskapsregeringen anhålla hos justitieministeriet om utfärdande av en ny överenskommelseförordning om studentexamen i landskapet Åland. Genom förslaget skulle den gällande överenskommelseförordningen om studentexamen i landskapet Åland upphävas. De föreslagna ändringarna är i huvudsak lagtekniska och hänger samman med att studentexamensförordningen har upphävts och att en ny lag om anordnande av studentexamen trädde i kraft den 1 januari 2006. Enligt den föreslagna överenskommelseförordningen skulle studentexamensnämnden även framdeles sköta de förvaltningsuppgifter som består i att föranstalta den finländska studentexamen även i landskapet Åland.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Enligt 18 § 1 och 14 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt undervisning. I propositionen till självstyrelselagen (RP 73/1991 rd s. 43) konstateras att undervisningsväsendet i sin helhet kommer att höra till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt motiven till självstyrelselagen har lagtinget sålunda behörighet att stadga bland annat om gymnasiets mål och innehåll. Till rikets lagstiftningsbehörighet hör däremot enligt 27 § 3 mom. självstyrelselagen statsmyndigheternas organisation och verksamhet. Enligt motiven omfattar denna punkt bland annat frågor om vilka fordringar en läroinrättning skall fylla för att ha dimissionsrätt till statens universitet. I propositionen anges vidare att självstyrelselagens bestämmelser i princip inte ställer hinder för att man genom en landskapslag utformar gymnasieundervisningen så att den till innehållet avviker från det som gäller i riket, även till andra delar än vad som gäller finska språket. I propositionen konstateras att följden dock kunde bli den, att dimissionsbetyg på Åland inte berättigar till inträde vid rikets högskolor om inte särskilda avtal träffas med dem.
4. Förslagets verkningar
Genom förslaget säkerställs de studerandes rättsliga ställning och rättssäkerhet på ett sätt som är förenligt med såväl självstyrelselagen som grundlagen. Förslaget har inga kända konsekvenser för ekonomi, miljö eller jämställdhet.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå
5a § Studentexamen Bestämmelserna om studentexamen i landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå är knapphändiga. Av lagens 5 § följer att den studieförberedande utbildningen leder till gymnasieexamen eller studentexamen. Med studentexamen avses enligt motiven till 5 § en finländsk studentexamen. Övriga bestämmelser om studentexamen ingår med stöd av lagens 15 § i Ålands lyceums reglemente. Landskapsregeringen anser inte att den gällande regleringen av studentexamen är förenlig med 21 § i självstyrelselagen och grundlagen.
Landskapsregeringen föreslår att till lagen fogas en ny 5a § med grundläggande bestämmelser om studentexamens struktur och innehåll. I paragrafens 2 mom. intas en förteckning av de studentexamensprov som ingår i studentexamen samt till vilken del proven är obligatoriska eller frivilliga. Enligt förslaget skulle alla som deltar i studentexamen avlägga prov i svenska och litteratur samt enligt eget val tre av följande prov: provet i finska, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Examinanden kan dessutom avlägga ett eller flera extra prov. Förslaget motsvarar det regelverk och den praxis som i dagsläget iakttas i fråga om studentexamen. Avsikten är således inte att avvika från den struktur och innehåll som studentexamen har idag.
Eftersom landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå saknar konkreta bestämmelser om hur studentexamen skall administreras föreslås att landskapslagen kompletteras med nya bestämmelser om en examensnämnd i paragrafens 3 mom. Examensnämnden skulle enligt förslaget tillsättas av landskapsregeringen för tre år i sänder och skulle ha som uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. I praktiken kommer den föreslagna bestämmelsen om att en examensnämnd skall tillsättas inte att behöva tillämpas eftersom de förvaltningsuppgifter som en examensnämnd skulle ha även framdeles kommer att skötas av den statliga studentexamensnämnden med stöd av en överenskommelseförordning. Genom förslaget tillgodoses kravet på att på lagnivå inta grundläggande bestämmelser i fråga om ett förvaltningsorgan som kan fatta beslut om enskilda individers rättigheter, skyldigheter och förmåner, rätten att använda maktmedel samt på andra sätt ingripa i de grundläggande fri- och rättigheterna.
Till lagen fogas även en bestämmelse i paragrafens 4 mom. med en generell hänvisning till lagen om anordnande av studentexamen. I rikslagen finns närmare bestämmelser om anordnandet av studentexamen och om examens- och provdeltagarnas rättsliga ställning och rättsäkerhet samlade. Genom det förslagna momentet erhåller dessutom rektorn för Ålands lyceum ett indirekt lagstöd för de beslut han eller hon kan behöva fatta i samband med studentexamen. Rektorn skall bland annat kontrollera att examinanden uppfyller föreskrivna villkor för att delta i proven, godkänna anmälan till prov och fatta beslut om påföljder vid svikligt förfarande och brott mot ordning. I momentet intas också en bestämmelse om att hänvisningar i riksförfattningarna till bestämmelser i riksförfattningen skall avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen. Detta innebär bland annat att hänvisningen i 4 § i lagen om anordnande av studentexamen till 10 § rikets gymnasielag skall avse motsvarande bestämmelse i 5 § 2 mom. i landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå jämte läroplansgrunder.
