Framställning 22/2001-2002

Tillhör ärendet: Förslag till första tilläggsbudget för år 2002

Lagtingsår: 2001-2002

Typ av dokument: Framställning (tidigare lagförslag)


	Ålands landskapsstyrelse	FRAMSTÄLLNING nr 22/2001-2002
		Datum
		2002-04-22



	Till Ålands lagting

Förslag till första tilläggsbudget för år 2002

Huvudsakligt innehåll

Till lagtinget överlämnas landskapsstyrelsens framställning med förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2002.

I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås bland annat

- överföring av aktier till Ålands Utvecklings Ab

- sänkt inkomst från avräkningen med staten

- höjd inkomst av återbokade bidrag

- höjd inkomst av föregående års överskott

- rätt att ge förhandsbesked om bostadslån för hyreshus

- anslag för kompensation till kommunerna för sänkning av samfundsskatt

- tilläggsanslag för landskapsandel till kommunerna för anläggningskostnader för sociala tjänster

- rättelse av verksamhetsanslaget för Ålands hälso- och sjukvård

- anslag för bok om åländsk konst- och arkitekturhistoria

- anslag för planering av museifartyget Pommerns 100-års jubileum

- tilläggsanslag för att inleda fartygselektrikerutbildning vid Ålands sjömansskola

- ändring av anslaget för om- och tillbyggnad vid Ålands yrkesskola

- tilläggsanslag för inledande av utbildningsprogram och påbyggnadsutbildning vid Ålands vårdinstitut

- anslag för förberedande av Högskolan på Ålands verksamhet

- tilläggsanslag för tecknande av aktier i Ålands Industrihus Ab

- tilläggsanslag för turismens främjande

- anslag för verkställande av program för landsbygdens utveckling

- tilläggsanslag för byggande och förbättrande av kommunalvägar

- omdisponering av anslag för vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten.

Tillägget balanserar på ett netto om 2.234.000 euro.

I och med tillägget har hittills under år 2002 budgeterats 241.306.000 euro.

__________________

Allmän motivering

Ekonomisk utveckling

Efter den kraftiga försvagningen av det internationella konjunkturläget under år 2001 förväntas en återhämtning under detta år. En viktig drivkraft, särskilt för den privata konsumtionen, är den expansiva ekonomiska politiken i USA som är motorn i den internationella ekonomin. En annan förklaring är att den lageranpassning som dämpade konjunkturen i USA och i EU-området senaste år tycks vara på väg att avslutas. Tillväxten i USA väntas öka under slutet av året och bli över 3 procent nästa år. Även om Tyskland har haft en svag utveckling förväntas euro-området med draghjälp från USA uppnå en tillväxt om 2,5 procent nästa år.

I Finland har industriproduktionen stagnerat och byggandet minskar. På grund av skattelättnader väntas konsumtionen växa med drygt 2 procent i år och med mer än 3 procent nästa år på grund av löneökningar och lättnader i bland annat alkohol- och bilbeskattningen. Också i Sverige väntas en gradvis förstärkning av konjunkturläget med återhämtning av exporten samtidigt som den ekonomiska politiken är expansiv och stärker den privata konsumtionen.

Konjunkturbilden försvagades ifjol snabbt inom de flesta centrala delar av världsekonomin. Nedgången föregicks av ett år av rekordartad tillväxt på närmare 5 procent inom den globala ekonomin år 2000. Förväntningarna på en vändning mot en gynnsammare utveckling av den internationella ekonomin har dock vuxit sig allt starkare under årets första månader. De värsta farhågorna från hösten har inte slagit in. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen har likväl varit stor under den gångna vintern, olika scenarier har diskuterats. Det mesta tyder nu på en långsam återhämtning från en inte alltför djup recession inom världsekonomin. Det finns dock flera riskfaktorer som kan göra att återhämtningen kommer av sig.

Även inom den finska ekonomin sjönk tillväxten dramatiskt ifjol, framför allt som ett resultat av den snabba nedgången inom exportsektorn. Tillväxten stannade ifjol på 0,7 procent men väntas stiga till runt 1,5 procent i år. Den privata konsumtionen har dock inte på något avgörande sätt påverkats av den allmänna ekonomiska avmattningen. Sysselsättningsläget har förbättrats fram till inledningen av detta år, men eftersom reaktionen på arbetsmarknaden sker med en viss eftersläpning kommer arbetslösheten att stiga under året. Det ekonomiska läget inom den svenska ekonomin påminner mycket om läget i Finland. I Sverige, som tillsvidare ställt sig utanför det europeiska valutasamarbetet, får man dock räkna med att kronan kommer att förstärkas gentemot euron under den närmaste tiden.

Den åländska ekonomin har vuxit stadigt alltsedan år 1996. ÅSUB:s preliminära beräkningar av Ålands BNP visar en tillväxt på 3,2 procent för år 2000 och 3,0 procent för år 2001. Den internationella konjunkturavmattningen verkar således inte ha påverkat nivån för den åländska totalproduktionen i någon avgörande grad. Orsaken torde stå att finna i att Åland utgör en utpräglad tjänsteekonomi där effekterna av en allmän konjunkturnedgång ofta mildras både vad gäller tid och omfattning. För i år har BNP-tillväxten kalkylerats till ca 2,7 procent för att sjunka snabbare under nästa år. Den offentliga sektorns andel av BNP har vuxit under de senaste åren. Prognosen bygger på antagandet att färjrederierna inte flaggar ut något tonnage under innevarande år. Förändringarna i sjöfartspolitiken har dock beaktats.

Det finns dock en rad osäkra faktorer som kan förändra den försiktiga optimism om den internationella ekonomins utveckling som nu delas av många. De höga oljepriserna och krisen i Mellanöstern kan påverka konjunkturen negativt. Utvecklingen i elektronikindustrin och på telekommarknaderna är osäkra och kan påverka utvecklingen både positivt och negativt.

Sysselsättningsläget på Åland är fortfarande mycket gott och arbetslöshetsgraden har fortsatt att sjunka. Bostadsproduktionen har ökat de senaste åren och därmed skapat förutsättningar för en ökad inflyttning. Räntenivåerna är fortsatt förhållandevis låga och den åländska inflationstakten avtagande. Inte heller på Åland har hushållen reagerat nämnvärt på fjolårets konjunkturnedgång. Nybilsförsäljningen har visserligen minskat, men i övrigt verkar inte efterfrågan på sällanköpsvaror ha gått ner. På kort sikt ser det allmänna läget sålunda mycket ljust ut.

ÅSUB:s konjunkturbarometer som sammanställts på basen av läget vårvintern 2002 visar på en mer positiv framtidstro bland de åländska företagen med förväntningar om förbättrad lönsamhet och större bruttomarginaler jämfört med resultatet från höstens konjunkturbedömning. Förväntningarna är speciellt positiva inom branscherna övrig industri och övriga tjänster, medan läget inte bedöms lika positivt inom primärnäringarna, byggverksamheten samt hotell- och restaurangbranschen.

