Framställning 18/2003-2004 (parallelltext)

Tillhör ärendet: Ändring av jaktlagen
Lagtingsår: 2003-2004
Typ av dokument: Parallelltexter

Ladda ner Word-dokument

 

PARALLELLTEXTER

 

Datum

 

 

2004-09-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Parallelltexter till landskapsstyrelsens framställning

Ändring av jaktlagen

·       Landskapsstyrelsens framställning nr 18/2003-2004

 

INNEHÅLL

L A N D S K A P S L A G om ändring av jaktlagen för landskapet Åland. 1

 

 

1

L A N D S K A P S L A G
om
ändring av jaktlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 13, 17 och 39 §§ samt 42 § 1 mom., och 74 § jaktlagen för landskapet Åland av den 5 juli 1985 (31/1985),

     ändras lagens 3 § 2 mom., 6 § 2 mom., 7 § 2 mom., 12 §, 30 § 2 mom., 31 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom., 32 § 3 mom., 33 § 1 mom., 33a § - 33c §§, 33d § 1 mom., 34 §, 35 § 1 och 4 mom., 47 § 1 mom., 8 punkten samt 3 och 4 mom., 48 §, 53 § 2 mom., 54 § 1 mom. 4 punkten, av dessa lagrum 32 § 3 mom. sådant det lyder i landskapslagen den 17 januari 1991 (5/1991), 54 § 1 mom. 4 punkten sådant det lyder i landskapslagen den 2 mars 1995 (19/1995), 48 § sådan den lyder i landskapslagen den 12 september 1995 (68/1995), 47 § 1 mom. 8 punkten sådan den lyder i landskapslagen den 23 januari 1997 (10/1997) och 33 § 1 mom., 33a § 1 mom., 33b §, 33c § 1 mom., 33d § 1 mom. och 35 § 1 och 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen den 24 april 1997 (41/1997),

     fogas till lagens 58 § nya 4 och 5 mom. samt

     ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

 

 

Gällande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

3 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid jakt skall iakttas landskapslagen om naturvård (41/1977) och med stöd därav utfärdade bestämmelser.

 

 

3 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapslagen om naturvård (82/1998) och med stöd av lagen gällande bestämmelser skall följas.

 

 

6 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Jakträtten på område som tillhör landskapet kan, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, av landskapsstyrelsen utarrenderas eller på annat sätt upplåtas. Företräde skall i första hand ges personer som bor i anslutning till jaktområdet och saknar jakträtt, om dessa inte tidigare arrenderat jakträtt på område som tillhör landskapet, samt i andra hand övriga personer som saknar jakträtt.

 

 

 

 

6 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen kan utarrendera eller på annat sätt upplåta jakträtten på områden som tillhör landskapet, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

 

 

7 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ärenden rörande jakt på samfällt område handläggs vid delägarstämma, om inte förvaltningen av området handhas på annat sätt i enlighet med vad därom är föreskrivet i [lagen om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (FFS 204/1940)]. När beslut fattas vid delägarstämma tillkommer envar delägare rösträtt efter sin andel. Som beslut gäller den åsikt som omfattas av de flesta rösterna.

 

 

 

7 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Närmare bestämmelser om förvaltning, nyttjande och beslut med anledning av jakträtt på samfällt område finns i lagen om samfälligheter (FFS 758/1989).

 

 

12 §

     Jakt får inte idkas på gårdsplan, i trädgård eller inom 150 meter från sådant område utan lov av den som innehar området. Jakt får inte heller utan lov idkas på åker och äng innan gröda har bärgats.

 

 

 

12 §

     Jakt med skjutvapen får inte äga rum närmare än 150 meter från en byggnad i vilken någon stadigvarande bor, eller i vilken det finns anledning att förmoda att någon tillfälligt bor, utan muntligt eller skriftligt tillstånd av den som äger eller innehar byggnaden. Jakt får inte utövas på en gårdsplan, i en trädgård och inte heller på åker eller äng med växande gröda, utan muntligt eller skriftligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare.

