Framställning 2/2003-2004

Lagtingsår: 2003-2004

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

FRAMSTÄLLNING nr 2/2003-2004

 

Datum

 

 

2003-10-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Slopande av det allmänna avdraget samt ändringar i landskapsandelslagstiftningen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsstyrelsen föreslår att det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen slopas samtidigt som vissa ändringar genomförs i landskapsandelssystemet. De föreslagna åtgärderna har diskuterats vid förhandlingarna mellan landskapsstyrelsen och kommunerna representerade av Ålands kommunförbund kf inför budgetberedningen för år 2004 och utgör en del av den överenskommelse som förhandlingarna utmynnade i.

     Det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen föreslås slopat från och med skatteåret 2004. Avdraget är utformat så att alla skattskyldiga fysiska personer har rätt att dra av 5 % av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen.

     Utgångspunkten för de föreslagna ändringarna i landskapsandelslagstiftningen har varit att sänka totalbeloppet för de allmänna landskapsandelarna och kompletteringen av skatteinkomsterna. Skattekompletteringen ersätts med ett nytt utjämningssystem som i högre grad minskar skillnader i skattekraft mellan kommunerna. Utjämningen beräknas på samma sätt som skattekompletteringen dock så att utjämningen även kan vara negativ och då dras ifrån kommunens landskapsandelar.

     När det gäller landskapsandelarna för driftskostnader inom socialvården samt undervisnings- och kulturverksamheten föreslås vissa mindre ändringar. Koefficienten för beräkning av landskapsandelen för socialvården sänks för kommuner i bosättningsstrukturgrupp 3 medan befolkningsgränsen mellan två kommungrupper höjs när det gäller beräkningen av landskapsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten.

     Som en följd av att det allmänna avdraget slopas föreslås också att landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna upphävs från ingången av år 2006 då justeringen på basis av beskattningen år 2003 har genomförts.

     Förslagen i framställningen sammanhänger med förslaget till landskapets budget för år 2004. För att det allmänna avdraget skall kunna slopas från och med skatteåret 2004 måste lagstiftningen träda i kraft senast den 1 januari 2004. Eftersom de föreslagna ändringarna i landskapsandelslagstiftningen är knutna till slopandet av det allmänna avdraget föreslås att samtliga lagar träder i kraft detta datum, med undantag av den ovan nämnda landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1. Allmänt 3

1.2. Gällande lagstiftning. 3

2. Överväganden och förslag. 4

3. Ikraftträdande. 5

4. Förslagets verkningar 5

4.1. Ekonomiska effekter för de skattskyldiga. 5

4.2. Ekonomiska effekter för kommunerna. 6

4.3. Ekonomiska effekter för landskapet 6

4.4. Övriga verkningar 7

5. Beredningen av förslaget 7

Detaljmotivering. 7

1. Landskapslag om upphävande av 7a § kommunalskattelagen för landskapet Åland  7

2. Ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna. 7

3. Ändring av 11 och 12 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården  10

4. Ändring av 7 och 39 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten  10

5. Landskapslag om upphävande av landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna  11

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om upphävande av 7a § kommunalskattelagen  för landskapet Åland  12

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna  12

L A N D S K A P S L A G om ändring av 11 och 12 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården  15

L A N D S K A P S L A G om ändring av 7 och 39 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten. 16

L A N D S K A P S L A G om upphävande av landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna  16

Parallelltexter 19

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1. Allmänt

 

Den lagstiftning som berörs i denna framställning har sitt ursprung i den stora reform som genomfördes med början från år 1994. Genom reformen lades grunden för landskapsandelssystemet sådant det ser ut idag samtidigt som huvudmannaskapen inom den offentliga sektorn renodlades, vilket i stort sett innebar att hälso- och sjukvården samt gymnasialstadieutbildningen överfördes på landskapet medan ansvaret för grundskolan och socialvården kvarstod hos kommunerna. Avsikten med det nya landskapsandelssystemet var att stärka den kommunala självstyrelsen på de områden där kommunerna är huvudmän och att minska centralstyrningen. Syftet med det nya systemet var även att stimulera ett ekonomiskt tänkande.

     Tanken var ursprungligen att de ökade kostnader som reformen medförde för landskapet, främst genom att ansvaret för hälso- och sjukvården övertogs, skulle täckas genom uppbörden av en landskapsskatt. Sist och slutligen bedömdes det dock vara mer ändamålsenligt att täcka kostnaderna via kommunalbeskattningen så att kommunerna även efter reformen betalade en del av kostnaderna för hälso- och sjukvården genom den så kallade ÅHS-avgiften. Den kommunala andelen av kostnaderna sänktes sedan successivt från att avgiften 1994 motsvarade 3,5 % av den beskattningsbara inkomsten vid kommunernas inkomstbeskattning till att den 1998 motsvarade 0,8 %. Då bedömdes landskapets ekonomiska situation vara så god att avgiften kunde slopas helt. Från och med 1999 deltar kommunerna således inte längre i finansieringen av ÅHS.