Många frågor som rör sjöfartsbranschen är dock fortfarande öppna. Lönsamheten inom näringen har kunnat förbättras på kort sikt, men de lägre marginalerna inom tax free-försäljningen i kombination med betydligt lägre driftskostnader för konkurrentländernas färjetonnage kringskär på sikt verksamhetsförutsättningarna för passagerarsjöfarten under finsk och åländsk flagg. Det är inte lätt att på medellång sikt hitta någon naturlig tillväxtbransch som skulle kunna kompensera en negativ utveckling inom den volymmässigt betydande sjötransportbranschen. Klart är att utvecklingen inom den åländska ekonomin på några års sikt kan komma att bli en annan än den i omvärlden till följd av de strukturella utmaningar som den egna ekonomin står inför.

Den ekonomiska politiken

Huvudmålsättningarna med landskapsstyrelsens ekonomiska politik är

- stabil samhällsekonomi

- kostnadseffektiv offentlig sektor

- bättre förutsättningar för företagande och tillväxt

- regional balans.

I jordbrukspolitiken och i utnyttjandet av EU-stöd prioriteras åtgärder för regional balans. Landskapsstyrelsen har också avtalat om alternativ odling på två av de utarrenderade kungsgårdarna. Ansträngningarna att skapa gynnsamma förutsättningar för företagandet och att bredda näringslivet fortsätter. I föreliggande förslag till tilläggsbudgeten föreslås ett utvidgat ekonomiskt handlingsutrymme för Ålands Utvecklings Ab och möjligheter att teckna aktiekapital i Ålands Industrihus Ab för att förverkliga en utvecklings/IT-by på Klinten i Mariehamn. Ålands Turistförbund tilldelas ytterligare anslag för att stärka besöksnäringen när nya investeringar ökar kapaciteten för att stärka kultur- och idrottsturismen, särskilt under lågsäsong. Produktionen av bostäder är på en hög nivå och intresset för de nya bostadslånen är stort även utanför Mariehamn varför landskapsstyrelsen föreslår en fullmakt att ge förhandsbesked om lån under år 2003. De byggnadsprojekt som landskapet finansierar i övrigt ger förutsättningar för att stabilisera byggandet för en längre tid framöver.

Landskapsstyrelsen har sedan antagandet av grundbudgeten för år 2002 arbetat vidare med de landskapsprojekt och samhällsekonomiska projekt vilka omnämns i budgetens allmänna motivering och genom vilka eftersträvas att landskapets attraktionskraft för besöksnäringen ökar. Projektet med ett kongress- och kulturhus har drivits vidare så att byggstart beräknas kunna ske hösten 2003 under förutsättning att slutliga överenskommelser om driften nås och läget på byggmarknaden är lämpligt. För att möjliggöra att byggnadsarbetena för en utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum inleds efter det att kongress- och kulturhuset uppförts d.v.s. under år 2005 har landskapsstyrelsen inlett planeringsarbetet genom att ge en arbetsgrupp i uppdrag att genomföra en arkitekttävling. Färdigställandet av travbanan i Jomala fortskrider i stort enligt tidigare planer. Förverkligandet av golfbanan i Grelsby förefaller kunna gå in i ett nytt skede genom en lösning av markfrågan.

Även projektet med ett badhus i Mariehamn har förts vidare så att staden nu presenterat planeringskommitténs slutrapport, skissritningar och en tidtabell enligt vilken byggnadsarbetena beräknas till september 2002 för att pågå under uppskattningsvis 18 månader. Kostnaderna anges till 10 - 12 miljoner euro. Landskapsstyrelsen anser sålunda att de bidrag om 1.440.000 euro som på basis av tidigare information ställts i utsikt för år 2002 nu kan beviljas slutligt medan anslag för resterande bidrag om 3.560.000 euro avses föreslagna i kommande års budgeter. Enligt landskapsstyrelsens nuvarande bedömning innebär detta att bidrag för projektet beviljas under åren 2003 - 2005.

Landskapsstyrelsen har i enlighet med lagtingets budgetbeslut även förhandlat med Finströms kommun om i vilken ordning de i idrotts- och motionscentret ingående projektdelarna skall förverkligas. Kommunen har härvid meddelat att de klart prioriterar byggandet av simhallen varvid genomförandet av ishallsdelen och övriga delar av projektet anstår till ett senare skede. Kostnaderna för simhallen, som planeras så att den passar för tävlingsbruk uppskattas till 4.205.000 euro. Landskapsstyrelsen har med beaktande av lagtingets budgetbeslut meddelat att för simhallen kan bidraget uppgå till högst 3.364.000 euro varav 560.000 kan beviljas under år 2002 mot redovisning av slutlig projektplan för simhallen jämte tidtabell för dess förverkligande. Resterande bidrag skulle sålunda föreslås i kommande års budgeter. Enligt landskapsstyrelsens nuvarande bedömning innebär detta att bidrag för projektet beviljas under åren 2003 - 2005.

Budgetsituationen

Landskapsstyrelsen konstaterar att genom att bokslutet för år 2001 budgetmässigt är bättre än vad som i grundbudgeten för år 2002 antogs kan en förbättring av landskapets budgetsituation för år 2002 noteras så att budgeten i och med föreliggande förslag till tilläggsbudget balanserar med en upplåning om 15.786.000 euro mot 21.061.000 euro i grundbudgeten. Samtidigt kvarstår dock de utsikter beträffande budgetsituationen på lite längre sikt för vilken landskapsstyrelsen redogjorde i samband med grundbudgeten i stort oförändrade. Statens inkomster som ökat under 90 - talet har stagnerat sedan år 2000 och därmed minskat landskapets budgetutrymme. Det står därför klart att arbetet med att förbättra budgetläget måste fortsättas samt att det under de närmaste åren måste föras en mycket återhållsam budgetpolitik.

Landskapsstyrelsen strävar därför bland annat i samband med budgetarbetet till en allmän översyn av organisationen och prioriteringar för verksamheten. Förhandlingar pågår också med kommunernas representanter om anpassning av landskapssandelssystemet och olika interkommunala samarbetsformer med syfte att stärka den regionala balansen och effektiviteten i den offentliga sektorn. Det står dock klart att det fortfarande finns förväntningar om fortsatt expansion inom de offentliga verksamheterna och uppenbara problem att anpassa verksamheterna till ett stramare budgetläge. Landskapsstyrelsen avser dock att fortsätta arbetet med att förbättra budgetläget med utgångspunkt i den ekonomiska politik för vilken redogjordes i allmänna motiveringen till årets budget.

Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsstyrelsen vördsamt föreslå

att lagtinget antar följande förslag till första tillägg till budgeten för år 2002.

