Framställning 20/2005-2006

Lagtingsår: 2005-2006

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 20/2005-2006

 

Datum

 

 

2006-08-24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Utvidgad kommunal rösträtt och valbarhet för personer utan hembygdsrätt

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Enligt gällande lagstiftning skall en person som inte har åländsk hembygdsrätt för att få rösta och vara valbar vid kommunalval ha varit bosatt i landskapet tre år närmast före valåret. Samma krav gäller oberoende av personens medborgarskap.

     Landskapsregeringen föreslår att kravet på bosättning i landskapet sänks från tre år närmast före valåret till ett år närmast före valdagen. Ändringen skall gälla alla som inte har hembygdsrätt, oberoende av medborgarskap. Motsvarande ändring föreslås även när det gäller rösträtt vid rådgivande kommunala folkomröstningar.

     De föreslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft så snart som möjligt, så att de kan tillämpas vid kommunalvalet i oktober 2007.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Nuläge. 3

1.1 Gällande landskapslagstiftning om kommunal rösträtt och valbarhet 3

1.2. EU:s bestämmelser om kommunal rösträtt och valbarhet 3

2. Landskapslagstiftningen i förhållande till EG-rätten. 4

3. Valdeltagandet i landskapet 5

4. Utblick. 6

5. Rådgivande kommunala folkomröstningar 6

6. Överväganden och förslag. 6

6.1. Rösträtt och valbarhet vid kommunalval 6

6.2. Rösträtt vid rådgivande kommunala folkomröstningar 7

7. Förslagets verkningar 7

8. Lagstiftningsordning. 8

9. Beredningen av förslaget 8

Detaljmotivering. 8

1. Ändring av LL om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt 8

2. Ändring av kommunallagen för landskapet Åland. 8

Lagtext 10

L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt 10

L A N D S K A P S L A G om ändring av 30 och 30a §§ kommunallagen för landskapet Åland  10

Parallelltexter 12

 


 

Allmän motivering

 

1. Nuläge

 

1.1 Gällande landskapslagstiftning om kommunal rösträtt och valbarhet

 

I Ålandsöverenskommelsen från 1921 begränsades rösträtten för nyinflyttade till landskapet. Där anges att personer som flyttar till Åland och är finska medborgare inte förvärvar rösträtt i kommun eller landskap före fem år av laglig hemvist. Som nyinflyttad ansågs då inte den som tidigare under minst fem år haft hemort i landskapet.

     Deltagande i val och valbarhet i landskapet regleras nu i självstyrelselagen (1991:7) för Åland. Enligt lagens 9 § är utgångspunkten att enbart personer med hembygdsrätt kan delta i kommunala val. Paragrafens 2 mom. innehåller dock en hänvisning till 67 § vad gäller rösträtt och valbarhet i vissa fall. I den sistnämnda paragrafen anges att det i landskapslag kan medges rösträtt och valbarhet vid val av förtroendevalda inom kommunalförvaltningen för personer som saknar hembygdsrätt. Möjligheten gäller sedan år 1995 såväl nordiska medborgare som medborgare i andra stater. Beslut om en sådan landskapslag skall dock fattas med två tredjedelars majoritet i lagtinget.

     Med stöd av 67 § självstyrelselagen infördes så kallad nordisk rösträtt genom en ändring av den då gällande kommunallagen (1980:5) för landskapet Åland (ändrad genom 1994/59) inför kommunalvalet 1995. Ändringen innebar att finska medborgare utan hembygdsrätt samt danska, isländska, norska och svenska medborgare fick rösträtt och blev valbara om de hade haft sin hemort i landskapet under de tre åren närmast före valåret. Bestämmelsen i självstyrelselagen medgav då inte att andra än nordiska medborgare fick rösta eller vara valbara vid kommunalval.

     Efter en ändring av självstyrelselagen (1995/6) stiftades sedan landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar hembygdsrätt (nedan rösträttslagen). Lagen tillkom i samband med den nya kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland och avsikten var ursprungligen att bestämmelserna om rösträtt och valbarhet för personer som saknar hembygdsrätt skulle ingå i kommunallagen. Men eftersom sådana bestämmelser kräver att beslut fattas med två tredjedelars majoritet i lagtinget bröts de ut till en särskild landskapslag. Genom rösträttslagen utvidgades den kommunala rösträtten och valbarheten i landskapet även till personer som inte har hembygdsrätt. Rösträtten och valbarheten är dock bunden till ett krav på att personen utan avbrott skall ha haft en kommun i landskapet som sin hemkommun under de tre åren närmast före valåret. Kommunallagens 30 § 2 mom. innehåller också en hänvisning till denna bestämmelse.

