Framställning 28/2009-2010

		FRAMSTÄLLNING nr 28/2009-2010
		Datum
		2010-09-09
	Till Ålands lagting

Ändring av vallagstiftningen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om lagtingsval och kommunalval ändras.

     De huvudsakliga ändringarna innebär att etablerade politiska föreningar får rätt att via en lokal förening nominera kandidater i kommunalvalet, att etablerade kommunala politiska föreningar definieras och får rätt att direkt nominera kandidater i kommunalvalet samt att maximiantalet kandidater på en lista i lagtings- och kommunalvalet blir lika stort som för ett valförbunds listor.

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Landskapsregeringens förslag. 3

2.1. Rätt att nominera kandidater i kommunalvalet 3

2.2. Antalet kandidater på en kandidatlista. 7

3. Förslagets verkningar 8

4. Beredningsarbetet 9

Detaljmotivering. 9

Ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval. 9

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval 12

Parallelltexter 16

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Landskapsregeringen tillsatte i april 2008 en parlamentarisk kommitté vars uppdrag var att göra en översyn av landskapslagen (1970:39) om lagtingsval och kommunalval samt att föreslå eventuella ändringar av nuvarande lagstiftning. Kommitténs uppdrag utvidgades i juni 2008 till att också omfatta att överväga behovet av att införa någon form av reglering rörande kontroll av valfinansieringen i lagtingsval och kommunalval.

     Kommittén lämnade sitt betänkande i juni 2009[1] och föreslog i betänkandet följande ändringar av vallagstiftningen:

 

 

 

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

2.1. Rätt att nominera kandidater i kommunalvalet

 

Situationen idag och behov av ändring

 

Vallagstiftningen i landskapet är från år 1970 då landskapslagen om lagtingsval och kommunalval (vallagen) trädde i kraft. Vallagen har ändrats ett flertal gånger sedan ikraftträdandet. Enligt vallagens 4 kapitel var det ursprungligen bara valmansföreningar som hade rätt att nominera kandidater i både lagtingsvalet och kommunalvalen. En valmansförening är en tillfällig sammanslutning vars enda syfte är att ställa upp kandidater i val. Antalet kandidater som en valmansförening kan ställa upp i ett lagtingsval får inte vara fler än en tiondedel av antalet medlemmar i valmansföreningen. Det innebär att det för varje kandidat krävs att det finns tio röstberättigade personer i valmansföreningen. Antalet kandidater som en valmansförening kan ställa upp i ett kommunalval får inte vara fler än en tredjedel av antalet medlemmar i valmansföreningen. Det innebär att det för varje kandidat krävs att det finns tre röstberättigade personer i valmansföreningen.

     År 1999 gjordes en större reform av vallagen. En av de stora ändringarna var att de politiska organisationerna gavs rätt att direkt nominera kandidater i lagtingsvalet utan att bilda valmansföreningar. Bestämmelser om detta togs in i ett nytt 4a kapitel i vallagen.

     Införandet av rätten till direkt nominering konstaterades vara ett väsentligt ingrepp i valsystemet och föregicks av grundliga överväganden av vilka politiska organisationer som skulle omfattas av nomineringsrätten och vilka val rätten skulle gälla.

     Frågan om vilka organisationer som skulle omfattas löstes så att man införde ett nytt begrepp i vallagstiftningen, etablerade politiska föreningar, och definierade de krav som skulle uppfyllas för att en förening skulle få kalla sig en etablerad politisk förening. De krav som ställdes var

     1) att föreningen var registrerad,

     2) att föreningens syfte var att påverka politiska angelägenheter i landskapet och

     3) att föreningen var företrädd i lagtinget eller hade varit det under föregående mandatperiod.

