Framställning 27/2001-2002

Lagtingsår: 2001-2002

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

FRAMSTÄLLNING nr 27/2001-2002

 

Datum

 

 

2002-09-03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Avskaffande av särskilda skatteregler för captivebolag

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsstyrelsen föreslår att särbestämmelserna om captivebolag tas bort ur landskapets skattelagstiftning. Skälet till förslaget är att Europeiska gemenskapernas kommission bedömt att landskapets bestämmelser om captivebolag är oförenliga med den gemensamma marknaden och Europeiska gemenskapens regler om statligt stöd.

     Förslaget innebär att 4 a § kommunalskattelagen upphävs och att blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt ändras.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Beskattning av captivebolag. 3

2. EG:s regler om statligt stöd. 3

3. EG-kommissionens beslut om landskapets captivelagstiftning. 4

4. Förslag till åtgärder 5

5. Förslagets verkningar 5

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om upphävande av 4 a § kommunalskattelagen. 6

för landskapet Åland. 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt 6

Parallelltexter 7

 


 

Motivering

 

1. Beskattning av captivebolag

 

I landskapet har det funnits önskemål om att uppmuntra bildandet av s.k. captivebolag, eftersom sådan försäkringsverksamhet har ansetts passa väl på Åland. Därför har landskapet lagstiftat om skattelättnader för captivebolag.

     I fråga om kommunerna tillkommande skatter har landskapet lagstiftningsbehörighet, enligt 18 § 5 p självstyrelselagen. Enligt 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993) skall samfund betala 6,9861 % i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten (senaste ändringen, lagtingets beslut den 30 maj 2002). Ett undantag för captivebolag finns i 4 a § kommunalskattelagen där det föreskrivs att skattesatsen för försäkringsaktiebolag är 1,20 % om bolagets samtliga aktier ägs av en och samma ägare och endast bolagets ägare eller dess dotterbolag kan verka som försäkringstagare i bolaget samt bolagets löpande drift handhas av ett aktiebolag som bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig näringsverksamhet i landskapet. Införandet av 4 a § skedde år 1993. Därefter ändrades 4 a § åren 1995, 1996 och 1998.

     Det finns däremot inte några särskilda skattelättnader för captivebolag i statsbeskattningen, som är rikets behörighet. Enligt 124 § 2 mom. inkomstskattelagen (FFS 1992/1535) betalar samfund i landskapet Åland 21,5209 % inkomstskatt till staten för skatteåret 2002. Det framgår av 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 1998/532) och 124 § inkomstskattelagen att samfundens skatt till församlingarna för skatteåret 2002 är 0,493 % (0,70 % av 29).

     Vid kommunalbeskattning i landskapet tillämpas rikets lag om gott­görelse för bolagsskatt (FFS 1232/1988). Syftet med lagen om gottgörelse för bolagsskatt är att det skall gå att undvika dubbel beskattning av dividender från bolag, men lagens system bygger på att den sammanlagda inkomstskatten för alla bolag är 29 % (6,9861 % + 21,5209 % + 0,493 %), vilket innebär att captivebolag, som skall betala lägre kommunal inkomstskatt, inte passar in i systemet. Därför föreskriver 1 § landskaps­lagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt (49/1989) att lagen om gottgörelse för bolagsskatt inte skall tillämpas ”på försäkringsbolag som avses i 4 a § kommunalskattelagen för landskapet Åland”.

     Hittills har inte något captivebolag inlett verksamhet i landskapet, vilket innebär att 4 a § kommunalskattelagen aldrig har tillämpats.

 

2. EG:s regler om statligt stöd

 

Artikel 87.1 i EG-fördraget förbjuder stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel i de fall då stödet, genom att gynna vissa företag eller viss produktion, snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Även skattelättnader kan vara att betrakta som stöd av en medlemsstat.     Undantag från förbudet i artikel 87.1 finns i artikel 87.2, som t.ex. avser stöd av social karaktär till enskilda konsumenter och stöd för att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer. Det är även möjligt att bevilja undantag från artikel 87.1 i enlighet med artikel 87.3, som t.ex. avser stöd i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg, stöd för projekt av gemensamt europeiskt intresse och stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner.

     Enligt artikel 88.1 i EG-fördraget skall Europeiska gemenskapernas kommission fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer i medlemsstaterna. I artikel 88.3 föreskrivs att kommissionen skall under­rättas om alla planer som medlemsstaterna har om att vidta eller ändra stödåtgärder, så att den kan yttra sig om planerna. Enligt artikel 88.2 kan kommissionen besluta att en stat, inom den tidsfrist som kommissionen fastställer, skall upphäva eller ändra stödåtgärder som inte är förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87. Om staten inte rättar sig efter kommissionens beslut inom föreskriven tid, kan kommissionen enligt artikel 88.2 hänskjuta ärendet direkt till Europeiska gemenskapernas domstol.

