Framställning 23/2008-2009
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 23/2008-2009 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2009-08-27 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Temporär höjning av kommunalskattesatsen för samfund
Huvudsakligt innehåll
Landskapsstyrelsen föreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen temporärt höjs från 5,7278 % till 8,3278 % för skatteåren 2009–2011. Förslaget sammanhänger med en sänkning av den statliga samfundsskatten för dessa år som innebar att den skatt som företag i landskapet sammanlagt betalar till stat, kommun och församling sänktes från 26 % till 23,4 %. Den föreslagna ändringen innebär att den sammanlagda samfundsskatten åter höjs till 26 %, det vill säga samma nivå som tidigare.
Den höjda skattesatsen föreslås bli tillämpad under skatteåren 2009–2011. När det gäller 2009 ska lagstiftningen således tillämpas retroaktivt och redovisningen av samfundsskatten till kommunerna rättas i efterhand från den 1 januari 2009.
INNEHÅLL
L A N D S K A P S L A G om temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
Motivering
1. Nuläge
Med samfund avses enligt definitionen i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon. Regleringen av den så kallade samfundsbeskattningen är tämligen komplicerad åtminstone vad beträffar samfund i landskapet. I riket anges samfundsskattesatsen i 124 § inkomstskattelagen till 26 %. Skatteintäkterna fördelas mellan de tre skattetagarna staten, kommunerna och församlingarna enligt vad som anges i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998).
Enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna. Således är behörigheten beträffande samfundsskatten delad mellan landskapet och riket. Kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland är till sin konstruktion en blankettlag som med vissa undantag gör inkomstskattelagen och lagen om skatteredovisning tillämpliga i landskapet.
Procentsatsen för den skatt åländska företag betalar till staten följer av den totala samfundsskatteprocenten i riket och den statliga andelen av samfundsskatten som anges i lagen som skatteredovisning. Motsvarande gäller för den skatt som betalas till församlingarna. Procentsatsen för den kommunala samfundsskatten anges i 4 § kommunalskattelagen. Formellt sett är den inte beroende av de ovan nämnda bestämmelserna men i praktiken har lagtinget hittills valt att sätta procentsatsen så att skatten för företag i landskapet totalt sett är på samma nivå som i riket. För närvarande är kommunalskattesatsen för samfund 5,7278 %. Procentsatsen utgör 22,03 % av den totala samfundsskattesatsen på 26 %, vilket motsvarar den kommunala andelen av samfundsskatten i riket fram till juni i år.
Nu har staten i syfte att balansera kommunalekonomin höjt den kommunala andelen av samfundsskatten med 10 procentenheter, från 22,03 till 32,03 %. Höjningen gjordes genom en temporär ändring av lagen om skatteredovisning (FFS 352/2009) som trädde i kraft den 4 juni 2009 och som gäller skatteåren 2009–2011. Samtidigt som den kommunala andelen höjdes, justerades även församlingarnas andel från 1,75 till 2,55 %. Det innebär att den statliga andelen sjönk från 76,22 till 65,42 %.
Den ovan nämnda ändringen av fördelningen av samfundsskatten mellan de olika skattetagarna påverkar inte den totala skattesatsen för samfund i riket, den är fortsättningsvis 26 %. I landskapet däremot, där kommunalskattesatsen för samfund enligt kommunalskattelagen är 5,7278 %, innebär ändringen att den totala skattesatsen för samfund nu är 23,4 %. Eftersom ändringen även ska tillämpas retroaktivt betyder det att den lägre skattesatsen ska tillämpas vid beskattningen för hela skatteåret 2009.
2. Överväganden och förslag
En justering av den kommunala skattesatsen i syfte att stöda kommunerna i landskapet på motsvarande sätt som staten stöder dem i riket, innebär i praktiken en höjning av den kommunala samfundsskattesatsen med 2,6 procentenheter. Denna höjning skulle dessutom vara retroaktiv och gälla från det innevarande skatteårets början.
Frågan om retroaktiv skattelagstiftning är enligt landskapsregeringens mening problematisk. Grundlagsutskottet konstaterar i ett utlåtande (GrUU 1/2009 över RP 220/2008) att grundlagen inte innehåller något generellt förbud mot retroaktiv skattelagstiftning. Däremot anser utskottet att man utifrån allmänna rättsprinciper, såsom kraven på förutsebarhet och skälighet, ska undvika skattelagstiftning med retroaktiv verkan. Utskottet påpekar dock att det ändå i enskilda fall kan finnas särdrag som gör att det inte direkt är konstitutionsstridigt att anta retroaktiv skattelagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att det inte går att jämställa retroaktiv skattelagstiftning med retroaktiv reglering av avtalsförhållanden mellan privatpersoner. Ändå innefattar även skattelagarna ett berättigande att förlita sig på att den lagstiftning som gäller väsentliga rättigheter och skyldigheter i fråga om skattskyldigheten är så pass konstant att frågor av denna typ inte kan regleras på ett sätt som orimligt skulle försvaga den skattskyldiges rättsliga ställning. Ekonomiska aktörer har enligt grundlagsutskottet rätt att förvänta sig sådan förutsebarhet i skattelagstiftningen att de i förväg i rimlig utsträckning kan uppskatta hur denna lagstiftning påverkar planeringen av verksamheten.
