Framställning 26/2001-2002
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | FRAMSTÄLLNING nr 26/2001-2002 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2002-05-22 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av 2 § blankettlagen om utkomststöd
Huvudsakligt innehåll
Landskapsstyrelsen föreslår att blankettlagen om utkomststöd ändras så att endast en del av barnbidraget beaktas som disponibel inkomst för barnfamiljer som beviljas utkomststöd. Den höjning av barnbidraget som gjordes år 2001 har inte kommit dessa familjer till del eftersom en högre disponibel inkomst leder till ett lägre utkomststöd. Syftet med höjningen av barnbidraget var dock att förbättra den ekonomiska situationen för alla barnfamiljer i landskapet, ett syfte som således inte helt och hållet har uppnåtts.
Enligt förslaget skall barnbidraget vid beräkning av utkomststödets storlek beaktas som inkomst endast till ett reducerat belopp. Det belopp som skall beaktas som inkomst får man fram genom att från barnbidraget avdra ett belopp som motsvarar höjningen av barnbidraget. De barnfamiljer som är i en sådan situation att de beviljas utkomststöd får därmed något större resurser.
För kommunernas del innebär förslaget en viss ökning av kostnaderna för utkomststödet. Generellt sett motsvarar ökningen den sänkning av dessa kostnader som föranleddes av den ovan nämnda barnbidragshöjningen.
Ändringen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Ikraftträdelsedatum lämnas därför öppet.
INNEHÅLL
Motivering
1. Bakgrund
1.1 Nuläge
Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd vars syfte är att trygga en persons eller en familjs utkomst samt att främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Utkomststöd är den stödform som beviljas i sista hand. Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan ordna sin försörjning på annat sätt. Stödet beviljas av kommunerna som också har det ekonomiska ansvaret för utkomststödet samt handhar utbetalningen av det. Stödets storlek bestäms generellt sett av skillnaden mellan utgifter å den ena sidan och disponibla inkomster och tillgångar å den andra.
Utkomststödet regleras i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (66/1998). Lagen har formen av en blankettlag genom vilken lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) med vissa undantag har gjorts tillämplig i landskapet. I lagen anges bland annat vilka utgifter som utkomststödet skall täcka samt vilka inkomster och tillgångar som skall beaktas när stödets storlek bestäms. Huvudregeln är att alla disponibla inkomster och tillgångar beaktas men vissa undantag räknas upp i lagen.
Barnbidrag betalas till alla barnfamiljer och är avsett för underhåll av barn. Bidraget är inte behovsprövat och dess storlek är heller inte inkomstrelaterad utan det utgörs av ett bestämt belopp per barn och månad. Bidraget utgör skattefri inkomst vid beskattningen. Barnbidrag för barn bosatta i landskapet betalas av landskapets medel.
Barnbidraget regleras i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen (48/1994). Liksom när det gäller lagstiftningen om utkomststöd har landskapslagen formen av en blankettlag. Genom blankettlagen har barnbidragslagen (FFS 796/1992) gjorts tillämplig i landskapet. Bidragets belopp bestäms i landskapsförordningen om barnbidrag (106/1995). Genom en ändring av nämnda landskapsförordning (84/2000) höjdes barnbidraget med 10 % från och med den 1 januari 2001. Syftet med höjningen var att förbättra den ekonomiska situationen för barnfamiljerna.
1.2. Bedömning av nuläget
Vid beviljande av utkomststöd beaktas barnbidrag som disponibel inkomst. Eftersom stödets belopp bestäms som skillnaden mellan utgifter och disponibla inkomster (och tillgångar) innebär det att utkomststödet minskar om den disponibla inkomsten ökar. Det betyder att den ovan nämnda höjningen av barnbidraget inte har kommit de barnfamiljer till del som samtidigt har beviljats utkomststöd. I vissa fall kan höjningen av barnbidraget ha lett till att utkomststöd inte längre beviljas till följd av att familjens disponibla inkomster efter höjningen kom att överstiga de utgifter som täcks av utkomststödet.