 

 

13 §

     Sjöfågelvettar och andra bulvaner för jakt på fågel får inte utan lov utsättas närmare än 100 meter från annans jaktområde.

     Skjutlave får inte utan lov uppsättas närmare än 25 meter från annans jaktområde.

 

 

 

13 §

     Upphävs.

 

 

17 §

     Den som önskar inplantera vilt som inte är fridlyst under någon tid av året eller vilt av vilket bestående stam inte finns i landskapet, skall ansöka om tillstånd hos landskapsstyrelsen.

     Jakt på vilt som inplanterats i enlighet med 1 mom. får inte bedrivas under det år inplanteringen skett eller under de närmast följande fem kalenderåren. Landskapsstyrelsen kan medge undantag från detta förbud.

 

 

 

17 §

     Upphävs.

 

 

30 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Orsakar fridlyst vilt skada som inte är ringa på odling eller i trädgård eller park, kan landskapsstyrelsen bevilja den skadelidande tillstånd att avliva ett så stort antal av ifrågavarande art att fortsatt skadegörelse undviks. Tillstånd får dock inte beviljas om skadan berättigar till ersättning ur landskapets medel. Vilt som avlivats med stöd av detta moment tillfaller jakträttsinnehavaren som skall meddela landskapsstyrelsen om det antal djur som avlivats.

 

 

 

30 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen kan ge tillstånd att avliva fridlyst djur, för att hindra skadegörelse som inte är ringa. Djur som avlivats med stöd av detta moment tillfaller jakträttsinnehavaren, vilken skall meddela om det antal djur som avlivats.

 

 

31 §

     För att förhindra skada inom här avsedda anläggningar får innehavaren, oberoende av om jakträtten tillkommer annan, om ifrågavarande art då är fridlyst och om jakt inte får bedrivas där, döda och behålla:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     2) stor- och småskrake samt vikarsäl som inkommer i fiskodling.

     För att freda gård, trädgård samt grönsaks- och spannmålsodling får innehavaren inom området och i dess omedelbara närhet döda och behålla kaja, skata, björktrast, gråsparv, tamduva och ringduva, oberoende av om jakträtten tillkommer annan, om ifrågavarande fågel då är fridlyst och om jakt inte får bedrivas där. Likaså har han rätt att där tillägna sig eller förstöra bo och ägg av här avsedda fåglar.

 

 

 

31 §

     För att förhindra skada inom här avsedda anläggningar får innehavaren, oberoende av om jakträtten tillkommer annan, om arten då är fridlyst och jakt inte får bedrivas där, döda och behålla:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

     2) stor- och småskrake, vikarsäl samt gråsäl som inkommer i fiskodling.

     För att freda gård, trädgård samt grönsaks- och spannmålsodling får innehavaren inom området och i dess omedelbara närhet döda och behålla kaja, skata, björktrast, tamduva och ringduva, oberoende av om jakträtten tillkommer annan, om fågeln då är fridlyst och om jakt inte får bedrivas där. Likaså får innehavaren där tillägna sig eller förstöra bo och ägg av här avsedda fåglar.

 

 

32 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ansökan om tillstånd till jakt på rådjur skall inges till landskapsstyrelsen senast den 1 augusti det första år som jakten är avsedd att bedrivas. Vid ansökan skall vara fogad utredning om att sökanden innehar i 4 eller 6 § avsedd jakträtt på ett sammanhängande markområde som omfattar minst 150 hektar och i övrigt är väl lämpat för jakt eller att han av innehavaren av sådan jakträtt skriftligen erhållit rätt till rådjursjakt. Området skall utmärkas på karta i skalan 1:20.000. Om jakten är avsedd att bedrivas på holme eller enbart på sökandens egen mark eller om särskilda skäl annars föreligger, kan landskapsstyrelsen dock bevilja tillstånd till rådjursjakt även inom ett område som understiger 150 hektar.

