Framställning 26/2007-2008

Lagtingsår: 2007-2008

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 26/2007-2008

 

Datum

 

 

2008-09-11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av betalningsrutinerna för vissa stöd till kommunerna

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Genom landskapsandelsreformen som genomfördes år 2007 ersattes det dåvarande finansieringsstödet enligt prövning av två nya stödformer, samarbetsunderstödet och det särskilda understödet. De två nya stödformerna skiljer sig från det tidigare stödet både vad gäller syfte och villkor för beviljande. Genom ett förbiseende beaktades inte dessa skillnader vid utformningen av bestämmelserna om utbetalning av stöden när reformen genomfördes. Landskapsregeringen föreslår att detta rättas till så att reglerna för utbetalning av samarbetsunderstöd och särskilt understöd utformas så att stöden kan fungera enligt det ursprungliga syftet.

     Den föreslagna ändringen är administrativ och berör inte samarbetsunderstödet eller det särskilda understödet som sådana. Ändringen bör om det är möjligt träda i kraft före utgången av finansåret 2008.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag. 3

3. Förslagets verkningar 4

4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande. 4

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av 15 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna  6

Parallelltexter 7

 


 

Motivering

 

1. Bakgrund

 

Landskapsandelssystemet genomgick en omfattande reform under år 2007 och de nya bestämmelserna har tillämpats från och med verksamhetsåret 2008. Enligt det regelsystem som gällde före reformen kunde kommuner enligt landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna (nedan landskapsandelslagen) beviljas ett finansieringsstöd enligt prövning om de på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter var i behov av ökat ekonomiskt stöd. I sammanhanget beaktades även lokala särförhållanden som faktorer som påverkade behovet av ekonomiskt stöd. Understödet beviljades utan några uttryckliga krav på att kommunen skulle vidta åtgärder för att själv hantera de kommunalekonomiska svårigheterna.

     Som en del av reformen gjordes understödet enligt prövning om till dels ett samarbetsunderstöd och dels ett särskilt understöd. Det nya samarbetsunderstödet är ett prövningsbaserat stöd för rationaliserings- och samarbetsutvecklande åtgärder i form av utvecklingsprojekt som kommuner genomför tillsammans. Samarbetsunderstödet regleras i 12 § i landskapsandelslagen. Av motiveringen framgår att syftet med stödet är att öka kostnadseffektiviteten genom samarbete mellan kommunerna. Vidare nämns att behovet av stöd är störst i initialskedet av ett projekt, då kostnaderna oftast är högst. Avsikten har således varit att utforma samarbetsunderstödet som ett stöd baserat på vissa förväntade kostnader. Alternativet hade varit ett stöd som ges uttryckligen för att kommunerna samarbetar, utan någon koppling till några förorsakade kostnader. Detta hade emellertid inneburit problem med att fastställa grunden på vilket stödets belopp skulle beräknas. Samarbetsunderstödet är således en form av projektunderstöd. Normalt förfarande vid projektunderstöd är att utbetalning sker i den takt projekten framskrider och kostnaderna redovisas.

     Samtidigt ansågs det vid reformen nödvändigt att ha ett instrument för att finansiellt stöda kommuner som råkar i ekonomiska svårigheter. Därför infördes det särskilda understödet. Kriterierna för stödet är tydliga och utgångspunkten är att det beviljas för situationer som kommunen råkat i av orsaker som den inte själv kunnat påverka. Dessutom beviljas stödet först i andra hand, efter att kommunen själv godkänner och följer en åtgärdsplan för att balansera sin ekonomi. I landskapsandelslagens 12a § finns bestämmelserna om det särskilda understödet. Till skillnad från samarbetsunderstödet kan det särskilda understödet inte betraktas som ett projektunderstöd. Syftet med den stödformen är i stället primärt att sanera kommunens ekonomi och det beviljas endast om kommunen misslyckas med att på egen hand balansera sin ekonomi i enlighet med den åtgärdsplan man själv antagit. Tanken är också att landskapsregeringen ska följa upp kommunens åtgärder. Kommunen är bunden att följa den plan som antagits och kunna visa att åtgärderna i den har genomförts.