     Då det gällde frågan om vilka val som skulle omfattas av den nya rätten till direkt nominering beslöt man att rätten att direkt nominera endast skulle gälla lagtingsvalet. Som motiv angavs bland annat att kommunalvalen i många kommuner sker utan ”partipolitiska” förtecken, att kommunalvalen är småskaliga och utpräglat personcentrerade samt att det är svårt att entydigt definiera de politiska organisationer som är verksamma inom kommunerna. En orsak var även att man ville få erfarenhet från användningen av direkt nominering i lagtingsvalet innan man utvidgade rätten till att omfatta även kommunalvalen. I kommunalvalen är det idag alltså fortfarande endast för ändamålet särskilt bildade valmansföreningar som har rätt att nominera kandidater.

     En märkbar skillnad mellan lagtingsvalet och kommunalvalen har alltid varit vem som står bakom kandidatlistorna i valet. I lagtingsvalet har listorna i stort sett alltid en ”partipolitisk” beteckning, dvs. en etablerad politisk förening står bakom listan. Ett av få undantag från detta var den så kallade HUT-gruppen som ställde upp två kandidater i lagtingsvalet 2007. I kommunalvalet finns det däremot i flera kommuner listor som inte har någon ”partipolitisk” beteckning. I vissa fall är listorna ett samarbete mellan politiska föreningar som är specifikt för den enskilda kommunen. I kommunalvalet 2007 fanns till exempel en lista i Hammarland, ”Hammarlands framtid”, som var ett samarbete mellan Liberalerna, Obunden samling och Socialdemokraterna. I vissa fall finns det inte någon koppling alls till en politisk förening, i kommunalvalet 2007 till exempel listorna i Brändö, Kumlinge och Sottunga.

     För att en valmansförening ska ha rätt att använda en ”partpolitisk” beteckning på en lista så måste den etablerade politiska föreningen, vars namn man använder, ge sitt tillstånd. De kommunala valnämnderna kontrollerar att tillstånd finns innan listans namn godkänns.

     I de senaste kommunalvalen har andelen listor med ”partipolitisk” beteckning ändå ökat. Det innebär alltså att andelen kandidater som representerar de etablerade politiska föreningarna har ökat i kommunalvalen.

 

 

”Partipolitisk” beteckning på listor i kommunalvalen år 2007[3]:

Kommun	C	Lib	FS	ObS	Soc	ÅF	Summa
Brändö							0
Eckerö	+	+		+	+		4
Finström	+	+		+	+		4
Föglö					+		1
Geta		+					1
Hammarland	+	+		+	+		4
Jomala	+	+	+	+	+	+	6
Kumlinge							0
Kökar							0
Lemland	+	+	+	+	+		5
Lumparland							0
Mariehamn	+	+	+	+	+	+	6
Saltvik	+	+		+	+		4
Sottunga							0
Sund		+			+		2
Vårdö							0
SUMMA	7	9	3	7	9	2

 

     Efter erfarenhet av direkt nominering i lagtingsvalen åren 1999, 2003 och 2007 har de etablerade politiska föreningarna i landskapet framfört önskemål om att de också i kommunalvalen skulle ha rätt att nominera kandidater utan att bilda valmansföreningar. Som skäl till detta har de uppgivit att kandidatnomineringen och det praktiska politiska valarbetet ändå sker centralt i de politiska föreningarna samt att det är betungande att samla in namn till valmansföreningarnas kandidatnominering i de olika kommunerna.

 

Den parlamentariska kommitténs förslag

 

Den parlamentariska kommittén föreslår i sitt betänkande att de etablerade politiska föreningarna ska kunna ges rätt att också i kommunalvalet nominera kandidater utan att bilda valmansföreningar, genom att till de kommunala centralnämnderna anmäla vilken förening/grupp i kommunen som har rätt att begära om offentliggörande av kandidatlista i den etablerade politiska föreningens namn.

     Rätten att nominera kandidater i kommunalvalet utan att bilda valmansföreningar skulle även gälla kommunala registrerade etablerade politiska föreningar.

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att nomineringsrätten i kommunalvalet ska utvidgas till att omfatta även andra än valmansföreningarna. Rätten skulle gälla dels de etablerade politiska föreningarna, dels etablerade kommunala politiska föreningar.