     När ÅHS-avgiften slopades från och med skatteåret 1999 infördes ett allmänt avdrag vid kommunalbeskattningen som innebär att alla skattskyldiga fysiska personer har rätt till ett allmänt avdrag om 5 % från förvärvsinkomsten. Syftet med att införa avdraget var att konkret överföra den ekonomiska nyttan till skattebetalarna. Sett ur ett kommunalekonomiskt perspektiv var åtgärderna sammantaget kostnadsneutrala. För att ytterligare försäkra att kommunernas ekonomi inte skulle påverkas infördes samtidigt ett system för en särskild justering av landskapsandelarna. Systemet innebär att det årsvis sker en avräkning mellan landskapet och de enskilda kommunerna med avseende på effekterna av det allmänna avdraget i förhållande till en hypotetisk ÅHS-avgift.

 

1.2. Gällande lagstiftning

 

Kommunalskattelagen

 

Kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993) är i grunden en blankettlag enligt vilken i första hand inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) med vissa undantag tillämpas vid kommunalbeskattningen i landskapet. Undantagen som anges i landskapslagen rör vissa avdrag. Förutom när det gäller undantagen tillämpas inkomstskattelagen så att ändringar träder i kraft i landskapet samtidigt som i riket. Det här betyder bland annat att de senaste årens höjningar av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande automatiskt har blivit tillämpliga även vid kommunalbeskattningen i landskapet från samma tidpunkt som de har trätt i kraft i riket.

     Enligt landskapslagens 7a § har fysiska personer rätt att vid kommunalbeskattningen göra ett allmänt avdrag om 5 % av förvärvsinkomsten. Avdraget har kunnat göras sedan beskattningen för år 1999 och infördes ursprungligen för att en del av de ökade överföringarna från landskapet till kommunerna skulle komma skattebetalarna till godo.

 

Landskapsandelssystemet

 

Landskapssandelssystemet regleras huvudsakligen i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna (70/1993), landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården (71/1993) samt landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten (72/1993). Den förstnämnda lagen reglerar företrädesvis de allmänna landskapsandelarna samt finansieringsunderstödet till kommunerna men lagen är även till vissa delar tillämplig när det gäller de uppgiftsbaserade landskapsandelarna. De två sistnämnda lagarna reglerar vardera området för de uppgiftsbaserade landskapsandelarna för driftskostnader samt dessutom landskapsandelarna för anläggningsprojekt.

     Både de allmänna och de uppgiftsbaserade landskapsandelarna fastställs sedan 1994 på kalkylmässiga grunder och är inte bundna till något specifikt användningsändamål. Skattekompletteringen, som är en del av finansieringsunderstödet, kompenserar de kommuner för vilka medeltalet av den beskattningsbara inkomsten per invånare under de tre senaste åren underskrider motsvarande medeltal för hela landskapet.

 

Särskild justering av landskapsandelarna

 

Landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999) tillkom som en följd av att det allmänna avdraget infördes vid kommunalbeskattningen och kommunernas ÅHS-avgift slopades, i syfte att neutralisera de ekonomiska effekter detta kunde ha för kommunerna. Enligt lagen beräknas fortfarande för varje kommun en hypotetisk ÅHS-avgift varje år vars belopp jämförs med den faktiska effekten av det allmänna avdraget på kommunens skatteintäkter. Landskapsandelarna till kommunen justeras sedan med skillnaden som antingen kan vara negativ eller positiv. I de fall justeringsbeloppet är negativt dras de i första hand från den allmänna landskapsandelen och därefter från de uppgiftsbaserade landskapsandelarna. Eftersom justeringen beräknas på basis av det verkliga utfallet sker den med två års eftersläpning. Justeringen år 2003 görs således enligt beskattningsuppgifterna från år 2001.

 

2. Överväganden och förslag

 

Inför budgetåret 2004 har landskapsstyrelsen kunnat konstatera att landskapets budgetekonomi snabbt har försämrats och att ett betydande strukturellt underskott hotar att uppstå. Inkomstutvecklingen har stagnerat och förefaller de närmaste åren bli på i stort sett oförändrad nivå. Mot bakgrund av detta behövs åtgärder för att balansera landskapets budgetekonomi. Eftersom en betydande del av tillväxten i landskapets inkomster under de senaste åren kanaliserats till kommunerna är det dock naturligt och ofrånkomligt att en del av de besparingsåtgärder landskapet måste vidta även berör den kommunala sektorn och i förlängningen även de enskilda medborgarna.

     I detta sammanhang bör även beaktas att skattetrycket med avseende på förvärvsinkomsten har lättats under de senaste åren. Förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen har höjts i flera repriser (FFS 1360/2002 och 606/2003). Vid den senaste höjningen av förvärvsinkomstavdraget sänktes även marginalskatteprocenterna i den progressiva inkomstskatteskalan som tillämpas vid statsbeskattningen. Även avdraget för inkomstens förvärvande höjdes för skatteåret 2003 (FFS 1360/2002). Dessutom har regeringen avgett en proposition till riksdagen med förslag om ytterligare höjningar av de båda nämnda avdragen (RP 49/2003).

