Framställning 15/2001-2002
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | FRAMSTÄLLNING nr 15/2001-2002 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2002-03-06 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsstyrelsens föreslår att rederier som i enlighet med den föreslagna tonnageskattelagen (RP 234/2001) godkänts som tonnageskattskyldiga skall befrias från kommunalskatt på den del av inkomsten som tonnagebeskattas. Samtidigt föreslår landskapsstyrelsen att till de delar förslaget till tonnageskattelag innehåller bestämmelser om inkomstbeskattning skall dessa tillämpas på motsvarande sätt vid kommunalbeskattningen som vid statsbeskattningen.
Genom förslaget säkerställs att det föreslagna tonnageskattesystemet fungerar på samma villkor i landskapet som i riket.
De ekonomiska effekterna av förslaget är svårbedömda eftersom de är beroende av i vilken utsträckning åländska rederier väljer tonnagebeskattning framom vanlig inkomstbeskattning.
INNEHÅLL
3. Behov av ändring och förslag till ändring
L A N D S K A P S L A G om kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen
Allmän motivering
1. Bakgrund och nuläge
Regeringen har avgivit en proposition (RP 234/2001) till riksdagen med förslag till lagstiftning om tonnagebeskattning av rederier. Enligt förslaget skall rederier som bedriver internationell sjöfart ha möjlighet att i stället för sedvanlig inkomstbeskattning av vinsten välja tonnagebeskattning baserad på fartygens nettodräktighet. Tonnageskatten föreslås vara relativt låg eftersom avsikten med lagstiftningen är att det skall vara ett statligt stöd till rederinäringen.
Enligt förslaget skall ett bolag kunna godkännas som tonnageskattskyldigt av Koncernskattecentralen om det uppfyller vissa villkor. Godkännandet gäller tio år (en tonnageskatteperiod) och kan under den tiden återkallas om villkoren inte längre uppfylls. Enbart inkomsterna från gods- och passagerarbefordran samt sådan verksamhet som är nära anknuten därtill skall kunna tonnagebeskattas, övriga inkomster beskattas inom den normala inkomstbeskattningen. Inkomstbeskattningen föreslås bland annat omfatta inkomsterna av försäljning av andra varor och tjänster än sådana som konsumeras ombord, inkomster som förvärvats på annat sätt än genom bedrivande av sjöfart, finansiella intäkter samt vinster av överlåtelse av fastigheter, byggnader och aktier. Det här betyder att till exempel inkomster från den skattefria försäljningen inte omfattas av tonnageskattesystemet enligt regeringspropositionen.
Enligt propositionen skall ett tonnageskattskyldigt rederi inte beskattas för vinsten av den verksamhet som tonnagebeskattas så länge vinsten stannar kvar i bolaget. På dividend som delas ut tillämpas systemet för gottgörelse för bolagsskatt, varvid bolaget vid behov påförs kompletteringsskatt.
Propositionen behandlas för närvarande i riksdagen och avsikten är att den skall träda i kraft så snart som möjligt. Eftersom det rör sig om en skattelättnad betraktas tonnageskattesystemet som ett statsstöd och lagstiftningen kan därför träda i kraft först när den har godkänts av kommissionen. Tanken är ändå att det föreslagna systemet skall tillämpas från och med skatteåret 2002.
2. Lagstiftningsbehörigheten
Enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet samt kommunerna tillkommande skatter. I fråga om skatter i övrigt är lagstiftningsbehörigheten rikets.
För att få klarhet i behörighetsfrågan har landskapsstyrelsen begärt utlåtande från Ålandsdelegationen över den föreslagna tonnageskattelagen. Frågan gällde huruvida lagstiftningen om tonnageskatt så som den var utformad i det utkast till proposition som förelåg vid tillfället (oktober 2001) kunde anses vara en näringsskatt. Den proposition som sedan gavs till riksdagen avviker inte på något väsentligt sätt från det utkast som Ålandsdelegationen tagit ställning till. Enligt Ålandsdelegationen är tonnagebeskattningen både i materiellt och formellt hänseende infogad i den allmänna inkomstbeskattningen och utgör inte någon extra skattepålaga på rederiverksamhet. Tonnageskatten kan därför inte anses vara en näringsskatt utan snarare en del av den normala inkomstbeskattningen. Vidare konstaterar Ålandsdelegationen i sitt yttrande att det inte heller i övrigt finns några grunder för att lagstiftningen om tonnageskatt sådan den ser ut i utkastet till proposition skulle vara landskapsbehörighet.