Även om avsikten med utkomststödsystemet inte är att barnfamiljer skall få mer i stöd än vad som anses vara tillräckligt för att trygga den utkomst som är nödvändig för ett människovärdigt liv, var landskapsstyrelsens syfte med höjningen av barnbidraget att förbättra den ekonomiska situationen för samtliga barnfamiljer i landskapet. Detta syfte har således endast delvis uppnåtts. Enligt landskapsstyrelsens bedömning är det inte acceptabelt att de barnfamiljer som i ekonomiskt hänseende lever på gränsen för ett människovärdigt liv inte får del av barnbidragshöjningen. Att även förbättra deras ekonomiska situation anser landskapsstyrelsen vara viktigare än att upprätthålla inkomstnivåerna i utkomststödsystemet.
2. Förslag
I lagen om utkomststöd finns regler för hur stödets storlek fastställs. I lagens 6 § anges att utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställs enligt lagen. Stödet är uppdelat i en grunddel och en tilläggsdel som är avsedda att täcka olika utgifter som räknas upp i lagen. Enligt lagens 11 § 1 mom. avses med inkomst de disponibla inkomsterna. I samma paragrafs 2 mom. anges dock vissa undantag från denna regel. Som inkomst beaktas till exempel inte understöd och förvärvsinkomster som anses ringa, inkomster som motsvarar utgifter som förorsakas av arbete, moderskapsunderstöd, handikappbidrag med mera. På motsvarande sätt anges i lagens 12 § att med tillgångar avses disponibla tillgångar, dock med vissa angivna undantag.
Enligt bestämmelserna i 11 § lagen om utkomststöd är således barnbidrag en del av de disponibla inkomsterna och skall följaktligen beaktas vid fastställande av utkomststödets storlek. För att den höjning av barnbidraget som gjordes 2001 inte skall beaktas som inkomst bör ett undantag från tillämpningen av 11 § införas i landskapslagen.
Enligt landskapsstyrelsens förslag formuleras undantaget så att ett reducerat belopp av barnbidraget beaktas som inkomst. Det belopp som enligt förslaget skall avdras från barnbidraget motsvarar det belopp som utgjorde höjningen av detsamma. Det belopp som återstår motsvarar således det barnbidrag som betalades ut innan höjningen. Som exempel fick en familj med ett barn 570 mk i barnbidrag per månad år 2000. Höjningen av barnbidraget med 10 % innebar i pengar ett tillägg om 57 mk per månad. Idag får samma familj följaktligen motsvarande 627 mk i barnbidrag per månad, vilket efter övergången till euro utgör 105,45 euro. Enligt landskapsstyrelsens förslag skall i det här fallet 9,59 euro (57 mk) avdras från barnbidraget och det återstående beloppet 95,87 euro (570 mk) beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststödets belopp. På samma sätt beräknas det belopp som skall beaktas som inkomst när det gäller familjer med fler än ett barn.
Genom landskapsstyrelsens förslag uppnås syftet med höjningen av barnbidraget vilket var att ekonomiskt gynna samtliga barnfamiljer i landskapet.
3. Förslagets verkningar
Förslaget är i ekonomiskt hänseende positivt för barnfamiljer som beviljas utkomststöd. Eftersom en del av barnbidraget inte beaktas som inkomst blir utkomststödets belopp högre än enligt nu gällande lagstiftning. I praktiken betyder det att en familj med ett barn som beviljas utkomststöd till sitt förfogande kommer att ha 9,59 euro mer per månad än tidigare, en familj med två barn kommer att ha 21,70 euro mer per månad etc. För ensamförsörjare ökas beloppet dessutom med 3,36 euro per barn.