     Redan inför budgetåret 2003 fanns ett förslag om att det allmänna avdraget skulle slopas samtidigt som ÅHS-avgiften för kommunerna skulle återinföras. Kommunerna motsatte sig dock förslaget och landskapsstyrelsen valde då att inte lägga fram något förslag. Enligt den överenskommelse som nåddes vid förhandlingarna inför budgetberedningen för år 2004 mellan landskapets representanter och Ålands kommunförbund som representant för kommunerna bör det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen slopas. I stället för att återinföra ÅHS-avgiften genomförs vissa ändringar inom landskapsandelssystemet som avser att på ett motsvarande sätt överföra den ekonomiska nyttan från kommunerna till landskapet. Vid förändringen av landskapsandelssystemet läggs tyngdpunkten på en sänkning av totalbeloppet för de allmänna landskapsandelarna och kompletteringen av skatteinkomsterna.

     För att samtidigt åstadkomma en utjämning av olikheterna i skattekraft mellan de enskilda kommunerna föreslås att skattekompletteringen ersätts av ett nytt utjämningssystem. I stället för att kommunen beviljas skattekomplettering kommer ett utjämningsbelopp att läggas till landskapsandelarna. Till skillnad från skattekompletteringen kan dock utjämningen även vara negativ vilket innebär att för en kommun som inte skulle beviljas komplettering idag kommer utjämningsbeloppet att dras ifrån landskapsandelarna. Hela utjämningsbeloppet dras dock inte ifrån landskapsandelarna utan bara en del (enligt förslaget 12,5 %). Beräkningsmetoden för utjämningen föreslås i övrigt bli densamma som för skattekompletteringen.

     Utöver ovan nämnda förändringar föreslås också en mindre justering av landskapsandelarna för socialvården för kommuner i bosättningsstrukturgrupp 3 samt en ändring av befolkningsgränsen mellan två kommungrupper när det gäller uträkningen av landskapsandelen inom grundskoleväsendet. Dessa ändringar utgör också en del av förhandlingsresultatet mellan landskapet och kommunerna i vilket även ingår vissa förändringar beträffande landskapsandelarna för anläggningsprojekt. De sist nämnda tas upp i en separat framställning som inom kort kommer att föras till lagtinget.

 

3. Ikraftträdande

 

     Förslaget sammanhänger med landskapsstyrelsens förslag till budget för år 2004. Avsikten är att de föreslagna lagändringarna skall tillämpas från och med detta budgetår och att det allmänna avdraget också slopas från och med beskattningen för det året. För att förslaget till den del det rör slopandet av det allmänna avdraget skall kunna tillämpas vid kommunalbeskattningen för år 2004 måste det träda i kraft senast den 1 januari 2004. Eftersom de föreslagna lagändringar som omfattas av framställningen bildar en enhet föreslår landskapsstyrelsen att samtliga skall träda i kraft vid den tidpunkten, med undantag av lagen om upphävande av LL om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna. Eftersom justeringen sker med två års eftersläpning bör den tillämpas ännu åren 2004 och 2005. Den föreslås följaktligen träda i kraft först den 1 januari 2006.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1. Ekonomiska effekter för de skattskyldiga

 

Förslaget om att det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen slopas berör alla skattskyldiga fysiska personer som har förvärvsinkomst. Eftersom avdraget innebär att 5 % av förvärvsinkomsten får dras av innan skatten beräknas kommer dess slopande att medföra högre skatt. Hur stor effekten räknat i euro blir för den enskilde är beroende av hur hög förvärvsinkomsten är, effekten blir större ju högre förvärvsinkomsten är. Förslaget är således mer negativt för personer med hög förvärvsinkomst än för låginkomsttagare.

      Den negativa ekonomiska effekten för den enskilde av det slopade allmänna avdraget dämpas emellertid av de åtgärder för att sänka skatten på förvärvsinkomst som vidtagits under de senaste två åren. Dessutom förefaller det sannolikt att åtgärder i samma riktning kommer att vidtas för skatteåret 2004.

 

4.2. Ekonomiska effekter för kommunerna

 

För kommunerna som skattetagare är slopandet av det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen ekonomiskt sett positivt. Vid beskattningen för år 2001 beräknades kommunerna i landskapet gå miste om närmare 3 miljoner euro i skatteintäkter med anledning av det allmänna avdraget. Om avdraget slopas år 2004 beräknas kommunernas skatteintäkter öka med knappt 3,2 miljoner euro. I motsvarande grad som de ovan nämnda åtgärderna för att sänka skatten på förvärvsinkomst har varit positiva för skattebetalarna har de naturligtvis haft en negativ ekonomisk effekt för kommunerna. Landskapsstyrelsen avser dock att inom ramen för en tilläggsbudget föreslå att kommunerna kompenseras för den senaste höjningen av förvärvsinkomstavdraget.

