Framställning 20/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 20/2010-2011

 

Datum

 

 

2011-05-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Energi från förnybara energikällor

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar lagstiftning som ansluter till EU:s allmänna mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent av den slutliga energianvändningen senast år 2020. I framställningen ingår ett förslag till blankettlag avseende rikslagstiftning om främjande av användning av biodrivmedel för transport samt förslag till ändringar i landskapslagen om bostadsproduktion samt i plan- och bygglagen för landskapet Åland. Med förslaget genomförs i landskapet EU-direktivet 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. EU-kommissionen har i en s.k. formell underrättelse konstaterat att direktivet inte har implementerats, trots att tiden för det gick ut efter den 5 december 2010. I skrivelse till EU-kommissionen av den 8 mars 2011 (dnr ÅLR 2011/837) har landskapsregeringen meddelat att delar av direktivet är genomförda, samt att avsikten är att det till övriga delar slutligt ska kunna notifieras inom mars 2012.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Förslag. 3

2.1 Blankettlag avseende rikslagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (FFS 446/2007) 3

2.2. Ändring av landskapslagen om bostadsproduktion. 4

2.3 Ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland. 5

3. Förslagets verkningar 5

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av 5 § landskapslagen om bostadsproduktion  7

L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland  7

Parallelltexter 13

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

EU har som allmänt mål [KOM(2006)545] till år 2020 dels att 20 procent av gemenskapens slutliga energianvändning ska täckas av energi från förnybara energikällor, dels att 10 procent av varje medlemsstats energianvändning inom transportsektorn ska täckas av energi från förnybara energikällor. Närmare gemenskapsmål har fastställts i EU-direktivet 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, nedan kallat direktivet.

     En åtgärd i riket för att nå detta är att höja distributörernas årliga leveransskyldighet av biodrivmedel för konsumtion till 6 procent till och med år 2014, genom ändring av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (FFS 446/2007). Från och med år 2015 sker årliga höjningar av leveranskraven av biodrivmedelsandel. År 2020 kommer leveransskyldigheten att utgöra 20 procent biodrivmedel. Koldioxidutsläppen från trafiken minskar i den takt som andelen biodrivmedel ökar. Den absoluta utsläppsminskningen beror dock av hur den totala energiförbrukningen inom transporterna utvecklas.

     Med förslaget genomförs i landskapet direktivet 2009/28/EG. EU-kommissionen har i en s.k. formell underrättelse konstaterat att direktivet inte har implementerats, trots att tiden för det gick ut efter den 5 december 2010. I skrivelse till EU-kommissionen av den 8 mars 2011 (dnr ÅLR 2011/837) har landskapsregeringen meddelat att delar av direktivet är genomförda, samt att avsikten är att det till övriga delar slutligt ska kunna notifieras inom mars 2012.

     Landskapet har lagstiftningsbehörighet såväl avseende miljövård som näringsverksamhet i enlighet med 18 § 10 och 22 punkterna självstyrelselagen.

 

2. Förslag

 

Landskapsregeringen konstaterar att det för att nå EU:s energianvändningsmål och främja konkurrens på lika villkor är ändamålsenligt med likartade styr- och stödsystem inom landskapets och rikets gemensamma handelsområde. Med beaktande av detta föreslår landskapsregeringen stiftandet av en blankettlag enligt vilken rikslagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (FFS 446/2007) med vissa avvikelser görs tillämplig i landskapet. Dessutom föreslås behövliga ändringar i landskapslagen (1999:40) om bostadsproduktion samt i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland. Detta är ägnat såväl att klara målet för användning av energi från förnyelsebara energikällor som att ge energiproducenter i landskapet och riket likartade villkor.

 

2.1 Blankettlag avseende rikslagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (FFS 446/2007)

 

Landskapsregeringen föreslår att rikslagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (FFS 446/2007) antas genom blankettlag.

     Enligt rikslagen åläggs distributörer skyldighet att leverera biodrivmedel till konsumtion. Enligt lagens 5 § har distributören en skyldighet att leverera en viss minsta andel biodrivmedel av energiinnehållet till konsumtion, minst 6 procent till och med år 2014 och därefter en stegvis ökande andel till minst 20 procent år 2020 och därefter. Rikets arbets- och näringsministerium kan dock på en distributörs ansökan sänka kravet på andel biodrivmedel eller slopa distributionsskyldigheten för ett visst kalenderår, om distributören på grund av exceptionella och oförutsedda ändringar i biodrivmedelstillgång eller annat oöverstigligt hinder inte kan fullgöra sin distributionsskyldighet. Begreppet biodrivmedel i lagen ansluter till begreppet biomassa i 2 art. i direktivet. I rikslagen stadgas således att biodrivmedel är

 

”för transportändamål avsett flytande eller gasformigt bränsle som framställs av biomassa; med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall”.