När det gäller den allmänna inkomstbeskattningen av företag är lagstiftningsbehörigheten delad mellan landskapet och riket. Till den del samfundsskatten är en kommunalskatt är behörigheten landskapets medan det är rikets behörighet att lagstifta om den del som erläggs till staten. Således är det rikets behörighet att lagstifta så att samfund ges möjlighet att i stället för inkomstskatt till staten välja att erlägga tonnageskatt till staten.
3. Behov av ändring och förslag till ändring
När den ovan nämnda lagstiftningen om tonnageskatt träder i kraft kommer den att gälla även i landskapet. Det innebär att rederier i landskapet kommer att få möjlighet att bli godkända som tonnageskattskyldiga och därmed betala den lägre tonnageskatten i stället för den statliga delen av samfundsskatten. Att lagstiftningen om tonnageskatt träder i kraft i landskapet innebär dock inte i sig att rederier som godkänns som tonnageskattskyldiga skulle befrias från kommunalskatten för samfund. Inte heller innebär det att de regler som inom ramen för den föreslagna tonnageskattelagen i vissa fall skall tillämpas vid den sedvanliga inkomstbeskattningen till staten blir tillämpliga vid kommunalbeskattningen.
Skattesatsen för den kommunalskatt som samfund och samfällda förmåner i landskapet betalar anges i 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993). Detta gäller alla samfund såvida man inte gör undantag från regeln såsom man gjort för så kallade captivebolag (4a § kommunalskattelagen). Enligt kommunalskattelagens nu gällande lydelse skall samfund betala 10,8025 % i kommunalskatt. Inom kort kommer dock landskapsstyrelsen att föreslå att denna procentsats sänks till 6,9861 % från och med skatteåret 2002. Det här betyder att ett åländskt rederi som godkänts som tonnageskattskyldigt utöver tonnageskatt kommer att betala minst 6,9861 % i kommunalskatt även på inkomsterna från tonnagebeskattad verksamhet.
Landskapsstyrelsen anser att det är viktigt att även åländska rederier har möjlighet att dra nytta av den skattelättnad tonnagebeskattningen innebär. För att rederier i landskapet skall kunna utnyttja tonnageskattesystemet på samma villkor som rederier i riket föreslås att inkomst från verksamhet som tonnagebeskattas blir befriad från kommunal samfundsskatt. Samtidigt är det också viktigt att inkomstbeskattningen i anslutning till tonnagebeskattningen fungerar på motsvarande sätt vid kommunalbeskattningen som vid statsbeskattningen. Därför föreslår landskapsstyrelsen att de bestämmelser i den föreslagna tonnageskattelagen som rör inkomstbeskattning görs tillämpliga vid kommunalbeskattningen.
4. Ikraftträdande
Lagstiftningen om tonnageskatt utgör en skattelättnad och betraktas därför som statsstöd. Följaktligen kan en tonnageskattelag träda i kraft först efter att den notifierats och godkänts av kommissionen. Den här föreslagna landskapslagen är avsedd att tillämpas jämsides med den föreslagna tonnageskattelagen och är således helt beroende av att denna har trätt i kraft. Datum för ikraftträdande för landskapslagen lämnas därför öppet så att det kan anpassas till tonnageskattelagens ikraftträdande. Avsikten är att den liksom tonnageskattelagen skall kunna tillämpas första gången för skatteåret 2002.
5. Förslagets verkningar
Förslagets ekonomiska konsekvenser är svåra att bedöma. För rederinäringen är förslaget att betrakta som positivt eftersom det är en förutsättning för att rederierna i landskapet skall kunna dra nytta av tonnageskattesystemet. Passagerarrederierna har dock hittills ställt sig tveksamma till deltagande huvudsakligen på grund av att inkomster från den skattefria försäljningen sannolikt inte kommer att omfattas av tonnagebeskattningen. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är helt och hållet beroende av i vilken utsträckning rederierna väljer tonnagebeskattning i stället för inkomstbeskattning.