     De föreslagna förändringarna i landskapsandelssystemet går ut på att det totalt sett sker en sänkning av landskapsandelarna till kommunerna med en betoning på de allmänna landskapsandelarna och skattekompletteringen. Samtidigt struktureras landskapsandelarna delvis om. Förslaget innebär att fördelningen mellan de enskilda kommunerna ändras så att kommuner med lägre skattekraft gynnas i förhållande till kommuner med högre skattekraft. Det är naturligt med tanke på att den positiva ekonomiska effekten av det slopade allmänna avdraget blir störst för kommuner med relativt sett större befolkning och därmed högre skattekraft. Den allmänna landskapsandelen sänks för alla kommuner, sänkningen blir dock relativt sett mindre för skärgårdskommunerna än för övriga kommuner. För tre kommuner (Finström, Jomala och Mariehamn) innebär förslaget att ingen allmän landskapsandel beviljas över huvud taget. Att ett nytt utjämningssystem ersätter skattekompletteringen innebär i sig inte någon förändring för de kommuner som erhållit komplettering enligt nu gällande lag. Däremot är förslaget negativt till den delen för de kommuner som tidigare inte fått någon komplettering eftersom utjämningen innebär att deras landskapsandelar minskas. Samtliga kommuner utom Mariehamn och Saltvik har fått skattekomplettering enligt gällande lag.

     Vad beträffar övriga ändringar i landskapsandelssystemet berörs inte alla kommuner. Justeringen av landskapsandelsprocenten för driftskostnader inom socialvården innebär en sänkning av landskapsandelen för Finström och Jomala. Höjningen av befolkningsgränsen för uträkning av landskapsandelen för driftskostnaderna för grundskolan betyder att Sunds kommun får en högre landskapsandel, övriga kommuner berörs inte.

     Totalt sett beräknas förslaget medföra att landskapsandelarna till kommunerna blir 3,3 miljoner euro lägre år 2004. Det är vanskligt att göra en mer precis bedömning av de ekonomiska effekter förslaget har för de enskilda kommunerna. I en bilaga till framställningen anges dock de kalkylerade effekterna för varje kommun. Kalkylen är gjord utgående från landskapsandelarna för år 2004 som beräknats på basis av förhandsuppgifter om beskattningen för år 2002 per den 3 och 6 oktober 2003.

 

4.3. Ekonomiska effekter för landskapet

 

Förslaget syftar till att förbättra landskapets budgetekonomiska läge. Eftersom det innebär en sänkning av totalbeloppet för landskapsandelarna till kommunerna är förslaget positivt för landskapets ekonomi. Den positiva effekten beräknas uppgå till 3,3 miljoner euro under budgetåret 2004 vilket också framgår av den ovan nämnda kalkylen som fogats till framställningen som bilaga.

 

4.4. Övriga verkningar

 

Förslaget bedöms inte ha några organisatoriska effekter. Inte heller har förslaget några miljömässiga effekter och det torde heller inte påverka jämställdheten mellan könen.

 

5. Beredningen av förslaget

 

     Förslaget har beretts i anslutning till budgetberedningen inför budgetåret 2004 och är baserat på den överenskommelse som uppnåtts vid de årliga förhandlingarna mellan landskapsstyrelsen och de åländska kommunerna representerade av Åland kommunförbund kf. Eftersom förslaget har sin grund i en överenskommelse mellan landskapsstyrelsen och kommunerna och dessutom är av synnerligen brådskande natur har det inte skickats på remiss till kommunerna.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om upphävande av 7a § kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

1 §. I enlighet med förhandlingsresultatet från överläggningarna mellan representanter för landskapsstyrelsen och Ålands kommunförbund som representant för kommunerna föreslås att det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen slopas från och med beskattningen för år 2004.

 

2. Ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Paragrafens 1 mom. ändras så att lagens tillämpningsområde även omfattar den föreslagna utjämningen av landskapsandelarna.

 

2 § Definitioner. Definitionen av finansieringsunderstöd bör ändras eftersom kompletteringen av skatteinkomsterna enligt förslaget skall ersättas av ett nytt utjämningssystem. Definitionsmässigt kan inte utjämningen av landskapsandelarna betraktas som finansieringsunderstöd eftersom den även kan innebära att ett belopp dras ifrån kommunens landskapsandelar.

     Begreppet skatteöre används inte längre vare sig i den här lagen eller i någon annan lagstiftning och definitionen av det är således onödig. Genom en ändring av lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) har ett antal nya begrepp införts som ersättning för det föråldrade begreppet skatteöre. Lagen tillämpas vid redovisning av skatter till kommunerna i landskapet så i dessa sammanhang används de nya begreppen redan.

 

2c § Omvandling av kompensation. Paragrafen föreslås upphävd eftersom dess innehåll enligt förslaget infogas i den ändrade 11 §. Vid tillämpningen av LL om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna omvandlas dock kompensationen till kalkylerad beskattningsbar inkomst med stöd av denna paragraf så länge nämnda lag är i kraft vilket beaktas i denna lags ikraftträdelsebestämmelse.

 

9 § Koefficient enligt bosättningsstrukturgrupp. I paragrafen anges de koefficienter som används vid beräkning av den allmänna landskapsandelen. En sänkning av koefficienterna föreslås i enlighet med överenskommelsen mellan landskapsstyrelsen och kommunförbundet.

 

4 kap. Utjämning och finansieringsunderstöd

 

11 § Utjämning av landskapsandelarna. Den komplettering av skatteinkomsterna som finns i den gällande lagen skall enligt förslaget ersättas med ett utjämningssystem enligt vilket ett utjämningsbelopp läggs till eller dras ifrån kommunens landskapsandelar. Den föreslagna utjämningen av landskapsandelarna är identisk med skattekompletteringen såtillvida att den beräknas på samma sätt.