 

     Begreppet distributör ansluter till 12 § 1 mom. 1 och andra punkten i punktskattelagen (FFS 182/2010). Där framgår att med detta avses den godkände upplagshavaren, den registrerade mottagaren, den tillfälligt registrerade mottagaren eller någon annan person som frisläpper produkterna. Till begreppet distributör ansluter att frisläppa produkter för konsumtion, vilket avgränsas i punktskattelagen. Med frisläppande för konsumtion avses i grunden den tidpunkt när en produkt blir skattepliktig, normalt i samband med avyttrande eller ibruktagande för konsumtion. Detta kan ske efter ett s.k. uppskovsförfarande med skatteplikten. Under ett uppskovsförfarande kan produkter tillverkas, bearbetas, lagras och innehas utan att punktskatt betalas. Produkter kan under den tiden flyttas mellan godkända aktörer, mellan EU:s medlemsstater eller föras till ett område utanför gemenskapen. Om detta kan också läsas i EU-direktivet om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (92/12/EEG).

     Enligt 4 § rikslagen ska tullverket övervaka lagens efterlevnad samt ansvara för dess verkställighet. Tullverket har därvid tämligen omfattande befogenheter med rätt att bl.a. granska bokföringsmaterial, inspektera lager och andra lokaler samt att stoppa och granska fordon. Tullmyndigheten kan förena den skattskyldiges informationsskyldighet med vite, om inte skäl finns för att misstänka om brott och om materialet har samband med en sådan misstanke.

     En distributör som inte fullgör skyldigheten att leverera en viss minsta andel biodrivmedel kan av en tullmyndighet påföras en påföljdsavgift. Avgiften beräknas på den mängd biodrivmedel som distributören inte fullgjort sin skyldighet för med 0,04 euro per megajoule. En felavgift kan dessutom påföras en distributör som har försummat en informationsskyldighet.

     Tullmyndigheten ska lämna behövliga uppgifter till rikets arbets- och näringsministerium för fullgörande av lagstadgad uppgiftsskyldighet till behörig EU-institution.

     Hänvisningar i rikslagen föreslås i landskapet avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen, varvid uppgifter som handhas av en riksmyndighet i landskapet handhas av landskapsregeringen. Avsikten är dock att i en överenskommelseförordning reglera att tullen även i landskapet utför de förvaltningsuppgifter den har enligt rikslagstiftningen.

 

2.2. Ändring av landskapslagen om bostadsproduktion

 

Landskapsregeringen föreslår att 5 § i landskapslagen om bostadsproduktion ändras så att vid beviljande av bostadsstöd såsom miljömässigt positiv aspekt ska beaktas om utrustning och system för energi från förnybara energikällor installeras vid ny- eller ombyggnad. Härigenom beaktas krav i direktivets art. 13.

 

2.3 Ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland

 

Landskapsregeringen föreslår att till plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland fogas en ny 65a § om utrustning och system för energi från förnybara energikällor, enligt vilket vid nybyggnad installation av utrustning och system för energi från förnybara energikällor uttryckligen ska anses vara ett grundläggande energihushållningskrav i enlighet med lagens 65 § 2 mom. Härigenom beaktas krav i direktivets art. 13.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget är ägnat att bidra till en minskning och begränsning av växthuseffekten och därigenom till att minska risken för klimatförändringar. De instrument som används för att begränsa växthusgasutsläppen påverkar energi- och samhällsekonomisk utveckling såväl globalt som regionalt. Åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser kan betyda energilösningar som är ekonomiskt mer kostnadskrävande än utan sådana åtgärder. På lång sikt bedöms dock åtgärder av detta slag motverka uppkomsten av kostnader för att återställa förorenad miljö.

     Förslaget berör energiproduktion. Arbetsuppgifter som rör energi och vatten sysselsätter drygt 0,7 procent av arbetskraften. Av de sysselsatta är knappt 10 procent kvinnor och drygt 90 procent män (jfr tabell 8.8 i Statistisk årsbok för Åland 2009). Det aktuella förslaget har inte några kända följder för jämställdheten mellan kvinnor och män.