__________________

Mariehamn den 22 april 2002

L a n t r å d

Roger Nordlund

Vicelantråd

Olof Erland

	I N K O M S T E R

	Avdelning 37

37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	1 500 000

37.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE	1 500 000
37.03.88.	Försäljning av aktier	1 500 000

	Avdelning 38

38.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	7 000

38.30.	VÄGAR, BROAR, HAMNAR OCH LINFÄRJOR	7 000
38.30.23.	Försäljning av fastighet	7 000

	Avdelning 39

39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR,
	INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIERINGSINKOMSTER	727 000

39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR	-2 496 000
39.10.90.	Avräkningsbelopp	-2 550 000
39.10.91.	Skattegottgörelse	54 000

39.30	UPPTAGNA LÅN	-5 275 000
39.30.90.	Finansieringslån	-5 275 000

39.90.	ÅTERFÖRDA ANSLAG	100 000
39.90.95.	Återbokade bidrag	100 000

39.98	ÖVERFÖRING FRÅN FÖREGÅENDE BUDGETÅR	8 398 000
39.98.99	Föregående års överskott	8 398 000

	Inkomsternas totalbelopp	2 234 000


	U T G I F T E R

	Huvudtitel 42

42.	LANDSKAPSSTYRELSEN	-15 000

42.25.	REVISIONSBYRÅN	-15 000
42.25.01.	Verksamhetens utgifter (VR)	-15 000
	Huvudtitel 43

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-35 000

43.03.	EXTERN INFORMATIONSVERKSAMHET	-15 000
43.03.01.	Verksamhetens utgifter - Ålandskontoret i Helsingfors (VR)	-15 000

43.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET	40 000
43.05.60.	Främjande av rundradioverksamhet (R)	40 000

43.15.	UNDERSTÖDJANDE AV POLITISK VERKSAMHET	-10 000
43.15.04	Ålands ungdomsråd	-10 000

43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION	0
43.25.83.	Bostadslån (R)	0

43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET	-50 000
43.60.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	-50 000

	Huvudtitel 44

44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	305 000

44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA	305 000
44.05.33.	Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag	0
44.05.35.	Kompensation för sänkning av samfundsskatt till kommunerna (F)	305 000

	Huvudtitel 45

45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	-514 000

45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	-24 000
45.01.01.	Verksamhetens utgifter (VR)	-24 000

45.15.	AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER	642 000
45.15.31.	Landskapsandel till kommunerna och privata samfund för anlägg-
	ningskostnader för sociala tjänster (R)	642 000

45.35.	ÖVRIG VETERINÄRVÅRD	0
45.35.01	Verksamhetens utgifter (VR)	0

45.50.	ALLMÄN MILJÖVÅRD	56 000
45.50.01.	Verksamhetens utgifter (VR)	56 000

45.59.	ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND	12 000
45.59.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	12 000

45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD	-1 200 000
45.70.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	-1 200 000

	Huvudtitel 46

46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖR-
	VALTNINGSOMRÅDE	216 000

46.03.	STUDIESERVICEENHETEN	80 000
46.03.50.	Studiepenning (F)	80 000

46.09.	ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAM-
	HET	84 000
46.09.05.	Nordiskt kulturutbyte	3 000
46.09.24.	Utgifter för Ålands konst- och arkitekturhistoria (VR)	48 000
46.09.53.	Understöd för 4/mbk Pommerns underhåll	36 000
46.09.59.	Övrig kulturell verksamhet	-3 000

46.11.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR UNGDOMSARBETE
	OCH IDROTT	22 000
46.11.04.	Ålands ungdomsråd	10 000
46.11.52.	Understöd till föreningar och organisationer för ungdomsarbete	-10 000
46.11.54.	Understöd för idrotts- och sportanläggningar	22 000

46.13	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERK-
	SAMHET	-22 000
46.13.50.	Verksamhetsunderstöd till föreningar och organisationer samt
	projektmedel och stipendier	-22 000

46.20.	EUROPEISKA UNIONEN - MÅLPROGRAM 3, ÅTGÄRD 1
	OCH 2	72 000
46.20.40.	Landskapets finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 1 och 2 (R)	43 000
46.20.45.	EU:s finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 1 och 2 (R)	29 000

46.30	ÅLANDS HÖGSKOLA	-50 000
46.30.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	-50 000

46.36.	ÅLANDS SJÖFARTSLÄROVERK	-50 000
46.36.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	-50 000

46.38.	ÅLANDS TEKNISKA LÄROVERK	0
46.38.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	0
46.40.	ÅLANDS SJÖMANSSKOLA	29 000
46.40.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	29 000

46.42.	ÅLANDS YRKESSKOLA	0
46.42.74.	Om- och tillbyggnad för Ålands yrkesskola (R)	0

46.48.	ÅLANDS HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLA	-50 000
46.48.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	-50 000

46.50.	ÅLANDS VÅRDINSTITUT	23 000
46.50.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	23 000

46.52.	ÅLANDS HANDELSLÄROVERK	15 000
46.52.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	15 000

46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND	63 000
46.55.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	63 000

46.68.	BOMARSUNDS FORNMINNESOMRÅDE	0
46.68.20.	Verksamhetens utgifter (VR)	0

	Huvudtitel 47

47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	2 217 000

47.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	-270 000
47.01.01.	Verksamhetens utgifter (VR)	-270 000

47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE	2 100 000
47.03.88.	Aktieteckning i bolag (R)	2 100 000

47.07.	TURISMEN	189 000
47.07.40.	Turismens främjande (R)	189 000

47.17.	EUROPEISKA UNIONEN - PROGRAM FÖR LANDSBYG-
	DENS UTVECKLING	170 000
47.17.04	Utgifter för verkställande av program för landsbygdens utveckling (VR)	370 000
47.17.40.	Landskapets finansieringsandel - stöd för miljövänlig odling och stöd
	till mindre gynnade områden (R)	-200 000
47.17.45.	EU:s finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling (R)	0

47.41.	EUROPEISKA UNIONEN - MÅLPROGRAM 3, ÅTGÄRD 3	28 000
47.41.50.	Landskapets finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 3 (R)	17 000
47.41.55.	EU:s finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 3 (R)	11 000

	Huvudtitel 48

48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	60 000

48.30.	VÄGAR, BROAR, HAMNAR OCH LINFÄRJOR	60 000
48.30.30.	Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunal-
	vägar (R)	60 000
48.30.77.	Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)	0

	Utgifternas totalbelopp	2 234 000

I N K O M S T E R

37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

37.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

37.03.88.	Försäljning av aktier

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
				1.500.000

		Momentet nytt. Med hänvisning till bokslutet för år 2001 konstateras att landskapet innehar en del aktier som ursprungligen tecknats i näringslivsbefrämjande syfte varav innehavet av 92.625 A-aktier och 51.870 B-aktier i Chips Abp är det mest betydelsefulla. Landskapsstyrelsen noterar att den verksamhet genom vilken aktierna kommit i landskapets ägo, d.v.s. tecknande av aktier i bolag som bedöms ha utvecklingspotential men brist på riskkapital, numera huvudsakligen sköts genom Ålands Utvecklings Ab. Landskapsstyrelsen anser därför att det aktieinnehav som uppkommit genom den åsyftade verksamheten lämpligen kan överföras till Ålands Utvecklings Ab samt användas för att finansiera motsvarande nu aktuella näringslivsbefrämjande satsningar. Landskapsstyrelsen föreslår sålunda att aktierna i Brändö Fritidsservice Ab, Karlby Gästhamn Ab, Kökar Is Ab, Rederi Ab Linden, Södra Brändö Turistservice Ab, Ålands Trädgårdshall Ab samt A-aktierna i Chips Abp och övriga noterade aktier genom ett apportförfarande eller motsvarande arrangemang kan överföras till Ålands Utvecklings Ab. Avsikten är att aktieposterna skall behållas i bolagets ägo och inte avyttras utan landskapsstyrelsens medgivande. B-aktierna i Chips Apb föreslår landskapsstyrelsen att tillsvidare kvarstår i landskapets ägo för senare ställningstagande till om de bör avyttras på lämpligt sätt för att delfinansiera satsningarna i utvecklings-/IT-byn. Med anledning av ovanstående föreslås en inkomst om 1.500.000 euro under momentet. Se även moment 47.03.88.