 

 

 

 

32 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Till ansökan skall vara fogad en utredning om att sökanden innehar i 4 eller 6 § avsedd jakträtt på ett sammanhängande markområde som omfattar minst 150 hektar och i övrigt är väl lämpat för jakt eller att han av innehavaren av sådan jakträtt skriftligen fått rätt till rådjursjakt. Området skall utmärkas på karta i skalan 1:20.000. Om jakten är avsedd att bedrivas på holme eller enbart på sökandens egen mark eller om särskilda skäl annars finns, kan landskapsregeringen dock bevilja tillstånd till rådjursjakt även inom ett område som understiger 150 hektar. Landskapsregeringen beslutar om när ansökan om tillstånd till jakt på rådjur skall inges.

 

 

33 §

     Vid jakt på älg skall en jaktvårdsförenings verksamhetsområde utgöra ett älgvårdsområde. Inom ett älgvårdsområde kan finnas ett eller flera jaktsrättsområden. Ett jaktsrättsområde skall vara minst 2000 hektar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

33 §

     Vid jakt på älg skall en jaktvårdsförenings verksamhetsområde utgöra ett älgvårdsområde. Inom ett älgvårdsområde kan finnas ett eller flera jakträttsområden. Ett jaktsrättsområde skall sammanhängande vara minst 2 000 hektar. Saltsjön är inte en del av ett jakträttsområde. Sötvattensytor räknas till ett jakträttsområde men kan högst bestämmas utgöra 1 procent av ett jakträttsområdes totala areal.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

33a §

        Jaktvårdsföreningens styrelse skall senast den 1 augusti det första året jakten är avsedd att bedrivas för älgvårdsområdets räkning ansöka hos landskapsstyrelsen om tillstånd till jakt på älg.

        Landskapsstyrelsen beviljar älgvårdsområdet en tillståndskvot för tre år åt gången.

     Om det inom ett älgvårdsområde inte finns något jakträttsområde som uppgår till 2000 hektar kan landskapsstyrelsen bevilja älgvårdsområdet en tillståndskvot för jakt på älg på högst ett sammanhängande område som är väl lämpat för älgjakt och som uppgår till minst 500 hektar.

 

 

 

 

33a §

     Jakt på älg får bedrivas med landskapsregeringens tillstånd. Landskapsregeringen kan överlåta rätten att besluta om tillstånd till jakt på älg inom ett älgvårdsområde till områdets jaktvårdsförenings styrelse.

     Jaktvårdsföreningens styrelse med rätt att besluta om tillstånd till jakt på älg skall för älgvårdsområdets räkning ansöka hos landskapsregeringen om en tillståndskvot för jakten. En sådan ansökan skall vara landskapsregeringen tillhanda senast den 1 augusti det första år jakten är avsedd att bedrivas. Landskapsregeringen beviljar en tillståndskvot för tre år åt gången. Om det inom ett älgvårdsområde inte finns något jakträttsområde som uppgår till 2000 hektar kan landskapsstyrelsen bevilja älgvårdsområdet en tillståndskvot för jakt på älg på högst ett sammanhängande område som är väl lämpat för älgjakt och som uppgår till minst 500 hektar.

     Tillstånd till jakt på älg skall fördelas mellan älgvårdsområdenas jakträttsområden och de områden vilka är väl lämpade för älgjakt och sammanlagt omfattar minst 500 hektar men inte uppgår till 2 000 hektar, på ett sådant sätt att jaktutövarnas intressen såväl som principerna för älgstammens vård och utveckling tillgodoses på bästa sätt.

 

 

33b §

     Jaktledaren för varje enskilt jakträttsområde eller område som avses i 33a § 3 mom. skall årligen senast den 1 juni ansöka hos jaktvårdsföreningens styrelse om tillstånd till jakt på älg. Jaktvårdsföreningens styrelse beviljar jakträttsområdet tillstånd att fälla älg inom ramarna för älgvårdsområdets tillståndskvot.

     På ett sammanhängande område som inte uppgår till 2000 hektar kan jaktvårdsföreningens styrelse bevilja en sökande tillstånd att fälla en älg om området är väl lämpat för älgjakt och uppgår till minst 500 hektar.