     Genom förslaget får landskapet nya arbetsuppgifter. Delar av dessa avses genom överenskommelseförordning överföras till riksmyndigheter.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Inledande bestämmelse

     Med de avvikelser som anges i denna lag ska rikets lag om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (FFS 446/2007), nedan kallad rikslagen, tillämpas i landskapet.

     Ändringar rikslagen ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket om inte annat följer av denna lag.

 

2 §

Förvaltning

     De förvaltningsuppgifter som enligt rikslagen ankommer på statens myndigheter ska i landskapet skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen hänför sig till uppgifter inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

3 §

Avvikelser från rikslagstiftningen

     Hänvisningar i rikslagen till bestämmelser i rikslagstiftningen ska i landskapet avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.

 

4 §

Förordning

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen beslutar.

 

5 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder ikraft den

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 


2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 5 § landskapslagen om bostadsproduktion

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 5 § 1 mom. landskapslagen (1999:40) om bostadsproduktion som följer:

 

5 §

Allmänna villkor för beviljande av bostadsstöd

     Vid beviljande av bostadsstöd ska regionala, miljömässiga, sociala, arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter beaktas liksom vissa gruppers speciella behov av stöd. En miljömässigt positiv aspekt är installering av utrustning och system för energi från förnybara energikällor.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland en ny 65a § som följer:

 

65a §

Utrustning och system för energi från förnybara energikällor

     Vid nybyggnad anses installation av utrustning och system för energi från förnybara energikällor vara ett sådant grundläggande krav på energihushållning som avses i 65 § 2 mom., om det inte medför oskäligt höga anläggnings- eller driftskostnader och om det är förenligt med bestämmelserna i landskapslagen (2008:124) om miljöskydd.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 12 maj 2011

 

 

V i c e l a n t r å d

 

 

Britt Lundberg

 

 

Föredragande minister

 

 

Roger Eriksson

 

 


BILAGA 1 - rikslagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport

 

 

 

Lag om främjande av användningen av biodrivmedel för transport

(FFS 446/2007)

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att främja användningen av biodrivmedel för att motorbensin och dieselolja skall kunna ersättas i trafiken.

 

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2010/1420. (30.12.2010/1420)

 

2 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) biodrivmedel för transportändamål avsett flytande eller gasformigt bränsle som framställs av biomassa; med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall,

     2) motorbensin de flyktiga mineraloljor tillhörande varukod 2710 i tulltariffen som avses i lagen om accis på flytande bränslen (FFS 1472/1994) och som är avsedda att användas som drivmedel i motordrivna fordon med ottomotor,

     3) dieselolja de dieseloljor tillhörande varukod 2710 i tulltariffen som avses i lagen om accis på flytande bränslen och som är avsedda att användas som drivmedel i motordrivna fordon med dieselmotor,

     4) distributör en drivmedelsdistributör som enligt 12 § 1 mom. 1 eller 2 punkten i punktskattelagen (FFS 182/2010) är skyldig att betala punktskatt, (30.12.2010/1420)

     5) leverans till konsumtion leverans av motorbensin, dieselolja och biodrivmedel till konsumtion under ett uppskovsförfarande enligt punktskattelagen, (30.12.2010/1420)

     6) energiinnehåll ett drivmedels nedre värmevärde, när energiinnehållet bestäms anses drivmedlet vara levererat vid en temperatur av 15 grader Celsius; drivmedlen har följande värmevärden angivna i megajoule per liter (MJ/l) eller per kilogram (MJ/kg):

     a) motorbensin 32 MJ/l,

     b) dieselolja 36 MJ/l,

     c) biobensin 32 MJ/l,

     d) bioetanol 21 MJ/l,

     e) biodiesel (FAME) 33 MJ/l,

     f) syntetisk biodiesel (BTL) och motsvarande 34 MJ/l,

     g) bio-ETBE 27 MJ/l, varav biodrivmedlets andel anses vara 37 procent,

     h) bio-MTBE 26 MJ/l, varav biodrivmedlets andel anses vara 22 procent,

     i) bio-TABE 29 MJ/l, varav biodrivmedlets andel anses vara 29 procent,

     j) bio-TAME 28 MJ/l, varav biodrivmedlets andel anses vara 18 procent,

     k) biometanol 18 MJ/l,

     l) biogas 50 MJ/kg.

     När ett biodrivmedel för vilket det nedre värmevärdet inte angetts ovan levereras till konsumtion skall distributören i samband med den anmälan som avses i 7 § ange värmevärdet för biodrivmedlet i fråga och den standard enligt vilken värmevärdet bestämts.