     I sammanhanget kan även konstateras att självstyrelselagens 36 § 1 mom. garanterar att ämbetsspråket i kommunalförvaltningen i landskapet är svenska.

 

1.2. EU:s bestämmelser om kommunal rösträtt och valbarhet

 

I samband med Maastrichtfördraget infördes särskilda bestämmelser om unionsmedborgarskap. Unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet och varje person som är medborgare i en medlemsstat är också unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet är förknippat med särskilda rättigheter och skyldigheter varav den kommunala rösträtten och valbarheten är en av rättigheterna. Artikel 19.1 i EG-fördraget (motsvarar 8b.1 i Romfördraget) innehåller de grundläggande gemenskapsbestämmelserna om rösträtt och valbarhet i kommunala val. Enligt den skall varje unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat där han inte är medborgare ha rösträtt och vara valbar i kommunala val i bosättningsstaten, på samma villkor som medborgare i den staten. Bestämmelsen ger rådet möjlighet att anta andra bestämmelser som även kan föreskriva undantag om det är motiverat med hänsyn till särskilda problem i en medlemsstat.

     Med stöd av den ovan nämnda bestämmelsen har rådet antagit direktiv 94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 368, 31.12.1994, s. 38). Det har senare ändrats genom rådets direktiv 96/30/EG (EGT L 122, 22.5.1996, s. 14) med anledning av utvidgningen av unionen med tre nya medlemsstater år 1995. Enligt direktivets artikel 3 garanteras alla personer som är unionsmedborgare och som inte är medborgare i bosättningsstaten rösträtt och valbarhet där, om de i övrigt uppfyller de villkor som ställs på de egna medborgarna i den nationella lagstiftningen. Enligt artikel 4.1 gäller dessutom att om en medborgare i bosättningsstaten måste ha varit bosatt i den staten under en viss tid för att få rösta eller för att vara valbar, skall väljare och valbara personer enligt artikel 3 anses uppfylla det villkoret om de varit bosatta i en annan medlemsstat under den tiden. Artikel 4.3 anger dock att den bestämmelsen inte skall påverka regler i medlemsstaterna om att personer har rösträtt eller är valbara i en viss kommun endast om de har varit bosatta där under en viss minsta tid. Direktivet ger även en möjlighet att begränsa rösträtten och valbarheten om antalet utländska unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt i bosättningsstaten överstiger 20 % av det totala antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt i landet (artikel 12). Dessutom finns vissa möjligheter till undantag specifikt för Belgien och för stater där utländska unionsmedborgare har rösträtt i parlamentsval.

 

2. Landskapslagstiftningen i förhållande till EG-rätten

 

Vid de förhandlingar som fördes inför Finlands anslutning till EU anhöll regeringen om ett permanent undantag gällande lagtings- och kommunalval på Åland. Orsaken till detta var att Ålandsöverenskommelsens och självstyrelselagens bestämmelser ansågs stå i strid med gemenskapsrätten. Man anhöll då om att Ålands skulle bibehålla sin befogenhet att fastställa villkoren för rösträtt och valbarhet till lagtinget och till kommunernas fullmäktige. Samtidigt konstaterade man att den rätten då var begränsad till dem som har åländsk hembygdsrätt samt att villkoren för erhållande av rösträtt inte skulle diskriminera mellan medborgare på Finlands fastland och medborgare i andra medlemsstater. När det gäller lagtingsval visade det sig att inget undantag behövdes eftersom val till lagstiftande församlingar anses stå utanför unionens kompetens.

     Finland fick dock inget undantag när det gäller kommunalval heller, utan en särskild deklaration fogades till anslutningskonferensens slutakt enligt följande: ”Beträffande rösträtt och valbarhet i kommunala val på Åland, påpekar unionen att artikel 8b(1) i unionsfördraget tillåter att man bifaller Finlands krav. Om Finland [] meddelar att fördraget skall tillämpas på Åland skall unionen inom sex månader och enligt förfarandet som förutsätts i artikel 8b(1) i fördraget om så är nödvändigt precisera villkoren för tillämpningen av denna artikel på Ålands speciella situation.” Sannolikt hänvisade deklarationen till antagandet av direktiv 94/80/EG, som då var under arbete inom unionen, och avsåg att frågan skulle beaktas i det sammanhanget.