Eftersom kommunerna ansvarar för utkomststödet och landskapet för barnbidraget innebar höjningen av barnbidraget 2001 i praktiken att en del av kostnaden för utkomststöd till barnfamiljer överfördes till landskapet. Genom det här förslaget påförs nu kommunerna igen motsvarande kostnad så att situationen för deras del blir densamma som innan barnbidraget höjdes. Det är dock svårt att göra en bedömning av hur stor kostnad det rör sig om. Knappt 20 % av de hushåll som fick utkomststöd år 2000 var hushåll med barn (96 av totalt 486). Av de 96 hushållen bestod 60 hushåll av ensamstående med barn. Sammanlagt rörde det sig om 172 barn fördelade på 47 hushåll med ett barn, 28 hushåll med två barn, 15 hushåll med tre barn samt 6 hushåll med fyra barn. En uppskattning grundad på dessa siffror ger vid handen att den kostnad som påförs kommunerna uppgår till drygt 2.000 euro för en månad då alla dessa hushåll fick utkomststöd. Av den tillgängliga statistiken för år 2000 framgår att drygt 50 % av de hushåll som beviljades utkomststöd fick stöd för en eller två månader medan 20 % av hushållen fick stöd för tio månader eller mer. Det finns dock inga specifika uppgifter för barnfamiljer när det gäller stödets varaktighet. Inte heller framgår av statistiken i vilka kommuner barnfamiljerna var bosatta, varför det är omöjligt att bedöma hur de enskilda kommunerna påverkas av förslaget.
Administrativt innebär förslaget att ett nytt moment läggs till när det gäller beräkningen av utkomststödets belopp i de enskilda fallen. I de fall där barnbidrag ingår i den disponibla inkomsten skall det eller de belopp som anges i förslaget till lagtext dras ifrån barnbidragets belopp. Med tanke på dagens datatekniska förutsättningar torde dock den ökning av arbetsbördan som detta innebär vara försumbar.
Förslaget har inga kända effekter på miljön. Beträffande verkningar för jämställdheten kan konstateras att förslaget torde gynna fler kvinnor än män eftersom statistiken visar att ensamförsörjare med barn som beviljas utkomststöd till övervägande del är kvinnor.
4. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som tjänstemannaberedning och har skickats på remiss till kommunerna och Ålands kommunförbund rf. Både kommunförbundet och en majoritet av kommunerna kritiserade förslaget främst med hänvisning till att det innebär en inkonsekvens i utkomststödssystemet samt medför ökad administration. Landskapsstyrelsen har också övervägt möjligheten att höja utkomststödets grunddelar för barn vilket var det alternativ som föreslogs av kommunförbundet och flertalet kommuner. Detta alternativ leder dock inte till att landskapsstyrelsens ursprungliga syfte med barnbidragshöjningen uppnås på samma direkta och tydliga sätt som genom landskapsstyrelsens förslag. Här kan dock nämnas att landskapsstyrelsen har initierat en utredning om olika stödsystem inom socialsektorn och hur de påverkar varandra inbördes.
Lagtext
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 2 § landskapslagen den 11 juni 1998 om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (66/1998) en 3 punkt som följer:
2 §
Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd
I landskapet gäller följande avvikelser från bestämmelserna i lagen om utkomststöd:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) vid tillämpning av 11 § skall barnbidrag beaktas som inkomst enligt följande: Från barnbidraget för ett barn avdras ett belopp om 9,59 euro per kalendermånad. Om barnbidrag erhålls för fler än ett barn skall för det första barnet 9,59 euro, för det andra 12,11 euro, för det tredje 15,31 euro, för det fjärde 17,32 euro samt för det femte och varje följande barn 20,52 euro per kalendermånad avdras från barnbidraget. Från den höjning av barnbidraget som erhålls av ensamförsörjare skall dessutom 3,36 euro per barn och kalendermånad avdras. Det belopp som återstår av barnbidraget efter avdrag beaktas som inkomst.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 22 maj 2002 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Sune Eriksson |