Sett ur de skattskyldigas, dvs. företagens, synvinkel har kommunalskattesatsen varit 26 % ända fram till den 4 juni 2009, då den sänktes till 23,4 % retroaktivt från och med den 1 januari 2009. Mot denna bakgrund kan man hävda att en höjning av kommunalskattesatsen så att den totala skattesatsen återigen blir 26 % uppfyller kraven på förutsebarhet. Det måste ses som osannolikt att en sådan höjning skulle innebära att den skattskyldiges rättsliga ställning försvagas på ett orimligt sätt.
Samtidigt som fördelningen mellan de olika skattetagarna justerades i riket ändrades även skattesatsen för delvis skattefria samfund. Dessa regleras i inkomstskattelagens 21 §. I paragrafens 1 mom. anges samfund som betalar skatt till kommunen och församlingen, det är exempelvis statliga inrättningar, kommuner och samkommuner (motsvarar kommunförbund i landskapet). I paragrafens 2 mom. anges samfund som enbart betalar skatt till kommunen, det är kyrkan och andra religionssamfund. Även för de delvis skattefria samfunden anges skattesatsen i 124 § inkomstskattelagen. Den 4 juni höjdes skattesatsen för de samfund som betalar skatt till kommunen och församlingen från 6,1828 % till 8,9908 % och för de samfund som endast betalar skatt till kommunen från 5,7278 % till 8,3278 %. Även dessa höjningar ska tillämpas retroaktivt från skatteårets början. I propositionen nämns inget om att en sådan retroaktiv höjning skulle vara problematisk i konstitutionell mening, grundlagsutskottet har heller inte lämnat något utlåtande över förslaget. Av detta kan man dra slutsatsen att både regering och riksdag anser det vara uppenbart att en sådan höjning inte är grundlagsstridig.
Landskapsregeringen har mot den ovan beskrivna bakgrunden analyserat de juridiska och skattepolitiska aspekterna av en höjning av kommunalskattesatsen för samfund så att den totalt blir 26 %, och sammantaget kommit till den politiska uppfattningen att en sådan ändring bör göras.
3. Förslagets verkningar
Förslaget har ekonomiska effekter för skattetagare (kommunerna) och för de skattskyldiga (företagen). För kommunernas ekonomi är effekterna positiva. Kommunernas inkomst av samfundsbeskattningen uppgick år 2007 till 11,38 miljoner euro. Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrås prognoser sjönk denna inkomst till strax över 9 miljoner euro för år 2008, och för år 2009 skulle den sjunka ytterligare till 8,6 miljoner euro. Om förslaget genomförs beräknas inkomsten av samfundsbeskattningen i stället stiga till 12,6 miljoner euro för år 2009 (se ÅSUB Rapport 2009:6, s. 32–34). Hur stor den verkliga ökningen blir är naturligtvis inte möjligt att förutsäga, det står klart först när beskattningen är slutförd.
För företagen innebär den föreslagna ändringen en skattehöjning på 2,6 procentenheter. Sett i ett lite längre tidsperspektiv kan dock ändringen likaväl ses som en återgång till den nivå skattesatsen har legat på sedan den så kallade bolagsskattereformen genomfördes år 2005 och ända fram till början av juni 2009.
Förslaget innebär även att man undviker de rent praktiska svårigheter som skulle uppstå vid genomförandet av beskattningen, exempelvis saknas regler om dubbelbeskattning. Ur företagens synvinkel har det tidigare inte spelat någon större roll om beskattningen sker i landskapet eller i riket. För övrigt har förslaget inga kända verkningar, varken organisatoriska, miljömässiga eller för jämställdheten mellan kvinnor och män.
4. Beredningen av förslaget
Förslaget har beretts vid lagberedningen i samarbete med finansavdelningen. Med anledning av ärendets brådskande art samt att flera kommuner i landskapet har efterfrågat den föreslagna ändringen har det inte skickats på någon remiss.
Vid beredningen har olika lagtekniska lösningar beaktats med anledning av oklarheten kring möjligheten att lagstifta retroaktivt till den skattskyldiges nackdel. Den föreslagna formuleringen är vald med avsikten att minsta möjliga problem ska uppstå i det fall att den del av förslaget som har retroaktiv verkan fälls vid lagstiftningskontrollen.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas temporärt till kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland en ny 4a § som följer:
4a §
Kommunalskatteprocenten för skatteåren 2009–2011
Med avvikelse från 4 § ska samfund och samfällda förmåner betala 8,3278 % i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåren 2010 och 2011.
Den skatteprocent som anges i 1 mom. tillämpas även vid kommunalbeskattningen av samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2009.
Denna lag träder i kraft den ... och gäller till och med den 31 december 2011. Lagen tillämpas på beskattningen för skatteåren 2009–2011.
Vid den första redovisningen av samfundsskatt till kommunerna efter att lagen har trätt i kraft rättas de redovisningar som gäller skatteåret 2009 så att de motsvarar denna lag.
| Mariehamn den 27 augusti 2009 | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Mats Perämaa |