     Utgångspunkten för beräkningen av utjämningen är ett basberäknings­belopp som beräknas på basis av de tre senast slutförda beskattningarna och invånarantalet i landskapet under dessa år, enligt följande formel:

 

A = (A1 + A2 +  A3 ) / 3

 

A = basberäkningsbeloppet år 2004

A1 = den totala beskattningsbara inkomsten vid kommunernas inkomstbeskattning i landskapet år 2000 dividerat med det totala antalet invånare i alla åländska kommuner år 2000

A2 = den totala beskattningsbara inkomsten vid kommunernas inkomstbeskattning i landskapet år 2001 dividerat med det totala antalet invånare i alla åländska kommuner år 2001

A3 = den totala beskattningsbara inkomsten vid kommunernas inkomstbeskattning i landskapet år 2002 dividerat med det totala antalet invånare i alla åländska kommuner år 2002

 

Därefter beräknas för varje enskild kommun en utjämningsgräns utgående från basberäkningsbeloppet och de koefficienter som anges i 4 mom. enligt följande formel:

 

C = A * B

 

C = kommunens utjämningsgräns år 2004

A = basberäkningsbeloppet år 2004

B = koefficient beroende på invånarantal i kommunen

 

Sedan beräknas också för den enskilda kommunen ett medeltal på motsvarande sätt som basberäkningsbeloppet enligt följande formel:

 

D = (D1 + D2 +  D3 ) / 3

 

D = medeltalet år 2004 av den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning per invånare i kommunen för de tre senast slutförda beskattningarna

D1 = den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning år 2000 dividerat med antalet invånare i kommunen samma år

D2 = den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning år 2001 dividerat med antalet invånare i kommunen samma år

D3 = den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning år 2002 dividerat med antalet invånare i kommunen samma år

 

Slutligen beräknas kommunens utjämningsbelopp på basis av skillnaden mellan kommunens medeltal (D) och dess utjämningsgräns (C) enligt följande formel:

 

G = (C – D) * E * F

 

G = kommunens utjämningsbelopp år 2004

C = kommunens utjämningsgräns år 2004

D = medeltalet år 2004 av den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning per invånare i kommunen för de tre senast slutförda beskattningarna

E = den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen i landskapet skatteåret 2002

F = antalet invånare i kommunen den 1 januari 2002

 

Om utjämningsbeloppet (G) blir positivt skall det i sin helhet läggas till kommunens landskapsandelar. Om den genomsnittliga inkomstskattesatsen (E) var högre än kommunens egen inkomstskattesats samma år skall kommunens inkomstskattesats i sådana fall användas vid beräkningen. Om utjämningsbeloppet (G) i stället blir negativt skall kommunens landskapsandelar minskas med ett belopp som motsvarar 12,5 % av utjämningsbeloppet. Vid den beräkningen används alltid den genomsnittliga inkomstskattesatsen (E).

     Slutligen föreslås att det i förtydligande syfte anges hur den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning beräknas och vilka skatteinkomster som är grund för beräkningen i detta sammanhang. Bestämmelsen innebär ingen ändring i förhållande till hur skattekompletteringen beräknas enligt gällande lag utan skall enbart ses som ett klarläggande.

 

14 § Beviljande av allmän landskapsandel och finansieringsunderstöd samt fastställande av utjämningsbelopp. Eftersom utjämningsbeloppet skall läggas till eller dras av från landskapsandelarna bör det fastställas i samband med att landskapsandelarna beviljas.

     Utjämningsbeloppet beräknas på basis av beskattningsuppgifterna från bland annat den senast slutförda beskattningen. Personbeskattningen slutförs normalt i slutet av oktober året efter beskattningsåret, samfundsbeskattningen kan även slutföras senare. När beskattningen har slutförts ankommer det på skatteförvaltningen att göra uppgifterna tillgängliga för andra myndigheter. Det har tidigare förekommit rent praktiska problem med beräkning av justeringsbeloppet till följd av att beskattningsuppgifterna från den senast slutförda beskattningen inte i tid blivit tillgängliga. Enligt förslaget skall dessutom utjämningen fastställas redan i början av januari medan skattekompletteringen har fastställts inom mars månad. För att hantera den här typen av problem föreslås att landskapsstyrelsen i sådana fall skall kunna fastställa ett preliminärt utjämningsbelopp som tillämpas tills alla uppgifter blivit tillgängliga. Utjämningen skall sedan justeras retroaktivt när det verkliga utjämningsbeloppet har kunnat fastställas.

     Slutligen föreslås även att ansökningstiden för understöd enligt prövning förlängs med två månader så att ansökan skall göras före utgången av oktober. En senareläggning av ansökan ger kommunerna bättre möjligheter att bedöma behovet av understöd bland annat för att de i större utsträckning har tillgång till uppgifter om föregående års beskattning i oktober än i augusti.