5b § Gymnasieexamen Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen kompletteras med en närmare definition av gymnasieexamen. Enligt förslaget måste en studerande som väljer en studieförberedande utbildningen som leder till gymnasieexamen delta i en kurs i vetenskapsteori och framlägga ett skriftligt examensarbete som i omfattning motsvarar studier i minst fem kurser.
Möjligheten att såsom enligt gällande bestämmelser även avlägga en gymnasieexamen genom att delta i en studentexamen och avlägga enskilda studentexamensprov föreslås utgå. Studerande har hittills haft möjlighet att välja att delta i studentexamen för att avlägga en gymnasieexamen, där man avlägger minst fyra enskilda prov i studentexamen. De enskilda proven i studentexamen är exakt de samma som de som avlades i samband med studentexamen. Utöver provet i svenska och litteratur, som är obligatoriskt, skall ytterligare tre prov avläggas. Proven väljs bland provet i engelska, provet i matematik, provet i realämnena, provet i ett språk kort kurs. Ett av proven i engelska eller matematik måste avläggas på den mer krävande nivån, så kallad lång kurs. Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.
Förutsättningarna för att avlägga en särskild gymnasieexamen med enskilda studentexamensprov har förändrats i och med provet i finska numera är frivilligt i den nationella studentexamen. Landskapsregeringen föreslår därför att den alternativa gymnasieexamen med rätten att delta i studentexamen för att delta i enskilda examensprov utgår. För studerande som fortsättningsvis önskar avlägga studentexamensprov tillhandhålls möjligheten enligt förslaget genom att den studerande deltar i studentexamen enligt 5a §.
Samtidigt med revideringen av gymnasieexamen kommer landskapsregeringen även att göra en översyn av läroplansgrunderna för utbildningen på gymnasialstadienivå, så att finska blir ett frivilligt språk i utbildningens lärokurs. Därmed få alla studerande vid utbildningen på gymnasialstadienivå, oavsett om de läst fastställt antal kurser i finska, rätt att delta i studentexamen. Förändringen blir mest märkbar för den studieförberedande utbildningen, där studerande i dagsläget måste ha läst finska och ha uppnått en fastställs kunskapsnivå för att kunna avlägga en studentexamen.
5c § Rätten för andra än studerande att delta i studentexamen Även andra än studerande som avlägger den studieförberedande utbildningens lärokurs vid Ålands lyceum föreslås få rätt att delta i studentexamen och studentexamensprov. Bestämmelsen har samma innebörd som i det tillämpliga regelverket i studentexamensförordningen, men lyfts genom förslaget upp på rätt författningsnivå. Bestämmelserna kan därmed anses förenliga med 21 § i självstyrelselagen och grundlagen.
Utöver bestämmelserna i den föreslagna paragrafen skall den studerande även uppfylla de förutsättningar för rätten att delta i studentexamensprov som framgår av bland annat 4 § lagen om anordnande av studentexamen, vilket har redogjorts för ovan i detaljmotiveringen till den förslagna 5a § 4 mom.
5d § Rättelse av rektorsbeslut i fråga om studentexamen Genom den föreslagna 5a § skulle lagen om anordnande av studentexamen göras tillämplig på den studentexamen som avläggs på Åland. För att anpassa lagstiftningen till den åländska skolförvaltningen föreslås att ett rektorsbeslut att förvägra någon rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen skall kunna göras till föremål för rättelse hos skolans direktion innan ärendet prövas i domstol (jfr rikslagens 15 § 1 mom.). Möjligheten att begära rättelse av ett beslut utgör en del av förvaltningsförfarandet som föregår överklagandet till Ålands förvaltningsdomstol, som är egentlig förvaltningsrättskipning.
36 § Privatstuderande I paragrafen intas i informativt syfte en hänvisning till 5c § i fråga om rätten för andra än studerande som avlägger den studieförberedande utbildningens lärokurs att få delta i studentexamen och studentexamensprov.
48 § Besvär Enligt framställningen kommer en examensnämnd att kunna tillsättas med stöd av 5a § 3 mom. Genom lagförslagets 5a § 4 mom. blir lagen om anordnande av studentexamen tillämplig i landskapet, vilket medför att rektorn för Ålands lyceum får nya formella beslutsbefogenheter. Över dessa beslut skall besvär kunna anföras.