Specifikation:
1130	Värdepapper (minskning)	1.500.000
	Totalt	1.500.000

38.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

38.30.	VÄGAR, BROAR, HAMNAR OCH LINFÄRJOR

38.30.23.	Försäljning av fastighet

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
				7.000

		Momentet nytt. Föreslås att landskapsstyrelsen befullmäktigas att för 7.000 euro försälja fastigheten Rnr 3:1 i Ingby by i Jomala kommun omfattande ca 3.200 m²till Jomala kommun. Området är beläget vid Gamla Godbyvägen och inom kommunens byggnadsplaneområde.

Specifikation:
1120	Jord- och vattenområden (minskning)
3900	Verksamhetens övriga inkomster	7.000
	Totalt	7.000

39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIERINGSINKOMSTER

39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

39.10.90.	Avräkningsbelopp

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		163.677.876,34	158.700.000	-2.550.000

		Ålandsdelegationen har fastställt avräkningsbeloppet för år 2001 till 947.837.498,31 mark (159.414.823,46 euro). Under år 2001 erlades i förskott 963.000.000 mark (161.964.973,18 euro). Med hänvisning till ovanstående föreslås en minskning under momentet om 2.550.000 euro.

Specifikation:
9100	Avräkningsbelopp	-2.550.000
	Minskning	-2.550.000

39.10.91.	Skattegottgörelse

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		9.013.355,46	6.700.000	54.000

		Ålandsdelegationen har fastställt den till landskapet Åland tillkommande skattegottgörelsen för år 2000 till 40.160.930 mark (6.754.583,54 euro). Med anledning härav föreslås en höjning av inkomsten under momentet med 54.000 euro.

Specifikation:
9102	Skattegottgörelse	54.000
	Tillägg	54.000

39.30.	UPPTAGNA LÅN

39.30.90.	Finansieringslån

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		0,00	21.061.000	-5.275.000

		För balansering av föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås anslaget minskat med 6.087.000 euro.

Specifikation:
2400	Markmässiga lån	-5.275.000
	Minskning	-5.275.000

39.90.	ÅTERFÖRDA ANSLAG

39.90.95.	Återbokade bidrag

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		980.278,39	170.000	100.000

		Under momentet föreslås ett tillägg om 100.000 euro för avförandet av bidrag inom Mål 3-programmet som beviljats stödtagare men som av olika skäl aldrig utbetalats. Se även momenten 46.20.40, 46.20.45, 47.41.50 och 47.41.55.

Specifikation:
(9800	Hjälpkonto till budgetdelen	100.000
	Tillägg	100.000)

39.98.	ÖVERFÖRING FRÅN FÖREGÅENDE BUDGETÅR

39.98.99	Föregående års överskott

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		16.496.461,82	8.000.000	8.398.000

		Utgående från bokslutet för år 2001 föreslås inkomsten under momentet höjd med 8.398.000 euro.

Specifikation:
(9800	Hjälpkonto till budgetdelen	8.398.000
	Tillägg	8.398.000)

U T G I F T E R

42.	LANDSKAPSSTYRELSEN

42.25.	REVISIONSBYRÅN

42.25.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		98.683,91	135.000	-15.000

		Med hänvisning till bokslutet för år 2001 föreslås en minskning under momentet om 15.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	-15.000
	Minskning	-15.000

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

43.03.	EXTERN INFORMATIONSVERKSAMHET

43.03.01.	Verksamhetens utgifter - Ålandskontoret i Helsingfors (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		80.593,48	106.000	-15.000

		Med hänvisning till bokslutet för år 2001 föreslås en minskning under momentet om 15.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	-15.000
	Minskning	-15.000

43.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET

43.05.60.	Främjande av rundradioverksamhet (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		2.037.092,16	2.080.000	40.000

		I grundbudgeten för år 2002 har i dimensioneringen av bidraget för verksamheten kostnaderna för uppbörden av misstag inte beaktats i sin helhet, varför ett tillägg om 40.000 euro föreslås under momentet för att stöd till Ålands Radio och TV Ab skall kunna utges i avsedd omfattning.

Dispositionsplan:
8209	Övriga inkomstöverföringar	40.000
	Tilläggsbehov	40.000

43.15.	UNDERSTÖDJANDE AV POLITISK VERKSAMHET

43.15.04.	Ålands ungdomsråd

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
			10.000	-10.000

		Föreslås att momentet utgår och att anslaget återföres till utbildnings- och kulturavdelningen moment 46.11.04.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- övriga löner och arvoden		-8.400
4800	Övriga utgifter
	- resor	-1.200
	- övrigt	-400	-1.600
	Minskning		-10.000

43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION

43.25.83.	Bostadslån (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		0,00	8.000.000	0

		Totala anslag tillgängliga för bostadslån till hyreshus samt hissinstallationer under år 2002 är 11.575.000 euro, vilket beräknas räcka till för nyproduktion av ca 80 och grundrenovering av ca 24 hyresbostäder samt installation av ca 5 hissar. Föreslås att landskapsstyrelsen ges rätt att under år 2002 ge förhandsbesked om bostadslån till hyreshus år 2003 till ett högsta belopp om 5.000.000 euro, i enlighet med översikten över åren 2002-2004 i 2002 års budget. Detta p.g.a. att det finns ett uppdämt behov av stöd till byggande av hyresbostäder och efterfrågan på dessa medel varit större än väntat. Projektpresentationer på objekt för klarställande under åren 2002-2003 har inom februari 2002 inkommit till ett lånevärde om 22 miljoner euro inbegripande 180 nya och grundrenovering av 48 lägenheter samt 4 hissar.

43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET

43.60.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		3.833.874,07	4.046.000	-50.000

		Med hänvisning till bokslutet för år 2001 föreslås en minskning under momentet om 50.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	-50.000
	Minskning	-50.000

44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA

44.05.33.	Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		0,00	400.000	0

E		Emedan erforderliga uppgifter för bestämmande av kompensationen för utökat förvärvsinkomstavdrag för år 2000 inte var tillgängliga under år 2001 gick anslaget i besparing i bokslutet för år 2001. Mot bakgrunden av detta föreslås att anslaget i årets budget kan användas för att kompensera inkomstbortfallet för år 2000. Avsikten är därmed att i 2003 års budget föreslå anslag för kompensation som hänför sig till år 2001.

44.05.35.	Kompensation för sänkning av samfundsskatt till kommunerna (F)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
				305.000

		Momentet nytt. Då anslaget i budgeten för år 2001 visade sig vara för lågt dimensionerat, för att täcka kompensationen för år 2000, föreslås ett anslag om 305.000 euro. Kompensationen uppgår sammanlagt till 893.540 euro (5.312.745 mark).

Dispositionsplan:
8207	Allmänna stöd	305.000
	Anslagsbehov	305.000

45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

45.01.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.066.920,51	1.080.000	-24.000

		Se moment 45.50.01.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- inrättade tjänster	-24.000
	Minskning	-24.000

45.15.	AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER

45.15.31.	Landskapsandel till kommunerna och privata samfund för anläggningskostnader för sociala tjänster (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.817.750,27	1.396.000	642.000

		I bokslutet för år 2000 indrogs anslaget från år 1998 motsvarande 411.089 euro, vilket ej beaktades i budgeten för år 2001. Därtill har om- och tillbyggnaden av servicehusen i Kumlinge och Hammarland blivit dyrare än beräknat. Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tillägg om 642.000 euro under momentet.