 

2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag

 

Det tidigare understödet enligt prövning hanterades årsvis och utbetalningen av det skulle enligt 15 § landskapsandelslagen ske före utgången av finansåret. Tidpunkten för utbetalning var anpassad till att den stödformen inte förutsatte några prestationer förutom en ansökan från kommunens sida. När landskapsandelsreformen genomfördes ville man uttryckligen komma ifrån denna form av understöd till kommunerna. Som ett led i denna strävan infördes särskilda landskapsandelar för specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård med hänvisning till att understödet enligt prövning ofta använts för att täcka kostnader inom socialvårdsområdet. Samtidigt infördes samarbetsunderstödet och det särskilda understödet. Det förstnämnda är en form av projektunderstöd medan det sistnämnda är avsett att bistå kommuner vid sanering av ekonomin efter att de egna åtgärderna har visat sig vara otillräckliga. En avgörande skillnad mellan de nya stödformerna å den ena sidan och det gamla stödet å den andra är att de förstnämnda förutsätter åtgärder från kommunens sida för att utbetalas. När landskapsandelsreformen genomfördes förbisågs tyvärr denna skillnad vid ändringen av bestämmelserna om utbetalningstidpunkt.

     Enligt 15 § i landskapsandelslagen i dess nu gällande lydelse ska både samarbetsunderstöd och särskilt understöd i sin helhet betalas ut före utgången av finansåret. Eftersom landskapsregeringen i båda fall har ett uttalat behov av att stämma av utbetalningstakten mot någon form av förverkligandegrad försvårar detta definitivt tillämpningen av de nya stödformerna. Ju senare på året ett stöd beviljas desto svårare kommer det vara för kommunerna att hinna förverkliga de i stödet förutsatta åtgärderna innan stödet enligt lagen måste betalas ut. Om man i den situationen enbart beaktar lagens skrivning är risken uppenbar att landskapsregeringen tvingas betala ut såväl samarbetsunderstöd som särskilt understöd utan att föreskrivna åtgärder har genomförts, helt enkelt för att finansåret löper ut. Om man däremot ser till syftet med de båda stödformerna finns också risken att landskapsregeringen inte kan betala ut stöd innan kommunen har vidtagit de åtgärder som krävs, vilket skulle kunna resultera i att kommunen går miste om stödet.

     För att komma till rätta med det ovan beskrivna problemet föreslår landskapsregeringen en ändring av 15 § 4 mom. i landskapsandelslagen. Enligt förslaget ska samarbetsunderstödet utbetalas mot redovisning av godtagbara kostnader som kommunen har betalat. Landskapsregeringen har för avsikt att fastställa generella principer för vilka typer av kostnader som ska betraktas som godtagbara i detta sammanhang. Innan sådana principer har fastställts framgår det av de enskilda stödbesluten vilka kostnader som är godtagbara. Grundläggande är dock att bara kostnader som kan hänföras till det aktuella projektet och som uppkommit under projektperioden kan anses vara godtagbara.

     När det gäller det särskilda understödet föreslås att utbetalningen sker i enlighet med en plan som landskapsregeringen fastställer i samband med stödbeslutet. På så sätt kan utbetalningsplanen anpassas till villkor och annat som anges i stödbeslutet.

 

3. Förslagets verkningar

 

Den föreslagna ändringen är till sin natur rent administrativ och gäller enbart själva utbetalningen av samarbetsunderstödet och det särskilda understödet. Ändringen är nödvändig för att de båda stödformerna ska kunna tillämpas så som den ursprungliga tanken var. När det gäller samarbetsunderstödet har man bland annat försökt hantera problemet genom att be kommunen att dela upp ett projekt i flera delar om det löper över ett årsskifte. Detta leder dock till merarbete både för kommunen och för landskapsförvaltningen. Genom den föreslagna ändringen blir utbetalningsrutinerna smidigare vilket är till fördel för alla berörda parter. Förslaget har ingen inverkan på stöden som sådana och villkoren för att beviljas stöd påverkas inte heller på något sätt.

 

4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande

 

Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samarbete med finansavdelningen. Med hänvisning till att den föreslagna ändringen enbart innebär att det ursprungliga syftet med de aktuella stödformerna förverkligas samt att det är av administrativ natur, har förslaget inte remissbehandlats. Det vore dessutom viktigt att den föreslagna ändringen hinner träda i kraft före utgången av finansåret 2008. På så sätt uppstår inte de beskrivna problemen med utbetalningen. Eftersom det är osäkert när den kan träda i kraft lämnas dock datum för ikraftträdande öppet.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 15 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 15 § 4 mom. landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna, sådant det lyder i landskapslagen 2007/68, som följer:

 

15 §

Tidpunkt för utbetalning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Samarbetsunderstöd utbetalas mot redovisning av betalda godtagbara kostnader. Särskilt understöd utbetalas i enlighet med en av landskapsregeringen fastställd plan.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den ....

 

Mariehamn den 11 september 2008

 

 

L a n t r å d

 

 

Viveka Eriksson

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Mats Perämaa

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 26/2007-2008