 

 

 

33b §

     En jaktledare för ett jakträttsområde eller för ett område som är väl lämpat för älgjakt och sammanlagt omfattar minst 500 hektar men inte uppgår till 2 000 hektar skall årligen senast den 1 juni ansöka om tillstånd till jakt på älg. Om en jaktvårdsförenings styrelse är tillståndsgivare skall jakträttsområdet ges tillstånd att fälla älg inom ramarna för älgvårdsområdets tillståndskvot.

     Jakt på områden som omfattar minst 500 hektar men inte uppgår till 2 000 hektar skall genomföras på markområden med en sammanhängande karaktär vars belägenhet och omfång är väl lämpade för jakt. Markområdena skall vara belägna inom ett och samma älgvårdsområde. Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om förutsättningar för att markområden skall anses vara väl lämpade för jakt och ha en sammanhängande karaktär.

     Tillstånd att fälla älg skall fördelas med iakttagande av den försiktighet som fordras för att trygga en livskraftig älgstam samt viltvårdsmässiga fördelar som följer av att jakt planeras och utövas inom jakträttsområden. Vid prövning av det antal älgar som får fällas inom ett markområde som inte utgör jakträttsområde som avses i 33 § skall markområdets storlek och andel av älgvårdsområdet beaktas. Inom ett sådant område kan en mindre andel beviljas än om området ingått i ett jakträttsområde, om det är viltvårdsmässigt befogat och ändamålsenligt för att trygga en livskraftig älgstam.

     En jaktvårdsförenings styrelses beslut om tillstånd att fälla älg bör meddelas senast den 15 augusti.

 

 

33c §

     I jaktvårdsföreningens styrelses beslut i ett älgjaktsärende får ändring sökas hos landskapsstyrelsen genom besvär. Ändring får endast sökas innan jakten inleds av jaktledaren för det jakträttsområde beslutet avser. Landskapsstyrelsen kan i samband med behandlingen av besvär bevilja tillstånd i enlighet med 33b §.

     Om jaktvårdsföreningens styrelse inte inom utsatt tid behandlar en ansökan om tillstånd till jakt på älg kan sökanden föra ärendet vidare till landskapsstyrelsen. Landskapsstyrelsen skall i jaktvårdsföreningens ställe pröva ansökan.

 

 

 

33c §

      I jaktvårdsföreningens styrelses beslut i ett älgjaktsärende får ändring sökas hos landskapsregeringen genom besvär. Ändring får endast sökas innan jakten inleds av jaktledaren för det område beslutet avser. Ett tillstånd till jakt på älg givet med stöd av 33b § gäller även om sådan ändring sökts, om inte landskapsregeringen beslutar annat.

     Om jaktvårdsföreningens styrelse inte senast den 30 september behandlat en ansökan om tillstånd att fälla älg kan sökanden föra ärendet vidare till landskapsregeringen. Landskapsregeringen skall i jaktvårdsföreningens ställe pröva ansökan med beaktande av ramarna för älgvårdsområdets tillståndskvot.

 

 

33d §

     Vid beslut i enlighet med denna lag gäller för ledamöterna i jaktvårdsföreningens styrelse de jävsregler som gäller för medlem av landskapsstyrelsen enligt landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse (42/1971).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

33d §

     Vid beslut i enlighet med denna lag gäller för ledamöterna i jaktvårdsföreningens styrelse de jävsregler som gäller för medlem av landskapsregeringen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

34 §

     För jakt på älg och rådjur skall till landskapet erläggas avgift. Det ankommer på landskapsstyrelsen att fastställa storlek och betalningstidpunkt för avgiften. För vuxet djur kan uppbäras högre avgift än för kalv och killing.

 

 

34 §

     Landskapsregeringen kan besluta om avgift och betalningstidpunkt för fällda älgar och rådjur. Avgiftens storlek bestäms med beaktande av behoven att

     1) ge bidrag till skyddsåtgärder för att förebygga skador orsakade av hjortdjur i yrkesmässigt bedriven odling,

     2) ge bidrag för att ersätta skador orsakade av hjortdjur i yrkesmässigt bedriven odling eller skog,

     3) stöda för vetenskapligt eller annan godtagbart ändamål bedriven undersöknings- eller försöksverksamhet avseende hjortdjur samt att

     4) stöda jaktvårdsföreningarnas skötsel av förvaltningsuppgifter som rör hjortdjur.