Paragrafen föreslås ändrad och förtydligad så att även examensnämndens och tjänstemans beslut upptas bland de beslut som kan överklagas. Till paragrafen fogas även en bestämmelse om att beslut som direktion har fattat med anledning av ett rättelseyrkande skall överklagas till Ålands förvaltningsdomstol. Enligt 27 § 23 punkten självstyrelselagen hör rättskipning till rikets behörighet. Bestämmelsen har därför utformats i överensstämmelse med 25 § självstyrelselagen.
Ikraftträdelsebestämmelsen Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
Studerande som påbörjat en studieförberedande utbildning som leder till gymnasieexamen innan den föreslagna lagen träder i kraft, har valt inriktning på sin gymnasieexamen utgående från de valmöjligheter som var gällande fram till dess att lagen träder i kraft. För att värna om valmöjligheten för denna grupp av studerande, föreslås att en övergångsbestämmelse fogas till paragrafens 2 mom. Övergångsbestämmelsen möjliggör för den studerande att fullfölja sina studier till en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som är gällande när lagen träder i kraft. Den grupp av studerande som omfattas av paragrafen kan således fortsätta sin utbildning utgående från det val av gymnasieexamen man gjort, det vill säga genom att alternativt delta i en studentexamen för att avlägga enskilda examensprov.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 48 § 1 mom. landskapslagen (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå samt
fogas till lagen nya 5a-d §§ och till 36 § ett nytt 2 mom. som följer:
5a §
Studentexamen
Studieförberedande utbildning som leder till studentexamen avslutas med att den studerande deltar i en studentexamen för att avlägga en examen.
Studentexamen omfattar minst fyra prov. Den som deltar i studentexamen skall avlägga provet i svenska och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i finska, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.
Landskapsregeringen tillsätter för tre år i sänder en examensnämnd med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Examensnämnden är administrativt underställd landskapsregeringen. Utöver vad som föreskrivs i 4 mom. kan närmare bestämmelser om nämnden och dess uppgifter vid behov utfärdas genom landskapsförordning. Bestämmelserna i detta moment skall inte tillämpas om förvaltningsuppgifterna i fråga om studentexamen sköts av den statliga studentexamensnämnden med stöd av en överenskommelseförordning.
Vid anordnandet av studentexamen enligt denna lag skall även bestämmelserna i lagen om anordnande av studentexamen (FFS 672/2005) och de bestämmelser som statsrådet har utfärdat i förordning i fråga om deltagande i studentexamen, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt iakttas i tillämpliga delar. Hänvisningar i de i detta moment angivna riksförfattningarna till bestämmelser i rikslagstiftningen skall avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.
5b §
Gymnasieexamen
Studieförberedande utbildning som leder till gymnasieexamen avslutas med att den studerande deltar i en kurs i vetenskapsteori och framlägger ett skriftligt examensarbete som i omfattning motsvarar studier i minst fem kurser.
5c §
Rätten för andra än studerande att delta i studentexamen
Andra än studerande som avlägger den studieförberedande utbildningens lärokurs får delta i studentexamen och studentexamensprov, om de har avlagt
1) den studieförberedande utbildningens lärokurs eller motsvarande lärokurs i riket eller utlandet,
2) en yrkesexamen på gymnasialstadienivå som omfattar minst två och ett halvt år,
3) en examen eller studier som är kortare än den examen som avses i 2 punkten, förutsatt att examen eller studierna bygger på grundskoleutbildningen med minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som har föreskrivits av den nämnd som avses i 5a §.
Den som är studerande inom en utbildning som leder till en yrkesexamen som avses i 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande deltar i utbildningen i fråga. En förutsättning för att kunna delta i studentexamen enligt detta moment är dock att den studerande har slutfört studier som omfattar minst ett och ett halvt år.
5d §
Rättelse av rektorsbeslut i fråga om studentexamen
Den som genom rektors beslut har förvägrats rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen kan inom 14 dagar, räknat från den dag beslutet delgavs vederbörande, skriftligen begära rättelse hos skolans direktion. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för direktionens prövning, skall anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande skall behandlas utan dröjsmål. Om besvär över beslut som direktionen har fattat med anledning av rättelseyrkandet gäller vad som föreskrivs i 48 §.
Beslut anses delgivet vederbörande, om inte annat visas, den sjunde dagen efter den dag då beslutet inlämnats för postbefordran under den adress studeranden eller sökanden har uppgivit.
36 §
Privatstuderande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om rätten för andra än studerande att få delta i studentexamen finns bestämmelser i 5c §.
48 §
Besvär
Beslut som direktion har fattat med anledning av ett rättelseyrkande eller annat beslut som har fattats av direktion, examensnämnd eller tjänsteman enligt delegerad beslutanderätt med stöd av denna lag kan överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft
Studerande som innan denna lag träder i kraft har påbörjat en studieförberedande utbildning som leder till en gymnasieexamen, har rätt att fullfölja sina studier enligt de bestämmelser som var gällande när denna lag trädde i kraft.
| Mariehamn den 16 februari 2006 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Camilla Gunell |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 12/2005-2006