 

3. EG-kommissionens beslut om landskapets captivelagstiftning

 

När lagtinget antog 4 a § kommunalskattelagen år 1993, var inte artikel 87 i EG-fördraget något hinder, eftersom landskapet inte var anslutet till EG eller EES. Efter EG-anslutningen den 1 januari 1995 blev det nödvändigt att se till att alla landskapets bestämmelser överensstämde med EG-fördraget, men tolkningsfrågorna var svåra. Det var länge oklart vilka åtgärder som var att betrakta som statliga stöd och vilka statliga stöd som var förbjudna på grund av att de inte överensstämde med den gemensamma marknaden.

     I syfte att det skulle utredas om 4 a § kommunal­skattelagen var förenlig med gemenskapens regler om statligt stöd, skickades en skrivelse till Europeiska gemenskapernas kommission i juli 1998. Därvid uttalade landskapsstyrelsen att skatteåtgärden inte var att betrakta som en stödform och att åtgärden i vart fall borde ses som en generell fiskal åtgärd som inte enbart gynnade vissa företag. Vid flera senare tillfällen framförde landskapsstyrelsen argument för att skatteåtgärden borde anses vara tillåten. Det betonades att Ålands företagsverksamhet behöver stimuleras, eftersom den hämmas av det geografiska läget.

     I ett beslut, C(2002)2410, som tillkännagavs den 10 juli 2002, föreskrev kommissionen att stödet till förmån för captivebolag i landskapet var oförenligt med den gemensamma marknaden och att stödet därför måste upphävas. Vidare föreskrev kommissionen att Finland inom två månader efter tillkännagivandet av beslutet, d.v.s. senast den 10 september 2002, skulle underrätta kommissionen om alla åtgärder som vidtagits för att följa beslutet.

     Kommissionen motiverade sitt beslut utförligt. Beträffande tillämplig­heten av artikel 87.1 anförde kommissionen till att börja med att den lägre skattesatsen för captivebolag var ett stöd som innebar att de normala kostnaderna för verksamheten minskade, eftersom förekomsten av en lägre skattesats gjorde att captivebolag kunde behålla en större andel av sin vinst än vad andra bolag kunde. Kommissionen påstod vidare att stödet innebar en snedvridning eller ett hot om snedvridning av konkurrensen och en påverkan av handeln mellan medlemsstaterna, eftersom försäkrings­marknaden är öppen för handel inom gemenskapen och det skulle påverka konkurrensen om bildandet av captivebolag gynnades enbart på Åland. Kommissionen ansåg att stödet enbart gynnade vissa företag, dels med motiveringen att åtgärden uteslutande riktade sig till captivebolag och därmed inte gav andra försäkringsbolag möjlighet att verka på samma villkor, dels med motiveringen att captivebolag huvudsakligen bildas av koncerner som har en viss ekonomisk styrka och en betydande storlek.

     Enligt kommissionen kunde stödet inte behandlas som om det hade varit befintligt vid Ålands EG-inträde. Kommissionen grundade sin uppfattning på att stödet hade ändrats efter EG-inträdet och därmed inte borde betraktas som ett befintligt stöd, utan som ett nytt stöd, som måste anmälas. Stödet var, enligt kommissionen, olagligt på grund av att det inte hade anmälts 1995 och 1996.

     Kommissionen hävdade att undantagen i artikel 87.2 och 87.3 inte var tillämpliga. Beträffande tillämpligheten av artikel 87.3 c, som handlar om stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, anförde kommissionen att skatteåtgärden utgjorde driftsstöd, som i princip alltid är förbjudet, att landskapet inte har något regionalt handikapp vad gäller försäkringsverksamhet och att skatte­åtgärden inte skulle leda till några betydande förbättringar i form av regional utveckling.

 

4. Förslag till åtgärder

 

Om landskapet behåller den lägre skattesatsen för captivebolag, kommer kommissionen att hänskjuta ärendet till Europeiska gemenskapernas domstol. Det förefaller osannolikt att landskapet skulle kunna ha något gagn av att driva frågan vidare. Lagtinget bör därför upphäva 4 a § kommunalskattelagen. Som en följd av att 4 a § kommunalskattelagen upphävs bör en ändring ske i landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt, på så sätt att satsen ”dock inte på försäkringsbolag som avses i 4 a § kommunalskattelagen för landskapet Åland” stryks.

     Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

 

5. Förslagets verkningar

 

Eftersom det inte finns något captivebolag i landskapet, får förslaget inga följder för den offentliga ekonomin.

     Förslaget får inte några konsekvenser för organisationen, miljön eller jämställdheten.

 

 


Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av 4 a § kommunalskattelagen

för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

     Genom denna lag upphävs 4 a § kommunalskattelagen för landskapet Åland den 17 juni 1993 (37/1993), sådan den lyder i landskapslagen den 26 februari 1998 (17/1998).

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § landskapslagen den 20 juni 1989 angående tillämpning vid kommunalbeskattningen av lagen om gottgörelse för bolagsskatt (49/1989) sådan den lyder i landskapslagen den 21 juli 1995 (53/1995) som följer:

 

1 §

     Vid kommunalbeskattningen skall lagen om gottgörelse för bolagsskatt (FFS 1232/1988) och med stöd av lagen utfärdade bestämmelser tillämpas.

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den

 

 

Vicelantråd

 

 

Olof Erland

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Sune Eriksson