     I den tekniska anpassning av direktiv 94/80/EG som gjordes 1996 med anledning av Finlands, Sveriges och Österrikes anslutning ingår i ingressen en hänvisning till situationen på Åland. Ingressen lyder: ”Enligt anslutningsakten för dessa länder omfattar direktiv 94/80/EG Åland, där de finska medborgare som inte har hembygdsrätt och andra unionsmedborgare är underkastade villkor om viss tids bosättning för att där kunna rösta och vara valbara vid kommunala val.” Skrivningen antyder att kommissionen inte ansåg att de dåvarande inskränkningarna i den kommunala rösträtten och valbarheten på Åland stred mot direktivet. Dokumentation i anslutning till kommissionens lagstiftningsförslag stöder denna slutsats eftersom kommissionen där anger att den dåvarande landskapslagstiftningen om kommunal rösträtt och valbarhet inte diskriminerade mellan finska medborgare utan hembygdsrätt och medborgare i andra medlemsstater.

     Rösträttslagen antogs också med hänvisning till att artikel 4.3 i direktivet medger ett krav på en viss tids bosättning som villkor för rösträtt och valbarhet för personer utan hembygdsrätt, så länge kravet inte diskriminerar mellan finska medborgare och medborgare från andra EU-länder. Lagen har anmälts till kommissionen som också hänvisar till den i en rapport om tillämpningen av direktiv 94/80/EG (KOM 2002(260) slutlig). I rapporten anger kommissionen att den inledde ett överträdelseförfarande mot Finland år 1996 med anledning av bristfällig implementering av direktivet på Åland. Detta avskrevs efter att rösträttslagen antogs och anmäldes till kommissionen år 1997.

 

3. Valdeltagandet i landskapet

 

I de två senaste kommunalvalen (1999 och 2003) har det varit möjligt för personer utan hembygdsrätt att delta, oberoende av nationalitet. Gruppen personer utan hembygdsrätt utgörs av följande:

     1) finska medborgare som inte har bott i landskapet tillräckligt länge för att få hembygdsrätt,

     2) finska medborgare som har bott längre i landskapet men som valt att inte ansöka om hembygdsrätt samt

     3) utländska medborgare som inte kan få hembygdsrätt oberoende av hur länge de har bott i landskapet.

     Vid valet 2003 saknade 7,1 % av de röstberättigade hembygdsrätt (1 383 personer). Hälften av dem kom från Finland, 37 % från Sverige, 3 % från övriga Norden och 10 % från länder utanför Norden. I den sistnämnda gruppen ingår personer från såväl EU-länder som länder utanför EU. De från Norden (inklusive Sverige) hade högst valdeltagande, de från Finland något lägre och allra lägst valdeltagande hade de som kommer från övriga länder (se tabellen nedan).

 

Medborgarskap

Röstberättigade

Röstande

Valdeltagande, %

 

1999

2003

1999

2003

1999

2003

Finland

608

696

230

282

37,8

40,5

Sverige

448

514

207

256

46,2

49,8

Övriga Norden

34

34

15

18

44,1

52,9

Övriga länder

117

139

35

48

29,9

34,5

Totalt

1 207

1 383

487

604

40,3

43,7

Källa: ÅSUB Statistik 2004:1

 

     Om man ser på valdeltagandet totalt vid de två senaste kommunalvalen visar en jämförelse mellan röstberättigade med hembygdsrätt och röstberättigade utan hembygdsrätt att valdeltagandet har varit betydligt lägre i den sistnämnda gruppen, vilket framgår av följande tabell:

 

Valår

Totalt

Bofasta

Inflyttade

Andel inflyttade

1999

66,2 %

67,9 %

40,3 %

6,3 %

2003

68,4 %

70,3 %

43,7 %

7,1 %

Diff. (%-enh.)