Dispositionsplan:
8302	Social- och hälsovård	642.000
	Tilläggsbehov	642.000

45.35.	ÖVRIG VETERINÄRVÅRD

45.35.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		5.879,69	27.000	0

		Föreslås att anslaget även kan användas för ersättande av de merkostnader som sjötransporten av riskmaterial från slakterier till destruktionsanläggning i riket vållar.

45.50.	ALLMÄN MILJÖVÅRD

45.50.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		59.469,88	118.000	56.000

		Föreslås ett tillägg under momentet om 56.000 euro för att möjliggöra anställande av en tredje tillfällig miljöinspektör samt projektanställd personal för att åtgärda arbetsanhopningen på miljöbyrån, som delvis uppstått p.g.a. att partiell vårdledighet och delpension beviljats ordinarie personal. Arrangemanget medför en inbesparing under moment 45.01.01.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- tillfälliga tjänster	56.000
	Tilläggsbehov	56.000

45.59.	ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND

45.59.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		101.233,94	169.000	12.000

		Med hänvisning till bokslutet för år 2001 föreslås en ökning under momentet om 12.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	12.000
	Ökning	12.000

45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

45.70.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		51.016.259,55	55.160.000	-1.200.000

		Då det visat sig att personalutgifterna för åren 2001 och 2002 genom ett misstag beräknats för högt föreslås en minskning om 1.200.000 euro.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- inrättade tjänster	-583.576
	Minskning	-583.576
	Användning av tidigare års anslag	-616.424
	Minskning	-1.200.000

46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

46.03.	STUDIESERVICEENHETEN

46.03.50.	Studiepenning (F)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		4.753.089,61	5.215.000	80.000

		Enligt 4 § LF om studiestöd (94/1995) beviljas studiestöd normalt för högst 9 månader per läsår. Under de senaste åren har sättet att bedriva studier utvecklats så att personliga läroplaner och varierande terminslängder blir allt vanligare. Därför har studiestöd beviljats också för hela veckor som överskrider 9 månader, ifall intyg över terminslängden inlämnats. Även det stadgande om studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet som trädde i kraft 1.8.2000 har i praktiken gett ökad möjlighet för studerande med förlängd termin att få studiestöd. Eftersom det visat sig att alla studerande inte på ett tillfredställande sätt känt till möjligheterna att få studiestöd för en studietid som överstiger 9 månader avser landskapsstyrelsen att med ett särskilt brev informera om möjligheten samt att på ansökan bevilja studiestöd för förlängd studietid. Med anledning av ovanstående föreslås ett tillägg under momentet om 80.000 euro.

Dispositionsplan:
8202	Social- och hälsovård samt utkomst-
	skydd	80.000
	Tilläggsbehov	80.000

46.09.	ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET

46.09.05.	Nordiskt kulturutbyte

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		85.900,86	91.000	3.000

		Föreslås ett tillägg under momentet om 3.000 euro för att täcka kostnaderna för Nordens Instituts internettrafik. Dessa kostnader är ej beaktade i grundbudgeten för år 2002. Motsvarande besparing har beaktats under moment 46.09.59.

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster	3.000
	Tilläggsbehov	3.000

46.09.24.	Utgifter för Ålands konst- och arkitekturhistoria (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
				48.000

		Momentet nytt. I enlighet med av lagtinget omfattat betänkande (KU nr 9/2000-2001) föreslås ett anslag om 48.000 euro för utarbetande av en bok om åländsk konst- och arkitekturhistoria. Projektet bör inledas under 2002 för att boken skall kunna vara klar under år 2003 då Ålands konstförening r.f. firar sitt 50-årsjubileum.

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster	48.000
	Anslagsbehov	48.000

46.09.53.	Understöd för 4/mbk Pommerns underhåll

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
			40.000	36.000

		Föreslås ett tillägg under momentet om 36.000 euro att utges som understöd till Mariehamns stad för planering av museifartyget Pommerns 100-års jubileum år 2003. Understödet kan utgöra högst 40 % av de godtagbara nettokostnaderna.

Dispositionsplan:
8201	Undervisning, kultur och idrott	36.000
	Tilläggsbehov	36.000

46.09.59.	Övrig kulturell verksamhet

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
			56.000	-3.000

		Se moment 46.09.05.

Dispositionsplan:
4800	Övriga utgifter
	- resor	-3.000
	Tilläggsbehov	-3.000

46.11.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR UNGDOMSARBETE OCH IDROTT

46.11.04.	Ålands ungdomsråd

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		9.700,58		10.000

		Momentet nytt. I enlighet med motiveringen under moment 43.15.04 föreslås ett anslag om 10.000 euro under momentet.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- övriga löner och arvoden		8.400
4800	Övriga utgifter
	- resor	1.200
	- övrigt	400	1.600
	Anslagsbehov		10.000

46.11.52.	Understöd till föreningar och organisationer för ungdomsarbete

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		147.795,14	195.000	-10.000

		Se moment 43.15.04 och 46.11.04

Dispositionsplan:
8201	Undervisning, kultur och idrott	-10.000
	Minskning	-10.000

46.11.54.	Understöd för idrotts- och sportanläggningar

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		29.729,23	67.000	22.000

		Föreslås ett tillägg under momentet om 22.000 euro då anslaget för ett beviljat projekt återfördes i bokslutet för år 2001. Motsvarande minskning föreslås under moment 46.13.50.

Dispositionsplan:
8301	Undervisning, kultur och idrott	22.000
	Tilläggsbehov	22.000

46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET

46.13.50.	Verksamhetsunderstöd till föreningar och organisationer samt projektmedel och stipendier

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		532.534,77	572.000	-22.000

		Se moment 46.11.54.

Dispositionsplan:
8201	Undervisning, kultur och idrott	-22.000
	Minskning	-22.000

46.20.	EUROPEISKA UNIONEN - MÅLPROGRAM 3, ÅTGÄRD 1 OCH 2

46.20.40.	Landskapets finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 1 och 2 (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		166.498,10	374.000	43.000

		Föreslås ett tillägg om 43.000 euro under momentet. Tillägget föranleds av att i samtliga projekt som beviljades stöd år 2001 ingår aktiviteter som av olika anledningar inte planenligt blev genomförda, varför medlen har återbokats. Se även moment 46.20.45. Tillägget motsvaras av inkomster under moment 39.90.95.

Dispositionsplan:
8201	Undervisning, kultur och idrott	18.500
8205	Övrigt näringsliv	24.500
	Tilläggsbehov	43.000

46.20.45.	EU:s finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 1 och 2 (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		130.103,51	270.000	29.000

		Föreslås ett tillägg om 29.000 euro under momentet. Tillägget föranleds av att i samtliga projekt som beviljades stöd år 2001 ingår aktiviteter som av olika anledningar inte planenligt blev genomförda, varför medlen har återbokats. Se även moment 46.20.40. Tillägget motsvaras av inkomster under moment 39.90.95.