 

15 § Tidpunkt för utbetalning. Utjämningen av landskapsandelarna skall beaktas vid utbetalningen av andelarna. Enligt förslaget skall beloppet läggas till den allmänna landskapsandelen och i första hand även dras ifrån denna. I andra hand skall det resterande beloppet dras ifrån landskapsandelen för socialvården och i sista hand ifrån landskapsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten. Förslaget följer samma förfaringssätt som tillämpas när det gäller justering enligt LL om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna. I praktiken är det dock osannolikt att ett utjämningsbelopp som dras av från landskapsandelarna skulle vara så högt att inte den allmänna landskapsandelen tillsammans med landskapsandelen för socialvården skulle räcka till.

 

16 § Betalning av utebliven förmån. Paragrafens formulering anpassas till att komplettering av skatteinkomsterna inte längre beviljas.

 

17 § Återbetalning av grundlös förmån. Paragrafen ändras med samma motivering som den föregående.

 

19 § Rättelseförfarande. Paragrafen ändras med samma motivering som 16 § ovan.

 

3. Ändring av 11 och 12 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården

 

11 § Landskapsandelsprocenter enligt bosättningsstrukturgrupp. Enligt förslaget sänks landskapsandelsprocenten för driftskostnaderna för de kommuner som finns i bosättningsstrukturgrupp 3 med två procentenheter från 30,2 till 28,2.

 

12 § Beviljande och utbetalning av landskapsandelar. I paragrafens 2 mom. införs en hänvisning till den föreslagna utjämningen av landskapsandelarna. Genom hänvisningen tydliggörs att utjämningsbeloppet som fastställs enligt LL om landskapsandelar till kommunerna kan dras av från landskapsandelen för driftskostnaderna som beviljats enligt denna lag. Förfarandet är avsett att tillämpas i de fall där den allmänna landskapsandelen är lägre än utjämningsbeloppet vilket framgår av 15 § LL om landskapsandelar till kommunerna.

 

4. Ändring av 7 och 39 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten

 

7 § Landskapsandel till kommuner. I paragrafens 2 mom. anges koefficienterna för uträkning av landskapsandelen för grundskolans driftskostnader. Enligt dess gällande lydelse dras en gräns mellan de faståländska kommunerna så att kommuner med högst 1 000 invånare har koefficienten 0,43 medan kommuner med fler invånare har koefficienten 0,34. En kommun med över 1 000 invånare får således lägre landskapsandel än en kommun med färre invånare. Gränsdragningen har emellertid visat sig vara olycklig för kommuner som ligger nära gränsen. Med anledning av det föreslås en justering av befolkningsgränsen mellan de två kommungrupperna så att den i stället går vid 1 100 invånare.

 

39 § Utbetalning. Enligt förslaget bör en hänvisning göras till landskapsandelslagen när det gäller den utjämning av landskapsandelarna som kommer att fastställas och som vid behov skall dras av från landskapsandelen för driftskostnaderna som beviljats i enlighet med den här lagen.

 

5. Landskapslag om upphävande av landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna

 

1 §. Som en följd av att det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen slopas föreslås även att LL om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna upphävs. Syftet med lagen har varit att eliminera följderna för den kommunala ekonomin av införandet av det allmänna avdraget och slopandet av ÅHS-avgiften. Om det allmänna avdraget slopas existerar inte längre dessa effekter varför lagen blir överflödig. Den skall dock tillämpas tills den justering som baseras på beskattningen för år 2003 har utförts. Detta sker under år 2005 varför lagen föreslås bli upphävd från och med ingången av år 2006.


Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av 7a § kommunalskattelagen
för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs

 

1 §

     Genom denna lag upphävs 7a § kommunalskattelagen den 17 juni 1993 för landskapet Åland (37/1993) sådan den lyder i landskapslagen den 19 november 1998 (115/1998).

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 2 § 5 punkten och 2c § landskapslagen den 19 oktober 1993 om landskapsandelar till kommunerna (70/1993), av dessa lagrum 2 § 5 punkten sådan den lyder i landskapslagen den 26 mars 1998 (25/1998) och 2c § sådan den lyder i landskapslagen den 31 januari 2002 (7/2002), samt

     ändras 1 § 1 mom., 2 § 2 punkten, rubriken till 4 kap., 9, 11 och 14 §§, 15 § 1 och 3 mom., 16 § 1 och 3 mom., 17 § 1 mom. och 19 §, av dessa lagrum 2 § 2 punkten sådan den lyder i landskapslagen den 26 mars 1998, 11 § sådan den lyder i landskapslagarna den 26 mars 1998 och den 20 maj 1999 (27/1999), 9 § sådan den lyder i landskapslagen den 11 maj 2000 (23/2000) samt 1 § 1 mom., 15 § 3 mom., 16 § 1 och 3 mom., 17 § 1 mom. och 19 § sådana de lyder i landskapslagen den 31 januari 2002, som följer:

 

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om allmän landskapsandel, uppgiftsbaserad landskapsandel, utjämning av landskapsandelarna samt finansieringsunderstöd till kommunerna. Dessutom finns i lagen bestämmelser om kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

2 §

Definitioner

     I denna lag förstås med

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     2) finansieringsunderstöd understöd enligt prövning,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9 §

Koefficient enligt bosättningsstrukturgrupp

     Koefficienterna enligt de bosättningsstrukturgrupper som avses i landskapslagen om bosättningsstrukturgrupper (73/1993) är följande:

Kommunens bosättningsstrukturgrupp

 

Koefficient

1

2,80

2

0,27

3

0,00

4

0,00

 

 

4 kap. Utjämning och finansieringsunderstöd

 

11 §

Utjämning av landskapsandelarna

     Landskapsstyrelsen fastställer årligen för varje kommun ett utjämningsbelopp som antingen skall läggas till eller dras ifrån kommunens landskapsandelar.