3 §

Tillämpningsområde

     En distributör skall leverera biodrivmedel till konsumtion i enlighet med vad som bestäms nedan.

     Lagen tillämpas inte på sådana statliga säkerhetsupplag som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (FFS 1390/1992). Lagen tillämpas inte heller på en distributör som under ett kalenderår levererar sammanlagt högst en miljon liter motorbensin, dieselolja och biodrivmedel till konsumtion.

 

4 § (30.12.2010/1420)

Behöriga myndigheter och tystnadsplikt

     Tullverket ska övervaka efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som meddelats med stöd av den samt sörja för verkställigheten av lagen. På tullmyndighetens befogenheter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i punktskattelagen.

     På skyldigheten att hålla de uppgifter och handlingar hemliga som tullmyndigheten erhåller med stöd av denna lag tillämpas 66 och 67 § i lagen av den 29 december 1994 om påförande av accis (FFS 1469/1994). Utöver bestämmelserna i 66 § 2 mom. i nämnda lag får tullmyndigheten likväl oberoende av sekretessbestämmelserna lämna uppgifter och handlingar till arbets- och näringsministeriet för att ministeriet ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna lag och för vidarebefordran till den behöriga institutionen inom Europeiska unionen eller något annat organ inom unionen, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller enligt någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen.

 

2 kap.
Skyldighet att tillhandahålla biodrivmedel

 

5 § (30.12.2010/1420)

Leverans av biodrivmedel till konsumtion

     Distributörer är skyldiga att leverera biodrivmedel till konsumtion. Av det totala energiinnehållet i den mängd motorbensin, dieselolja och biodrivmedel som distributören levererat till konsumtion (distributionsskyldighet) ska biodrivmedlens andel vara minst

     1) 6,0 procent åren 2011–2014,

     2) 8,0 procent år 2015,

     3) 10,0 procent år 2016,

     4) 12,0 procent år 2017,

     5) 15,0 procent år 2018,

     6) 18,0 procent år 2019,

     7) 20,0 procent år 2020 och därefter.

     Om biodrivmedlet har framställts av avfall eller restprodukter eller cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin, ska energiinnehållet i drivmedlet räknas dubbelt vid uppfyllandet av distributionsskyldigheten.

 

5a § (30.12.2010/1420)

Överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel

     De biodrivmedel som avses i 5 § och deras råvaror ska uppfylla de kriterier för hållbarhet som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG.

     För kontroll av att hållbarhetskriterierna uppfylls ska distributörer använda de metoder som anges i det direktiv som nämns i 1 mom. Distributörer ska också ha ett på massbalanssystemet baserat system för säkerställande av att produktionen av råvaror och reduktionen av växthusgasutsläpp överensstämmer med kraven.

 

5b § (30.12.2010/1420)

Överskridande av distributionsskyldigheten

     Om en distributör under ett kalenderår till konsumtion har levererat mer biodrivmedel än vad som föreskrivs i 5 § 1 mom., får distributören beakta den andel som överstiger skyldigheten vid beräkningen av distributionsskyldigheten för det följande kalenderåret.

 

6 §

Avtal mellan distributörer

     För att fullgöra sin distributionsskyldighet kan en distributör avtala om att helt eller delvis överföra skyldigheten till en annan distributör. Vid avtalstvist eller om distributionsskyldigheten av någon annan orsak som anknyter till avtalet inte fullgörs, ansvarar varje distributör för fullgörandet av sin egen distributionsskyldighet och för de påföljder som denna lag föreskriver. En kopia av avtalet skall lämnas till tullmyndigheten i samband med den anmälan som avses i 7 §.

 

7 §

Anmälningsskyldighet

     En distributör skall varje år genom en anmälan redovisa de mängder motorbensin, dieselolja respektive biodrivmedel som distributören levererat till konsumtion under det föregående kalenderåret.

     En distributör som levererar biodrivmedel till konsumtion på grundval av ett i 6 § avsett avtal skall i sin anmälan specificera de mängder biodrivmedel som han i enlighet med avtalet levererar till konsumtion.

     Anmälan skall lämnas till tullmyndigheten på distributörens hemort senast under mars månad året efter det år som anmälan avser.

 

8 §

Bokföringsskyldighet

     Av distributörens bokföring skall framgå de mängder motorbensin, dieselolja och biodrivmedel som levererats till konsumtion liksom biodrivmedlens energiinnehåll och övriga uppgifter som är nödvändiga vid tillsynen enligt denna lag.