     En reform som gäller nomineringen av kandidater i kommunalvalet bör ses utgående från principen att de personer som kandiderar för ett fullmäktigeuppdrag ska kunna härleda sitt uppdrag från en organisation med bas i den egna kommunen. Detta är viktigt för att behålla och stärka den demokratiska legitimiteten för uppdraget. Rätten för de etablerade politiska föreningarna att nominera kandidater i kommunalvalet föreslås därför fungera så att föreningarna kan utse en lokal förening i kommunen som har rätt att nominera kandidater i kommunalvalet i den etablerade politiska föreningens namn. Det är alltså inte den etablerade politiska föreningen som nominerar kandidaterna, utan den lokala kommunala föreningen. På det sättet säkerställer man att kandidatnomineringen inte centraliseras utan fortsättningsvis sker i respektive kommun med avgörande medverkan av medlemmar i kommunen.

     Det är den etablerade politiska föreningens föreningsmöte som besluter om vilken grupp i kommunen som ska få nomineringsrätt, om inte föreningsmötet delegerat beslutanderätten till styrelsen eller föreningens stadgar bestämmer om något annat sätt som beslutet ska fattas på. Den etablerade politiska föreningen kan bara utse en enda lokal förening att företräda den i kommunen. Den lokala föreningen behöver inte vara registrerad och det föreslås heller inte finnas några bestämmelser om hur nomineringen ska gå till i den lokala föreningen utan föreningslagens bestämmelser tillämpas. Den lokala föreningens valombud och ersättaren för valombudet ska utses av den lokala föreningen och av den lokala föreningen ges fullmakt att företräda den etablerade politiska föreningen i kommunen.

     Landskapsregeringen föreslår även att kommunala registrerade politiska föreningar ska ha rätt att direkt nominera kandidater i kommunalvalen. För att detta ska vara möjligt föreslås en ny definition i lagen, etablerade kommunala politiska föreningar, med mall av den tidigare definitionen av etablerade politiska föreningar. Kraven för att en förening ska vara en etablerad kommunal politisk förening föreslås vara

     1) att föreningen är registrerad,

     2) att föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter i kommunen och

     3) att föreningen är företrädd i kommunfullmäktige eller var det under föregående mandatperiod.

     Det föreslås att en etablerad kommunal politisk förening ska anses vara företrädd i kommunfullmäktige då någon ledamot valts in från en kandidatlista som, med tillstånd av den etablerade kommunala politiska föreningen, innehåller föreningens namn.

     Genom kravet på att föreningen ska vara registrerad säkerställer man att föreningen är ett eget rättssubjekt, som i och med det kan ges rättigheter och skyldigheter. Av stadgarna framgår föreningens syfte som alltså ska vara att påverka politiskt i kommunen. Genom kravet på representation i fullmäktige kan man också konstatera om föreningens syfte är politiskt och att föreningen faktiskt är aktivt verksam och etablerad i kommunen.

     Det finns endast ett fåtal registrerade kommunala politiska föreningar i landskapet idag. Av dessa torde inte alla vara sådana att de uppfyller kraven på att vara etablerade kommunala politiska föreningar, det vill säga att föreningen är företrädd i kommunfullmäktige eller var det under föregående mandatperiod. Men landskapsregeringen konstaterar att den rätt att direkt nominera kandidater som nu föreslås torde få som följd att antalet föreningar som fyller kraven på en etablerad kommunal politisk förening ökar.

 

Registrerade kommunala politiska föreningar år 2010:

Politisk förening	Kommunala föreningar
Liberalerna	Mariehamnsliberalerna r.f.
Centern	Brändö lokalavdelning av Åländsk Center r.f. Finströms lokalavdelning av Åländsk Center r.f. Hammarlands lokalavdelning av Åländsk Center r.f.
Obunden samling	-
Socialdemokraterna	Mariehamns socialdemokrater r.f.
Frisinnad samverkan	-
Ålands framtid	-

 

     Förslaget till införande av rätt för etablerade politiska föreningar och etablerade kommunala politiska föreningar att nominera kandidater i kommunalvalen påverkar inte möjligheten att såsom idag bilda valmansföreningar som ställer upp kandidater i kommunen.