Dispositionsplan:
8201	Undervisning, kultur och idrott	12.400
8205	Övrigt näringsliv	16.600
	Tilläggsbehov	29.000

46.30.	ÅLANDS HÖGSKOLA

46.30.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		562.935,25	639.000	-50.000

		Med hänvisning till bokslutet för år 2001 föreslås en minskning under momentet om 50.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	-50.000
	Minskning	-50.000

46.36.	ÅLANDS SJÖFARTSLÄROVERK

46.36.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.141.925,17	1.290.000	-50.000

		I samband med grundbudgeten för år 1998 infördes systemet med subventionerad lunch för studerande inom yrkeshögskoleprogrammen. Värdet på lunchkupongen uppgår till 1,18 euro men föreslås justerad till 1,50 euro från och med höstterminen 2002. Justeringen föreslås finansierad inom tillgängliga budgetmedel. Därtill föreslås med hänvisning till bokslutet för år 2001 en minskning under momentet om 50.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	-50.000
	Minskning	-50.000

46.38.	ÅLANDS TEKNISKA LÄROVERK

46.38.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.321.892,71	1.650.000	0

		I samband med grundbudgeten för år 1998 infördes systemet med subventionerad lunch för studerande inom yrkeshögskoleprogrammen. Värdet på lunchkupongen uppgår till 1,18 euro men föreslås justerad till 1,50 euro från och med höstterminen 2002. Justeringen föreslås finansierad inom tillgängliga budgetmedel.

46.40.	ÅLANDS SJÖMANSSKOLA

46.40.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		2.104.700,59	2.302.000	29.000

		Landskapsstyrelsen konstaterar att det föreligger ett stort behov av utbildade fartygselektriker inom näringen. Genom att inleda utbildningen höstterminen 2002 i stället för i januari 2003, kan samordningsvinster uppnås med motsvarande utbildning för ungdom på gymnasialstadienivå. Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tillägg om 29.000 euro under momentet.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- inrättade tjänster	20.000
4100	Material och förnödenheter	2.500
4300	Inköp av tjänster	6.500
	Tilläggsbehov	29.000

46.42.	ÅLANDS YRKESSKOLA

46.42.74.	Om- och tillbyggnad för Ålands yrkesskola (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.992,96	0	0

		Med beaktande av lagtingets budgetbeslut har landskapsstyrelsen ytterligare sett över frågan om hur yrkesträningsundervisningens utrymmesbehov kan lösas och föreslår att de anslag om sammanlagt 840.900 euro som upptagits i 2000 och 2001 års budgeter används för om- och tillbyggnad för yrkesträningsundervisningens behov samt för andra angelägna behov inom utbildningen. Medlen kan även användas för övriga planeringskostnader. Det föreslagna konceptet följer i stort sett de riktlinjer som drogs upp i grundbudgeten för år 2001. Avsikten är således att bygga en ny flygelbyggnad för yrkesträningsundervisningen samt sådana utrymmen som kan användas t.ex. för multimedia- och kommunikationsutbildning. Genom en sådan lösning frigörs en del av multimedia- och kommunikationsutbildningens utrymmen i huvudbyggnaden för yrkesträningsundervisningens behov. Med beaktande av de omfattande behov av olika utrymmeslösningar som finns inom utbildningssektorn anser landskapsstyrelsen det dock angeläget att upprätthålla en flexibilitet i hur utrymmena kan utnyttjas för att uppnå det ur helhetssynvinkel optimala resursutnyttjandet. Eleverna på yrkesträningsundervisningen skall dock oberoende av detta integreras i skolans utrymmen och eleverna få bästa möjliga närhet till servicefunktioner som elevbespisningen, köket för elevbespisningen, tvätteriet samt skolans kansli. Kostnaderna för projektet omfattande flygelbyggnaden jämte ombyggnader i huvudbyggnaden uppskattas till ca 1,4 miljoner euro. Byggstart beräknas kunna ske i början av år 2003 varvid de nya utrymmena kan vara klara att tas i bruk vid årsskiftet 2003/2004. Då flygelbyggnaden står klar kan, om multimedia- och kommunikationsutbildningen flyttas från kursverkstaden, dessa utrymmen, efter mindre renoveringsåtgärder, nyttjas för utvidgning av verkstadsprogrammet med undervisning inom plast- och produktionsteknik. Byggandet av en ny byggverkstad flyttas i detta skede fram. Lämpliga utrymmen för byggutbildningens tredje år kan, när behov uppstår, hyras upp på motsvarande sätt som idag.
46.48.	ÅLANDS HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLA

46.48.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.566.275,16	1.826.000	-50.000

		Med hänvisning till bokslutet för år 2001 föreslås en minskning under momentet om 50.000 euro.

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag	-50.000
	Minskning	-50.000

46.50.	ÅLANDS VÅRDINSTITUT

46.50.20	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.097.052,07	1.144.000	23.000

		Föreslås ett tillägg under momentet om 23.000 euro för att kunna inleda följande utbildningar utöver de redan i ordinarie budget för år 2002 annonserade utbildningsprogrammen: ett tvåårigt utbildningsprogram för vuxna inom social- och hälsovård samt en kurs i ledarskap (40 sv) för sjukskötare samt en påbyggnadsutbildning till avdelningssekreterare (20 sv) i samarbete med Ålands handelsläroverk. Utbildningar inom vårdområdet fyller ett stort behov på arbetsmarknaden. Utbildningsprogrammet för vuxna kommer att göras i samarbete med läroavtalsutbildningen och byggs upp med möjligheter till utbildning på distans under den första terminen. Utbildningen har tidigarelagts i förhållande till fastställd planering av utbildningar, enligt vilken avsågs att inleda utbildningen vårterminen 2003. Kursen i ledarskap för sjukskötare motsvarar de behörighetsvillkor som ställs i Ålands hälso- och sjukvårdsreglemente för avdelningsskötare. Kursen har under en lång tid varit under planering men inte tidsmässigt kunnat preciseras på grund av osäkerhet om kommande behörighetsvillkor i ÅHS reglemente. För påbyggnadsutbildning till avdelningssekreterare ansvarar Ålands vårdinstitut för 8 sv av utbildningens totala omfattning om 20 sv och hålls på deltid under tiden 16.9.2002-30.4.2003 för personer som antingen har merkantil utbildning eller utbildning inom vård som bakgrund. Till utbildningen antas 10 personer. Utbildningen fyller behörighetsvillkoren för avdelningssekreterare enligt ÅHS reglemente. För att kunna inleda dessa tre utbildningar höstterminen 2002 krävs personella tilläggsresurser. Landskapsstyrelsen anser att det är viktigt att ifrågavarande utbildningar kan förverkligas eftersom behovet av utbildad personal inom branschen är betydande. I samband med grundbudgeten för år 1998 infördes systemet med subventionerad lunch för studerande inom yrkeshögskoleprogrammen. Värdet på lunchkupongen uppgår till 1,18 euro men föreslås justerad till 1,50 euro från och med höstterminen 2002. Justeringen föreslås finansierad inom tillgängliga budgetmedel.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- tillfälliga tjänster	23.000
	Tilläggsbehov	23.000

46.52.	ÅLANDS HANDELSLÄROVERK

46.52.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.448.608,98	1.494.000	15.000