     Utjämningsbeloppet räknas ut genom att skillnaden mellan den enligt 3 mom. bestämda utjämningsgränsen och medeltalet av den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning per invånare för de tre senast slutförda beskattningarna i kommunen multipliceras med kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats i landskapet under det år till vars inkomster beskattningen hänför sig samt med antalet invånare i kommunen den första dagen sistnämnda år.

     Utjämningsgränsen erhålls genom att ett basberäkningsbelopp multipliceras med kommunens koefficient enligt 4 mom. Vid fastställandet av basberäkningsbeloppet beräknas för varje år under de tre senast slutförda kommunalbeskattningarna kvoten mellan den totala beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning i alla åländska kommuner och det totala antalet invånare i alla åländska kommuner. Den erhållna kvoten för varje år sammanräknas och divideras med antalet jämförelseår (tre), varvid basberäkningsbeloppet erhålls.

     Koefficienterna för beräkning av utjämningsgränserna är följande:

Kommun

Koefficient

Skärgårdskommuner* och kommuner med mindre än 500 invånare

0,95

Kommuner med mellan 500 och 1 100 invånare

0,90

Kommuner med mer än 1 100 invånare

0,85

* med skärgårdskommun avses Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö kommun

     Om utjämningsbeloppet enligt 2 mom. blir positivt läggs hela beloppet till kommunens landskapsandelar. Om kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats i landskapet är högre än kommunens egen inkomstskattesats för den senast slutförda beskattningen skall den sistnämnda inkomstskattesatsen i sådana fall användas vid beräkningen av utjämningsbeloppet. Om utjämningsbeloppet blir negativt dras ett belopp motsvarande 12,5 procent av utjämningsbeloppet av från kommunens landskapsandelar.

     Med den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning avses den inkomst som beräknas genom att kommunens skatteinkomster multipliceras med kommunens inkomstskattesats. Som kommunens skatteinkomster beaktas inkomsterna från förvärvsinkomst- och samfundsskatten sådana de redovisas till kommunen i samband med debiteringsredovisningen, kompensation som kommunen erhåller med stöd av 2b § samt övriga inkomster som enligt lag skall omräknas till beskattningsbar inkomst vid kommunens inkomstbeskattning.

 

14 §

Beviljande av allmän landskapsandel och finansieringsunderstöd samt fastställande av utjämningsbelopp

     Den allmänna landskapsandelen beviljas av landskapsstyrelsen utan ansökan. Understöd enligt prövning skall sökas hos landskapsstyrelsen före utgången av oktober.

     Den allmänna landskapsandelen beviljas varje år senast den 11 januari och i samband med det fastställs utjämningsbeloppet. Om underlaget för beräkning av utjämningsbeloppet inte finns tillgängligt vid denna tidpunkt fastställs ett preliminärt utjämningsbelopp utgående från de uppgifter som finns tillgängliga. Det preliminära utjämningsbeloppet tillämpas tills det verkliga utjämningsbeloppet kan fastställas och utjämningen justeras sedan i efterhand.

     Understöd enligt prövning beviljas före utgången av finansåret. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

 

15 §

Tidpunkt för utbetalning

     Den allmänna landskapsandelen betalas månatligen till kommunen från ingången av finansåret i lika stora poster senast den 11 varje månad. Utjämningen av landskapsandelarna enligt 11 § beaktas i samband med utbetalningen av landskapsandelarna. Utjämningsbeloppet läggs till den allmänna landskapsandelen. Utjämningsbelopp som skall dras av från landskapsandelarna dras ifrån den allmänna landskapsandelen. Om utjämningsbeloppet är större än den allmänna landskapsandelen skall den överskjutande delen av beloppet dras ifrån landskapsandelen för driftskostnader som beviljats för socialvården. Om inte heller den sistnämnda landskapsandelen är tillräcklig skall den del av utjämningsbeloppet som ännu återstår dras ifrån landskapsandelen för driftskostnader som beviljats för undervisnings- och kulturverksamheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst betalas till kommunen i två lika stora poster i april och oktober. Om kompensationen är liten kan den betalas i en enda post i april.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

16 §

Betalning av utebliven förmån

     Framkommer det först sedan den i 19 § nämnda tiden gått till ända uppgifter som inte tidigare stått till en kommuns eller ett kommunalförbunds förfogande, och har kommunen eller kommunalförbundet på grund därav inte fått sådan landskapsandel eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst som kommunen eller kommunalförbundet enligt landskapslag hade rätt till, skall det uteblivna beloppet betalas till kommunen eller kommunalförbundet. På beloppet skall betalas en årlig ränta som motsvarar grundräntan räknat från ingången av den månad då landskapsandelen eller kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst borde ha betalats.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsstyrelsen får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande landskapsandelar eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst.