 

2.2. Antalet kandidater på en kandidatlista

 

Lagtingsvalet

 

Enligt 19 och 30c § i vallagen får antalet kandidater på en lista i lagtingsvalet inte överstiga antalet ledamöter som ska väljas in i lagtinget med mer än hälften, det vill säga antalet får vara högst 45. Enligt 26 och 30d § får antalet kandidater i ett valförbund inte vara fler än tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in, det vill säga antalet får vara högst 90. Samma begränsning gäller enligt 30c § för en etablerad politisk förening.

     Bestämmelserna som gäller det högsta tillåtna antalet kandidater på en lista ändrades i samband med ändringen av vallagen år 1999. Tidigare var det högsta tillåtna antalet kandidater tio. Tidigare var det också vanligt att samla till exempel kandidater från samma kommun eller region på samma lista, i syfte att garantera kommunen eller regionen åtminstone någon representant i lagtinget. Kandidaterna kunde också grupperas på olika listor enligt andra principer. För listor som är sammansatta på det sättet har ett maximiantal om 45 kandidater varit mer än väl tillräckligt. Men numera har man nästan helt frångått detta förfarande och strävar i stället till att varje kandidat ska ha samma chans att bli invald, det vill säga endast det personliga röstetalet ska avgöra vilka av kandidaterna som blir invalda. Om högst 45 kandidater nomineras ryms alla på en och samma lista. Om någon däremot vill nominera fler än 45 kandidater, det högsta antalet man kan nominera är 90, måste alla kandidater ställas upp på egna listor som ingår valförbund med varandra, för att uppnå den önskade effekten. I lagtingsvalet 2007 var Centerns, Liberalernas och Socialdemokraternas kandidater uppställda på enmanslistor. De övriga etablerade politiska föreningarna, och den valmansförening som ställde upp kandidater, hade färre än 45 kandidater och ställde upp dem på en enda lista.

     Förfarandet med enmanslistor medför flera nackdelar. Eftersom ordningsföljden mellan listorna lottas kan kandidaterna inte ställas upp i någon särskild ordning, till exempel alfabetisk eller regionvis. Detta kan göra det svårare för väljarna att hitta sin kandidat i sammanställningen. Även i övrigt gör många enmanslistor kandidatsammanställningen svåröverskådlig.

     Antalet kandidater i lagtingsvalet har ökat markant under de senaste valen med ett maximum i valet år 1999, då totalt 251 kandidater ställdes upp. Den parlamentariska kommittén konstaterar att det fastställda maximiantalet kandidater per lista sannolikt har lett till en strävan att maximera antalet kandidater eftersom varje röst har betydelse för det totala utfallet för föreningarna.

     Ett väldigt stort antal kandidater innebär dels vissa praktiska problem vid genomförandet av valet, såsom storleken på sammanställningen av kandidatlistorna samt komplicerad rösträkning, dels att det finns ganska många kandidater som får mycket få röster och vars väljarstöd därför är ytterst begränsat. I valet 2007 var det 123 kandidater som fick 0–20 röster och 122 kandidater fler än 20 röster. 22 kandidater delade på hälften av rösterna och 223 kandidater delade på den andra hälften.

 

Antal erhållna röster per kandidat i lagtingsvalet år 2007:

Erhållna röster i valet	Antal kandidater
0-5	35
6-10	44
11-20	44
21-30	31
31-40	21
41-50	11
51-60	10
61-70	4
71-80	5
81-90	2
91-100	3
101-150	11
151-200	5
201-300	14
301-500	3
501-750	2

 

     Trots de nackdelar ett överstort antal kandidater medför föreslår den parlamentariska kommittén att maximiantalet om 45 kandidater per lista i lagtingsvalet ska slopas och att maximiantalet kandidater istället får vara som för ett valförbund, det vill säga tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i lagtinget (90).