För kommunerna som skattetagare är förslaget att betrakta som negativt ur ekonomisk synvinkel eftersom det kan innebära minskade intäkter från företagsbeskattningen. Intäkterna från samfundsskatten har under de senaste åren utgjort drygt 20 % av kommunernas totala skatteintäkter. Andelen förväntas dock sjunka under 20 % från och med 2001 enligt ÅSUB:s bedömning (ÅSUB:s rapport 2001:4). Runt 40 % av samfundsskatteintäkterna härrör från rederinäringen. Det är dock omöjligt att förutsäga i vilken utsträckning rederierna kommer att ansluta sig till tonnageskattesystemet. Dessutom är det svårt att bedöma hur stor del av bolagens inkomster som kommer från den tonnagebeskattade verksamheten samt hur stor del av vinsten som kommer att delas ut i dividend.
Osäkerheten i bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna ökas ytterligare av att förslaget till tonnageskattelag ännu inte är färdigbehandlat i riksdagen utan att ändringar fortfarande kan göras. Om till exempel den skattefria försäljningen skulle inkluderas i den tonnagebeskattade verksamheten skulle det skärpa de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. En utflaggning torde dock leda till en ännu större förlust av skatteintäkter eftersom då även intäkterna från förvärvsinkomstbeskattningen av de ombordanställda skulle påverkas.
Förslaget har inga organisatoriska verkningar och heller inte några kända effekter för jämställdhet eller miljö.
6. Ärendets beredning
Förslaget har skickats på remiss till kommunerna, Ålands kommunförbund kf, Ålands redarförening rf och Fraktfartygsföreningen rf. De yttranden som givits till landskapsstyrelsen har inte i något avseende föranlett ändringar av förslaget.
Detaljmotivering
1 §. Enligt regeringspropositionen till tonnageskattelag är inkomst från tonnagebeskattad verksamhet inte skattepliktig inkomst för företag som godkänts som tonnageskattskyldiga. För rederier i landskapet betyder det att sådan inkomst inte är skattepliktig vid statsbeskattningen. Enligt det här förslaget skall den heller inte vara skattepliktig vid kommunalbeskattningen.
Om ett företag som godkänts som tonnageskattskyldigt inte längre uppfyller villkoren för godkännande kan godkännandet återkallas. Enligt förslaget till tonnageskattelag skall vinsten från den tonnagebeskattade verksamheten i ett sådant fall inkomstbeskattas i efterhand. Enligt landskapsstyrelsens förslag skall denna vinst även kommunalbeskattas i en sådan situation. Motsvarande regler skall då tillämpas som vid statsbeskattningen, det vill säga att vinsten beskattas genom tillämpning av den lagstiftning om kommunalbeskattning som gällde under de skatteår då företaget var godkänt som tonnageskattskyldigt.
2 §. Den föreslagna paragrafen innehåller en blankettbestämmelse enligt vilken regleringen av inkomstbeskattningen i den föreslagna tonnageskattelagen görs tillämplig vid kommunalbeskattningen på motsvarande sätt som vid statsbeskattningen. Förslaget till tonnageskattelag innehåller regler dels om beskattning under tonnageskatteperioden av inkomsten från den verksamhet som inte är tonnagebeskattad, dels för övergången mellan tonnagebeskattning och normal inkomstbeskattning. Enligt landskapsstyrelsens mening bör företag som inkomstbeskattas till staten med stöd av tonnageskattelagen även kommunalbeskattas på motsvarande sätt.
I bestämmelserna om inkomstbeskattning i den föreslagna tonnageskattelagen ingår även hänvisningar till annan lagstiftning. Enligt förslaget skall en sådan hänvisning vid kommunalbeskattningen i stället avse motsvarande landskapslagstiftning.
Lagtext
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Vid kommunalbeskattningen av ett samfund som godkänts som tonnageskattskyldigt i enlighet med tonnageskattelagen (FFS …/2002) är inkomst från tonnagebeskattad verksamhet inte skattepliktig. Om godkännandet återkallas blir dock sådan inkomst skattepliktig vid kommunalbeskattningen på motsvarande sätt som vid statsbeskattningen.
2 §
Bestämmelserna om annan inkomstbeskattning än tonnagebeskattning i tonnageskattelagen skall tillämpas vid kommunalbeskattningen på motsvarande sätt som vid statsbeskattningen. Bestämmelserna tillämpas sådana de lyder när denna lag träder ikraft. Sker därefter ändring skall de ändrade bestämmelserna tillämpas från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.
Till de delar de i 1 mom. avsedda bestämmelserna innefattar hänvisningar till bestämmelser i annan rikslagstiftning skall hänvisningarna vid kommunalbeskattningen avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.
3 §
Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid den beskattning som verkställs för det skatteår som börjar under kalenderåret 2002.
| Mariehamn den 6 mars 2002 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Olof Erland |