     Landskapsregeringen beslutar närmare om grunderna för avgiftens storlek och medlens användning.

 

 

35 §

     Vid älgjakt skall finnas en ordinarie jaktledare samt vid behov en eller flera ersättare. Ersättaren leder jakten vid den ordinarie jaktledarens frånvaro samt leder jakten i en grupp parallellt med den ordinarie jaktledaren då älgjakt utövas parallellt i flera grupper inom samma jakträttsområde.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Då en ersättare leder jakten i den ordinarie jaktledarens frånvaro har ersättaren samma ansvar och befogenheter som den ordinarie jaktledaren. Då en ersättare leder jakten parallellt med den ordinarie jaktledaren gäller för ersättaren bestämmelserna i 2 mom. 1 och 4-8 punkterna i tillämpliga delar.

 

 

 

35 §

     Vid älgjakt skall finnas en ordinarie jaktledare samt vid behov en eller flera vice jaktledare. En vice jaktledare leder jakten vid den ordinarie jaktledarens frånvaro samt leder jakten i en grupp parallellt med den ordinarie jaktledaren då älgjakt utövas parallellt i flera grupper inom samma jakträttsområde.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Då en vice jaktledare leder jakten i den ordinarie jaktledarens frånvaro har den vice jaktledaren samma ansvar och befogenheter som den ordinarie jaktledaren. Då en vice jaktledare leder jakten parallellt med den ordinarie jaktledaren gäller för vice jaktledaren bestämmelserna i 2 mom. 1 och 4-8 punkterna i tillämpliga delar.

 

39 §

     Föreligger synnerligen vägande skäl, kan landskapsstyrelsen på ansökan bevilja tillstånd att fälla rådjur eller älg med avvikelse från bestämmelserna i denna lag. I landskapsstyrelsens beslut får ändring inte sökas.

 

 

 

39 §

     Upphävs.

 

 

42 §

     Vid jakt på älg, rådjur och vitsvansad hjort får drivande hund användas endast om hundens mankhöjd inte överstiger 28 centimeter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

42 §

     Upphävs.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

47 §

     Vid jakt är det förbjudet att använda följande fångstredskap och fångstmetoder:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     8) spjut eller pil,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

     Om förbud att använda redskap och anordningar som uppenbart åsamkar djur onödig smärta eller plåga stadgas i [2a § djurskyddslagen (FFS 91/1971)].

 

     Gillrat fångstredskap som inte medför djurets omedelbara död skall efterses dagligen.

 

 

 

47 §

     Vid jakt är det förbjudet att använda följande fångstredskap och fångstmetoder:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     8) spjut, armborst, pil och pilbåge, dock får jakt ske med pil och pilbåge vilka uppfyller av landskapsregeringen beslutade krav för ändamålet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Bestämmelser om förbud att använda redskap och anordningar som uppenbart kan utsätta djur för onödigt lidande finns i 13 § djurskyddslagen för landskapet Åland (95/1998).

     En gillrad fälla skall vara försedd med den ansvarige användarens namn och adress. En gillrad fälla som inte medför de fångade djurens omedelbara död skall kontrolleras dagligen. I en fälla i vilket endast en viss djurart fångas, får redskapet vara konstruerat så att djuret dödas direkt vid fångsten.

 

 

48 §

     Vid jakt på älg och vitsvansad hjort får inte användas ammunition med helmantlad kula eller blykula, inte heller oräfflat vapen eller ammunition med kula vars vikt understiger 10 gram eller vars anslagsenergi på 25 meters avstånd, mätt från pipans mynning, är mindre än 2452 joule (E 25 = 2452 J).

