Framställning 16/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 16/2010-2011

 

Datum

 

 

2011-04-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Jakt från fordon möjligt för rörelsehindrade, m.m.

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland ändras så att det möjliggörs för personer med bestående rörelsehinder att bedriva jakt på däggdjur från en stillastående motordriven trehjuling, lätt fyrhjuling, fyrhjuling och snöskoter. Samtidigt föreslår landskapsregeringen att lagen ändras så att ordalydelsen avseende tillstånd för jakt på fridlysta eller fredade arter närmare följer formuleringar i fågel- och habitatdirektiven.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Jakt för rörelsehindrade. 3

1.2 Jaktlagens formuleringar i förhållande till formuleringar i fågeldirektivet 3

2. Förslag. 3

3. Förslagets verkningar 4

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av jaktlagen för landskapet Åland. 6

Parallelltexter 8

 


 

Motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Jakt för rörelsehindrade

 

I enlighet med 50 § jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland får jakt inte bedrivas från motordrivet fordon. Enligt 2a § vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland är fordon ”en anordning som är avsedd för färd på marken och som inte löper på skenor”. Ett motordrivet fordon är ett fordon som drivs med motor. Exempel på motordrivna fordon är personbil, motorcykel, moped, traktor, motorredskap och terrängfordon. Fordonskategorin motordrivna fordon omfattar också s.k. fyrhjulingar, dvs. fyrhjuliga motordrivna fordon vars olastade massa är högst 350 kilogram. Närmare bestämmelser om fordonsdefinitioner finns med stöd av 63 § vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland i landskapsförordningen (2004:46) om fordonsdefinitioner.

     I skjutvapenlagen (FFS 1/1998) finns närmare bestämmelser om förvärvstillstånd och innehav av skjutvapen, vapendelar och patroner. Enligt 67 § skjutvapenlagen gäller bl.a. att ett tillstånd ska återkallas om tillståndshavaren på grund av sitt hälsotillstånd inte anses vara lämplig att förvärva eller inneha skjutvapen, vapendelar och patroner. Enligt 106 § 3 mom. skjutvapenlagen får skjutvapen i motordrivna fordon endast transporteras oladdade i skyddsfodral eller placerade i ett skyddat utrymme. Enligt 50 § 2 mom. ska vapen under färd med maskindrivet fortskaffningsmedel vara oladdat.

 

1.2 Jaktlagens formuleringar i förhållande till formuleringar i fågeldirektivet

 

I enlighet med 14 kap. § landskapslagen (1998:82) om naturvård är samtliga vilda däggdjur och fåglar samt dessa fåglars bon och ägg ständigt fridlysta, undantaget djurarter som är föremål för jakt enligt jaktlagstiftningen. Däggdjur och fåglar benämns vara vilt, i enlighet med 1 § jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland, nedan kallad jaktlagen. I 5 kap. jaktlagen med bestämmelser om jakttider stadgas i 28 § att landskapsregeringen ”för vetenskapligt eller annat godtagbart ändamål” kan ge tillstånd att döda eller fånga fridlyst vilt samt att ta dess bo och ägg. Här stadgas också om en möjlighet för landskapsregeringen att tillåta användning av annars i 47 § jaktlagen förbjudet fångstmedel eller fångstsätt. Landskapsregeringen kan också med stöd av 29 § jaktlagen om någon art ”inom en region blivit för talrik eller visat sig skadlig” medge undantag från bestämmelserna om fredning. Vid kontakter med EG-kommissionen har påtalats att även om landskapets regelverk i berörda delar i sak överensstämmer med formuleringar i EG-direktiv så finns det skillnader i ordalydelse. Därvid har framförts att de bestämmelser i landskapets lagstiftning som undantagen grundar sig på måste fullständigt och korrekt också återspegla bestämmelserna i artikel 9.1 punkterna a och b i det s.k. fågeldirektivet (EG-direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar). Fågeldirektivets artikel 9.1 punkt c har genomförts med en ändring i 20 § 2 mom. jaktlagen (ÅFS 2007/49), vilken trädde ikraft den 1 september 2007 och rörde frågan om vårjakt enligt EG-kommissionens syn på administrativ praxis respektive nödvändighet av lagstiftningsåtgärder.