+2,2

+2,4

+3,4

+0,8

Med ”bofasta” avses röstberättigade med hembygdsrätt, med ”inflyttade” röstberättigade utan hembygdsrätt

Källa: ÅSUB Statistik 2003:3 och 2004:1

 

4. Utblick

 

Till skillnad från landskapet har de tre nordiska medlemsstaterna i EU olika regler när det gäller rösträtt och valbarhet i kommunala val för å ena sidan nordiska och unionsmedborgare och å andra sidan övriga utländska medborgare. Varken Finland, Sverige eller Danmark ställer något särskilt krav på att nordiska och unionsmedborgare skall ha varit bosatta i landet en viss tid. Det krav som ställs är detsamma som för landets egna medborgare, att de skall ha en kommun i landet som hemkommun när förteckningen över de röstberättigade görs upp. I Finland sker detta 51 dagar före valdagen och i Sverige 30 dagar före. För medborgare i länder utanför Norden och EU krävs att de skall ha varit bosatta i landet en viss tid för att ha rösträtt i kommunala val. I Finland är kravet på bosättning två år före förteckningen över röstberättigade görs upp, medan det i Sverige och Danmark är tre år före dagen före valdagen.

 

5. Rådgivande kommunala folkomröstningar

 

I kommunallagens 30a § regleras rösträtten vid rådgivande kommunala folkomröstningar. Generellt gäller att den har rösträtt som har kommunen som hemort den dag kommunfullmäktige fattar beslut om omröstning. För personer som saknar hembygdsrätt gäller samma krav på bosättning i landskapet som vid kommunalval, tre år före röstningsåret.

     Landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar innehåller inga bestämmelser om rösträtten. I lagen anges att beslut om en rådgivande kom­munal folkomröstning skall fattas senast 60 dagar före den dag omröstningen skall ske. Det innebär att kretsen av röstberättigade är olika vid omröstning och vid val. Olikheten beträffande tidpunkten för avgörande av rösträtten har sin grund i att folkomröstningar kan ordnas när som helst medan kommunalval alltid förrättas vid samma tidpunkt (den tredje söndagen i oktober enligt 38 § landskapslagen (1970:39) om lagtingsval och kommunalval). Tanken har dock varit att bestämmelserna i övrigt skall vara så likartade som möjligt eftersom en folkomröstning av praktiska orsaker sannolikt skulle ordnas i samband med kommunalval.

 

6. Överväganden och förslag

 

6.1. Rösträtt och valbarhet vid kommunalval

 

Ett av de mål som anges i landskapsregeringens handlingsprogram från år 2005 är att utvidga den kommunala rösträtten. Rätten att delta i allmänna val är en grundläggande demokratisk rättighet. Landskapsregeringen strävar till att öka inflyttningen till landskapet och anser att det även är viktigt att de som flyttar hit ges möjlighet att påverka det samhälle de lever i. Sett i ett längre perspektiv innebar kravet på tre års sammanhängande bosättning för rösträtt och valbarhet, först för nordbor till kommunalvalet 1995 och sedan även för andra utländska medborgare till valet 1999, i och för sig att kraven sänktes. Men enligt landskapsregeringens mening bör inflyttade ges möjlighet att delta i kommunala val tidigare än så.

     Om man ser till de nordiska länder som är medlemmar i EU kan man konstatera att kravet på tre års bosättning är förhållandevis högt när det gäller rösträtt i kommunala val för nordiska och unionsmedborgare. Både Finland, Sverige och Danmark uppfyller det grundläggande kravet i direktiv 94/80/EG så att inga särskilda krav på en viss tids bosättning ställs för unionsmedborgare. Samma regler gäller för medborgare från de nordiska länder som inte är med i EU.

     Det har hävdats att kravet på tre års bosättning strider mot direktiv 94/80/EG (se Markku Suksi: Ålands konstitution, s 92–96), eftersom direktivet i fråga om unionsmedborgare anger att bosättning i en annan medlemsstat skall kunna tillgodoräknas. Landskapsregeringen hävdar dock med hänvisning till landskapet Ålands särställning att denna regel varken kan eller bör tillämpas i landskapet. Gällande landskapslagstiftning har anmälts till kommissionen som genomförande av det nämnda direktivet och kommissionen har inte reagerat, inget överträdelseförfarande har inletts. Även om rättsläget kanske kan tyckas vara oklart finns det inte något som konkret tyder på att kommissionen har ändrat uppfattning i frågan.