		Föreslås ett tillägg om 15.000 euro under momentet för genomförande av påbyggnadsutbildning till avdelningssekreterare i samarbete med Ålands vårdinstitut. Se även moment 46.50.20. I samband med grundbudgeten för år 1998 infördes systemet med subventionerad lunch för studerande inom yrkeshögskoleprogrammen. Värdet på lunchkupongen uppgår till 1,18 euro men föreslås justerad till 1,50 euro från och med höstterminen 2002. Justeringen föreslås finansierad inom tillgängliga budgetmedel.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- tillfälliga tjänster	10.500
4300	Inköp av tjänster	4.500
	Tilläggsbehov	15.000

46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

	Kapitlet nytt. Under kapitlet avses anslag för verksamheten vid den föreslagna Högskolan på Åland upptagna (Se ls-framst. nr 17/2001-2002). Under år 2002 upptas vissa utgifter för förberedande åtgärder för den nya organisationen.
46.55.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
				63.000

		Momentet nytt. Under momentet föreslås ett anslag om 63.000 euro för förberedande åtgärder för att verksamheten vid Högskolan på Åland skall kunna inledas från 1.1.2003 eller annan tidpunkt som eventuellt följer av lagtingets kommande beslut i anledning av ls-framst. nr 17/2001-2002. Föreslås att en tjänst som rektor med avtalslön inrättas fr.o.m. 1.9.2002. Enligt lagförslaget utses rektor av landskapsstyrelsen på förslag av styrelsen för viss tid. Landskapsstyrelsen anser det angeläget att en rektor kan utses så snart som möjligt med beaktande av det omfattande planerings- och uppstartningsarbete som bör genomföras innan Högskolan på Åland inleder sin verksamhet. Utöver lönekostnader ingår i anslaget kostnader för styrelse, kungörelser samt kostnader för övriga förberedande åtgärder. Vissa kostnader kan även komma att belastas moment 46.01.04.

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter
	- inrättade tjänster	24.000
	- övriga löner och arvoden	10.000	34.000
4300	Inköp av tjänster		9.000
4800	Övriga utgifter		20.000
	Anslagsbehov		63.000

46.68.	BOMARSUNDS FORNMINNESOMRÅDE

46.68.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		131.199,32	200.000	0

		I grundbudgeten för år 2002 har beaktats anslag om 3.500 euro för genomförandet av den internationella konferensen ”Fields in conflict”. Föreslås att nettobudgetering enligt 8 § finansförvaltningslagen kan tillämpas för genomförandet av konferensen för att underlätta den praktiska hanteringen.

47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

47.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

47.01.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.835.697,36	2.100.000	-270.000

		Med hänvisning till moment 47.17.04. föreslås anslaget minskat med 170.000 euro. Därtill föreslås med hänvisning till bokslutet för år 2001 en minskning under momentet om 100.000 euro.

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster	-170.000
	Minskning	-170.000
	Användning av tidigare års anslag	-100.000
	Minskning	-270.000

47.03.88.	Aktieteckning i bolag (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		467.236,73	600.000	2.100.000

		Landskapsstyrelsen avser att, i enlighet med motiveringarna i budgeten för år 2002 och i det IKT-politiska programmet, ge Ålands Industrihus Ab i uppdrag att uppföra byggnader för en utvecklings-/IT-by på Klinten i Mariehamn. I detta skede avser man att bygga maximalt 3.400 m² varav Ålands teknologicentrum och Ålands Utvecklings Ab beräknas använda ca 450 m² där det även finns utrymmen för fortbildningsbehov, s.k. kuvösverksamhet för nystartade företag samt utrymmen för högskolans samarbetsprojekt med näringslivet. Dessutom ingår gemensamma utrymmen såsom konferensrum och restaurang i första byggetappen. Detta innebär att ca 2.000 m² är disponibla för att hyras ut till privata företag. Landskapsstyrelsen anser att för minst 80 % av de utrymmen som finns för uthyrning till företagen skall finnas hyresgäster som på ett betryggande sätt meddelat sin avsikt att hyra utrymmena. Den verksamhet som bedrivs av företag som hyr lokaler skall vara i överensstämmelse med landskapsstyrelsens målsättning med utvecklingsbyn och alltså främst avse nyföretagande, befintliga företag som expanderar, företag som deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt samt företag som flyttar till Åland. Kostnaderna för projektet, i den omfattning som Ålands Industrihus Ab på basen av nu tillgänglig information planerat, beräknas till ca 6,8 miljoner euro inklusive den tomt som redan införskaffats. Landskapsstyrelsen avser att för projektets genomförande delta i en kommande nyemission så att landskapets aktiekapitalinsats utgör ca 30 % av finansieringen dock högst 2.100.000 euro. Av den föreslagna maximala aktiekapitalinsatsen har 185.000 euro tecknats i samband med förvärvet av tomten medan 600.000 euro avses tecknat under detta år. Anslag för resterande del kommer att upptas i budgetförslagen för år 2003 och 2004. Verksamheten i Ålands Utvecklings Ab har inletts i enlighet med redogörelsen i första tillägget till budgeten för år 2000 så att bolagets aktiekapital uppgår till 1.576.593,62 euro. Denna kapitalbas är dock för liten för att upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet och för att täcka bolagets driftskostnader. Landskapsstyrelsen har samtidigt, såsom av förslaget under moment 37.03.88 framgår, konstaterat att i landskapets aktieinnehav finns en del aktier som tecknats inom ramen för motsvarande verksamhet som den som bolaget idag bedriver. Landskapsstyrelsen finner det därför ändamålsenligt att genom att överföra en del av innehavet till Ålands Utvecklings Ab för att förbättra bolagets ställning och verksamhetsbas samt eftersom bevakandet av de intressen som ursprungligen motiverat tecknandet av aktierna i de aktuella bolagen i nuvarande situation väl faller inom ramen för Ålands Utvecklings Ab:s verksamhet. Avsikten är att aktieposterna skall behållas i bolagets ägo och inte avyttras utan landskapsstyrelsens medgivande. Med hänvisning till ovanstående samt till moment 37.03.88. föreslås ett tillägg om 2.100.000 euro varav ca 1.500.000 euro används för tecknande av aktier i Ålands Utvecklings Ab och 600.000 euro för tecknande av aktier i Ålands Industrihus Ab.

Dispositionsplan:
1130	Värdepapper	2.100.000
	Tilläggsbehov	2.100.000

47.07.	TURISMEN

47.07.40.	Turismens främjande (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		1.309.300,15	1.188.000	189.000

		För att ge möjlighet till större handlingsutrymme för Ålands Turistbund (ÅTF) föreslås ett tillägg under momentet om 189.000 euro. Därmed är anslaget dimensionerat enligt 2001 års nivå. I samband med tecknande av avtalet för år 2002 med ÅTF har kravet på medfinansiering av branschen förändrats så att det inte längre föreligger ett direkt krav om 50 procents deltagande från branschen. Landskapsstyrelsen har under våren tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en ny turiststrategi för landskapet. I uppdraget ingår även att se över rollfördelningen mellan landskapsstyrelsen, branschorganisationen ÅTF och näringen. Denna strategi skall framdeles ligga till grund för prioritering av de medel som avsätts för turismens främjande.