 

2. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att jaktlagen ändras så att det möjliggörs för personer med bestående rörelsehinder att bedriva jakt på däggdjur från ett stillastående motordrivet fordon såsom en trehjuling, lätt fyrhjuling, fyrhjuling och snöskoter. De behöver då inte lämna sitt fordon, det innebär en frihet att inte vara beroende av hjälp. Enligt art. 8 i fågeldirektivet (EG-direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar) ska medlemsstaterna förbjuda all jakt på vilda fåglar från motordrivna fordon, flygplan och båtar som uppnår högre hastighet än 5 kilometer i timmen. Enligt art. 15 i habitatdirektivet (EG-direktivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) ska medlemsstaterna förbjuda fångst eller dödande av alla i direktivets bilaga 5a förtecknade arter av vilda djur från motorfordon i rörelse.

     En närmare definition av beteckningen trehjuling, lätt fyrhjuling, fyrhjuling och snöskoter finns i landskapsförordningen om fordonsdefinitioner. Förslaget är till den del det gäller de olika beteckningarna och den närmare definitionen av dessa uppbyggd på motsvarande sätt som körkortslagen (1991:79) för landskapet Åland. Vid framtida förändringar av klassificering av fordon i landskapsförordningen om fordonsdefinitioner bör man vara uppmärksam på att jaktlagen även kan påverkas.

     Fordonets motor föreslås dessutom ha varit avstängd under minst 2 minuter. Såsom konstaterats ovan får inte vapen transporteras laddade. Tvåminutersregeln hindrar att någon kör fram med påslagen motor, laddar vapnet samt därefter stänger av och skjuter i samma moment. Det vore att ge jägaren en fördel gentemot viltet, som i allmänhet inte uppfattar fordon med påslagen motor som ett hot. Med tvåminutersregeln ges viltet likartade förutsättningar från rörelsehindrade jägare som från andra jägare, samtidigt som tiden 2 minuter är rimlig för att förbereda sig för jakten.

     Rörelsehindrad anses den vara som inte obehindrat utan hjälpmedel eller med en annan persons hjälp kan förflytta sig, och därför kan klara sig själv i alla situationer i det dagliga livet. Rörelsehindret ska dessutom vara bestående, så att det medför begränsningar i möjlighet att välja arbetskarriär och fritidsaktiviteter.

     Vid beredningen av ärendet har sakkunniga från såväl hälso- och sjukvården som polisväsendet deltagit.

     Landskapsregeringen föreslår att 28 § jaktlagen samtidigt ändras så att ordalydelsen avseende tillstånd för jakt på fridlysta eller fredade arter närmare följer formuleringar i artikel 9.1 punkterna a och b i fågeldirektivet. Samtidigt föreslås att 29 § jaktlagen upphävs, då förutsättningarna för fångst eller dödande av annars fridlysta eller fredade arter finns i 28 §.

 

3. Förslagets verkningar

 

Det finns ingen statistik över hur många rörelsehindrade som kan omfattas av förslaget. En bedömning är dock att det kan beröra några tiotal personer i landskapet, varav ett fåtal faktiskt kommer att nyttja den nya möjligheten att jaga från ett stillastående motordrivet fordon. För enskilda jaktintresserade rörelsehindrade personer kan det dock innebära en stor frihet att efter att ha tagit sig till ett jaktpass där utan hjälp kunna utöva jakt.