     Vid rådjursjakt får i räfflat vapen inte användas ammunition med helmantlad kula eller ammunition med kula vars anslagsenergi på 25 meters avstånd, mätt från pipans mynning, är mindre 1180 joule (E 25 = 1180 J).

     Vid jakt får inte användas luftgevär eller därmed jämförbart vapen. Vid jakt får inte heller användas automatiska skjutvapen eller sådana halvautomatiska skjutvapen vilkas magasin kan laddas med fler än två patroner.

     Vid jakt får inte ljuddämpare användas på skjutvapen.

     Landskapsstyrelsen kan besluta om närmare bestämmelser rörande skjutvapen och deras användning vid jakt. Landskapsstyrelsen kan även, om särskilda skäl föreligger, i enskilda fall medge undantag från det förbud som anges i 4 mom.

 

 

 

48 §

     Enhandsskjutvapen får användas i samband med jakt om det är lämpligt med beaktande dels v omständigheterna vid tillfället, dels vapnets ändamålsenlighet såsom då ett djur befinner sig i ett gryt, en fälla ller annars  liknande lägen, samt för att fälla ett sårat eller skadat djur.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om användning av skjutvapen, ammunition samt pil och pilbåge vid jakt.

 

 

53 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Älg, rådjur, vitsvansad hjort och hare, dock inte hare som åtkommits med stöd av bestämmelsen i 31 § 1 mom. 1 punkten, får hållas till salu. Annat ätligt vilt är det förbjudet att hålla till salu. Vilt som införts till landskapet får dock hållas till salu.

 

 

 

53 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Djur som åtkommits med stöd av 30 § eller 31 § får inte hållas till salu.

 

 

54 §

     Den som idkar jakt med skjutvapen eller andra fångstmedel eller med användande av hund eller annat för jakt övat djur är skyldig att betala jaktvårdsavgift. Vad här sägs gäller dock inte:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) då fråga är om åtgärd som vidtas i vetenskapligt syfte med stöd av 22 § landskapslagen om naturvård.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

54 §

     Den som idkar jakt med skjutvapen, pilbåge eller andra fångstmedel eller med användande av hund eller annat för jakt övat djur är skyldig att betala jaktvårdsavgift. Vad här sägs gäller dock inte:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) då en åtgärd vidtas i vetenskapligt syfte med stöd av 17 § landskapslagen om naturvård (82/1998).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

 

 

     Nytt moment.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

     Nytt moment.

 

 

 

58 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En jaktvårdsförening kan vid föreningsmöte besluta att föreningen inte skall ha den beslutanderätt som avses i 33a - 33c §§ denna lag, med början från och med den följande treårsperiod som avses i 33a § 2 mom. Landskapsregeringen kan därefter fastställa att beslutanderätten överförs till landskapsregeringen från och med närmast följande treårsperiod som börjar tre månader efter att ett skriftligt meddelande om överförande av beslutanderätten kommit landskapsregeringen till handa.

     Om en jaktvårdsförening har överfört en beslutanderätt som avses i 4 mom. till landskapsregeringen och därefter vill återta den kan beslut om detta tas vid ett föreningsmöte. Landskapsregeringen kan därefter fastställa att beslutanderätten återförs till jaktvårdsföreningen från och med närmast följande i 33a § 2 mom. avsedda treårsperiod som börjar tre månader efter att ett skriftligt meddelande om återtagande av beslutanderätten kommit landskapsregeringen tillhanda.

 

 

74 §

     1 mom. upphävt 41/1997.

     I landskapslagen om ersättande av skador, förorsakade av hjortdjur (52/1974) finns bestämmelser om bidrag för vissa skador som orsakats av hjortdjur.

 

 

 

74 §

     Upphävs.

 

 

 

 

__________________

 

     Denna lag träder omedelbart i kraft.

     Varje jaktvårdsförenings styrelse beslutar inom sitt älgvårdsområde om sådan fördelning av tillstånd till jakt på älg som avses i 33a §, om inte landskapsregeringen för visst älgvårdsområde beslutat annat.

 

 

 

Mariehamn den

 

 

L a n t r å d

 

 

 

 

 

Föredragande ledamot