     Landskapsregeringen föreslår att kravet på bosättning i landskapet sänks från tre år före valåret till ett år före valdagen. Det finns ingen orsak att göra skillnad mellan unionsmedborgare och medborgare i länder utanför EU, utan alla som inte har hembygdsrätt bör ges rösträtt och vara valbara på lika villkor.

 

6.2. Rösträtt vid rådgivande kommunala folkomröstningar

 

Det förefaller naturligt att ha samma krav för rösträtt i rådgivande kommunala folkomröstningar som i kommunala val. Om folkomröstningar skall ordnas är det på många sätt rationellt att göra det i samband med ett val. Därför bör regelverken vara så koordinerade som det är möjligt. Den generella regeln om att det är hemorten den dag fullmäktige fattar beslut om omröstning som är avgörande för rösträtten, innebär ändå att kretsen av röstberättigade kommer att vara olika vid val och vid omröstning trots att de kanske sker samtidigt. Att dessutom ha olika krav när det gäller tiden för bosättning i landskapet för personer utan hembygdsrätt skulle öka risken för missförstånd. Därför föreslår landskapsregeringen att kravet på bosättning även för rösträtt vid rådgivande kommunala folkomröstningar sänks till ett år före röstningsdagen.

 

7. Förslagets verkningar

 

Förslaget innebär att en större andel av de personer som är bosatta i landskapet får rösträtt och blir valbara i kommunalval. Det är dock svårt att bedöma hur stor effekten blir på de inflyttades andel av väljarkåren. De som direkt berörs vid kommunalvalet 2007 är personer utan hembygdsrätt som flyttar till landskapet mellan den 1 januari 2004 och den 20 oktober 2006. För dessa personer är den föreslagna ändringen avgörande för om de skall ha rätt att rösta och vara valbara vid det valet.

     Av landskapets befolkning utgör andelen utländska medborgare 5,7 % (31.12.2004). Det är en högre andel än i väljarkåren, där andelen var 3,5 % (valet 2003). Förhållandet återspeglar den tämligen livliga inflyttningen till landskapet under senare år och kanske också en skev åldersfördelning bland de inflyttade. Förutom utländska medborgare ingår även finska medborgare utan hembygdsrätt i den grupp som berörs av förslaget. De torde vara ungefär lika många som de utländska medborgarna varför totalandelen bedöms ligga på drygt 11 %. Det skulle vara ungefär 4 procentenheter högre än vid valet 2003 då andelen var 7,1 %. Fördelningen mellan kommunerna är dock förmodligen ganska ojämn. Räknat i antal personer kan det röra sig om ungefär 2 000, att jämföra med de 1 383 personer utan hembygdsrätt som hade rösträtt vid valet 2003. Omkring hälften av dem torde vara bosatta i Mariehamn.

     De flesta personer utan hembygdsrätt kommer från Norden och EU (inklusive Finland). Den 31 december 2004 fanns det 274 medborgare från länder utanför Norden och EU som var bosatta i landskapet. Den största gruppen av dem var iranska medborgare. Av statistiken framgår varken deras ålder eller deras inflyttningsdatum, och det går således inte att säga hur många av dem som redan nu skulle ha rösträtt. Det torde röra sig om runt 1 % av de röstberättigade.

     Nettoinflyttningen från länder utanför Norden och EU har ökat under de senaste åren, medan den har minskat från de nordiska länderna (inklusive Finland).

     Eftersom antalet personer som berörs är begränsat, påverkar förslaget knappast kommunernas valadministration i någon större utsträckning. Inte heller bedöms förslaget ha några effekter på miljön eller jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

8. Lagstiftningsordning

 

Enligt självstyrelselagens 67 § skall förutsättningarna för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för personer som saknar hembygdsrätt anges i landskapslag. Enligt paragrafens 2 mom. skall beslut om antagande av en sådan landskapslag fattas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Av det följer att den föreslagna ändringen av rösträttslagen måste antas av lagtinget genom ett sådant beslut. Den föreslagna ändringen av kommunallagen är dock av sådan natur att den kan antas i vanlig lagstiftningsordning.