     Förslaget till tillnärmning av formuleringar i jaktlagen till formuleringar i EU:s regelverk har inga verkningar för jämställdhet, miljö, ekonomi eller organisation. Med förslaget kommer formuleringar jaktlagen utan ändring i sak att närmare följa formuleringar i EU:s regelverk om tillståndsgivning för jakt på fridlysta eller fredade arter. Som framgått ovan medför inte detta förslag ändring i sak, medan formuleringarna dock närmare ansluter till dem som finns i EG:s regelverk avseende tillståndsgivning för jakt på fridlysta eller fredade arter. Formuleringarna beaktar såväl fågeldirektivet som habitatdirektivet. Formuleringen ”om det inte finns någon annan lämplig lösning … tillåta att fridlyst vilt fångas eller dödas eller att bon och ägg plockas” ansluter således till artiklarna 12 – 16 i habitatdirektivet. Kriterierna i 1 mom. 1 – 5 punkter är avsedda att tydliggöra följande:

 

Hänsyn till allmän hälsa eller säkerhet samt hänsyn till flygsäkerheten. Människors hälsa och säkerhet kan påverkas om förekomsten av djur eller deras födointag riskerar människors hälsa eller ökar risken för olyckor. En lösning kan vara att ändra en djurarts livsmiljö för att göra den mindre lockande, att vidta olika skrämselåtgärder eller skyddsjakt.

 

För att hindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske eller vatten. Det bör finnas stor sannolikhet för att skada kommer att uppstå.

 

För att skydda vilda djur och växter samt bevara livsmiljöer. Djurarter kan påverka växt- och djurliv på många sätt, såsom genom predation, bete, förödelse, nedtrampning, ansamling av spillning med mera. Skyddsbehovet avser närmast av andra växter och djur än de som anses ha ett ekonomiskt intresse, samt skydd för populationer av sällsynta eller hotade arter. Det krävs inte bevis för att allvarlig skada kommer att uppstå innan undantaget kan tillämpas.

 

För forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel samt för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter. Enligt EG-direktiven ska forskning och sådant arbete som krävs till grund för skydd, skötsel och utnyttjande av populationer uppmuntras. Det kan härvid vara ändamålsenligt med viss jakt för att ta fram eller utveckla bra metoder för att förebygga skador.

 

     Förslaget saknar miljömässiga, ekonomiska och organisatoriska verkningar för landskapet. I enskilda fall kan en enskilde rörelsehindrad önska få ett särskilt läkarintyg över sitt rörelsehinder, vilket i sig innebär en kostnad.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av jaktlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 29 § 1 mom. jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland,

     ändras 28 § samt

     fogas till lagen en ny 50a § som följer:

 

 

28 §

     Landskapsregeringen kan tillåta att fredat eller fridlyst vilt fångas, dödas eller att bon och ägg plockas samt därvid tillåta användning av i 47 § förbjudna fångstredskap eller fångstmetoder. Landskapsregeringen ska vid prövningen av sådant beslut iaktta bestämmelserna i habitatdirektivet (direktivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) och få-geldirektivet (direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar). En förutsättning för att tillåta detta i fråga om djur som avses i fågeldirektivet är att det inte finns någon annan lämplig lösning

     1) av hänsyn till människors hälsa och säkerhet,

     2) med hänsyn till flygsäkerheten,

     3) för att hindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske eller vatten,

     4) för att skydda växter eller djur, eller

     5) för forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel samt för den uppfödning som krävs för detta.

     I landskapsregeringens tillstånd som avses i 1 mom. ska anges

     1) de arter som berörs av undantag,

     2) de fångstredskap och fångstmetoder som tillåts vid fångst eller dödande,

     3) villkor som anger de tider och de områden inom vilka undantag tillåts, samt ska anges

     4) den kontroll som kommer att ske.

 

50a §

     Trots bestämmelserna i 50 § får en rullstolsburen person med bestående rörelsehinder bedriva jakt på däggdjur från trehjuling, lätt fyrhjuling, fyrhjuling och snöskoter, under förutsättning att fordonet inte är i rörelse och efter att motorn har varit avstängd under minst 2 minuter.

     Begreppet bestående rörelsehindrad i 1 mom. avser en persons varaktiga och oavbrutna fysiska begränsning, så att han eller hon inte utan rullstol eller liknande hjälpmedel kan röra sig annat än mycket korta sträckor.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

Mariehamn den 12 april 2011

 

 

L a n t r å d

 

 

Viveka Eriksson

 

 

Föredragande minister

 

 

Torbjörn Eliasson

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 16/2010-2011