     Hur länge och i vilken form bokföringsmaterialet ska bevaras fastställs i punktskattelagen. (30.12.2010/1420)

 

9 § (30.12.2010/1420)

Distributörers och utomståendes skyldighet att lämna uppgifter

     På distributörers och utomståendes skyldighet att lämna uppgifter för tillsynen över efterlevnaden och uppföljning av verkställigheten av denna lag och de bestämmelser som meddelats med stöd av den tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i punktskattelagen.

 

10 § (30.12.2010/1420)

Force majeure

     Om en distributör på grund av exceptionella och oförutsedda förändringar i tillgången på biodrivmedel eller av något annat liknande skäl som kan anses utgöra ett oöverstigligt hinder inte kan fullgöra sin distributionsskyldighet, kan arbets- och näringsministeriet på ansökan av distributören antingen sänka den procentuella andel biodrivmedel som avses i 5 § eller slopa distributionsskyldigheten för det kalenderår som ansökan avser.

     En ansökan om lindring eller slopande av distributionsskyldigheten ska lämnas till arbets- och näringsministeriet inom den tid som anges i 7 § 3 mom. och en kopia av ansökan ska lämnas till tullmyndigheten i samband med den anmälan som avses i 7 §.

 

3 kap.
Påföljder och ändringssökande

 

11 §

Påföljdsavgift

     Om en drivmedelsdistributör inte har levererat biodrivmedel till konsumtion enligt 5 §, skall den tullmyndighet som avses i 7 § 3 mom. påföra distributören en påföljdsavgift. Avgiften beräknas på den mängd biodrivmedel som distributören är skyldig att leverera till konsumtion enligt 5 § till den del distributören inte fullgjort sin skyldighet i enlighet med den anmälan som distributören lämnat enligt 7 § 1 mom. Påföljdsavgiften är 0,04 euro per megajoule.

     Påföljdsavgiften skall påföras under det kalenderår då den anmälan som avses i 7 § 1 mom. lämnats eller borde ha lämnats. Om påföljdsavgift, på grund av att en drivmedelsdistributör helt eller delvis försummat sin redovisningsskyldighet eller lämnat en bristfällig, vilseledande eller felaktig anmälan, inte alls blivit påförd eller påförts till ett för lågt belopp, skall tullmyndigheten påföra distributören en påföljdsavgift till det belopp som av ovan beskrivna skäl tidigare inte påförts distributören. Påföljdsavgiften skall påföras inom tre år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter det kalenderår som avses ovan.

     Påföljdsavgift påförs även när en sådan ansökan om lindring eller slopande av distributionsskyldighet som avses i 10 § lämnats. Påföljdsavgift återbetalas till den del distributionsskyldigheten lindras.

 

12 §

Felavgift

     Om en drivmedelsdistributör försummat sin skyldighet enligt 7, 8 eller 9 § kan tullmyndigheten påföra en felavgift på minst 500 euro och högst 5 000 euro.

     När storleken på felavgiften bestäms skall det beaktas hur klandervärt förfarandet varit, om det har upprepats och andra med dessa jämförliga omständigheter.

 

13 §

Ändringssökande

     Beslut som tullmyndigheten eller arbets- och näringsministeriet fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996).

 

 

4 kap.
Kompletterande bestämmelser och ikraftträdande

 

14 §

Kvalitetskrav för drivmedel och information vid försäljningsställena

     Den motorbensin och dieselolja med tillsats av biodrivmedel som levereras till konsumtion skall uppfylla de kvalitetskrav för motorbensin och dieselolja som fastställts med stöd av miljöskyddslagen (FFS 86/2000).

     Då biodrivmedelandelen i mineraloljederivat överstiger 10 volymprocent, ska detta anges vid försäljningsstället. (30.12.2010/1420)

 

15 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Bestämmelser om när 5 § 3 mom. träder i kraft utfärdas dock genom förordning av statsrådet.

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

__________________

 

RP 231/2006, EkUB 34/2006, RSv 291/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG (32003L0030); EUT nr L 123, 17.5.2003, s. 42–46

 

Ikraftträdelsestadganden:

 

11.12.2009/1056:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

 

RP 213/2009, EkUB 20/2009, RSv 199/2009

 

30.12.2010/1420:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

     Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

RP 197/2010, LM 56/2009, EkUB 34/2010, KoUU 13/2010, MiUU 21/2010, RSv 264/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG (32003L0030); EUT N:o L 123, 17.5.2003, s. 42, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (32009L0028); EUT N:o L 140, 5.6.2009, s. 16

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 20/2010-2011