 

9. Beredningen av förslaget

 

Förslaget har skickats på remiss till kommunerna och Ålands kommunförbund. Till övervägande del har remissinstanserna varit positiva till att den kommunala rösträtten och valbarheten utvidgas enligt förslaget. Endast en kommun ställde sig negativ till förslaget och ansåg att den aktuella lagstiftningen inte bör ändras.

 

Detaljmotivering

 

1. Ändring av LL om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt

 

1 §. Enligt förslaget sänks kravet när det gäller den tid en person utan hembygdsrätt måste ha varit bosatt i landskapet för att ha rösträtt och vara valbar i kommunalval. Enligt paragrafens gällande lydelse tillkommer rösträtten och valbarheten dem som har haft en kommun i landskapet som hemkommun under de tre åren närmast före valåret. Det innebär till exempel att den som har flyttat till landskapet efter den 31 december 2003 inte skulle få rösta eller ställa upp i kommunalvalet 2007.

     Landskapsregeringen föreslår att den som saknar hembygdsrätt men som har haft en kommun i landskapet som hemkommun under ett år närmast före valdagen skall ha rösträtt och vara valbar vid kommunalval. Valet 2007 hålls söndagen den 21 oktober. Förslaget skulle betyda att den som flyttar till landskapet senast den 20 oktober 2006 har rösträtt och är valbar vid kommunalvalet.

 

2. Ändring av kommunallagen för landskapet Åland

 

30 § Rösträtt i kommunalval. I paragrafens 2 mom. finns en hänvisning till LL om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt. När den lagen ändras måste även hänvisningen ändras.

 

30a § Rösträtt i kommunal folkomröstning. I paragrafen anges villkoren för rösträtt vid rådgivande kommunala folkomröstningar. Den föreslagna ändringen av 1 mom. 1 punkten är endast teknisk och medför att terminologin överensstämmer med landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar.

     Enligt förslaget ändras paragrafens 2 mom. så att kravet på bosättning i landskapet sänks till ett år före röstningsdagen och således blir detsamma som vid kommunalval. Det innebär inte att kretsen av röstberättigade skulle bli densamma vid rådgivande kommunala folkomröstningar som vid kommunalval eftersom den avgörande tidpunkten för bestämmande av rösträtten är olika. Vid kommunalval har den rösträtt som är bosatt i kommunen den 1 september valåret medan den som är bosatt i kommunen den dag kommunfullmäktige fattar beslut om folkomröstning har rösträtt vid omröstningen. Ett sådant beslut skall fattas senast 60 dagar före röstningsdagen. Även om en rådgivande kommunal folkomröstning hålls samtidigt som kommunalval kommer inte exakt samma personer att vara röstberättigade.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt

 

     I enlighet med lagtingets beslut, tillkommet i den ordning 67 § 2 mom. självstyrelselagen för Åland anger, ändras 1 § landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt som följer:

 

1 §

     Rösträtt och valbarhet i kommunalval i landskapet Åland har, med avvikelse från bestämmelserna i 9 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland, även den som inte har åländsk hembygdsrätt men som under ett år närmast före valdagen utan avbrott haft en kommun i landskapet som sin hemkommun och som uppfyller de övriga allmänna krav som gäller för rösträtt och valbarhet i kommunalval.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den…

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 30 och 30a §§ kommunallagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 30 § 2 mom. och 30a § kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, av dessa lagrum 30a § sådan det lyder i landskapslagen 1998/19, som följer:

 

30 §

Rösträtt i kommunalval

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Rösträtt har i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt även den som inte har åländsk hembygdsrätt men som under ett år närmast före valdagen utan avbrott haft en kommun i landskapet som sin hemkommun och som uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 2 punkten.

 

30a §

Rösträtt i kommunal folkomröstning

     Rösträtt i en rådgivande kommunal folkomröstning som förrättas i kommunen har den som

1) fyller 18 år senast på röstningsdagen,

     2) har kommunen som sin hemkommun enligt lagen om hemkommun den dag fullmäktige fattar beslut om att ordna folkomröstningen och

     3) har åländsk hembygdsrätt.

     Rösträtt har även den som saknar åländsk hembygdsrätt men uppfyller i 1 mom. 1 och 2 punkten angivna kriterier och som har haft en kommun i landskapet som hemkommun under ett år närmast före röstningsdagen.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den…

 

__________________

 

 

Mariehamn den 24 augusti 2006

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Britt Lundberg

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 20/2005-2006.