     Landskapsregeringen instämmer i den parlamentariska kommitténs bedömningar och föreslår att bestämmelserna ändras i enlighet med kommitténs förslag.

 

Kommunalvalet

 

Enligt 19 § i vallagen får antalet kandidater på en lista i kommunalvalet inte överstiga antalet ledamöter som ska väljas in i kommunfullmäktige med mer än hälften. Enligt 26 § får vid valförbund antalet kandidater inte vara fler än tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in.

     Den parlamentariska kommittén föreslår att maximiantalet kandidater per lista i kommunalvalet slopas på samma sätt som i lagtingsvalet och att maximiantalet istället är detsamma som för valförbund.

     Landskapsregeringen föreslår att även bestämmelserna om antal kandidater i kommunalvalet ändras i enlighet med kommitténs förslag.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget innebär att uppställandet av kandidater i kommunalvalet förenklas genom den rätt till nominering av kandidater som införs för etablerade politiska föreningar och etablerade kommunala politiska föreningar. Förenklingen innebär att de politiska föreningarna kan ställa upp kandidater själva utan att bilda särskilda valmansföreningar, samtidigt som det avgörande inflytandet över nomineringsprocessen behålls på det kommunala planet. Förenklingen innebär för de röstberättigade att det blir tydligare vad kandidaterna representerar politiskt då dessa i flere fall än idag ställs upp på en lista av en politisk förening.

     Förslaget att utöka rätten att nominera kandidater utan att bilda valmansföreningar underlättar de kommunala centralnämndernas arbete, framförallt med att granska valhandlingarna.

     Lagförslaget har inga ekonomiska konsekvenser.

     Lagförslaget har inga konsekvenser för jämställdheten.

 

4. Beredningsarbetet

 

För beredningen av ärendet har tjänster köpts. I beredningsarbetet har valsakkunniga i landskapet beretts möjlighet att kommentera förslaget.

     Landskapsregeringen konstaterar att det kommittébetänkande som ligger till grund för framställningen har skickats på remiss till alla kommuner. Kommunerna ställde sig positiva till de ändringar kommittén föreslog.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval.

 

19 § Med hänvisning till det som framförts i den allmänna motiveringen föreslås att maximiantalet kandidater på en lista i lagtingsvalet respektive kommunalvalet blir samma som maximiantalet kandidater som ett valförbund får ställa upp, det vill säga tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i lagtinget respektive kommunfullmäktige.

 

4a kap. Etablerade politiska och kommunala politiska föreningars ställning i valen. Kapitlets rubrik föreslås ändrad för att motsvara de ändringar som föreslås av kapitlets paragrafer.

 

30a §. Med hänvisning till vad som framförs i den allmänna motiveringen föreslås att de etablerade politiska föreningarna ska få rätt att nominera kandidater även i kommunalvalet.

     Rätten innebär att de etablerade politiska föreningarna får rätt att utse en lokal förening i kommunen som kan nominera kandidater i kommunalvalet i den etablerade politiska föreningens namn. Föreningen behöver inte vara registrerad men det är viktigt att föreningen verkligen företräder den etablerade föreningens personmedlemmar i kommunen.

     Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslås att även kommunala etablerade politiska föreningar ska få rätt att direkt nominera kandidater i kommunalvalet. Dessa lokala kommunala föreningar föreslås bli kallade etablerade kommunala politiska föreningar och en definition av dem, med modell från definitionen av etablerade politiska föreningar, föreslås. Enligt definitionen ska föreningen vara registrerad, ha som syfte att påverka politiska angelägenheter i kommunen och vara företrädd i kommunfullmäktige eller ha varit det under den föregående mandatperioden.

 

30b §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §.

 

30c §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §. Med hänvisning till den allmänna motiveringen och ändringen av 19 § föreslås att maximiantalet kandidater på en etablerad politisk förenings eller kommunal politisk förenings lista inte får vara mer än högst tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i lagtinget respektive kommunfullmäktige.

 

30d §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §.

 

30e §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §.

 

30f §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §.

     En lokal förening, som fått rätt av en etablerad politisk förening att ställa upp kandidater i kommunen i den etablerade politiska föreningens namn, ska utse ett valombud och en ersättare för valombudet som representerar den etablerade politiska föreningen i kommunen. Valombudet och ersättaren måste vara medlemmar i kommunen.

 

30g §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §.

 

30i §. En ändring av paragrafen föreslås för att anpassa bestämmelserna till de föreslagna ändringarna av 30a §.

 

50 §. Bestämmelserna, om dels rätten att förtidsrösta, dels var förtidsröstning ska ordnas utöver i de allmänna förtidsröstningsställena, föreslås preciserade och anpassade till förhållandena i samhället.

     Den grundläggande principen är att var och en som är röstberättigad får förtidsrösta på de allmänna förtidsröstningsställena i landskapet. Dessutom finns en möjlighet att rösta

     1) på sjukhus,

     2) i verksamhetsenheter inom socialvården som lämnar vård dygnet runt,

     3) i verksamhetsenheter som kommunen har bestämt att ska vara förtidsröstningsställen och

     4) i straffanstalter.

Denna rätt gäller endast den som vårdas på sjukhusen eller verksamhetsenheterna eller som är intagen i straffanstalterna, inte personalen.

     Med verksamhetsenheter inom socialvården som lämnar vård dygnet runt avses boenden och institutioner för äldre och personer med funktionsnedsättning. Med kravet på vård dygnet runt avses att enheterna ska ha vårdpersonal som är anställd dygnet runt. Verksamhetsenheterna kan vara både privata och offentliga. För att täcka in alla de enheter inom kommunen som det kan anses vara ändamålsenligt att ordna förtidsröstning i, föreslås att kommunstyrelserna ska ha rätt att besluta om att även andra verksamhetsenheter än de som uttryckligen nämns i lagen ska vara förtidsröstningsställen. Detta beslut bör kommunstyrelsen ta i god tid före valet och beakta att det finns besvärsrätt över beslutet.

 

51 §. Enligt lagens 7 § får den som är kandidat i valet inte vara medlem eller ersättare i en valnämnd eller bestyrelse. I överensstämmelse med detta föreslås att den som är kandidat i valet inte heller ska få vara valförrättare. Samma bestämmelse gäller redan i fråga om valförrättare i de riksomfattande valen. Tidpunkten för lagtingsvalet och kommunalvalet sammanfaller i landskapet och det är svårt att i praktiken dela upp en valförrättares arbetsuppgifter i sådana som rör kommunalvalet och sådana som rör lagtingsvalet. Bestämmelsen ska därför ses så att en person som kandiderar i det ena valet inte får vara valförrättare, varken i det val han eller hon kandiderar i eller ett annat val som förrättas samtidigt.

 

74 §. Besvärsbestämmelserna är intagna med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen. Bestämmelserna föreslås moderniserade språkligt och förenhetligade med bestämmelserna om besvär i rikets vallag.

 

75 §. Besvärsbestämmelserna är intagna med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen. Bestämmelserna föreslås moderniserade språkligt och förenhetligade med bestämmelserna om besvär i rikets vallag. De etablerade kommunala politiska föreningar och gemensamma listor som lämnat in ansökan om offentliggörande av kandidatlista i kommunalvalet föreslås ha besvärsrätt. De lokala föreningar som fått rätt att ställa upp kandidater i en etablerad politisk förenings namn har inte en utskriven besvärsrätt. Om den lokala föreningen är registrerad har föreningen dock besvärsrätt såsom kommunmedlem. Om föreningen är oregistrerad har de enskilda medlemmarna i föreningen besvärsrätt såsom kommunmedlemmar och de av medlemmarna som ställt upp som kandidater har besvärsrätt i denna egenskap. Valmansföreningar har inte heller någon utskriven besvärsrätt eftersom kandidaterna själva har besvärsrätt i denna egenskap.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 74 § 2 mom. landskapslagen (1970:39) om lagtingsval och kommunalval, sådant det lyder i landskapslagen 1979/20,

     ändras lagens 19 § 2 och 3 mom., rubriken till 4a kap., 30b §, 30c §, 30d § 1 mom., 30e § 1 mom., 30f § 1 mom., 30g § 1 mom. och 30i §, 50 § 1 mom., 74 § 1 mom. samt 75 § 1 mom., av dessa lagrum 19 § 2 mom., rubriken till 4a kap., 30b §, 30c §, 30d § 1 mom., 30e § 1 mom., 30f § 1 mom., 30g § 1 mom., 30i §, 74 § 1 mom. samt 75 § 1 mom., sådana de lyder i landskapslagen 1999/7 och 50 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1990/39 samt

     fogas till 30a § ett nytt 2 mom., så att nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., samt nya 5-7 mom., till 50 § ett nytt 1 mom., så att det ändrade 1 mom. och det nuvarande 2 mom. blir 2 och 3 mom., och till 51 § ett nytt 4 mom., av dessa lagrum 30a §, sådan den lyder i landskapslagen 1999/7, 50 § sådan den lyder i landskapslagarna 1987/58 och 1990/39 och 51 § sådan den lyder i landskapslagarna 1987/58 och 2003/21, som följer:

 

19 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     På en kandidatlista för lagtingsval får kandidaternas antal inte vara fler än en tiondedel av antalet medlemmar i valmansföreningen och inte fler än tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i lagtinget.

     På en kandidatlista för kommunalval får kandidaternas antal inte vara fler än en tredjedel av antalet medlemmar i valmansföreningen och inte fler än tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i kommunfullmäktige.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

4a kap.
Etablerade politiska och etablerade kommunala politiska föreningars ställning i valen.

 

30a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En etablerad politisk förening kan besluta att en lokal förening i kommunen har rätt att ställa upp kandidater i kommunalvalet i den etablerade politiska föreningens namn och anhålla om offentliggörande av kandidatlistor utan att bilda valmansföreningar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En etablerad kommunal politisk förening har rätt att ställa upp kandidater i kommunalval och anhålla om offentliggörande av kandidatlistor utan att bilda valmansföreningar.

     Med en etablerad kommunal politisk förening avses en registrerad förening, vars egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter i kommunen och som är företrädd i kommunfullmäktige eller var det under föregående mandatperiod.

     En etablerad kommunal politisk förening anses företrädd i kommunfullmäktige då någon kandidat valts in från en kandidatlista som innehåller föreningens namn.

 

30b §

     En etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förenings beslut om att ställa upp kandidater till lagtinget eller kommunfullmäktige och om sådan rätt för en lokal förening att ställa upp kandidater som avses i 30a § 4 mom. samt en förenings anhållan om offentliggörande av kandidatlistan ska fattas vid ett föreningsmöte eller på det sätt föreningens stadgar bestämmer att medlemmarnas beslutanderätt ska utövas. Beslutet kan även med bemyndigande av föreningsmötet fattas av föreningens styrelse.

 

30c §

     En etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förening kan ha flera kandidatlistor. I den slutliga sammanställningen av kandidatlistor sammanförs de under respektive förenings beteckning.

     På en kandidatlista för lagtingsval får kandidaternas antal inte vara fler än tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i lagtinget. På en kandidatlista för kommunalval får kandidaternas antal inte vara fler än tre gånger antalet ledamöter som ska väljas in i kommunfullmäktige.

 

30d §

     En etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förening och en lokal förening som getts en sådan rätt som avses i 30a § 4 mom. kan bilda valförbund med en eller flera valmansföreningars kandidatlistor. Två eller flera etablerade politiska eller etablerade kommunala politiska föreningar kan även ingå valförbund sinsemellan. Om föreningen har flera kandidatlistor kan den inte ingå särskilda valförbund med olika kandidatlistor.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

30e §

     En kandidatlista som ställts upp av en etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förening eller en lokal förening som getts en sådan rätt som avses i 30a § 4 mom. ska i sammanställningen av kandidatlistor ha en beteckning som innehåller den etablerade politiska eller etablerade kommunala politiska föreningens namn.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

30f §

     En etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förening ska ha ett valombud och en ersättare för valombudet som är gemensam för föreningens alla listor. Valombudet utses av föreningsmötet eller med dess bemyndigande av föreningens styrelse eller på det sätt föreningens stadgar bestämmer. En lokal förening som getts en sådan rätt som avses i 30a § 4 mom. ska utse ett valombud och en ersättare för valombudet att verka som den etablerade politiska föreningens valombud och ersättare i kommunen. Valombudet kan vara uppställd som kandidat i valet. Valombudet har rätt att överenskomma om bildande av valförbund om inte föreningsmötet beslutar något annat.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

30g §

     Då en etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förening anhåller om offentliggörande av kandidatlista ska den inlämna ett protokollsutdrag från det organ som enligt 30b § fattade beslut i ärendet till centralnämnden för lagtingsval eller den kommunala centralnämnden. Protokollsutdraget ska innehålla uppgifter om kandidatlistan, valombudet och dennas ersättare. Då en etablerad politisk förening gett en lokal förening sådan rätt som avses i 30a § 4 mom. ska den etablerade politiska föreningen meddela att den lokala föreningen har rätt att företräda den etablerade politiska föreningen och ska den lokala föreningen uppge namn och kontaktuppgifter för den etablerade föreningens valombud och dennas ersättare samt fullmakt för ombudet och ombudets ersättare. Kandidatlistan ska vara utformad i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel samt 20 § 3 och 4 mom.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

30i §

     På ett beslut, som en etablerad politisk eller kommunal politisk förening eller en lokal förening som getts en sådan rätt som avses i 30 a § 4 mom. fattat i ett ärende som avses i detta kapitel, tillämpas inte bestämmelserna om ogiltighet och klander av förenings beslut.

 

50 §

     Varje röstberättigad får förtidsrösta på de allmänna förtidsröstningsställena i landskapet.

     En röstberättigad som vårdas på sjukhus eller i en verksamhetsenhet inom socialvården, vilken lämnar vård dygnet runt, eller vilken kommunstyrelsen annars har bestämt att ska vara förtidsröstningsställe eller som har intagits i en straffanstalt får förtidsrösta i denna anstalt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

51 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Den som är kandidat i valet kan inte vara valförrättare.

 

74 §

     Beslut, genom vilket centralnämnden för lagtingsvalet fastställt valresultatet, får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol inom 14 dagar från det att valresultatet offentligtgjorts enligt bestämmelserna i 65 §. Besvär får anföras av var och en vars rätt eller fördel blivit kränkt av beslutet. Den som varit uppställd som kandidat i valet samt ett valförbund eller en etablerad politisk förening som lämnat in en anhållan om offentliggörande av kandidatlista får anföra besvär på den grund att beslutet strider mot lag. Den som är röstberättigad i kommunen får dessutom anföra besvär på den grund att valet skett i oriktig ordning och att detta kunnat inverka på valresultatet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

75 §

     Beslut, genom vilket en kommunal centralnämnd fastställt valresultatet, får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol inom 14 dagar från det att valresultatet offentliggjorts enligt bestämmelserna i 65 §. Besvär får anföras av var och en vars rätt eller fördel blivit kränkt av beslutet. Den som varit uppställd som kandidat i valet, en etablerad kommunal politisk förening samt en gemensam lista som anhållit om offentliggörande av kandidatlista får anföra besvär på den grund att beslutet strider mot lag. Den som är röstberättigad i kommunen eller kommunmedlem får dessutom anföra besvär på den grund att valet skett i oriktig ordning och att detta kunnat inverka på valresultatet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

Mariehamn den 9 september 2010
L a n t r å d	Viveka Eriksson
Föredragande minister	Roger Eriksson

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 28/2009-2010