 

17 §

Återbetalning av grundlös förmån

     Om en kommun eller ett kommunalförbund utan grund har fått landskapsandel eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst, skall landskapsstyrelsen bestämma, att det överbetalda beloppet skall återbetalas. På det som återbetalas uppbärs en årlig ränta som motsvarar grundräntan räknat från ingången av den månad under vilken landskapsandelen eller kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst har betalts.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

19 §

Rättelseförfarande

     En kommun som inte nöjer sig med ett beslut om beviljande av allmän landskapsandel eller kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst har rätt att inom trettio dagar efter att ha fått del av beslutet hos landskapsstyrelsen framställa ett skriftligt yrkande på rättelse av beslutet.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Vid fastställande av justeringsbelopp i enlighet med landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999) för åren 2004 och 2005 skall bestämmelserna i den 2c § som upphävs genom denna lag samt bestämmelserna i 11 § tillämpas i den lydelse de hade innan denna lag trädde ikraft.

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 11 och 12 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 11 § och 12 § 2 mom. landskapslagen den 19 oktober 1993 om planering av och landskapsandel för socialvården (71/1993), av dessa lagrum 11 § sådan den lyder i landskapslagen den 25 juni 2003 (48/2003), som följer:

 

11 §

Landskapsandelsprocenter enligt bosättningsstrukturgrupp

     Landskapsandelsprocenterna enligt de bosättningsstrukturgrupper som avses i landskapslagen om bosättningsstrukturgrupper (73/1993) är följande:

Kommunens bosättningsstrukturgrupp

Landskapsandels­procenter

1

30,2

2

30,2

3

28,2

4

19,6

 

 

12 §

Beviljande och utbetalning av landskapsandelar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Den landskapsandel för driftskostnader som beviljas enligt 1 mom. utbetalas månatligen till kommunen från ingången av finansåret i lika stora poster senast den 11 varje månad. I samband med utbetalningen beaktas utjämningen av landskapsandelarna i enlighet med landskapsandelslagen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

 

4.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 7 och 39 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 7 § 2 mom. och 39 § 1 mom. landskapslagen den 19 oktober 1993 om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten (72/1993), av dessa lagrum 7 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen den 20 maj 1999 (29/1999) och 39 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen den 26 mars 1998 (27/1998), som följer:

 

7 §

Landskapsandel till kommuner

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Koefficienterna för de olika kommungrupperna är följande:

Kommun

Koefficient

Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga

0,85

Vårdö

0,64

Faståländska kommuner med högst 1 100 invånare

0,43

Faståländska kommuner med mer än 1 100 invånare

0,34

Mariehamn

0,24

 

 

39 §

Utbetalning

     Den landskapsandel för driftskostnader som beviljats enligt 38 § 1 mom. utbetalas månatligen till landskapsandelstagaren från ingången av budgetåret i lika stora rater senast den 11 varje månad. I samband med utbetalningen beaktas utjämningen av landskapsandelarna i enlighet med landskapsandelslagen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

 

5.

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs

 

1 §

     Genom denna lag upphävs landskapslagen den 20 maj 1999 om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999).

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 30 oktober 2003

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Olof Erland

 

 

 


 

Bilaga till landskapsstyrelsens framställning nr 2/2003-2004 om slopande av det allmänna avdraget samt ändringar i landskapsandelslagstiftningen

 

 

Förslagets kalkylerade effekter för de enskilda kommunerna

 

Kommun

Allmän

Social-

Skillnad

Förändringar

Kalkylerad

Skillnad

 

ls-andel

vården

skatte-

i ls-andelar

ökning av

förändringar

 

differens

differens

komplettering

sammanlagt

kommunalskatt

i ls-andelar

 

 

 

mot

 

ej allmänt

mot ökad

 

 

 

utjämning

 

avdrag

kommunalskatt

Brändö

-50 227

0

0

-50 227

54 856

4 629

Eckerö

-81 648

0

0

-81 648

89 230

7 582

Finström

-186 394

-59 106

0

-245 501

271 419

25 918

Föglö

-59 147

0

0

-59 147

63 560

4 412

Geta

-43 965

0

0

-43 965

43 728

-237

Hammarland

-127 368

0

0

-127 368

138 819

11 451

Jomala

-274 396

-79 070

0

-353 467

400 073

46 606

Kumlinge

-40 913

0

0

-40 913

47 386

6 473

Kökar

-30 511

0

0

-30 511

32 682

2 171

Lemland

-154 245

0

0

-154 245

193 997

39 752

Lumparland

-33 897

0

0

-33 897

44 023

10 126

Saltvik

-158 309

0

-26 279

-184 589

187 991

3 402

Sottunga

-13 012

0

0

-13 012

17 825

4 812

Sund

-95 133

0

0

-95 133

119 299

24 166

Vårdö

-40 023

0

0

-40 023

41 560

1 537

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn

-226 615

0

-1 529 551

-1 756 165

1 438 731

-317 434

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT

-1 615 805

-138 177

-1 555 830

-3 309 812

3 185 179

-124 633

 

Kalkylen bygger på 2004 års landskapsandelar och förhandsuppgifter om beskattningen för år 2002 per den 3 och 6 oktober 2003.

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till framställning nr 2/2003-2004