Dispositionsplan:
8205	Övrigt näringsliv	189.000
	Tilläggsbehov	189.000

47.17.	EUROPEISKA UNIONEN - PROGRAM FÖR LANDSBYGDENS
	UTVECKLING

47.17.04.	Utgifter för verkställande av program för landsbygdens utveckling (VR)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
				370.000

		Momentet nytt. Landskapsstyrelsen har utgående från Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden utarbetat ett program för landsbygdens utveckling i landskapet Åland för programperioden 2000-2006. Programmet omfattar startstöd till unga jordbrukare, LFA-kompensationsbidrag och stöd för miljövänligt jordbruk. Kostnaderna för förverkligandet av programmet uppskattas till totalt 48.093.000 euro (ca 286 miljoner mark) varav EU finansierar 21.495.000 euro (ca 127,8 miljoner mark) ur Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Enligt Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 skall åtgärderna inom ett program för landsbygdens utveckling utvärderas. De övergripande utvärderingsreglerna anges i kommissionens förordning (EG) nr 1750/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (ersatt med kommissionens förordning (EG) nr 445/2002). Utvärderingarna skall göras av oberoende utvärderingsorgan i enlighet med erkända utvärderingsförfaranden. Utvärderingarna skall ge svar på de gemensamma och kapitelspecifika utvärderingsfrågorna som har fastställts av kommissionen och som är bindande för varje medlemsstat. Kommissionen ställer höga krav på innehållet i utvärderingsrapporten. Utvärderingarna skall omfatta ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter av programmet varvid landskapsstyrelsen förhandlar f.n. med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) om utvärderingen av programmet för landsbygdens utveckling. Den totala kostnaden för utvärderingen uppskattas i detta skede till 400.000 euro, så att hälften uppstår under år 2002 och andra hälften år 2003. Största delen av kostnaderna består av fältstudier av odlingsmark och naturbeten samt av intervjuer med odlare som krävs för utvärderingen av miljöstödet. Då motsvarande studier som kunde utnyttjas i utvärderingsarbetet inte tidigare utförts på Åland blir utvärderingsarbetet mer omfattande på Åland än i t.ex Finland där material från utvärderingen av föregående programperiod (1995-1999) kan utnyttjas. Det material som enligt MTT:s utvärderingsplan produceras vid halvtidsutvärderingen kan senare utnyttjas vid slutvärderingen av programmet. Landskapsstyrelsen finner det i sammanhanget ändamålsenligt att uppta anslag för de utlägg som direkt föranleds av förverkligandet av programmet under samma moment varför anslaget för det datasystem som behövs för administrationen av landsbygdsprogrammets stöd föreslås överfört från moment 47.01.01. I grundbudgeten beräknades 170.000 euro för detta. Se även moment 46.17.40. Med hänvisning till ovanstående föreslås ett anslag om 370.000 euro.

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster	370.000
	Anslagsbehov	370.000

47.17.40.	Landskapets finansieringsandel - stöd för miljövänlig odling och stöd till mindre gynnade områden (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		3.269.849,66	3.757.000	-200.000

		Då det visat sig att anslutningen till jordbrukets miljöstöd inte förverkligats i enlighet med landskapsstyrelsens målsättning i Program för lantbrukets utveckling i landskapet Åland 2000 - 2006 har landskapsstyrelsen för avsikt att omförhandla programmets budget med EU-kommissionen under våren 2002. Avsikten är att flytta över outnyttjade EU-medel, ca 76.000 euro per år, från miljöstödet till LFA kompensationsbidraget för att utnyttja programmets budgetram fullt ut. Detta innebär att behovet av landskapets finansieringsandel för LFA-kompensationsbidraget är lägre än budgeterat. Även behovet av landskapets finansieringsandel för miljöstödet sjunker då motsvarande EU-delfinansiering överförs till LFA-kompensationsbidraget. Storleken på minskningen av landskapets finansieringsandel är i avvaktan på förhandlingarna ännu oklar varför landskapsstyrelsen med beaktande av förslaget under moment 47.17.04. föreslår en minskning av anslaget om 200.000 euro.

Dispositionsplan:
8204	Primärnäringar	-200.000
	Minskning	-200.000

47.17.45.	EU:s finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		2.474.522,59	2.997.000	0

		Med hänvisning till moment 47.17.40. konstateras att EU:s finansieringsandel för LFA-kompensationsbidraget antas öka. Motsvarande minskning företas i EU:s finansieringsandel för miljöstödet varför det under momentet budgeterade totala anslaget inte föreslås ändrat.

47.41.	EUROPEISKA UNIONEN - MÅLPROGRAM 3, ÅTGÄRD 3

47.41.50.	Landskapets finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 3 (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		92.886,86	160.000	17.000

		Föreslås ett tillägg om 17.000 euro under momentet. Tillägget föranleds av att i samtliga projekt som beviljades stöd år 2001 ingår aktiviteter som av olika anledningar inte planenligt blev genomförda, varför medlen har återbokats. Se även moment 47.41.55. Tillägget motsvaras av inkomster under moment 39.90.95.

		Dispositionsplan:
		8203	Arbetsmarknad		17.000
			Tilläggsbehov		17.000

47.41.55.	EU:s finansieringsandel - målprogram 3, åtgärd 3 (R)

		Bokslut 2001		Budget 2002		Förslag
		61.924,57		106.000		11.000

		Föreslås ett tillägg om 11.000 euro under momentet. Tillägget föranleds av att i samtliga projekt som beviljades stöd år 2001 ingår aktiviteter som av olika anledningar inte planenligt blev genomförda, varför medlen har återbokats. Se även moment 47.41.40. Tillägget motsvaras av inkomster under moment 39.90.95.

Dispositionsplan:
8203	Arbetsmarknad	11.000
	Tilläggsbehov	11.000

48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

48.30.	VÄGAR, BROAR, HAMNAR OCH LINFÄRJOR

48.30.30.	Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		602,82		60.000

		Då det visat sig att tillgängliga medel ej täcker inkomna ansökningar från kommunerna föreslås ett tillägg om 60.000 euro att utges som bidrag för ombyggnader, nybyggnader och nödvändiga grundförbättringar av kommunalvägar. Förslaget baserar sig på att bidragsprocenterna hålls på i stort sett tidigare års nivåer. Vid ny- och ombyggnad av bidragsberättigade kommunalvägar skall vägarna planeras enligt nuvarande och förväntad trafikbelastning. Svenska vägverkets normer ”projektering och byggande av enskilda vägar” skall i tillämpliga delar iakttas vid projekteringen. Inom ramen för anslaget kan även bidrag om högst 50 % beviljas för anläggande av gång- och cykelvägar som har väsentlig betydelse för trafiksäkerheten i kommunen. Nu föreligger bordlagda ansökningar från Jomala, Lemland, Saltvik och Vårdö.

Dispositionsplan:
8309	Övriga kapitalöverföringar	60.000
	Tilläggsbehov	60.000

48.30.77.	Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)

		Bokslut 2001	Budget 2002	Förslag
		2.236.999,24	2.489.000	0

		Föreslås att del av anslaget under momentet kan omdisponeras på följande sätt: 165.000 euro, vilket är anslaget för Harparnäs färjfäste, föreslås använt för byggande av ny dykdalb vid Husö färjfäste. Den nuvarande dykdalben är helt sönderkörd och måste förnyas för att säkerställa trafiken till Husö. 50.000 euro, vilket är anslaget för Kyrkogårdsö färjfäste, föreslås använt för byggande av ny dykdalb vid Kumlinge färjfäste, då det visat sig att totalkostnaden blir dyrare än beräknat. I grundbudgeten för år 2002 finns 120.000 euro beaktat.

Framställning 22/2001-2002

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter