Framställning 7/2008-2009
|
|
| ||
|
| FRAMSTÄLLNING nr 7/2008-2009 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2008-11-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Höjning av landskapsandelarna för socialvården
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapsandelarna för driftskostnaderna inom socialvården höjs. Höjningen medför att kommunernas landskapsandelar för socialvården ökar med sammanlagt 1 560 204 euro år 2009. De höjda landskapsandelarna ska ses som en helhetslösning som kompenserar kommunerna för det bortfall av skatteintäkter som följer av statsbudgeten, samtidigt som det beaktas att kommunernas kostnadsansvar inom andra sektorer minskar.
Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2009 på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
1.1. Bestämmelserna om landskapsandel för socialvården
1.2. Förändringar i annan lagstiftning som påverkar kommunernas ekonomi
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
3. Förslagets ekonomiska verkningar
4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande
Motivering
1. Nuläge
1.1. Bestämmelserna om landskapsandel för socialvården
För driftskostnaderna inom socialvården betalar landskapet årligen landskapsandel till kommunerna. Detta regleras i landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården. Landskapsandelens belopp bestäms utifrån basbelopp som fastställs per invånare i kommunen och varierar för olika åldersgrupper. Landskapsandelens belopp bestäms slutligen genom att basbeloppet multipliceras med en landskapsandelsprocent som är beroende av vilken bosättningsstrukturgrupp kommunen tillhör. Landskapsandelsprocenterna anges i 11 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården.
Som ett tillägg till landskapsandelen för socialvården får kommunerna även särskilda landskapsandelar för driftskostnaderna inom specialomsorgen, barnskyddet och missbrukarvården. Grunden för de särskilda landskapsandelarna är en kalkylerad kostnadsskillnad mellan å ena sidan socialvården i allmänhet och å andra sidan specialomsorgen, barnskyddet respektive missbrukarvården. Landskapsandelarna beräknas var för sig på basen av kommunens nettodriftskostnader på vardera område enligt senast fastställda bokslut, vilket innebär en eftersläpning på två år. Andelarna fastställs sedan som skillnaden mellan nettodriftskostnaden och ett självriskbelopp. Självriskbeloppet beräknas genom att kommunens självriskprocent multipliceras med kommunens nettodriftskostnad. Kommunens självriskprocent fås genom att landskapsandelsprocenten för socialvården dras från 100 %.
1.2. Förändringar i annan lagstiftning som påverkar kommunernas ekonomi
I regeringens budgetproposition för år 2009 (rp 116/2008) ingår vissa skattelättnader som innebär en sänkning av de kommunala skatteintäkterna. Beskattningen av pensioner lindras genom att höja pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen. Beskattningen av arbetsinkomster lindras bland annat genom att införa ett nytt arbetsinkomstavdrag som ersätter förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen. Arbetsinkomstavdraget görs från kommunalskatten ifall den skattskyldiges inkomstskatt till staten inte räcker till för avdraget. I enlighet med budgetpropositionen har regeringen givit ett förslag till riksdagen om ändring av bland annat inkomstskattelagen (rp 112/2008). Inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) tillämpas i landskapet genom kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland, och ändringar träder i kraft även här om inga lagstiftningsåtgärder vidtas.
I riket genomförs för närvarande en kommun- och servicestrukturreform som bland annat innebär vissa ändringar när det gäller uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna. Inom ramen för reformen ska staten bland annat överta ansvaret för och finansieringen av konsumentrådgivningen samt verkställighet och finansieringen av underhållsstödet (se 8 § lagen om en kommun- och servicestrukturreform (FFS 169/2007)).
Konsumentskyddet hör enligt 27 § 10 punkten självstyrelselagen till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt lagens 30 § 11 punkt ska emellertid landskapsmyndigheterna sköta konsumentrådgivningen i landskapet enligt avtal med kommunerna. Sedan år 2000 har konsumentrådgivningen skötts av Ålands kommunförbund enligt ett avtal mellan förbundet och landskapsregeringen. Kommunerna har dock finansierat verksamheten. I riket behandlar nu riksdagen ett förslag till lag om konsumentrådgivning (rp 54/2008) enligt vilket verksamheten övertas av staten och ska skötas av magistraterna. Även finansieringsansvaret överförs till staten. I samma proposition ingår även ett förslag till ändring av självstyrelselagen. Förslaget innebär att landskapsmyndigheterna fortsättningsvis ska sköta konsumentrådgivningen i landskapet, men enligt avtal med magistraten i stället för med kommunerna. Med anledning av ändringen har landskapsregeringen redan den 1.9.2008 övertagit konsumentrådgivningen från kommunförbundet. Inom ramen för avtalet med magistraten kommer staten att ersätta landskapet för de kostnader som konsumentrådgivningen förorsakar.
I riket träder en ny lag om underhållsstöd (FFS 580/2008) i kraft den 1 april 2009. Genom den överförs verkställigheten av underhållsstöd från kommunerna till staten, närmare bestämt till Folkpensionsanstalten (FPA). Finansieringsansvaret överförs därmed till staten. Landskapsregeringen har föreslagit att motsvarande reform ska genomföras i landskapet (se framst. 5/2008–2009). Landskapsregeringen övertar därmed både administrationen och finansieringsansvaret för underhållsstödet från kommunerna. Verkställigheten avser landskapsregeringen att överföra till FPA genom en överenskommelseförordning.
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
De nämnda förändringarna påverkar kommunernas ekonomi på olika sätt. Landskapsregeringen anser att de skattelättnader som ingår i förslaget till statsbudget även ska genomföras vid kommunalbeskattningen i landskapet. Vidare anser landskapsregeringen att det är skäligt att de åländska kommunerna kompenseras för den minskning av skatteintäkter som skattelättnaderna innebär.
Omorganisationen av konsumentrådgivningen innebär att kommunerna befrias från finansieringen av verksamheten. Konsumentrådgivning hör till de uppgifter som kommunen ska bekosta inom ramen för den allmänna landskapsandelen. En förändring i uppgiftsfördelningen bör enligt landskapsregeringen leda till en justering av landskapsandelarna.
Kommunernas kostnader minskar också till följd av den nya lagstiftningen om underhållsstöd. Administrationen och finansieringen av underhållsstödet överförs från kommunerna till landskapsregeringen, som avser att genom en överenskommelseförordning överföra beviljandet, utbetalningen och den lagenliga indrivningen till FPA. Enligt landskapsregeringens åsikt ska överföringen av finansieringsansvaret ske kostnadsneutralt, det vill säga genom en justering av landskapsandelarna. Detta är också utgångspunkten i förslaget till blankettlagstiftning om underhållsstödet.
Vid överläggningarna inför budgetåret 2009 kom landskapsregeringen och Ålands kommunförbund överens om en helhetslösning som kompenserar kommunerna för intäktsbortfallet till följd av ändringarna i skatteavdragen samtidigt som förändringarna vad gäller konsumentrådgivningen och underhållsstödet beaktas. Landskapsregeringen föreslår i enlighet med överenskommelsen att landskapsandelsprocenterna för socialvårdens driftskostnader höjs med 2,5 procentenheter för samtliga bosättningsstrukturgrupper. För närvarande varierar procentsatserna mellan 43,00 för en kommun i bosättningsstrukturgrupp 1 och 12,00 för en kommun i bosättningsstrukturgrupp 8. Den föreslagna ändringen skulle ge en skala mellan 45,50 % och 14,50 %. Höjningen av procentsatserna innebär även en höjning av de särskilda landskapsandelarna för driftskostnaderna inom specialomsorgen, barnskyddet och missbrukarvården i och med att självriskprocenterna sjunker med 2,5 procentenheter.
3. Förslagets ekonomiska verkningar
Den föreslagna lagändringen har ekonomiska konsekvenser för landskapet och för kommunerna. Höjningen av procentsatserna beräknas medföra en ökning av kommunernas landskapsandel för socialvården med sammanlagt 1 560 204 euro. Till detta kommer för kommunernas del en minskning av kostnaderna för konsumentrådgivning med cirka 42 000 euro samt en minskning av kostnaderna för underhållsstödet med cirka 210 000 euro. Sammantaget ger dessa förändringar en inkomstförbättring för kommunerna med drygt 1,8 miljoner euro. Denna inkomstförbättring är avsedd att kompensera kommunerna för de skattelättnader som införs år 2009, och som beräknas föranleda ett bortfall av skatteintäkter på cirka 1,8 miljoner euro.
För landskapets del medför förslaget ökade kostnader för landskapsandelarna till kommunerna med 1 560 204 euro. Dessutom ökar landskapets kostnader till följd av att finansieringsansvaret för underhållsstödet övertas, vilket närmare redogörs för i framställningen om blankettlagstiftning om underhållsstöd.
Av nedanstående tabell framgår de kalkylerade effekterna av de olika förändringarna. Enligt kalkylen skulle helhetslösningen trots allt innebära en viss kostnadsökning för kommunerna på cirka 50.000,00 euro. I sammanhanget bör man beakta att de ekonomiska konsekvenserna baserar sig på kalkylerade effekter av de föreslagna skattesänkningarna. Vilken den verkliga effekten slutligen blir är i dagsläget omöjligt att fastställa.
| Förändring av kommunernas kostnader och landskapsandelar för socialvården | ||||||||
| Kommun | Konsument- | Underhålls- | Skatte- | Höjning | Netto- | |||
|
| rådgivning 1) | stödet 2) | lättnader 3) | av % 4) | effekt 5) | |||
| Brändö |
|
| -41 165 | 31 395 | -9 771 | |||
| Eckerö |
|
| -76 206 | 66 373 | -9 833 | |||
| Finström |
|
| -159 124 | 145 785 | -13 338 | |||
| Föglö |
|
| -51 813 | 39 393 | -12 419 | |||
| Geta |
|
| -46 395 | 27 749 | -18 646 | |||
| Hammarland |
|
| -100 005 | 77 112 | -22 893 | |||
| Jomala |
|
| -249 879 | 206 633 | -43 247 | |||
| Kumlinge |
|
| -31 279 | 23 770 | -7 509 | |||
| Kökar |
|
| -23 737 | 16 360 | -7 377 | |||
| Lemland |
|
| -102 524 | 84 938 | -17 586 | |||
| Lumparland |
|
| -26 445 | 16 395 | -10 050 | |||
| Saltvik |
|
| -116 355 | 95 237 | -21 118 | |||
| Sottunga |
|
| -12 264 | 7 532 | -4 732 | |||
| Sund |
|
| -74 171 | 58 716 | -15 455 | |||
| Vårdö |
|
| -42 869 | 25 567 | -17 302 | |||
|
|
|
|
|
|
| |||
| Mariehamn |
|
| -709 384 | 637 251 | -72 133 | |||
|
|
|
|
|
|
| |||
| Ofördelat | 42 000 | 210 000 |
|
| 252 000 | |||
|
|
|
|
|
|
| |||
| Hela Åland | 42 000 | 210 000 | -1 863 614 | 1 560 204 | -51 410 | |||
|
|
|
|
|
|
| |||
| 1) Kostnaderna minskar när landskapet tar över konsumentrådgivningen | ||||||||
| 2) Kostnaderna minskar när landskapet tar över underhållsstödet | ||||||||
| 3) Skatteintäkterna minskar genom ändringar i skatteavdrag (ÅSUB-kalkyl) | ||||||||
| 4) Landskapsandelsprocenten höjs med 2,5 procentenheter |
| |||||||
| 5) Nettoeffekten för kommunerna |
|
|
| |||||
4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande
Förslaget har beretts utifrån förhandlingsresultatet mellan landskapsregeringen och Ålands kommunförbund. Höjningen av landskapsandelarna för socialvården är avsedd att tillämpas från och med finansåret 2009. I förslaget till budget har landskapsregeringen anslagit medel för höjningen (moment 45.15.30) och den har även beaktats i den socialvårdsplan som landskapregeringen antog i samband med budgetförslaget. Den föreslagna lagändringen måste dock träda i kraft innan de höjda procentsatserna kan tillämpas. Enligt 12 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården beviljas landskapsandel för driftskostnaderna senast den 11 januari. För att kommunerna ska kunna beviljas landskapsandel på basen av de nya reglerna för hela finansåret 2009 bör lagändringen helst träda i kraft vid årsskiftet, eller i alla händelser före den 11 januari. Landskapsregeringen anser att den föreslagna lagen uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Till den del det gäller den tekniska utformningen av en lag som behandlas på det sätt som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen har landskapsregeringen valt att följa de principer som lagtinget slog fast i samband med en ändring av landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen (2008/8).
Med hänvisning till att landskapsregeringens förslag är i enlighet med överenskommelsen och ärendet dessutom är brådskande har det inte skickats på någon remiss.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 11 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården
I enlighet med lagtingets beslut ändras 11 § landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården, sådan den lyder i landskapslagen 2007/69, som följer:
11 §
Landskapsandelsprocenter enligt bosättningsstrukturgrupp
Landskapsandelsprocenterna enligt de bosättningsstrukturgrupper som avses i landskapslagen (1993:73) om bosättningsstrukturgrupper är följande:
| Bosättningsstrukturgrupp | Procent |
| 1 | 45,50 |
| 2 | 42,50 |
| 3 | 37,50 |
| 4 | 32,50 |
| 5 | 27,50 |
| 6 | 22,50 |
| 7 | 17,50 |
| 8 | 14,50 |
Med stöd av 20 § 3 mom. självstyrelselagen för Åland bemyndigar lagtinget landskapsregeringen att bestämma när denna lag helt eller delvis träder i kraft.
Denna lag träder ikraft den ...
| Mariehamn den 25 november 2008 | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Mats Perämaa |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 7/2008-2009